Regionala utvecklingsnämnden Johan Raustorp Strateg hållbara transporter 040-675 38 44 johan.raustorp@skane.se Samrådsredogörelse Datum 2017-12-19 Version 1.0 1 (45) Samrådsredogörelse för Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 Sammanfattning Tabell 1. Förändringar i grupp 1, 2018-2020 ID Objekt Kommuner 2018 2019 2020 Ungefärlig kostnad i Mkr Förändring Båstads 22 Förslöv-Fogdarp kommun x 14 Tidigare 12 mkr 30 Långeberga-Mörarp Helsingborg stad x 9-224 Lackalänga-Rinnebäck Kävlinge kommun x 18 Tidigare 9 mkr Bromölla 191 Sölvesborgsvägen, Valje kommun x 4-226 Bäckaskog-Fjälkinge Kristianstad kommun x 6 - Simrishamns Tidigare namn Brösarp-Simrishamn. 225 Kivik-Ravlunda kommun x 20 Låg tidigare 2020 229 Käglinge-Arrie Malmö stad, Vellinge kommun x 8 Saknades tidigare i listan Lomma 84 Borgeby slottsväg kommun x 4 Låg tidigare 2019 98 Hemmestorp-Veberöd Lunds kommun, Sjöbo kommun x 12-140 Höllviken-Trelleborg Trelleborgs kommun, Vellinge kommun x 33-163 Pomona-Östra Kvarn Ängelholms kommun x 5 Tidigare 2 mkr Gråmanstorp-Östra Klippans 207 Ljungby kommun x 11 - Ängelholms 209 Fogdarp - Margretetorp kommun x 15 Tidigare 8 mkr 227 Glumslöv-Ålabodarna Landskrona stad x 10-41 38 90 169 Postadress: 291 89 Kristianstad Organisationsnummer: 23 21 00-0255 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: skane.se
2027-2029 2024-2026 2021-2023 2 (45) Tabell 2. Förändringar i grupp 2-4, 2021-2029 Ungefärlig kostnad i ID Objekt Kommuner Mkr Förändring Bjuvs kommun, Helsingborg 6 Bjuv-Mörarp stad X 22 Tidigare 2020 Bjuvs kommun, Åstorps 10 Bjuv-Åstorp kommun x 14 - Burlövs kommun, Staffanstorps 16 Staffanstorp-Åkarp kommun x 10 - Eslövs Tidigare namn Öslöv- 26 Bosarp-Stabbarp kommun x 14 Eslöv Höganäs 46 Arild-Nyhamnsläge kommun x 21 - Höörs 56 Höör-Tjörnarp kommun x 0 - Höörs Tidigare namn 58 Ljungstorp-Ludvigsborg kommun x 2 Fulltofta-Höör Kävlinge kommun, tidigare namn Väg 110, Simmarvägen- Landskrona Trafiksäkerhetsåtgärder 65 Cirkulationsplats Saxtorp stad x 4 väg 110 Lunds Tidigare namn Håstad- 85 Håstad-Stångby kommun x 21 Lund Simrishamns 108 Gärsnäs - Ö Tommarp kommun x 9 Tidigare 2024-2026 Trelleborgs kommun, Vellinge 142 Alstad-Ö Grevie kommun x 20 Tidigare 16 mkr Vellinge 145 Vellingevägen, Hököpinge kommun x 3 - Simrishamns kommun, Ystads 151 Hammar-Skillinge kommun x 70 - Malmö stad, Svedala 186 Oxie-Svedala kommun x 32 - Hörby 205 Fulltofta-Hörby kommun x 11-214 Trollenäs-Östra Asmundstorp 223 Hofterup-Häljarp 7 Bjuv-Hyllinge 11 Axeltorpsvägen i Näsum 29 Pålstorp-Glumslöv Eslövs kommun x 9 Tidigare 2027-2029, tidigare 4 mkr Kävlinge kommun, Landskrona stad x 33 Tidigare 25 mkr Bjuvs kommun, Åstorps kommun x 8 - Bromölla kommun x 3 - Helsingborg stad, Landskrona stad x 30 -
3 (45) 42 Malmövägen, Tyringe Hässleholms kommun x 2-43 Järnvägsgatan, Tyringe Hässleholms kommun x 3 - Höörs Tidigare kostnad 11 mkr. Tidigare 2027-54 Passage Nybykorset kommun x 1 2029 Kristianstad 59 Kristianstad-Ovesholm kommun x 10-63 Bjärlöv-Torsebro Kristianstad kommun x 7 Tidigare 2027-2029 67 Dösjebro-Ålstorp Kävlinge kommun x 4 - Gödelövsvägen och Lunds 93 Heckebergavägen, Genarp kommun x 5 Tidigare 2027-2029 Lunds 95 Flyinge-Södra Sandby kommun x 15 Tidigare 2027-2029 Tranebodavägen, 104 Lönsboda Osby kommun x 4 - Simrishamns 111 Simrishamn - Ö Tommarp kommun x 9-117 Sjöbo - Tolånga Sjöbo kommun x 6-139 Ramsåsa-Tomelilla Tomelilla kommun x 0 - Trelleborgs kommun, Tidigare namn 141 V Vemmerlöv-Haglösa Svedala kommun x 6 Trelleborg-Svedala Hököpinge-Hököpinge Vellinge 148 Kyrkby kommun x 5-153 Löderup Löderups strandbad Ystads kommun x 4 - Åstorps 157 Grytevad-Åstorp kommun x 2-161 Fleninge-Strövelstorp Helsingborg stad, Ängelholms kommun x 25-162 Hjärnarp-Munka Ljungby Ängelholms kommun x 8-178 Knislinge-Hjärsås Östra Göinge kommun x 12-183 Vellinge-Östra Grevie Vellinge kommun x 4-187 Bösarp-Skivarp Skurups kommun x 7-188 Abbekås-Skivarp Skurups kommun x 12-189 Illstorp-Sjöbo sommarby Sjöbo kommun x 6-194 Dalby-väg 11 Lunds kommun x 11-211 Hanaskog-Torsebro Kristianstad kommuns kommun, Östra Göinge kommun x 2-215 Skäret-Svanshall Höganäs kommun x 21-219 Påhängsbro för cykel Vellinge kommun x 5-220 Lommavägen, Hjärup Staffanstorps kommun x 7 - Folkets husgatan- Bromölla 13 Skjutbanan kommun x 2 Båstads 18 Grevie-Västra Karup kommun x 12 -
4 (45) 19 Glimming-Västra Karup 25 Förslöv-Vejbystrand 34 Tånga-Utvälinge 35 Norra Mellby-Sösdala 60 Färlöv-Kristianstad 62 Färlöv-Önnestad Barsebäckshamn-Saxtorp- 69 Häljarp 72 Barsebäck-Hofterup 88 Genarp-Ättarp Båstads kommun x 11 - Båstads kommun, Ängelholms kommun x 14 - Helsingborg stad x 4 - Förlängd åtgärd. Hässleholms Tidigare Stränteväge, kommun x 4 Sösdala Kristianstad kommun x 14 - Kristianstad kommun x 12 - Kävlinge kommun, Landskrona stad x 40 - Kävlinge kommun x 10 - Tidigare namn Dalby- Genarp. Tidigare Lunds kostnad 16 mkr. kommun x 12 Tidigare 2024-2026 115 Blentarp - Hemmestorp Sjöbo kommun x 13 Tidigare ej prioriterad 123 Billinge-Röstånga Svalövs kommun x 17-152 Köpingebro-Stora Köpinge Ystads kommun x 8-164 Ängelholm-Flygplatsen Ängelholms kommun x 17 - Örkelljunga Tidigare namn 170 Skogen-Örkelljunga kommun x 4 Sonnarp-Örkelljunga Östra Göinge 180 Planskildhet väg 19, Broby kommun x 7 Tidigare ej prioriterad 185 Bökeberg-Holmeja Svedala kommun x 4 Tidigare 2024-2026 165 Skepparkroken-Valhall Ängelholms kommun x 9 Tidigare ej prioriterad 273 244 214 731 Tabell 3. Preliminära cykelsatsningar finansierade i de namngivna vägobjekt som ligger i Regional infrastrukturplan för Skåne 2018-2029. Tabellen innehåller alla planens namngivna objekt, men det är bara för vissa som det preliminärt är aktuellt med cykelsatsningar. Dessa har ett ID-nummer i cykelvägsplanen. ID i objektslistan Namngivna objekt Byggstart Cirka cykelkostnad (miljoner kr) Föreslagen cykelåtgärd - E6.02 Flädie-Lund 2016 0 Upprustning av cykelväg, bland annat ny bro över E6 och belysning. Huvudsaklig kostnad tagen i föregående plan. - 13 Förbi Assamåsa 2019 0 Cykelåtgärder är inte nödvändiga 211 19 Bjärlöv-Broby 2019 10 Den gamla vägen kommer att bli kvar för cykel och lokal trafik till fastigheter längs vägen. Anslutande cykelvägar byggs
5 (45) - 100 Trafikplats Kungstorp 2021 5-108 Staffanstorp-Lund 2019 0 139 11 Sjöbo (Anklam)-Tomelilla 2024 5-913 Bjärred-Flädie 2024 0 230 23 Ekeröd-Sandåkra 2024-2025 35 231 23/13 Ö Höör/Höör-Hörby 2025 15 232 108 Genom Svedala 2027-2029 10 Ej namngivna objekt 20 Cykelåtgärder är inte nödvändiga. Cykelvägen vid platsen ska inte påverkas Cykelåtgärder är inte nödvändiga. Ny bro över cykelvägen Knästorp-Staffanstorp. Cykelförbindelsen Sjöbo-Tomelilla löses med objekt Sjöbo-Tolånga (id117). I Vägprojektet ingår cykelväg Ramsåsa- Tomelilla (id 139). Viktig cykelrelation där vald lösning både måste ansluta till kommande stationen (vilket dagens lösning gör) och skapa en gen förbindelse mellan Bjärred och Lund. Nuvarande lösning innefattar enskilda vägnätet och avtal om drift och skyltning är nödvändigt. Cykelväg utmed väg 23 i kombination med förbättrade cykelmöjligheter på det parallella vägnätet. Cykelväg utmed väg 13 alternativt utmed väg 1341 mellan väg 1339 och Ludvigsborg och parallellt med väg 13 mellan Ludvigsborg och Höör. Åtgärder är inte fastställda. ÅVS är inte gjord. Cykelåtgärder som ingår i ej namngivna objekt och i trimningsåtgärder Summa 100 Tabell 4. Objekts som lyfts ur plan ID Objekt Kommun Förändring Tidigare 2027-2029 Mindre åtgärd som bör kunna från potten för standardhöjning 14 Kristianstadsgatan, Bromölla Bromölla kommun på stråk. 69 Hässleholm-Kristianstad Kristianstad kommun Smärre åtgärd som om den är möjlig bör finansieras ur potten för standardhöjning på stråk. 78 Asmundstorp-Tågarp Landskrona stad Tidigare 2024-2026 Funktionen ifrågasatt av kommunen. 91 Hardebega-Skrylle Lunds kommun Tidigare 2027-2029 Åtgärden har reviderats. Kommer inte fylla önskad funktion. 218 Bjärred-Lund Lomma kommun, Lunds kommun Åtgärden bör kunna finansieras ur potten för standardhöjning på stråk.
6 (45) Övergripande synpunkter 1. I yttrandena framförs generellt att processen med att ta fram Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 har varit bra, transparant och att det har funnits gott om möjlighet till dialog. Tydligheten har uppskattats där samtliga över 180 inspelade och 20 kvarvarande brister från Cykelvägsplan för Skåne 2014-2025 har utretts och kommenterats. Det har varit uppskattat att beslutet att antingen bygga eller avstå från att bygga har motiverats i text. 2. Vissa kommuner uppfattar att planen bortser från landsbygdens behov medan andra anser att större satsningar borde göras i tätortsmiljö där potentialen är stor. Generellt sett tycker vissa kommuner att det läggs för stor vikt vid att det ska finnas en potential för många cyklister på cykelvägen. Prioriteringen av cykelvägarna har gjorts utifrån från att (1.) alternativ saknas, (2.) det finns potential för många cyklister (det betyder att brister i närheten av stora målpunkter så som skolor, arbetsplatser, kollektivtrafikensbytespunkter, idrottsanläggningar och så vidare prioriteras), (3.) länken är viktig för barn och ungas cyklande, (4.) länken bidrar till att binda samman ett stråk, (5.) länken behövs ur trafiksäkerhetssynpunkt. Ju fler områden en länk är relevant för ju mer angelägen är den att åtgärda eftersom den kollektiva nyttan av att anlägga en cykelväg då bedöms som stor. I cykelvägsplanen finns flera objekt som enbart är relevanta ur en av dessa aspekter. De motiveringar som erhållits från kommunerna har varit lika viktiga som de analyser själva tagit fram. Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 utgår ifrån de över 200 brister som kommunerna i Skåne har påtalat eller som har legat kvar från tidigare cykelvägsplan. Fördelningen mellan de påtalade bristerna är att 15 procent ligger i tätorter, 73 procent i tätortsnära landsbygd och 11 procent på landsbygd. Av de åtgärder som föreslås byggas ligger 14 procent i tätorter, 73 procent i tätortsnära landsbygd och 12 procent på landsbygd. Fördelningen av åtgärder är med andra ord i stort sett den samma som den kommunerna föredragit. 3. I flera fall hänvisar kommunerna till att borde se till de åtgärdsvalsstudier som gjorts av dem själva eller Trafikverket i syfte att utreda en brist.
7 (45) har läst samtliga åtgärdsvalsstudier men har i vissa fall och då i samråd med Trafikverket valt att gå på en annan linje eftersom åtgärdsvalsstudiernas kvalité eller avgränsning ansetts bristfällig. De har heller inte utrett behovet av en åtgärd utan fokuserat på lokalisering. Detta kommenteras tydligare i den fastställda versionen av cykelvägsplanen och diskuteras vidare med de enskilda kommunernas tjänstemän. 4. I Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 skrivs kostnaden för de flesta objekt upp vilket många kommuner motsätter sig. Trafikverket erfar att nästan samtliga objekt i Cykelvägsplan för Skåne 2014-2025 har blivit upp till dubbelt så dyra. För att förmedla en realistisk bild över vad cykelvägarna förväntas kosta så har därför valt att redovisa den kostnadsbild som Trafikverket anser vara mer realistisk i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. 5. Objekt senareläggs vilket många kommuner anser vara oacceptabelt. Den absolut främsta anledningen till att objekt senareläggs är att Trafikverket är ungefär 2 år försenade med de objekt som skulle byggts i nuvarande plan. För att förmedla en realistisk bild över när objekten faktiskt kan komma att byggas av Trafikverket är tidsplanen för dessa ändrad i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. En mindre vanligt förekommande anledning till att vissa objekt prioriterats fram eller bak i tid beror på ny information som visat att de är mer eller mindre angelägna att åtgärda. Det har också funnits en ambition att försöka samordna objekt så att hela sträckor färdigställs ungefär samtidigt. 6. Vissa kommuner anser att kopplingen cykel-kollektivtrafik borde få ett större utrymme i planen. Sträckor med stor potential och som kopplar till viktiga målpunkter är prioriterade. En viktig målpunkt är kollektivtrafiken. Detta kommer lyftas tydligare och vara mer genomgående i den reviderade versionen. Från de objektbeskrivningar som kommunerna har lämnat framgår från cirka 30-50 av 200 att de på något sätt anses relevanta för kollektivtrafiken. I vissa fall handlar det om att ersätta en buss eller ett tåg som dragits in och i andra fall om att mata till en buss eller ett tåg. stämmer av i vilka fall det är
8 (45) angeläget att prioritera en sträcka utifrån detta med Kollektivtrafikmyndigheten och Skånetrafiken. 7. Vissa remissinstanser motsätter sig tillämpningen av 50 procent medfinansiering av objekten i cykelvägsplanen då mindre kommuner då inte får samma möjlighet att bygga cykelvägar. Det finns för- och nackdelar med att såväl tillämpa medfinansiering som att avstå från medfinansiering. Därför har denna fråga lyfts under processen med att ta fram Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. I dessa samtal framgick att de flesta ändå anser att fördelarna med 50 procent medfinansiering överväger. Nackdelarna är främst att vissa mindre kommuner inte anser sig har råd att medfinansiera. En annan är att det borde råda lika behandling mellan övrig väginfrastruktur och cykelinfrastruktur. Det huvudsakliga skälet att behålla medfinansieringen är att annars kan enbart hälften av alla objekt färdigställas. Andra möjligheter är att slopa den statliga medfinansieringen till kommunalt vägnät men det kommer drabba utbyggnaden av bra kopplingar till kollektivtrafiken och möjligheten att förlänga stråk in i det kommunala vägnätet med mera. Även om den statliga medfinansieringen till kommunala objekt slopades skulle det ändå inte täcka bortfallet från den kommunala medfinansieringen. Ytterligare en anledning till kommunal medfinansiering är att kommunerna inte får bygga längs det statliga vägnätet. Det innebär att utan medfinansiering skulle många kommuner få vänta dubbelt så länge på cykelvägar. Det kan betyda upp till 20 år för de objekt som nu ligger i den bortre kategorin. Flera cykelvägar har också större kommunal än regional nytta så utan medfinansiering skulle prioriteringarna sannolikt kunna se annorlunda ut. 8. Nästan samtliga kommuner anser att samtliga av deras brister borde åtgärdas inom planperioden. kan konstatera att bristerna i cykelvägnätet vida överstiger vad som finns finansiering till och att en prioritering mellan objekt har behövts.
9 (45) Familjen Helsingborg Familjen Helsingborg uppskattar processen som har lett fram till remissutgåvan av Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. Den har omfattat ett gediget arbete med uppföljning av föregående plan, framtagande av nytt relevant underlagsmaterial och en god dialog med Trafikverket och regionens kommuner. Familjen Helsingborg hade dock önskat en lika bra samordning över regiongränsen då flera kommuner i Familjen Helsingborg angränsar till Halland och Kronoberg. För de statliga regionala cykelvägarna har fem tydliga prioriteringsgrunder tagits fram, vilket är bra. Avvägningen mellan de olika prioriteringsgrunderna framgår dock inte fullt ut av planen. Familjen Helsingborg önskar att framtida satsningar i kommande cykelvägsplaner föregås av åtgärdsvalsstudier för att med rätt underlag kunna prioritera mellan objekt. Familjen Helsingborg vill i detta yttrande lyfta svårigheten för mindre kommuner att medfinansiera objekt i cykelvägsplanen. Nuvarande medfinansieringskrav innebär att vi inte närmar oss ett sammanhängande regionalt cykelvägnät då satsningar endast görs längs sträckor där kommuner har möjlighet att medfinansiera. En lägre andel medfinansiering från kommunerna innebär större möjligheter för att förverkliga ambitionen om ett sammanhängande regionalt cykelvägnät. Familjen Helsingborg ser gärna ett större grepp om barn och ungas resmöjligheter i Skåne. Det är bra att har analyserat och beskrivit potentialen att kunna cykla till skolan. Familjen Helsingborg hoppas att det i framtida analyser även ingår andra viktiga målpunkter för barn och unga, framförallt deras aktivitetslokaler eller platser för aktivitet. En aktiv och meningsfull fritid har stor betydelse för skolframgångar och cykelvägar kan vara avgörande om vissa barn och unga överhuvudtaget ska kunna ta sig till sina målpunkter. Familjen Helsingborg anser att det är bra att belysning beskrivs under nuläge/brister eftersom den har stor betydelse för trygghet och säkerhet. Just trygghetsfrågan tror de kommer få ökad betydelse framöver. Därför välkomnas att standardhöjning på befintliga stråk finns med som åtgärdskategori. Processen som föregått Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 har varit utformad enligt åtgärdsvalsstudiemetodiken. Det innebär att det kan gå att få Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 klassad som åtgärdsvalsstudie av Trafikverket. Om det är möjligt är det ett sätt att korta ner byggtiderna och eventuellt undvika att genomförandet av planen blir försenat så som är fallet för Cykelvägsplan för Skåne 2014-2025. Barn och ungas cyklande är viktigt. Tyvärr finns här stora kunskapsluckor gällande var barn och unga rör sig vilka hoppas kunna arbeta med tillsammans med kommunerna för att åtgärda till nästa planperiod. För ett resonemang kring medfinansiering se sammanfattningen.
10 (45) MalmöLundregionen MalmöLundregionen är positiva till att den totala satsningen på cykel ökar i planen men anser att en större del av cykelvägspotten bör läggas på medfinansiering till kommunal cykelinfrastruktur. MalmöLundregionen anser att det bör framgå att kollektivtrafikstödjande cykelinfrastruktur är viktigare än rekreativ cykelinfrastruktur. Upplevelsen från medlemskommunerna är också att det finns en dålig matchning mellan de satsningarna i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 och den regionala transportinfrastrukturplanen. MalmöLundregionen tillhör den del av Skåne som är tätast befolkad och där stora skillnader kan uppnås genom förändringar i den kommunala infrastrukturen. På andra ställen i är det framförallt bristerna på det statliga vägnätet som behöver åtgärdas för att människor ska kunna ta sig till viktiga målpunkter. Den föreslagna fördelningen av medel för medfinansiering och objekt i cykelvägsplanen är en kompromiss mellan dessa intressen. Samma argument gäller för satsningarna på rekreationscykling i jämförelse med satsningarna på bättre koppling till kollektivtrafik. De båda fyller skilda funktioner och är olika viktiga för olika kommuner i Skåne. I den reviderade Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 och den regionala transportinfrastrukturplanen ska matchningen ses över. Skåne Nordost Skåne Nordost anser att i och med att det finns regionalt utpekade stråk för cyklar så är det vitalt att dessa stråk i kommande medelsfördelning utgör underlaget för prioriteringar. Även om cyklandet i stor utsträckning är koncentrerat till de större tätorterna måste det ändå säkerställas att det även sker en utbyggnad fram till mindre tätorter. Detta är särskilt angeläget då kollektivtrafiken på landsbygden har försämrats de senaste åren. För att i någon mån kompensera för detta är det nödvändigt att det byggs cykelleder fram till målpunkter för kollektivtrafiken. Sydöstra Skånes samarbetskommitté Sydöstra Skånes samarbetskommitté har valt att samla medlemskommunernas yttrande i ett. Kommittén har inget övergripande att erinra på Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. Läs vidare under varje kommun för att se enskilda kommentarer. Bjuvs kommun Mörarp-Bjuv. Kommunen vill förtydliga att beslut av slutlig sträckning samt utformning av planskildhet vid väg 110 kommer ske i samverkan med Trafikverket.
11 (45) Bjuv-Hyllinge. Kommunen påpekar att delar av redovisad sträcka, väster om väg 107, har kommunal väghållare. noterar detta och korrigerar sträckan i kartmaterialet så att det gäller enbart den statliga vägen. Viktigt är dock att cykelvägen på det kommunala vägnätet också byggs. Till detta rekommenderar att Bjuvs kommun ansöker om medfinansiering. Bjuv-Åstorp. Kommunen vill att sträckning av cykelväg mellan Gunnarstorp och Åstorp hanteras inom den åtgärdsvalsstudie mellan Ramlösa och Åstorp som planeras. Sträckan har nämnts som möjlig för partiellt mötesspår. Visar det sig tekniskt omöjligt att följa järnvägen bör att västligt alternativ (Malmövägen) eller ett östligt alternativ (Vrams Gunnarstorp) istället studeras. konstaterar att objektet behöver flyttas fram till period 2021-2023 eftersom det krävs en djupare analys kring var cykelvägen bör gå. Bromölla kommun Bromölla kommun anser att det är orimligt att samtliga projekt i kommunen senareläggs samtidigt som kostnaderna för vissa projekt i kommunen ökats. Kommunen kan inte se någon motivering till varför samtliga objekt i kommunen senareläggs. Precis som Bromölla kommun påpekat så finns en annan kostnadsbedömning i förslaget till Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 än i den nuvarande cykelvägsplan samt än vad som framgår av flera åtgärdsvalsstudier. Trafikverket har rapporterat att kostnaderna för att anlägga cykelinfrastruktur ökat kraftigt. Därför har Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 utgått från en högre schablonkostnad än tidigare planer och åtgärdsvalsstudier. En mer exakt uppskattning av kostnaden görs i samband med att avtal om medfinansiering tecknas med kommunen. Axeltorpsvägen i Näsum. Placering av detta objekt i föreslagen tidsperiod anser kommunen är korrekt, men kostnadsökningen från 1 till 3 miljoner ifrågasätts. hänvisar till kommentaren ovan. Objekt planskildhet Linnavångsvägen, Näsum anser kommunen vara prioriterat, då Linnavångsvägen utgör en barriär för många målpunkter söder om vägen. Kommunen önskar att detta objekt, tillsammans med Planskildhet, Råby ersätter
12 (45) den planerade cykelvägen längs Linnavångsvägen, Näsum som inte är aktuell för Bromölla. noterar att Bromölla kommun vill stryka objektet Cykelväg längs Linnavångsvägen. Det är emellertid inte aktuellt att ersätta det med en planskildhet under Linnavångsvägen i Näsum. Korsningen vid Linmnavångsvägen bedöms fortsatt kunna göras i plan då både hastigheten och årsdyngstrafiken är för låg för att motivera en planskidlhet. För en diskussion om eventuella andra åtgärder för att förbättra den upplevda tryggheten av att korsa vägen bör Bromölla kommun kontakta kommunansvarig samhällsplanerare på Trafikverket. Väg 116 mellan Folkets Husgatan och skjutbanan ska i gällande cykelvägsplan byggas under tidsperioden 2022-2025. I förslag till ny plan har den flyttats fram till tidsperiod 2027-2029. Bromölla anser att objektet ska genomförs i gällande plans tidsperiod det vill säga 2022-2025. har senarelagt väg 116 mellan Folkets Husgatan. Sett till en regional prioritering har andra objekt uppfattats mer akuta att åtgärda. Kristianstadsvägen, Bromölla. Kommunen anser inte att det är rimligt att ett sådant viktigt projekt ur trafiksäkerhetssynpunkt som detta och som dessutom har den lägsta kostnaden i hela planen ska ta 10 år att genomföra. Kommunen anser att detta ska genomföras 2018 med anledning av gällande problematik eftersom inga vidare utredningar behöver göras innan byggnation påbörjas. anser att de breda vägrenarna och möjligheten att korsa Skräbeån längre norrut där också den mesta bebyggelsen är gör att det inte är akut att åtgärda objektet, även om det är angeläget. Bristen borde kunna åtgärdas tidigare genom att Bromölla kommun kontaktar kommunansvarig samhällsplanerare på Trafikverket för att utreda om det går att måla ut cykelfält. I så fall kan Trafikverket ta kostanden ur potten för standardhöjning för stråk. stryker därför vägen som objekt i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 med hänvisning till att bristen bättre åtgärdas i dialog med Trafikverket. Objekt Sölvesborgsvägen, Valje har förslaget till ny plan har objektet flyttas från 2018, enligt nu gällande cykelvägsplan, till 2019. Kommunen anser att den ska genomföras 2018. kan konstatera att flera av de objekt som skulle genomförts i Cykelvägsplan för Skåne 2014-2025 är försenade vilket är en orsak till att objekt flyttas fram i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. Detta gäller för Sölvesborgsvägen, Valje. Det noterats att Bromölla kommun anser att objektet bör beskrivas annorlunda. Planskildhet i Råby. Detta objekt tillsammans med planskildhet i Näsum vill kommunen ska ersätta projektet Linnavångsvägen i Näsum. I motivering till beslut beskrivs att hållplatsen bör flyttas närmare orten och att befintlig planskildhet då ska användas, men det finns idag ingen befintlig planskildhet i Råby.
13 (45) noterar att Planskildhet i Råby är felaktigt beskrivet eftersom det är för långt (1,3 km) till den befintliga planskildheten i söder. Planskildhet i Råby är dock främst inte en cykeltrafikåtgärd utan en kollektivtrafikåtgärd och trafiksäkerhetsåtgärd i bredare bemärkelse. Anslag bör därför hanteras inom potten för trafiksäkerhet och miljö alternativt kollektivtrafik. Vidare diskussion kring denna brist bör föras med kommunansvarig samhällsplanerare på Trafikverket. Gualöv, utmed Byvägen saknar gång- och cykelväg mellan Stiftelsevägen och Kantarellvägen, en sträcka på 100 meter. Detta anser Bromölla saknas i planen. Kommunen menar att då Trafikverket inte klarar av att hantera denna byggnation ser de att dessa 100 meter måste tas upp i cykelvägsplanen som ett objekt. Kommunen saknar dessutom objekt i korsningen Storgatan/Kristianstadsvägen/Årupsvägen som skulle kunna binda samman sydvästra Bromölla med resterande del och göra det möjligt för oskyddade trafikanter att säkert ta sig över. Bromölla kommun har beretts tillfälle att lämna in förslag på cykelvägsobjekt som kommunen anser viktiga under våren 2017. Vid dessa tillfällen har de objekt som sägs saknas i planen inte spelats in. har därför inte kunnat förhålla sig till eller prioritera bland dessa. Då det verkar röra sig om mindre åtgärder så finns emellertid en möjlighet att finansiera dessa med hjälp av potten för Standardhöjning på stråk. När de i så fall skulle kunna byggas är upp till Trafikverket som genomför cykelvägsplanen. Vidare diskussion kring denna brist bör föras med kommunansvarig samhällsplanerare på Trafikverket. Burlövs kommun Burlövs kommun är positiva till objektet Staffanstorp Åkarp som skapar en trafiksäker cykelkoppling mellan tätorterna. Kommunen vill att även sträckan Staffanstorp Arlöv via Dalbyvägen ska byggas för att koppla viktiga målpunkter så som till exempel Burlöv C till Staffanstorp. Genom att anlägga en säker och gen cykelkoppling mellan Staffanstorp och Åkarp menar att behovet av sträckan Staffanstorp Arlöv minskar. En trafiksäker cykelkoppling mellan från Staffanstorp in till Lundavägen gör det möjligt att nå Arlöv via Lundavägen istället för Dalbyvägen, utan någon större omväg. Den större målpunkten längs Dalbyvägen är Burlövs Egnahem och det området har redan en cykelväg till Arlöv. Båstads kommun Båstads kommun anser att de utpekade objekten är relevanta och bidrar till att förbättra möjligheterna att cykla i kommunen. Båstads kommun anser dock att objekten kring Västra Karup ska tidigareläggas, dock senast (2020-2022) då dessa
14 (45) cykelvägar är viktiga för både arbetspendling och för utvecklingen av turismnäringen. konstaterar att önskemålen av investeringar i cykelvägnätet vida överskrider de ekonomiska ramar som finns att förhålla sig till för i framtagandet av Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029, trots att anslaget till cykelinfrastruktur ökat. Det prioriteringar som gjorts för Båstads kommun föreslås därför ligga fast. Båstads kommun har inget att erinra vad gäller Förslöv-Fogdarp och Förslöv- Vejbystrand. Kommunen önskar som nämnts tidigarelägga Grevie-Västra Karup och Glimminge-Västra Karup. Hasslöv-Östra Karup. Kommunen vill att objektet ska prioriteras i planen eftersom det knyter en skola i Östra Karup med en fotbollsplan i Hasslöv. ser att bristen är angelägen att åtgärda men menar att det i förslaget till Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 finns mer akuta brister som behöver prioriteras. Hov-Västra Karup. Kommunen vill att objektet ska prioriteras i planen på grund av en dålig trafiksäkerhetssituation och betydelsen för kopplingen till Hovs Hallar och Kattegattleden. ser att bristen är angelägen att åtgärda men menar att det i förslaget till Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 finns mer akuta brister som behöver prioriteras före. Kopplingen mellan Kattegattleden och Hovs hallar kan som förslag skyltas via Kattviksvägen. Möllhultsvägen. Kommunen menar att delen Ramsjö-Öllöv i framtiden ska komma att ingå i Kattegattleden och därför bör prioriteras. Region Halland som är ledhuvudman för Kattegattleden har markerat sträckan som en brist. ser att bristen är angelägen att åtgärda men menar att det i förslaget till Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 finns mer akuta brister som först behöver åtgärdas. Eslövs kommun Eslövs kommun ser positivt på att det satsas på cykling. Regionen har en hög ambition i arbetet med att öka andelen cyklande i Skåne, där Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 blir ett viktigt verktyg. Att andra viktiga strategier som regionens Cykelstrategi och Mobilitetsplan syns i liggande förslag, t.ex. genom mer fokus på barns och ungas cyklande, är bra och viktigt. Eslövs kommun anser dock att
15 (45) förslaget lägger för stor vikt på barns cyklande till skolan och för liten vikt på fritidscyklande. Då Eslövs kommun har en stor landsbygd där de flesta barnen är berättigade till skolskjuts, blir resonemangen som regionen för ofta missvisande ur ett kommunalt perspektiv. Förslaget är tydligt med att man har prioriterat cykelvägar med stor potential och att detta innebär att landsbygden till viss del prioriteras bort. Eslövs kommun ställer sig tveksamma till om detta är rätt prioritering. Eslövs kommun efterlyser ett större samarbete mellan kommuner, och Trafikverket för att titta på alternativa lösningar gällande sträckning och kostnad. Eslövs kommun menar att detta är en förutsättning för Det öppna Skåne 2030. Angående prioriteringarna mellan stad och landsbygd, se den sammanfattande kommentaren på första sidan. Viktiga målpunkter kan precis som Eslövs kommun påtalar vara annat än skolor och arbetsplatser. Fritidsresor är till antalet många fler än resorna till och från arbetet. Dessvärre är fritidsresor svåra att analysera och målpunkterna inte lika lätta att hitta som skolor och arbetsplatser. Därför har s ansats i processen med att ta fram Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 varit att lita till de beskrivningar som kommunerna lämnat när de har motiverat vilka brister som finns i kommunens cykelvägnät och vilka åtgärder som bör vidtas. kommer organisera ett kommunövergripande möte för vidare samarbete inom cykelfrågor i Skåne dit Eslövs kommun bjuds in. Eslövs kommun är mycket glada att cykelvägen Eslöv-Bosarp ska öppnas för trafik 2020. Objektet Trollenäs-Östra Asmundtorp har funnits med i tidigare Cykelvägsplan, då med byggstart 2021-2025. I nuvarande plan är objektet planerat först till tidigast 2027 vilket Eslövs kommun inte anser vara acceptabelt. Åtgärdens syfte som det beskrivs i förslaget är inte helt korrekt. Åtgärden syftar inte främst till en cykelkoppling mellan Eslöv och Marieholmsbanan utan till att skapa alternativ till bil och därmed ersätta busstrafiken som dragits in. Målgruppen är primärt barn och unga och deras fritidsaktiviteter i Trollenäs. Eslövs kommun ställer sig frågande till underlaget som redovisas i beslutet och anser att det har vissa brister. noterar detta och anser efter det tillkomna bakgrundsfakta att objektet bör tidigareläggas för att kunna färdigställas någon gång mellan 2021-2023. Eslövs kommun ser positivt på att cykelvägarna mellan Flyinge Södra Sandby och Röstånga - Billinge är med i Cykelvägsplanen.
16 (45) Eslövs kommun anser att Teckomatorp-Marieholm borde prioriteras. hänvisar till tidigare resonemang där sträckan inte tros attrahera tillräckligt med cyklister för att motivera satsningen. Eslövs kommun anser att Östraby-Löberöd bör prioriteras. anser att antalet cyklister sannolikt är för litet för att motivera investeringen. Det finns även ett lågtrafikerat alternativ söder om väg 1123. Harlösa-Holmby (och Revinge Södra Sandby). Eslövs kommun för fram att dessa två objekt kan anses höra samman och istället för att inte prioritera något av dem bör åtminstone ett av dem genomföras. anser att det är vara viktigt med en koppling i relationen framöver men att det först behöver utredas vidare vilken relation som skulle vara att föredra. Huvudsyftet skulle vara rekreations- eller turismcykling och i det sammanhanget bör vidare led österut från Harlösa utredas för att skapa ett sammanhang. Helsingborgs stad Helsingborgs stad vill lyfta erfarenheterna från bygdevägarna som, om utvärderingen visar sig vara positiv, kan vara ett alternativ till att bygga separerade cykelvägar. Om utredningen är negativ till de försökssträckor som finns i främst Helsingborgs kommun så behöver åtgärder göras på samtliga eller några av sträckorna; Bårslöv Grantofta, Grantofta Vallåkra, Allerum - Hittarp, Allerum Ödåkra och Påarp Rosenlundsvägen. Rapporten VTI, 2017, Hjulburna oskyddade trafikanter på landsväg, visar att varken cyklister eller bilister upplever att bygdevägar är bättre än gängse vägmarkeringar. Påarp-Rosenlundsvägen ingår i prionätet men på grund utav att årsdygnstrafiken är under 500 är cykelväg utmed vägen inte aktuell. För övriga bygdevägar tas ingen ställning i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 i avvaktan på Trafikverkets slutgiltiga utvärdering. En revidering av huruvida de bygdevägar som finns ska bli cykelvägar bör göras till Cykelvägsplan för Skåne 2022-2033. Hässleholms kommun Hässleholms kommun anser att Sträntevägen, Sösdala bör genomföras tidigare genomförande, på grund av att trafiksituationen är osäker på de delar av sträckan som saknar cykelbana.
17 (45) ser att bristen är angelägen att åtgärda men menar att det i förslaget till Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 finns andra brister som är mer akuta prioriteras före i tid. Situationen på vägen är idag acceptabel om än inte bra. Hågnarpsvägen. Är av kommunen lägre prioriterat än andra objekt. Åtgärder behövs för att trygga trafiksituationen då det bor många barn och ungdomar i skolåldern längs sträckan. anser att trafiksituationen är acceptabel och att andra åtgärder behöver prioriteras. Sandåkra Sösdala är av första prioritet hos Hässleholms kommun, men finns inte med i planen. anser att sträckan är angelägen men att planering och genomförande bör sker i samband med ombyggnad av väg 23 till 2+1 väg, vilken planeras öppna för trafik i grupp 2027-2029. Sandåkra Tormestorp. Är inte prioriterad i planen. Befintlig cykelpendling är idag hänvisad till mindre oasfalterade skogsvägar utan belysning och vägen är enskild vilket Hässleholms kommun inte tycker är bra. anser att det potentiella antalet cyklister är för låg för att motivera en ny cykelväg. Från Sandåkra saknas även fortsättning för att cykelvägen skulle ingå i längre stråk. Arkelstorp Stoby. Kommunen har prioriterat detta objekt medelhögt, men är i planen ej prioriterat. Cykling sker i blandtrafik längst 70 km/h väg. Många barn och ungdomar som bor i Arkelstorp eller längs sträckan går i skola i Stoby. Koppling till kollektivtrafiken som skulle gynnas. anser att även om objektet skulle vara relevant sett till att underlätta för barns cykling så finns andra brister som är mer akuta. På sträckan finns också kollektivtrafik som kan utgöra ett alternativ för barnen. För vuxna bedöms cykelkopplingen som acceptabel då årsdygnstrafiken ligger under 1000 fordon. Ballingslöv - Stoby. Kommunen menar att arbetspendlare och barn i skolålder använder stråket. Ballingslöv kök och Pågatågstation är viktiga målpunkter. Avståndet mellan orterna är 4 km, vilket medger cykelpendling. I Stoby finns befintliga cykelvägar att ansluta till och som går till många andra målpunkter. Åtgärden skulle dessutom vara till nytta för samhällen längs vägen. anser att även om objektet skulle vara relevant sett till att underlätta för barns cykling så finns andra brister som är mer akuta prioriteras före. På sträckan finns också kollektivtrafik som kan utgöra ett alternativ. För vuxna bedöms cykelkopplingen som okej då årsdygnstrafiken ligger under 1000 fordon.
18 (45) För dem som bor i Stoby är det ungefär lika långt till stationen i Ballingslöv som den i Hässleholm. Trafikeringen på Hässleholms C är bättre och dit finns redan en befintlig cykelväg varpå detta alternativ föredras. Finjavägen, Tyringe. Finjavägen ansluter direkt till Järnvägsgatan (tågstationen) och anses därför av kommunen vara en viktig pendlingssträcka. Även målpunkter som skola och idrottsanläggning finns i direkt eller indirekt anslutning. I dagsläget finns smala cykelfält på båda sidor gatan. Dessa är så smala (0,3 1 meter) att de inte uppmuntrar till cykling eftersom biltrafiken har starkt företräde. anser att befintlig lösning med målade cykelfält är en acceptabel lösning, att anlägga cykelväg är därför inte motiverat. Barn och ungas cyklande kan tillgodoses söder om Finjavägen. Malmövägen, Tyringe. Kommunen anser att sträckan behövs för att knyta ihop befintlig och önskad cykelväg. På Malmövägen mellan Järnvägsgatan och väg 21 saknas cykelväg. Både på väg 21 och längs Malmövägen söderut finns cykelväg. Denna etapp är alltså en saknad cykellänk, speciellt då det finns många målpunkter i närheten. (skola, förskola, mataffär samt tågstation). I plan ligger den för genomförande 2024-2026. Kommunen ser gärna att denna prioriteras upp, då det rör sig om en mindre etapp som är en saknad länk. anser håller med om att det är en angelägen åtgärd och har därför prioriterat den så tidigt som möjligt. Bristen föreslås åtgärdas tillsammans med Järnvägsgatan i Tyringe som också föreslås byggas mellan 2024-2026. Alternativ finns 100 meter väster ut i väntan på åtgärden och hastighetssänkning skulle också kunna övervägas för att öka trafiksäkerheten i orten. Järnvägsgatan, Tyringe. Kommunen har ingen erinran.
19 (45) Piltavägen, Mala. Kommunen har ingen erinran. Hässleholm Kristianstad. Kommunen har ingen erinran. Emmaljunga - Vittsjö. Detta objekt är viktigt för kommunen och bör enligt Hässleholms kommun prioriteras. anser att objektet förväntas ha för hög kostnad sett till de relativt låga cykelflöden som förväntas. Detta på grund av objektets längd och att två broar måste byggas. Östra Storgatan, Hästveda. Kommunen anser att deras förslag till lösning är tillfredsställande och att en cykelväg därför bör prioriteras. anser att dagens situation med delvis breda trottoarer eller cykelfält i kombination med tätortshastighet på biltrafiken gör att dagens trafiksituation är acceptabel utan att en cykelväg behöver anläggas. Hässleholms kommun vill lägga till att på vägen mellan Hässleholm och Ignaberga bör målade cykelfält ersättas med separat gång- och cykelväg. korrigerar beskrivningen av objektet. En ny gång- och cykelväg är sannolikt inte motiverat då det den breda väggrenen borde möjliggöra en lösning där cykelfältet avskärmas med kantsten. Bristerna på sträckan Hässleholm Kristianstad föreslås åtgärdas inom potten för standardhöjning. Höganäs kommun Höganäs kommun anser att objektbeskrivningen av sträckan Hjälmshult-Jonstorp bör kompletteras med information om att objektet även berör Helsingborgs stad och att syftet, utöver vad som redan framgår, även är att förbättra kopplingen norrifrån till stadsbuss i Hjälmshult. Beträffande sträckan Höganäs-Helsingborg, som pekas ut som cykelstråk med medelstor potential instämmer Höganäs kommun i s bedömning att
20 (45) här finns potential för ökad arbetspendling med cykel. För att göra stråket så gent och attraktivt som möjligt, vill Höganäs kommun framhålla behovet av en separat cykelbana utmed väg 111 från de södra delarna av Lerberget och norrut. noterar detta men hänvisar till den kommande bristbeskrivningen ska göras för både basnätet och det prioriterade nätet innan ett alternativ förordas framför det andra. Hörby kommun Hörby kommun anser att cykelvägsplanen är ett väl genomarbetat dokument och uppskattar att kommunen fått vara delaktig i dialogen om vilka objekt som bör undersökas. Hörby kommun ser mycket positivt på regionens satsning på att planera för att stärka Skåne som destination för cykelturism och om att komplettera Kattegattleden, Sydostleden och Sydkustleden med regionala och lokala leder. Hörby kommun vill även lyfta Sverigeleden som en potentiell led genom centrala Skåne. Leden har goda förutsättningar uppmuntrar Hörbys engagemang för regionala cykelleder och ser fram emot en fortsatt dialog om detta. Hörby kommun anser att utbyggnad av sträckan Hörby Lyby kan skapa positiva effekter för de barn, ungdomar och vuxna som cyklar längs sträckan. Bland annat ökar trafiksäkerheten och tryggheten eftersom gående och cyklister inte behöver använda bilvägen. håller med om beskrivningen men menar att det potentiella antalet cyklister är för låg för att motivera cykelvägen i Cykelvägsplan för Skåne 2028-2029. Löberöd Östraby Att utveckla sträckan mellan Östraby-Västerstad som en säker gång- och cykelväg är av stor vikt för Hörby kommun då det finns ett samarbete mellan skolorna i orterna. I dagsläget går det inte för barnen att transportera sig mellan orterna på ett säkert sätt. På en del av sträckan måste barnen korsa riksväg 13, vilken i dagsläget saknar en säker övergång. Genom att utveckla delsträckan mellan Västerstad Löberöd menar kommunen att möjligheterna till att få tillgång till kollektivtrafiken i Löberöd ökar. Därigenom ökar även tillgängligheten till den regionala kollektivtrafiken i Hurva. håller med om beskrivningen men menar att det potentiella antalet cyklister i stråket eller till kollektivtrafiken är för låg för att motivera cykelvägen i Cykelvägsplan för Skåne 2028-2029. Den totala sträckan är över en mil lång. Detta innebär en schablonmässig kostnad om 35 50 miljoner kronor vilket sett till det förväntade antalet cyklister inte är motiverat i det här läget.
21 (45) Kommunen är positiva till att sträckan Fulltofta Hörby pekas ut som en åtgärdspunkt och kommunen är angelägna att få till stånd en cykelväg mellan Hörby tätort Ludvigsborg Höör. Kommunen är angelägen om att gång- och cykelvägen över cirkulationen väg 13/Ringsjövägen blir prioriterad och tidsatt. Detta då kommunen är i full gång med att förverkliga det regionala superbusskonceptet. I projektet diskuteras även möjligheterna att flytta busshållplats Komministergatan längre västerut för att knyta an till verksamhetsområde väster om riksväg 13. Av denna anledning är det extra angeläget att en säker övergång kommer till stånd. noterar detta och tar det vidare inom ramen för superbusskonceptet. Höörs kommun Höörs kommun ställer sig bakom MalmöLund-regionens gemensamma yttrande över regionala transportinfrastrukturplanen, men lämnar ett eget yttrande på Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. Kommunen trycker på att de framtagna åtgärdsvalsstudierna bör vara underlag för objektsbeskrivningar. Kommunen önskar ett tydliggörande om den potential som finns i att cykla till järnvägsstationerna i Höör och Tjörnarp samt expressbusshållplatserna i Rolsberga och Fogdarp. Höörs kommun vill också lyfta fram potentialen i att skapa en regional led för rekreativ cykling genom mittskåne. Åtgärdsvalsstudierna har utgjort underlag för Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 men då de i flera fall konstaterats bristfällig av såväl Trafikverket som Region Skåne så är inte alltid slutsatserna i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 desamma som i åtgärdsvalsstudierna. Vanliga anledningar till bristerna i åtgärdsvalsstudierna kan vara att de aldrig svarar på frågan om bristen verkligen behöver åtgärdas utan enbart ger åtgärdsförslag eller att den geografiska avgränsningen varit allt för snäv. kommer att hänvisa till gjorda åtgärdsvalsstudier eller andra planeringsunderlag på ett tydligare sätt. Från Hur uppfattar Skåningar cykeln som färdmedel? - En attitydundersökning genomförd i Skånepanelen (2016) framgår att Skåningar i snitt kan tänka sig spendera 10 minuter för att ta sig till kollektivtrafiken. Därefter börjar avståndet bli för långt. Med en genomsnittlig cykelhastighet är 16 kilometer i timmen motsvarar det ett avstånd på cirka 2,7 kilometer. En cirkel på 2,7 km runt Rolsberga når till Snogeröd, en cirkel runt Höörs station når precis till Skånes Djurpark men inte Sätofta och inte Ludvigsborg. välkomnar ett fortsatt arbete tillsammans med Höörs kommun för att utreda potentialen för cykel till kollektivtrafik och för barn och ungas cyklande.
22 (45) Kommunen anser att trafikvolymerna även efter ombyggnaden av väg 13 kommer att vara så höga att friliggande cykelväg behövs mellan Gamla Bo-Ängsbyn. I synnerhet sträckan Ängsbyn-Bosjö kloster. Huvudalternativet bör vara att nå Bosjö kloster via någon av de mindre vägar eller stigar som går mellan Ängsbyn och golfbanan. Går inte det att lösa på grund av vägarnas kvalitet eller att överenskommelse kan nås bör fortsättning på cykelvägen utredas. Att fortsätta vidare förbi Bosjö kloster är svårt att motivera då bron som behövs längre söderöver mot Gamla Bo bedöms driva upp kostnaderna samt att målpunkter söderöver saknas. Höörs kommun anser att Stanstorpsvägen behöver åtgärder för trafiksäkerhet och rekreativ cykling. tar synpunkterna till sig och har gärna tillsammans med kommunen och Trafikverket ett samtal om andra lösningar än namngivet objekt utmed Stanstorpsvägen. Sträckan kan upplevas osäker men är inte olycksdrabbad. Passage Nybykorset. Kommunen har ingen erinran. instämmer i behovet av en trafiksäker passage i plan i kombination med trafiksäkrande. Detta bör kunna åtgärdas tidigare än 2027-2029 och därför har objektet tidigarelagts till 2024-2026. Höör-Ormanäs. Kommunen önskar fortsatt prioritera en cykelväg utmed Stenskogsvägen. står fast i bedömningen att cykelrelationen redan idag är acceptabel. Södra Rörumsvägen Höör-Bokeslund är en prioriterad cykellänk i ett framtida huvudcykelnät för Höörs kommun (Cykelplan för Höörs kommun, objekt C28). Behovet av cykelvägen motiveras och beskrivs närmare genom pågående översiktsplanering. Ett stort antal boende i Bokehall-Bokeslund, inklusive barn och ungdomar, cyklar längs vägen och olyckor förekommer. Höörs kommun menar att sträckan fortsatt bör vara prioriterad för cykelvägsutbyggnad. Efter inkommen motivering prioriterar sträckan. Den är relativt kort men har stor betydelse för Höörs kommun. Ljungstorp-Ludvigsborg. : har i cykelbristkartan markerat en ca 1 km lång sträcka längs Sätoftavägen med förlängning. Höörs kommun har dock redan byggt cykelväg längs större delen av denna sträcka. Endast ca 250 m fram till kommungräns är statlig väg och saknar fortfarande cykelväg. Markerad sträcka i cykelkartan innehåller också en del på andra sidan kommungränsen.
23 (45) noterar detta och lägger till de 250 metrarna som objekt i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029. Höör-Tjörnarp. Kommunen framför att stråket bör ligga utmed väg 23 och ingå i och synkas med vägobjektet. förtydligar detta, men instämmer preliminärt i åtgärdsvalsstudiens slutsats att cykelkopplingen i huvudsak bör ske på det parallella vägnätet norr om väg 23. Höör-Hörby. Kommunen menar att det bör förtydligas i cykelvägsplanen att den i åtgärdsvalsstudie föreslagna cykelvägen utmed väg 13 som ingår i 2+1-projekt saknas och bör tas med. menar att det sannolikt inte kommer vara en god upplevelse att cykla längs väg 13 och att alternativt vägnät därför borde vara att föredra. I synnerhet söder om Ludvigsborg där färre pendlare förväntas cykla. noterar dock att både Hörby och Höörs kommuner starkt förespråkar en sträckning längs väg 13 och lägger därför in den i Cykelvägsplan för Skåne 2018-2029 som en del av vägobjektet. uppmuntrar Höörs engagemang för regionala cykelleder och ser fram emot en fortsatt dialog om detta. Klippans kommun Klippans kommuns yttrande baseras på Familjen Helsingborgs gemensamma ställningstaganden med utgångspunkt i Familjen Helsingborgs strategi för infrastruktur och kollektivtrafik för planperioden 2018-2029. Se yttrande över Familjen Helsingborgs gemensamma ställningstaganden. Inga enskilda kommentarer Kristianstad kommun Kristianstad Ovesholm anser kommunen vara korrekt beskrivet. Färlöv Kristianstad. Beskrivningen är korrekt, men kommunen anser att ett genare alternativ över Vattenriket in till Kristianstad bör utredas. En genare passage genom Vattenriket kan inte åstadkommas inom cykelvägsplanen. Detta på grund av att cykelvägar måste
24 (45) byggas parallellt med statliga vägar, vilket inte skulle vara fallet. En lösning skulle kunna sökas i spårutbyggnaden mellan Hässleholm och Kristianstad. Norra Åsum Åhus. Detta objekt är inte prioriterat, men kommunen anser att objektet bör föras in prioriteringsgrupp fyra. Eftersom Åhus är en stor tätort med många besöksmål och boende bör det finnas en cykelväg från Åhus in till västra Kristianstad, Norra Åsum, Helgedal med mera. anser att det redan finns ett acceptabelt alternativ för cykling mellan Kristianstad och Åhus öster om Hammarsjön. Objektet är därför inte prioriterat. Broåtgärder skulle också göra objektet mycket kostsamt. Färlöv Önnestad. Kommunen anser att detta objekt bör ligga i grupp två eftersom det är en viktig koppling till Pågatågsstationen i Önnestad. motiverar tidssättningen av detta objekt främst genom potentialen för arbetspendling. Färlöv är försett med kollektivtrafik till Kristianstad C som har bättre avgångar än Önnestad. Objektet föreslås därför inte flyttas i tid. Nuvarande trafikflöden är dessutom acceptabla. Kommunen anser att Bjärlöv Torsebro bör prioriteras i grupp två eftersom detta är en saknad länk som påverkar övriga cykelvägar. håller med om att objektet är angeläget och prioriterar därför objektet 2024-2026 för att det ska passa in med utbyggnaden av väg 19. Hässleholm Kristianstad anser kommunen vara korrekt beskrivet. Kommunen påtalar att det finns ett avtal skrivet om Bäckaskog Fjälkinge där även Kumlevägen Kiabyvägen ingår. Båda dessa sträckor bör stå omnämnda i objektet. Kävlinge kommun Dösjebro-Ålstorp. Trots närheten mellan Hofterup-Ålstorp och pågatågsstationen i Dösjebro saknas idag en bra cykelkoppling. Byggandet av cykelvägen bör om möjligt tidigareläggas, anser kommunen. noterar önskemålet och påpekar att 2024-2026 är en realistisk tidsplan sett till den process som behöver föregå åtgärden.