Ringhalsgruppens årsredovisning 2001

Ringhalsgruppens årsredovisning 2001 Kraft, kunskap och kvalitet

Ringhalsgruppen, som grundades den 31 juli år 2000, består av Ringhals AB och det helägda dotterföretaget Barsebäck Kraft AB. Ägare är Vattenfall (74,2 procent) och Sydkraft (25,8 procent). Ringhalsgruppen bildades efter en uppgörelse mellan staten, Vattenfall och Sydkraft sedan regering och riksdag beslutat att stänga reaktorn Barsebäck 1 den 30 november 1999. Ringhalsgruppen är ett av de större kärnkraftproducerande företagen i världen med en installerad effekt på 4150 MW. Ringhalsgruppens uppgift är att producera el med sina fem reaktorer och att sköta avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1 på uppdrag av Sydsvenska Värmekraft AB, ett helägt dotterbolag till Sydkraft. Ringhals Ringhals kärnkraftverk ligger sex mil söder om Göteborg och är Sveriges enda kärnkraftverk med både kok- och tryckvattenreaktorer. Kärnkraftverket är, med sina cirka 1 100 anställda, en av Hallands största arbetsplatser. Omkring 500 årsarbeten köps dessutom av konsulter och entreprenörer. Ett normalt år producerar Ringhals fyra reaktorer cirka 25 TWh, vilket motsvarar ungefär en sjättedel av hela Sveriges elförbrukning, eller tillräckligt för fem städer av Göteborgs storlek. Barsebäck Barsebäcks kärnkraftverk är beläget tre mil norr om Malmö och har cirka 400 anställda. Kärnkraftverket har två kokvattenreaktorer, varav en är avställd sedan den 30 november 1999. Årsproduktionen från Barsebäck, efter stängningen av Barsebäck 1, är drygt fyra TWh. Detta motsvarar 30 procent av elförbrukningen i Skåne. ]]9

VERKSAMHET 2001 Ringhalsgruppen satsar inför framtiden. En av de viktigaste faktorerna är hög kompetens och rekrytering av en ny generation medarbetare. Årets årsredovisning presenterar några av dem. Verksamhet 4-19 Positiv utveckling och effektivt samarbete 4 Hög elförbrukning och stigande priser 6 Ett framgångsrikt driftår på både Ringhals och Barsebäck 8 Ringhalsgruppen en spännande arbetsplats 12 TWICE ett av världens största reinvesteringsprojekt 14 BRO-bygge sammanför Ringhals och Barsebäck 16 Videbergsborg ett kunskapshus 18 Miljö 20-23 Kärnkraft elproduktion med liten inverkan på miljön 20 Miljövarudeklarerad el 20 Barsebäck ISO-certifierat 21 Två säkra arbetsplatser 22 Säkerhetsindex och INES-händelser 23 Årsredovisning 25-41 Förvaltningsberättelse 25 Resultaträkning 27 Balansräkning 28 Kassaflödesanalys 30 Moderbolagets resultaträkning 31 Moderbolagets balansräkning 32 Moderbolagets kassaflödesanalys 34 Noter 35 Revisionsberättelse 41 Styrelsen 42 3

Ett år med positiv utveckling och effektivt s 2001 präglades av arbetet med att samordna verksamheterna i Ringhals och Barsebäck. Miljöfrågorna sattes under lupp, och i december invigdes vårt nya kunskapscenter. Barsebäck Ringhals Det viktigaste, som skedde under året, var det fortgående arbetet med att samordna verksamheterna i Ringhals och Barsebäck. Trots ett geografiskt avstånd på 20 mil samordnar vi nu resurser och kompetens för att kunna dra nytta av synergieffekterna, vilket naturligtvis stärker Ringhalsgruppens konkurrenskraft på den avreglerade marknaden. Detta gagnar självfallet både Ringhals och Barsebäck. Under året inleddes därför den andra etappen av det samordningsarbete som går under namnet BRO (Barsebäck-Ringhals- Organisationsutveckling). I BRO 2 har uppgiften varit att integrera organisationen så att resurser som kan användas gemensamt förs samman. Större delen av all personal anställs i Ringhals AB, trots att det fortfarande rör sig om två olika tjänsteställen. Så blir till exempel all service och all administrativ verksamhet gemensam. Vi har analyserat potentialen noga och konstaterat att en integrerad organisation kan spara ungefär 100 miljoner kronor per år en besparing som vi räknar med att ta hem under en treårsperiod. Det vill säga att målet är uppnått runt 2003-2004. HÖG PRODUKTION År 2001 var produktionen mycket hög i både Ringhals och Barsebäck. I Ringhals producerades 25,1 miljarder kilowattimmar el, vilket är det tredje bästa resultatet någonsin. Barsebäck 2 producerade 4,4 miljarder kilowattimmar, det bästa resultatet sedan början av nittiotalet. Samtidigt som produktionen var hög steg elpriserna under året, vilket för Ringhalsgruppen ledde till ett resultat på cirka 100 miljoner kronor. Det tyder på en positiv utveckling vilket är mycket glädjande. Tillsammans med de besparingar ]]9 ett genomfört BRO-arbete ger pekar det på att vi långsiktigt kommer att ha en stabil ekonomi och vara lönsamma för våra ägare. Vår produktionskostad blev 15 öre per kilowattimme, vilket är en rejäl sänkning från föregående års 20,8 öre. Huvuddelen förklaras av en betydligt högre produktion. Kostnadsläget är trots det för högt. Här kan jag tillägga att Ringhalsgruppen under året betalade 827 miljoner kronor i så kallad effektskatt en särskild skatt som enbart belastar kärnkraften. KOMPETENSTILLSKOTT En annan viktig del av arbetet under året var planeringen inför den generationsväxling som väntar oss inom den närmaste tioårsperioden. Vi arbetar nu aktivt med kompetensöverföring till yngre medarbetare. Ett exempel är det så kallade DARTprojektet, där vi anställt 10 15 nya medarbetare. De kommer under de närmaste åren att vara sysselsatta med att göra en fullständig dokumentation och verifikation av konstruktionsförutsättningar för Ringhals tre tryckvattenreaktorer. När projektet är avslutat kommer gruppen att ha hög kompetens för ett antal olika uppgifter inom organisationen. Vi är också aktiva vad gäller att presentera Ringhalsgruppen vid universitet, högskolor och gymnasier. Vi vänder oss i första hand till högskoleutbildade ingenjörer som vill ha avancerade, tekniska arbetsuppgifter inom en spännande bransch. Även gymnasieutbildade tekniker är intressanta för oss. Under året anställdes 106 nya medarbetare. Enbart till de 25 ledigförklarade tjänster som stationstekniker fick vi 190 ansökningar ett glädjande antal som visar att vi är attraktiva på arbetsmarknaden. CERTIFIERAD MILJÖVARUDEKLARATION Miljöarbetet är viktigt inom Ringhalsgruppen. För att bibehålla förtroendet från kunder och allmänhet har vi under de se- 4

samarbete naste åren ökat våra insatser. Under år 2001 inriktade vi oss bland annat på den förestående miljöcertifieringen i Barsebäck. I Ringhals arbetade vi med EPD-certifiering, som är en miljövarudeklaration. Där redovisar vi vilken miljöpåverkan en kilowatttimme el från oss medför från brytningen i urangruvan, via transporter och fram till en framtida rivning av kärnkraftverket. En sådan miljövarudeklaration är viktig för en del kunder som själv miljödeklarerar sina produkter. För Ringhals är det naturligtvis en konkurrensfördel att kunna göra det. (Båda certifieringarna skedde slutgiltigt i mars år 2002.) Jag ser även en annan viktig aspekt av miljöarbetet, och den handlar om vår trovärdighet. För Ringhalsgruppen är det väsentligt att kunna redovisa fakta inför myndigheter, allmänhet och media. Det är den öppenheten och tillförlitligheten som gör att opinionen för kärnkraft är så stark i Sverige. LÅNGSIKTIGT ARBETE På investeringssidan vill jag särskilt betona moderniseringen av kontroll- och styrsystemen i Ringhals 2. Projektet, som kallas för TWICE, är ett av världens största reinvesteringsprojekt, och genom det möjliggör vi en livslängd på ytterligare minst 20 år. Personligen anser jag att det är en stor utmaning att förnya anläggningen, och även när det gäller att utveckla reaktorsäkerheten är TWICE en viktig plattform. I Barsebäck pågår projektet PRIM, som är en modernisering av primärsystemen i Barsebäck 2. Det är ett viktigt, säkerhetshöjande projekt som borgar för en stabil framtida drift. Vad gäller Barsebäcks framtid, så vilar den i politikernas händer. Men reaktorns betydelse för elförsörjningen i södra Sverige är uppenbar för de allra flesta. Effektsituationen i Sydsverige är sådan att det i nuläget vore riskabelt att stänga Barsebäck 2. Läget förvärrades naturligtvis efter stängningen av Barsebäck 1. Mycket riktigt konstaterade riksdagen i höstas att förutsättningarna för att stänga Barsebäck 2 inte har infriats och att någon stängning därför inte kan ske förrän tidigast år 2003. Det betyder att man kommer att göra en ny prövning till nästa höst. En annan positiv signal om framtiden är naturligtvis de framåtskridande planerna på att bygga en ny, femte reaktor i Finland. Jag tror att den reaktorn har betydelse även för kärnkraftens framtid i Sverige. I och med att den leder till kompetensutveckling hos leverantörerna, får vi också del av det vid underhåll och servicearbeten. Dessutom kan en ny reaktor i Finland förstärka den redan nu kärnkraftvänliga opinionen i Sverige. På hemmaplan uppfördes under året vårt nya kunskapshus, som efter en namntävling döpts till Videbergsborg. Här finns både en ny, till stora delar interaktiv utställning om energi och kärnkraft, hela vår informationsavdelning samt plats för Ringhals simulatorer, som KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB) gradvis kommer att flytta hit från Studsvik. Tanken är att när vi inte utbildar våra kontrollrumsoperatörer ska allmänheten genom guidade turer få möjlighet att se hur ett kontrollrum ser ut och hur det sköts. Verksamheten är viktig för oss eftersom alla undersökningar visar att människor blir mer positiva till kärnkraft sedan de besökt ett kärnkraftverk och fått information om hur det fungerar. Ringhals i februari 2002 5

Hög elförbrukning och stigande p 2001 blev ett betydligt bättre år för Ringhalsgruppen än året dessförinnan. Produktionen var nära att slå rekord och produktionskostnaderna sjönk. Samtidigt steg efterfrågan på el och därmed också priserna. Under år 2001 ökade elförbrukningen i Sverige med tre procent, eller 4,5 TWh el (terawattimmar = miljarder kilowatttimmar). Ökningen motsvarar en årsproduktion i Barsebäck. För Ringhalsgruppen innebar det att efterfrågan på kärnkraftsel steg så att gruppens fem reaktorer tillsammans kunde producera 1,2 TWh mer än planerat. Lönsamheten ökade och produktionspriset sjönk, eftersom det är starkt kopplat till produktionsvolymen. Den totala produktionen i gruppen blev 29,5 TWh, varav 25,1 TWh i Ringhals och 4,4 TWh i Barsebäck. För Ringhals del är resultatet det tredje bästa någonsin och i Barsebäck det bästa sedan början av 1990-talet. Marknadspriserna nådde under året botten och vände upp igen, vilket till en viss del visade sig i Ringhalsgruppens terminspriser. Det gjorde, tillsammans med en ökad produktion, att Ringhalsgruppen år 2001 kunde göra ett resultat på 100 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor bättre än planerat. Under året har Ringhalsgruppen betalat 827 miljoner kronor i effektskatt, varav Ringhals del är 708 miljoner och Barsebäcks 119 miljoner kronor. Jonas Winberg, 26 år Yrke: Controller Utbildning: Civilekonom Fritid: Golf Det bästa med mitt jobb är att jag får ta stort ansvar och att arbetsuppgifterna är varierande. ]]9 LÄGSTA PRODUKTIONSKOSTNADEN År 2000 var ett vattenrikt år. Vattenmagasinen var väl fyllda vilket ledde till nedregleringar för såväl Barsebäck som Ringhals. Men år 2001 blev ett normalår, sett i ett längre perspektiv. Samtidigt ökade elförbrukningen i Sverige alltså, trots konjunkturavmattningen. Produktionspriset för en kilowattimme kärnkraftsel slutade på totalt 15,0 öre per kwh för Ringhalsgruppen. Det är den lägsta produktionskostnaden bland de svenska kärnkraftverken. Siffrorna kan jämföras med medelpriset på spotmarknaden som var 21,1 öre per kwh. Under närmast föregående år var medelpriset på spotmarknaden 12,0 öre, och produktionspriset för Ringhalsgruppen var 20,8 öre per kwh. År 2001 var alltså ett bra år för Ringhalsgruppen, med undantag för de tekniska problem i Ringhals, som gjorde att vi överskred våra planerade kostnader. En generatorskada på Ringhals 2 samt problem i primärsystemen på Ringhals 3 och 4 ledde till förlängda revisioner och större kostnader än planerat. Däremot har Barsebäck hållit sina kostnader väl. Det beror till stor del på att man inom gruppen samordnat och effektiviserat verksamheten, bland annat vad gäller inköp, personal och information. SAMORDNINGSVINSTER Arbetet med att samordna verksamheten i Ringhals och Barsebäck kallas för BRO-projektet. Ur ett ekonomiskt perspektiv är BRO-arbetet och de 6

priser VERKSAMHET 2001 samordningsvinster det ger en av årets viktigaste händelser i och med att personalen i Ringhals och Barsebäck gemensamt arbetat för att pressa kostnader och effektivisera verksamheten. Effekten av arbetet syns hittills framförallt i Barsebäck. Vad gäller investeringar har styrelsen behandlat inriktningen för ett investeringsprogram som säkerställer minst 40 års drift. Det gör att Ringhalsgruppen nu har en mycket väl utarbetad investeringsplan framåt i tiden. STORA PROJEKT Ett av de stora pågående projekten är moderniseringen av instrument- och kontrollutrustningen på Ringhals 2. Projektet kallas för TWICE och beräknas kosta cirka en miljard kronor. Det är ett av världens största reinvesteringsprojekt i sitt slag. Samtidigt pågår i Barsebäck ett moderniseringsarbete av primärsystemen i reaktorinneslutningen till Barsebäck 2. Projektet kallas för PRIM och beräknas pågå i tre år och kosta drygt 100 miljoner kronor. En annan viktig händelse ur ekonomiskt perspektiv är att Ringhalsgruppen har börjat gå över till värdebaserad styrning, vilket innebär en styrning via kassaflöde. KSUs flytt av kontrollrumssimulatorn för Ringhals 3 och 4 från Studsvik till Ringhals kommer att leda till minskade transport- och resekostnader. Ringhalsgruppens produktionskostnad 2001 15,0 öre/kwh. Andel %/öre kwh Skatt Avfallsfond Kärnbränsle Drift och underhåll Kapital Ett stort investeringsprojekt, som slutfördes under 2001, var den omfattande moderniseringen av elkraftförsörjningen på Ringhals 2. Projektet påbörjades 1997. 7

Ett framgångsrikt driftår på både Ringhals o Produktionsrekorden var nära att slås både på Ringhals och Barsebäck. Driftåret präglades av få störningar och korta revisioner, samtidigt var efterfrågan på el större än någonsin. Driftåret 2001 var framgångsrikt för Ringhalsgruppen. Den sammanlagda produktionen uppgick till 29,5 miljarder kilowattimmar (TWh) varav Ringhals stod för 25,1 och Barsebäck för 4,4 TWh. För båda produktionsanläggningarna var det ett av de bästa åren någonsin. För Ringhals del har produktionen bara två gånger tidigare varit högre och enbart ett stopp på Ringhals 2 strax före jul stod i vägen för ett nytt rekord. Barsebäck 2 upplevde det tredje bästa året sedan starten. RINGHALS 1 Flera av reaktorblocken gjorde följdaktligen bra resultat och ett av dem är Ringhals 1 som producerade 5,8 TWh, en siffra som bara överträffats en gång i blockets 27-åriga drifthistoria. Den tillgängliga energimängden, det vill säga den el som kunde ha producerats om marknaden efterfrågat den, uppgick till 6,3 TWh. Ringhals 1 hade bara ett oplanerat kort stopp under året. Det inträffade i februari, då man gick ner till varm avställning för att åtgärda ett internt läckage. Årets översynsperiod blev 36 dygn lång. Bland annat utfördes uppmätningar inför moderatortanklocksbytet, som skall genomföras under 2002. En av lågtrycksturbinsträngarna inspekterades också. Kollektivdosen, det vill säga den sammanlagda stråldosen till all personal som arbetat inne på blocket under året, blev den lägsta någonsin. RINGHALS 2 Ringhals 2 producerade 6,3 TWh. Tillgängligheten var 87 procent, vilket motsvarar en möjlig produktion på 6,6 TWh. Det ]]9 Under revisionen på Ringhals 4 mättes reaktortankens utloppsstudsar inför den kommande reparationen. 8

och Barsebäck är ett av de bästa produktionsåren sedan starten 1975. Det kunde ha blivit ännu bättre om inte en av elgeneratorerna hade havererat i början av december. Generatorns stator visade sig vara svårt skadad och ett byte var nödvändigt. Bytet genomfördes på några få dygn, då blocket var helt avstängt, (statorn väger 200 ton). Ett snabbstopp inträffade under året i samband med åtgärdande av ett oljeläckage från en transformator. När transformatorn löste ut stoppade en av reaktorkylpumparna, vilket automatiskt medför snabbstopp. I samband med kontroll av ett överlastskydd i elsystemet som löst ut, upptäcktes att en stor del av de nyligen inmonterade överlastskydden var felaktigt inställda. Felet innebar att de skulle kunna ha löst ut vid för låg last. Händelsen klassificerades som en 1:a (den lägsta nivån) på den internationella skalan för kärnkraftsincidenter INES. Översynsperioden varade i 29 dygn. Bland annat slutfördes den stora modernisering av blockets elkraftsystem som pågått under tre år. Samtidigt påbörjades ett annat stort projekt moderniseringen av styr- och reglerutrustningen. Kollektivdosen var också på Ringhals 2 den lägsta någonsin. RINGHALS 3 Ringhals 3 producerade 6,3 TWh. Tillgängligheten var 88,5 procent, vilket hade gjort det möjligt att producera ytterligare 0,8 TWh om nödvändigt. Ett oplanerat stopp inträffade under året i november, då blocket togs från nät för reparation av en läckande säkerhetsventil på tryckhållaren. Stoppet varade i fyra dagar. Översynsperioden pågick i 31 dygn. Det dominerande arbetet var inspektion och urtagning av prov i reaktorns utloppsstutsar, där mindre sprickor hade hittats året innan. I samband med detta jobb gjordes även laseruppmätning av stutsarna inför en fram- tida reparation. Även reaktortanklockets genomföringar inspekterades. Kollektivdosen fortsatte att vara mycket låg, enligt de senaste årens trend. RINGHALS 4 Trots en förlängd översynsperiod och ett antal mindre driftstörningar producerade Ringhals 4 6,6 TWh. Det är det femte bästa resultatet sedan starten 1983. Blocket hade en tillgänglighet på 88,2 procent, vilket motsvarar en möjlig produktion på 7,1 TWh. Ett reaktorsnabbstopp inträffade i april. Det orsakades av en felmanöver i samband med test av reaktorskyddssystem. Översynsperioden blev längre än normalt dels på grund av ett inplanerat rutinmässigt täthetstest av reaktorinneslutningen. Testet tar ett antal dagar att genomföra och inga andra arbeten kan pågå i inneslutningen under tiden. Dels innebar inspektionen av reaktorns utloppsstutsar 9 Adam Tesfamariam Embaie, 31 år Yrke: Stationstekniker Utbildning: Driftingenjör Fritid: Ju-Jutsu Barsebäck är en spännande arbetsplats, med goda utvecklingsmöjligheter, och att tillhöra Vattenfall gör det ännu bättre. Kärnkraft är ett bra alternativ, om miljön själv får välja!

VERKSAMHET 2001 (samma problematik som på Ringhals 3) att återstarten fördröjdes en vecka. Totalt var blocket avställt 39 dygn. Kollektivdosen var i likhet med de senaste åren mycket låg. BARSEBÄCK 2 Barsebäck 2 producerade 4,4 TWh, vilket var det bästa resultatet på tio år och det tredje bästa sedan starten. Tillgängligheten var goda 88,1 procent. Ett reaktorsnabbstopp inträffade i april i samband med prov av skalventiler på huvudångledningarna. På grund av ett fel i elektroniken stängdes två av ventilerna omotiverat, vilket utlöste snabbstoppet. I samband med uppstarten efter översynsperioden fick turbinen ställas av två gånger på grund av fel på generatorkylningen. Översynen tog 36 dagar i anspråk. Det största arbetet var ombyggnad av elkraftmatningen till hjälpmatarvattensystemet. Genom att ta kraften från elbyggnaden på det avställda Barsebäck 1 och därmed också reservmatning från dieselgeneratorerna på samma block, har man fått ytterligare en matningsväg för el och i praktiken en fördubbling av möjligheterna att tillföra kylvatten till B2. Det vill säga, ytterligare en höjning av säkerheten. Under avställningen upptäcktes att sprängbleck till säkerhetsfiltret hade förväxlats med bleck till inneslutningen. Montaget hade utförts vid översynen år 2000. Misstaget bedömdes som en 1:a på INES. BARSEBÄCK 1 Barsebäck 1 fortsatte med avställningsdriften i inledningen av året, men sedan allt bränsle transporterats bort från anläggningen har man gått in i ett nytt skede servicedrift. Det betyder att säkerhetstekniska föreskrifter och regler fortfarande följs, men att de är mindre omfattande än för en anläggning i drift. Delar av anläggningen kan komma att användas som reservdelar till B2, bland annat har generatorns delar tagits till vara och konserverats för ett eventuellt framtida behov. Under året har också viss ombyggnad gjorts, så att system på B1 kan användas som dubblering till B2 och därmed höja säkerheten ytterligare. Det finns även ett internationellt intresse för att använda Barsebäck 1 till forskning. ]]9 Generatorn på Barsebäck 1 demonterades och anläggningens roll som elleverantör var därmed historia. Huvudkomponenterna rotor och stator kommer att förvaras som reservdelar åt B2 för eventuellt kommande behov. 10

VERKSAMHET 2001 Ringhals 1 Nettoeffekt (el) 830 MW Reaktortyp Kokvattenreaktor Reaktorleverantör Asea-Atom Turbinleverantör General Electric Co/Westinghouse Kommersiell drift Januari 1976 Reaktor Termisk märkeffekt 2 500 MW Drifttryck 7 MPa Ångtemperatur 286 C Ångflöde 1 208 kg/s Antal bränsleelement 648 Antal styrstavar 157 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning General Electric Co 19,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal 3 000 rpm Kylvattenflöde 2x21 m 3 /s Ringhals 2 Nettoeffekt (el) 870 MW Reaktortyp Tryckvattenreaktor Reaktorleverantör Westinghouse Monitor AB Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Turbinleverantör Stal-Laval Turbin AB Kommersiell drift Maj 1975 Reaktor Termisk märkeffekt 2 652 MW Drifttryck 15,4 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde 1 453 kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning Asea 19,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal 3 000 rpm Kylvattenflöde 2x17 m 3 /s Ringhals 3 och 4 Barsebäck 1 och 2 Nettoeffekt (el) Reaktortyp Reaktorleverantör Ånggeneratorer 915 MW Tryckvattenreaktor Westinghouse Monitor AB Framatome/Siemens AG (R3), Westinghouse (R4) ASEA STAL AB Turbinleverantör Kommersiell drift R3 September 1981 R4 November 1983 Nettoeffekt (el) Reaktortyp Reaktorleverantör Turbinleverantör Kommersiell drift 595 MW Kokvattenreaktor Asea-Atom Stal-Laval B1 Maj 1975-30 nov 1999 B2 Mars 1977 Reaktor Termisk märkeffekt 2 775 MW Drifttryck 15,5 MPa Ångtemperatur 276 C Ångflöde 1 521 kg/s Antal bränsleelement 157 Antal styrstavar 48 Reaktor Termisk märkeffekt 1 800 MW Drifttryck 70 bar Ångtemperatur 286 C Ångflöde 850 kg/s Antal bränsleelement 444 Antal styrstavar 109 Generatorer Fabrikat Generatorspänning Nätspänning Asea 21,5 kv 400 kv Generator Fabrikat Generatorspänning Nätspänning ASEA 17,5 kv 400 kv Turbiner Antal turbiner 2 Varvtal 3 000 rpm Kylvattenflöde 2x21,4 m 3 /s Turbin Antal turbiner 1 Varvtal 3 000 rpm Kylvattenflöde 22,2 m 3 /s 11

Ringhalsgruppen spännande u för en ny generation På Ringhals och Barsebäck pågår en generationsväxling. Många medarbetare har haft hela sitt yrkesverksamma liv på de två kärnkraftverken och varit med sedan starten i mitten av 70-talet. Nu ska deras erfarenheter överföras till en ny generation med nya kunskaper. Under de närmaste fem-sex åren kommer ca 320 nya medarbetare att behöva rekryteras. Jonas Eriksson, 31 år Yrke: Personalman Utbildning: Personalvetare Fritid: Renoverar stugan Jag tycker om mitt arbete eftersom jag får jobba med positiva människor i en teknisk miljö. ]]9 Ringhalsgruppen har 1500 anställda på två olika tjänsteställen, Ringhals och Barsebäck. Hälften av personalen har högskoleutbildning. Tillsammans producerar de två anläggningarna drygt 20 procent av Sveriges el och de båda arbetsplatserna utgör tillsammans ett av världens större kärnkraftverk. Här finns många olika tjänster: från avancerade experttjänster för till exempel forskning om hur material åldras och reaktorsäkerhet till ett brett spektrum av olika tekniska befattningar. Dessutom finns informatörer, personalmän, ekonomer, inköpare och annan administrativ personal. Under året nyanställdes 106 personer, 25 av dem som stationstekniker. Dessa 25 tjänster lockade hela 190 sökande. Grundkravet för de nyanställda stationsteknikerna var 80-120 högskolepoäng. Stationsteknikerna placeras vid något av de sex kontrollrummen inom gruppen. Många av dagens chefer har börjat sina karriärer som stationstekniker och sedan kompletterat med bland annat internutbildningar. Ytterligare ett tiotal yngre medarbetare anställdes i det så kallade DART-projektet, som innebär en fullständig dokumentering/ verifiering av Ringhals tryckvattenreaktorer. Utvecklingen inom DART är ett exempel på den strategi, som tillämpats sedan Barsebäck blev dotterbolag år 2000, och som innebär att vi ersätter konsulter med egen anställd personal. DAGS FÖR EN NY GENERATION Inom ett tioårsperspektiv kommer många av dagens chefer och tekniker att gå i pension. Medelåldern bland de anställda är för närvarande 42 år. Det gör att Ringhalsgruppen i dag i första hand väljer sina nya medarbetare bland sökande som är under 35 år. Drygt 70 av årets 106 nyanställda tillhör denna kategori. Ringhalsgruppen arbetar nu målmedvetet på att gradvis växla in en ny generation medarbetare, där det behövs. Tanken är att de nya ska få tid till en gedigen erfarenhetsöverföring från den äldre generationen. Personalavdelningen arbetar också aktivt med att presentera verksamheten vid skolor och gymnasier. Det första de satsar på är att informera om att energibranschen är en framtidsbransch. Det andra är att presentera Ringhalsgruppen som ett av ytterst få företag som rymmer drygt 130 olika typer av befattningar. Ringhalsgruppen hjälper till med examensarbeten och praktikplatser. Men Ringhalsgruppen vill gärna nå ännu yngre människor. Tillsam- 12

utveckling VERKSAMHET 2001 mans med Värö Bruk och Varbergs kommun deltar Ringhals i ett specialutformat energiprogram i form av ett fjärde år vid den tekniska gymnasie-utbildningen i Varberg. Det är en påbyggnadskurs, som specialutbildar unga till framtida anställningar vid Ringhals och Värö. FRISKVÅRDSSATSNING Ett annat projekt är Dialog 2000, som bedrivs i samarbete med Västsvenska Handelskammaren. Projektet driver en dialog om framtiden mellan näringslivet, elever i årskurs 8 och deras föräldrar. Syftet är att få eleverna att satsa på en teknisk utbildning. Personalomsättningen i Ringhalsgruppen är fortsatt låg: 2,9 procent i Ringhals och 2,8 procent i Barsebäck, inklusive pensionsavgångar. Sjukfrånvaron låg under året på 2,6 procent i Ringhals och 3,2 procent i Barsebäck, medan riksgenomsnittet inom industrin var över sex procent. Ringhals fortsätter satsningen på friskvård. Under året började man införa personlig hälsoprofilering för anställda. Vid en sådan får man en profil över sin hälsa och goda råd om kost och motion. Profilen följs upp efter fyra till fem Varje morgon under revisionen inleds med planeringsmöte. Driftledning, underhållschefer och entreprenörer samlas för att rapportera och planera dagens arbete. månader och syftet är att hjälpa individen att förändra sitt beteende i hälsobefrämjande syfte. Under året fattades beslut om att samtliga anställda i Ringhals ska få genomgå en personlig hälsoprofilering. Åldersfördelning Postgymnasial utbildning Doktorer licentiater Övriga högskola Civilingenjörer Övrig teknisk högskola 20-35 år 35-50 år 50-65 år 0 100 200 300 400 500 13

TWICE ett projekt för framtiden Just nu pågår ett av världens största reinvesteringsprojekt på Ringhals. Inom några år kommer Ringhals 2 att ha ett kontrollrum med tillhörande teknik fullt i klass med de allra nyaste kärnkraftverken. Projekt TWICE (Ringhals Two Instrumentation and Control Exchange). innebär en total modernisering av instrument- och kontrollutrustning på Ringhals 2. Projektet inkluderar ett helt nytt kontrollrum och möjliggör ytterligare minst tjugo års drifttid. I projektet finns också en ny fullskalig kontrollrumssimulator. Den kommer att installeras i Ringhalsgruppens nya kunskapscenter Videbergsborg. TWICE kommer att pågå fram till år 2005 till en beräknad totalkostnad på en miljard kronor. Det övergripande målet är att säkerställa säker, konkurrenskraftig, stabil och hög produktionsförmåga i ett långsiktigt perspektiv, samt att bibehålla och förbättra säkerheten i takt med ökande krav. Ringhals 2 togs i drift år 1975 och kontrollutrustningen är huvudsakligen från den tidsperioden. Ökande krav på säkerhet och effektivitet och det faktum att det med tiden blivit svårare att få tillgång till reservdelar och underhållskompetens medför problem. Dessutom har ursprungsleverantörerna till viss del inte kvar sin kompetens för den äldre utrustningen. För att Ringhals 2 även på lång sikt ska uppfylla kraven på säkerhet, miljö och ekonomi fordras därför ett omfattande moderniseringsprogram. Förarbetet gjordes under åren 1995 1997 och 1999 skrevs kontrakt med leverantören Westinghouse. I FEM ETAPPER Det unika med TWICE, förutom omfattningen, är att projektet genomförs på normala men något förlängda revisionsavställningar. Arbetet utförs i fem etapper, eller delprojekt. Den första etappen kallas för Basic Engineering och de följande för WP1 till och med WP4. Varje delprojekt består av en konstruktionsfas och en installationsfas. Under år 2001 genomfördes de två första delprojekten, Basic Engineering och WP1. Det innebär att man under året slog ]]9 Under revisionen 2001 genomfördes det första steget i installationerna på Ringhals 2. Bland annat ersattes all utrustning i det lilla kontrollrummet i hjälpsystembyggnaden med ny digital teknik. 14

fast konstruktionsförutsättningar för hela projektet, liksom strategier och detaljerade riktlinjer för ett lyckat genomförande. Man installerade också ett nytt så kallat lokalt kontrollrum, det vill säga ett kontrollrum för avfallshanteringssystemen ute i anläggningen med instrument- och kontrollsystem. Arbetet skedde inom ramarna för gällande tidplan. Nästa delprojekt innebär att man installerar en ny blockdatorfunktion, det vill säga anläggningsdatorer, informationssystem, mittarbetsplats i kontrollrummet samt den grundläggande arkitekturen till själva nätverket. Projektet beräknas vara färdigt 2005 då reaktordelen i kontrollrummet, som sista komponent i projektet, byts ut. Parallellt med delprojekten sker det så kallade HSI-arbetet, där förkortningen står för human system interface. Inom ramen för det arbetet har man bland annat färdigställt en enkel fullskalemodell av kontrollrummet, där själva layouten är utvecklad och fastställd ner till vissa detaljdelar. Tekniken i det nya kontrollrummet är anpassad till operatörernas behov. Information ska finnas lättillänglig och samlad för att göra arbetet säkert och effektivt. Björn Ivarsson, 34 år Yrke: Projektledare Utbildning: Civilingenjör Fritid: Fotboll De nya frågor och krav som organisationen måste hantera i samband med större moderniseringsprojekt ger en stor utvecklingsmöjlighet. För att kunna skapa ett modernt kontrollrum, som är överskådligt, logiskt och lättarbetat, har man låtit bygga upp en modell i trä och papper. Där kan man ändra och prova olika layouter och känna på dem, nästan som på riktigt. 15

BRO-bygge sammanför Ringhals o När Barsebäck blev dotterbolag till Ringhals, som ett resultat av den politiska överenskommelsen om nedläggning av ett block i Barsebäck, påbörjades omedelbart ett arbete för att ta tillvara alla fördelar. Ett projekt för att sammanföra organisationerna och kulturerna startades ett BRO-bygge. Kärnkraftverken i Ringhals och Barsebäck gick den 31 juli 2000 samman i Ringhalsgruppen efter en uppgörelse mellan staten, Vattenfall och Sydkraft sedan regering och riksdag beslutat att stänga reaktorn Barsebäck 1. Bildandet av Ringhalsgruppen ger de båda kärnkraftverken förutsättningar att bygga en bro mellan två företagskulturer och att skapa en stor, konkurrenskraftig kärnkraftproducent. Redan år 2000 påbörjades arbetet med att tillvarata alla potentiella samordningsfördelar något som på sikt kommer att ge Ringhalsgruppen bättre möjligheter att stå stark på en avreglerad, allt mer internationaliserad elmarknad. Det så kallade BRO-arbetet (Barsebäck-Ringhals-Organisationsutveckling) ger en plattform för den effektivisering i verksamheten, som krävs för att utnyttja gemensamma resurser enklare, snabbare och effektivare. Under år 2001 arbetade man vidare med de två första BROetapperna. Henrik Torgny, 31 år Yrke: Förändringscoach Utbildning: Högskoleingenjör Fritid: Familjen Varje dag ger mig nya möjligheter till utveckling och lärande. ]]9 ATT BYGGA EN BRO Den första etappen, BRO1, innebar en inventering med syfte att undersöka möjligheterna att samordna verksamheterna och få medarbetarna att lära känna varandra. De stora vinsterna för Ringhalsgruppen ligger i att samordna och finna gemensamma arbetsprocesser, och ett av de allra första konkreta resultaten blev gemensamma inköp, något som ger framförallt Barsebäck storskalefördelar. Dessutom deltog 300 anställda i arbetet och lärde på så vis känna varandra. Att samla och utveckla medarbetarnas kompetens är en stor och viktig del av BRO-arbetet. Etappen avslutades våren 2001. Den andra etappen, BRO2, startade i september 2001. Syftet var att finna en struktur för att organisatoriskt samordna resurserna i de båda företagen. Däremot finns inga planer på att fusionera de båda företagen. Barsebäck kommer att finnas kvar som juridiskt bolag, eftersom drifttillståndet för reaktorn Barsebäck 2 innehas av Barsebäck Kraft AB. Arbetet i BRO 2 startade med en idéfas, där många arbetsgrupper granskade olika delar av verksamheten, till exempel produktion, teknisk service och administrativ service. Resultatet blev att all teknisk och administrativ service ska vara gemensam och att alla anställda med sådana uppgifter anställs vid Ringhals AB från och med den 1 april 2002. Fördelarna är en entydig styrning med gemensamma arbetsrutiner. 16

och Barsebäck VERKSAMHET 2001 En grundförutsättning för projektet var att varje anställd skulle ha en plats i den nya organisationen. Produktionsansvaret läggs direkt på varje anläggning det vill säga Ringhals 1, Ringhals 2, Ringhals 3, Ringhals 4 och Barsebäck 2. De fem produktionsavdelningarna är direkt underställda VD och har resultatansvar fullt ut för sina respektive block. Nyckelord för verksamheten är värdeskapande, säkerhet, miljö och kompetens. effektivisering utifrån den nya organisationen. Ringhalsgruppen styrs in i ett processorienterat arbete. Om två år räknar vi med att arbetet ska vara helt genomfört. Vid en attitydmätning bland anställda som under fjolåret genomfördes inom hela Vattenfallkoncernen, lade man in särskilda frågor för anställda på Ringhals och Barsebäck. Resultatet visar att man nått en hög acceptans för den nya organisationen, cirka 60 procent är positiva till den. EN PLAN PÅ TVÅ ÅR Den 1 april 2002 sjösattes den nya organisationen. Nästa fas i arbetet är att skapa en 17

Videbergsborg ett hus fyllt med kunskap f Ringhals och Barsebäck satsar på framtiden. I december invigdes ett nytt kunskapscenter på Ringhals en samlingsplats för information om kärnkraft och driftutbildning. Fakta Videbergsborg Totalyta 4350 m 2 Simulatorer Ringhals 3 och 4 i drift Ringhals 1 klar 2002 Ringhals 2 klar 2004 Utbildningskapacitet ca 6500 elevdagar per år med alla simulatorer i drift. Besökskapacitet 25-30000 besökare/år Opinionsundersökningar visar att människor efter ett besök på ett kärnkraftverk är mer positiva till kärnkraft än andra. Inom Ringhalsgruppen betraktar vi saklig och öppen information som mycket viktigt. För att öka allmänhetens kunskap om kärnkraftens betydelse och säkra en fortsatt acceptans för kärnkraften färdigställdes under året ett centrum för information och kunskap. Anläggningen fick genom en namntävling namnet Videbergsborg. Invigningen ägde rum den 12 december 2001. I Videbergsborg får besökarna information om energi och kärnkraft, medan egen personal genom träning i nya simulatorer får tillgång till detaljerad kunskap om processen och driften under olika förutsättningar. KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB) håller i kvalificerad driftutbildning för de anställda. ETT NYTT SPÄNNANDE BESÖKSMÅL Besöksdelen av Videbergsborg kallas Infocenter. Här är öppet för allmänheten. I en ny till stora delar interaktiv utställning, får besökaren uppleva energi, kärnkraft och se hur ett framtida samhälle kan komma att fungera ur energisynpunkt. Som besökare ]]9 Infocenter är Ringhals nya besöksmål. Här finns en interaktiv utställning, där besökarna kan uppleva energi, el och kärnkraft på nära håll. 18

för allmänhet och personal kan man t ex bygga sitt eget kärnkraftverk, göra sin egen el eller prova på att arbeta på Ringhals. I den nya hörsalen visas en nyproducerad film på en riktig bioduk. Den som bokar tid i förväg kan få träffa en informatör och få sina frågor besvarade. Sommaren 2002 kommer anläggningen att kompletteras med caféverksamhet och ett eltåg, som kör runt besökarna inne på själva kraftverksområdet. Det finns även möjlighet till en guidad konstrunda i Ringhals kontorsbyggnader kärnkraftverket har en stor samling svensk åttiotalskonst. Målet med Infocenter är nå upp till 25.000 besökare om året. ÖVNING PÅ HEMMAPLAN Videbergsborg kommer så småningom att rymma Ringhals alla tre simulatorer, det vill säga exakta kopior av kontrollrummet, där kontrollrumsoperatörerna får träna oförutsedda händelser. Ringhals har en simulator för Ringhals 1 och en gemensam för Ringhals 3 och 4, eftersom reaktorerna är identiska. Dessutom kommer, som ett led i TWICE-projektet, en helt ny simulator att byggas för Ringhals 2. Barsebäcks simulator kommer tills vidare att finnas kvar i Studsvik utanför Nyköping, där samtliga svenska kärnkraftverk hittills haft sina simulatorer. Genom att flytta sin simulatorträning till hemmaplan slipper Ringhals att skicka 200 personer till Studsvik två gånger om året. Den 11 oktober invigdes den första av de tre simulatorerna i Videbergsborg. Då fasades simulatorn för Ringhals 3 och 4 högtidligt in av Ringhals VD Jan Edberg. Den första utbildningen skedde den 5 november då skiftlag 41 från Ringhals 4 var premiärelever. Anna Nilsson, 27 år Yrke: Informatör Utbildning: Fil. kand medie- & kommunikationsvetenskap Fritid: Körsång I nya Videbergsborg ryms både utbildning och besökscenter. Att jobba med information på ett kärnkraftverk betyder att det alltid finns spännande arbetsuppgifter och nya saker att lära. 19

Kärnkraften elproduktion med Flera undersökningar visar att kärnkraften är en elproduktionsmetod med mycket goda miljövärden. Miljöfrågorna prioteras högt i Ringhalsgruppen och vi arbetar ständigt för att minska vår påverkan på miljön. Pia Hedberg, 36 år Yrke: Underhållsingenjör Utbildning: Gymnasieingenjör Fritid: Innebandy Att få vara med från början med att styra upp hur källsorteringen skall se ut, är spännande. Nya lagar kring miljö- och avfallsfrågor gör att jag hela tiden lär mig nya saker. ]]9 Enligt FN:s klimatkonferenser är dagens största miljöproblem utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Då kan det vara värt att notera att Sverige i dag har fördelen av en näst intill utsläppsfri elproduktion, tack vare mixen av vattenkraft och kärnkraft. EU-kommissionens generaldirektör för energi, François Lamoureux, konstaterade i en intervju i veckotidskriften European Voice i november 2001 att de pågående klimatförändringarna nu tvingar oss att revidera vissa av våra förutfattade meningar rörande kärnkraften: Mellan nu och år 2010 kommer kärnkraften i Europa att spara in utsläpp på cirka 300 miljoner ton koldioxid, sade Lamoureux. I EU-kommissionens gröna bok om energi påminner vi i syfte att lugna debatten bland annat om detta faktum. Kärnkraften är nödvändig. I ett anförande vid Franska institutet för internationella relationer (IFRI) i Paris den 5 juli betonade EU-kommissionens vice ordförande Loyola de Palacio att hon anser det Oansvarigt att förespråka avveckling av kärnkraft utan att för allmänheten redovisa att kärnkraften erbjuder ett antal fördelar vad beträffar prisstabilitet, energisjälvförsörjning och avsaknad av koldioxidutsläpp. Kan det, fortsatte de Palacio, med tanke på Kyotoöverenskommelsen, på fossilbränslenas prisutveckling och på vårt ökande energibehov, verkligen vara rimligt att förkasta kärnkraften? RINGHALS ARBETAR FÖR MILJÖVARUDEKLARERAD EL Miljöarbetet i Ringhals har under året präglats av arbetet med att få sätta den internationella miljövarudeklarationen EPD (environmental product declaration) på sin produkt. EPD är det första system som gör det möjligt att jämföra olika produkters och tjänsters miljöpåverkan. Det bygger på en internationell standard inom ISO-systemet och ger en livscykelinventering av miljöpåverkan, i kärnkraftens fall från uranbrytningen, via transporter och faktisk elproduktion till en framtida rivning av kraftverket. Eftersom el är en betydande råvara i många produkter kommer miljövarudeklarationerna att vara värdefulla för många av kunderna. Resultaten av studierna visar att el från Ringhals ur utsläppssynvinkel mycket väl kan mäta sig med de så kallade alternativen. En annan viktig del av miljöarbetet i Ringhals under året har varit det fortlöpande arbetet med EMAS. Förkortningen står för Eco Management Audit Scheme, och är en utvidgning av ISO 14 001-certifieringen. Ringhals fick sin ISO 14 001-certifiering i december 1998 och några månader senare blev företaget även EMAS-registrerat. Med EMAS följer kravet att offentliggöra miljömål och resultat, vilket ställer krav på ständiga förbättringar. För att leva upp till kraven på rapportering ger Ringhals varje 20

liten inverkan på miljö och hälsa MILJÖ 2001 år ut en särskild miljöredovisning. Under 2001 förlängdes vårt ISO-certifikat i ytterligare tre år. BARSEBÄCK ISO-CERTIFIERAT I Barsebäck har miljöarbetet präglats av ISO-certifieringen. ISO 14 001 är ett miljöledningssystem som innebär en viss kvalitet på hur arbetet leds. Där krävs skriftliga order inom en rad områden, som till exempel källsortering. Den 14 november påbörjade certifieringsorganet NEMKO den första delen av certifieringen genom att närvara vid en presentation och dokumentöverlämning. Denna första del består av en mogenhetsprövning som avslutades den 10 december. Den 13 och 14 februari 2002 genomförde sedan NEMKO en revision av Barsebäcks miljöledningssystem inför certifieringen. Barsebäck fick två avvikelser, och efter att dessa rättats till genomfördes certifieringen i mars 2002. Arbetet med en ISO-certifiering har pågått i Barsebäck sedan styrelsen fattade beslutet i september 1999. Sedan dess har cirka 130 arbetsinstruktioner med anknytning till yttre miljö bearbetats och stämts av mot ISO-normens krav och justeringar har gjorts i verksamhetssystemens styrande dokument. Stråldoser vid tryckvattenreaktorer, mansv Genom ett målmedvetet strålskyddsarbete har Ringhals hela tiden kunnat sänka stråldoserna. Årets doser var de lägsta någonsin. MINSKADE UTSLÄPP Både stråldoserna från luftutsläpp till omgivningen och den kollektiva stråldosen till personalen var under år 2001 lägre än någonsin, vilket är ännu ett resultat av det medvetna miljöarbetet. Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals och Barsebäck ut mycket små mängder radioaktiva ämnen, framförallt till atmosfären. En mycket liten del går ut i havet via kylvattnet. Myndigheternas gränsvärden för tillåtna utsläpp är satta efter hur de påverkar människan. Gränsvärdet kallas för normutsläpp (NU) och ett sådant motsvarar en tiondel av den naturliga bakgrundsstrålning vi får från marken, luften och vår egen kropp. 1 NU är detsamma som 0,1 millisievert (msv). Under året minskade utsläppen från Ringhals till 7,19 procent av gränsvärdet NU. Siffran från år 2000 var 7,23 procent. De stadigt minskade utsläppen beror till stor Stråldoser vid kokvattenreaktorer, mansv 15 12 9 6 3 97 98 Ringhals 1 Sverige 99 00 USA Japan 01 Not. Det höga värdet för Ringhals 1 under 1997, beror på att ett stort moderniseringsarbete på reaktorns huvudkylkretsar genomfördes. Den tillfälliga toppen motiveras väl av den sänkning av årsdoserna som moderniseringen har lett till. 21

MILJÖ 2001 Den mäts i mansievert (mansv). Under år 2001 var kollektivdosen i Ringhals 2,2 mansv, en förbättring från föregående år med 0,25 mansv och det bästa resultatet sedan 1976, då Ringhals endast hade tagit två av de fyra blocken i drift. I Barsebäck var kollektivdosen 0,8 mansv, jämfört med 0,78 år 2000, ett värde som är så lågt att det i alla andra verksamheter skulle betraktas som försumbart. Årets siffror, både för utsläpp till allmänheten och kollektivdos till egen personal befäster ytterligare bilden av kärnkraftverken Ringhals och Barsebäck som säkra elproducenter med god miljöprestanda. Opinionsundersökningar visar att befolkningen i närområderna har stort förtroende för såväl Barsebäck som Ringhals. del på att man år 1998 installerade en rekombinatoranläggning på Ringhals 1. En sådan minskar volymen av gaser från reaktorn, vilket gör att gasen går långsammare genom avgassystemet så att en stor del av radioaktiviteten hinner klinga av. Ringhals bedriver olika projekt för att minska utsläppen ytterligare, bland annat arbetar man för att få fram metoder att rena utsläppen från den tvättstuga som finns på området. I Barsebäck var utsläppet 0,163 procent av NU, vilket var bättre än det måltal man ]]9 satt upp. Under år 2000 motsvarade utsläppen 0,2 procent av NU. Den kollektiva stråldosen till personalen i en anläggning är summan av alla stråldoser som uppmätts vid anläggningen under året. TVÅ SÄKRA ARBETSPLATSER Ringhals tillhör enligt statistik från organisationen WANO (World Association of Nuclear Operators) de 25 procenten kärnkraftverk i världen med lägst olycksfallsstatistik. Det beror bland annat på ett långsiktigt arbete med att utbilda och träna personalen i att rapportera så kallade riskobservationer och tillbud, även om de inte lett till några skador. Under år 2001 inträffade i Ringhals tio mindre olycksfall, där definitionen på olycksfall är ett tillbud som leder till sjukskrivning. Siffran innefattar både entreprenörer och egen personal. Närmast föregående år var siffran åtta mindre olycksfall. Arbetsolyckor i Barsebäck mäts i ett AOT-index (Arbetsolyckor och Tillbud) som bygger på ett poängsystem efter hur allvarlig händelsen är samt vad som kunde ha gjorts för att förebygga den. Under året fick Barsebäck 831 så kallade AOT-poäng genom 21 rapporterade arbetsskador och nio tillbud. Av arbetsskadorna ledde sju stycken till sjukskrivning. Även under år 2000 var antalet 21 arbetsskador och nio tillbud. AVFALLSHANTERINGEN BLIR ALLT BÄTTRE Mängden osorterat avfall inom Ringhalsgruppen minskar. År 2001 lämnade Ring- 22

MILJÖ 2001 hals ifrån sig 82 ton osorterat avfall, vilket kan jämföras med 133 ton år 2000. I Barsebäck var siffran 42 ton, vilket kan jämföras med 37 ton år 2000. Sedan ett antal år tillbaka satsar både Ringhals och Barsebäck på källsortering. Det sker genom ett kontinuerligt arbete med att utbilda och motivera personalen. SÄKERHETSINDEX OCH INES-HÄNDELSER Ringhals säkerhetsindex för 2001 hamnade på målet plus 2 på en skala som sträcker sig Känslig mätutrustning finns utplacerad runt kraftverken. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruk, fiske och vegetation. från minus 4 till plus 4. Resultatet är en förbättring med en enhet sedan föregående år. Den väsentliga skillnaden mot resultatet 2000 är att det då inträffade tre händelser, och 2001 en händelse, som klassades som ettor på den internationella, sjugradiga INES-skalan (International Nuclear Event Scale) där en etta har lägsta säkerhetspåverkan. Den händelse vid Ringhals som klassades som en etta på INES inträffade vid Ringhals 2, där man kort efter årets revisionsavställning upptäckte att ett överströmsskydd, som installerats på flera ställen under avställningen, hade programmerats fel. Vid Ringhals inträffade under året 88 stycken så kallade rapportervärda omständigheter (RO), vilket är en händelse mindre än under föregående år. Under året inträffade ett snabbstopp på Ringhals 2 och ett på Ringhals 4. I Barsebäck slutade säkerhetsindex för år 2001 på 1,85. Man mäter en kombination av vikten av utrustning som felfungerar och reparationstid. År 2000 slutade säkerhetsindex på 2,5. Den 26 juli förväxlades ett sprängbleck under pågående revision, vilket Barsebäck själv rapporterade som en INES 2. Senare har man begärt att få händelsen omklassad till en INES 1. Antalet rapportervärda omständigheter (RO) blev 27 stycken för år 2001. Den 18 april skedde ett snabbstopp i Barsebäck. HÖGT FÖRTROENDE Både Ringhals och Barsebäck åtnjuter stort förtroende hos allmänheten. Olika opinionsundersökningar visar att över 80 procent av människor bosatta i regionen runt kärnkraftverken har förtroende för verksamheten. Även Ringhals miljöarbete får högt betyg i opinionsundersökningar. Not. I gruppen 15-20 msv finns två personer. 23

Årsredovisning

ÅRSREDOVISNING 2001 Förvaltningsberättelse Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (tkr). Uppgifter inom parentes avser föregående år. Styrelsen och verkställande direktören för Ringhals AB, org. nr 556558-7036 avger härmed följande årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2001, omfattande sidorna 25-41. Ägarförhållanden Ringhals AB är dotterbolag till Vattenfall AB som i sin tur ägs av svenska staten. Vattenfall äger 74,2 % i Ringhals AB. Sydsvenska Värmekraft AB, som är ett helägt dotterbolag till Sydkraft AB, äger resterande 25,8 % i bolaget. Information om verksamheten Avtalet mellan Staten, Sydkraft och Vattenfall, som träffades den 30 november 1999, innebar bland annat att Barsebäck Kraft AB blev ett helägt dotterbolag till Ringhals AB. Tillsammans bildar de båda bolagen Ringhalsgruppen. Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun och är Nordens största kraftverk. Barsebäcks kärnkraftverk ligger vid Öresund cirka två mil norr om Malmö i Kävlinge kommun. I Ringhalsgruppens verksamhet ingår de fem producerande kärnkraftreaktorerna Ringhals 1-4 och Barsebäck 2 samt den avställda reaktorn Barsebäck 1. Ringhals dotterbolag Barsebäck Kraft AB innehar nyttjanderätt av reaktorerna i Barsebäcksverket och svarar för driften av Barsebäck 2 samt avställnings- och servicedrift av Barsebäck 1. Sydkraft äger via sitt dotterbolag Sydsvenska Värmekraft AB fastigheterna Barsebäck 1 och 2 och har ansvaret för avvecklingen av de båda reaktorerna. Produktionen som levererades från de fem kärnkraftsblocken blev 29,5 (21,5) TWh. Den genomsnittliga energitillgängligheten för gruppen blev 87,6 (76,7) %. Ringhals hade 2001 sitt tredje bästa produktionsresultat någonsin medan Barsebäck 2 hade sitt bästa produktionsresultat under den senaste tioårsperioden. Orsaken är att årets produktionsbortfall på grund av nedreglering endast blev 22 (5 018) GWh. Föregående års rikliga tillgång på vattenkraft medförde en betydligt större nedreglering. Organisation Året har präglats av ett allt närmare operativt samarbete mellan Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB. Inom i stort sett alla områden har kontakter och samarbete etablerats med motsvarande verksamheter mellan de båda bolagen. För att tillvarata potentialen mellan bolagen avseende styrning, ledning och resursanvändning kommer en större organisationsförändring att ske från och med den 1 april 2002. Verkställande direktör Jan Edberg tillträdde den 1 april 2001 som verkställande direktör för Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB. Säkerhet och miljö Under år 2001 har verksamheten inom Ringhalsgruppen bedrivits i enlighet med tillstånd och föreskrifter givna av Statens kärnkraftinspektion (SKI), Statens strålskyddsinstitut (SSI), samt övriga myndigheter. SKI, SSI och Länsstyrelsen har vid ett flertal tillfällen inspekterat reaktorsäkerhets- och strålskyddsarbetet och efterlevnaden av myndigheternas föreskrifter. Under året har en händelse inträffat för Ringhals respektive Barsebäck, vilka har bedömts tillhöra den lägsta nivån, avvikelse från normaldrift, inom den internationellt använda sjugradiga INESskalan för klassificering av händelser. Efter genomgången av verksamheten vid Barsebäck som genomfördes av World Association of Nuclear Operators (WANO) under senhösten 2000 initierades under år 2001 ett flertal aktiviteter för att förstärka säkerhetskulturen och nå en hög internationell säkerhetsnivå. Ringhals AB och Barsebäck Kraft AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Ringhals AB är certifierat enligt ISO 14001 och är EMAS-registrerat sedan april 1999. Verksamhetens miljöpåverkan regleras i strålskyddslagen och miljöbalken, i vattendomar och miljökontrollprogram samt genom ett antal tillstånd för olika delar av verksamheten. I den årliga miljörapporten till länsstyrelsen redovisas samtliga miljötillstånd och hur bolaget efterlever dessa. I miljörapporten redovisas också förbrukning av kemiska produkter, utsläpp till vatten och luft, avfallsproduktion samt inträffade incidenter under året. Miljöpåverkan är liten. Påverkan sker bland annat genom utsläpp till vatten och luft. Utsläpp av radioaktiva ämnen utgjorde 7,2% av myndigheternas tillåtna värden. Utveckling de senaste åren Koncernen 2000 2001 Produktion (GWh netto) 21 537 29 494 Kraftförsäljning (Mkr) 4 578 4 673 Investeringar i anläggningar (Mkr) 358 542 Medelantal anställda 1 487 1 490 Koncernen bildades den 1 januari 2000. Moderbolaget 1999 2000 2001 Produktion (GWh netto) 25 336 18 610 25 066 Kraftförsäljning (Mkr) 4 221 4 166 4 330 Investeringar i anläggningar (Mkr)*) 5 186 245 397 Medelantal anställda 1 084 1085 1122 *) I 1999 års värde ingår förvärv från Vattenfall AB i samband med bolagisering av Ringhals. Ekonomi Den elkraft som produceras i dotterbolaget Barsebäck Kraft AB köps till självkostnadspris av moderbolaget Ringhals AB. Ringhals AB, i sin tur, säljer till självkostnadspris den elkraft 25