av Anders A
I sanning en verkligt hisnande upplevelse redan när man landar Här står guiden precis vid ett stup på 30 m, orädd eller dum, men en bra bild blev det
Dag1 Uppe med tuppen, nej örnen ska det vara Pigg som katten Och redo för strapatserna
För att inte skrämma oss redan första dagen fick vi gå upp på ett berg med staket mot avgrunden, vilket visade sig vara det enda staket vi såg under hela veckan. Där nere, långt ner ligger vårt hotell. Byn Machio
Ute i det fria fanns det ödlor över allt Kossorna var däremot instängda i sådana här hus, varför? Jo, om de gick i branterna skulle de ju slå ihjäl sig, så där fick ju bara turisterna gå!
Johannesbrödträd, vars frukter alltid väger 0,2 gram sägs vara ursprunget till vikten karat som ju används för bl a ädelstenar Och här bor det människor
Sidenärt Den här ormbunkspalmen lär ha funnits på jorden i 70 miljoner år Detta är en fikonkaktus från México och på den lever Koschenillasköldlusen från vilken karmosinrött framställs.
Rumsgran
Ricin Och det här är en syrsa Kallpressat blir det ricinolja som används till smörjning bl a. Äter man det obehandlat dör man, eftersom det är dubbelt så giftigt som kobragift
Dag 2 Här besökte vi en fiskodling med regnbågsöring från Sverige! Många hade rymt och levde nu sitt liv i levadorna
Här ute fiskade man dock riktigt fula fiskar Red Beam också en djuphavsfisk T ex espadan som lever på 1200 meters djup och därför får så här stora ögon när trycket minskar
Vandring längs levadorna Blåbär av det större slaget
Inget bra för dem med cellskräck
Lunch i det fria med lokala specialiteter. Ett väldigt trevligt sätt att prova på den mat som man äter här.
Väldigt smala stigar Och högt upp
Skitkul eller hur?
Dag 3 Så var det dags för turen mellan två toppar som i början inte verkade så hemsk, men.. Sammanbitna men klara hade jag sett bråddjupen hade jag nog vänt, men nu såg man ju bara lite moln
Uppåt väggarna för högt
Här är det inte bra att snubbla, inte alls bra
Tryckt eller tryggt mot väggen
Äntligen en lite bredare stig och en tunnel, hurra! Men kom då Anders! Kom nu! Så här ska det se ut, ingen risk för att falla ner
Äntligen framme efter 4 timmars svindelskräck fick vi se de här vyerna, de vackraste vi sett
Trumpetlilja, datura i megaformat Papegojblomma, strelitza
Fuchia Bougainvillea i tre olika färger minsann Äkta kastanj
Botaniska trädgården i Funchal. Tack vare att engelsmännen mellanlandade här på sina sjöresor finns det en blandning av växter från hela världen även runt om på ön.
Krassula, allt är stort här Tomatträd Monsterstor monstera
Dag 4 Iväg på motorvägen. Den heter så eftersom det finns gubbar med motorsågar där som sågar ned träd som sedan blockerar vägen Så finns det mer sofistikerade sätt att studera blommor på, eller hur? Mycket trevlig genomgång av vad vi sett gjordes varje dag innan det var dags för trerättersmenyn med vin, sämre kan man ha det.
Så provsmakade vi förstås Madeiravin, Fyra olika smaker fanns det.
Och här blev vi inspelade av Temaresor i Norge och guiden ville förstås vara riktigt fin och fick därför låna min fina Madeiramössa Lunch strax bredvid en 590 meter hög klippa, nästan lika hög som Preikostolen i Stavanger
En bönsyrsa som fattade tycke för oss Kul idé med stegliknande stigar med goda möjligheter att trampa i klaveret
Och plötsligt är vi i en öken med kaktus, fast det ska regna jämt här Eucalyptus, här finns alla möjliga växter
Dag 5 Vilodag, kunde faktiskt behövas
Man glömmer lätt bort att Ibiriska halvön var ett moriskt rike för många hundra år och även här kan man se ett exempel på detta. Spetsen ska spetsa onda andar. Julstjärna, modell större förstås
Typisk vägbeläggning, inget för högklackat! Här behövs inga balkonglådor minsann
Typiskt Madeirahus
Rättning i ledet, någon ordning ska det ju vara när jag är med, notera att alla har stavar, ingen vill ju falla.
Höga berg och djupa dalar och en get
Här visar plötsligt chauffören att han kan laga mat också, det blev grillat kött inlindat i lagerblad, inte alls dumt. Att vara eller inte vara är den stora löken, eller?
Man skulle kunna tro att detta foto är taget från ett flygplan, men inte, det är från bussen! Här vill man inte få möte! Madeira är verkligen svindlande i många stycken.
Ännu en välförtjänt trerätters middag och sedan i säng Sötare kan man inte bli
Startbanan var för kort för att starta fulltankad, så man fick flyga till Azorerna för att tanka fullt. Hann man inte komma upp i luften åkte man ner i havet istället, men det gick bra. Till slut lite historia. Madeira upptäcktes först av romarna, men föll sedan i glömska. År 1419 återupptäcktes ön av sjöfararen João Gonçalves Zarco som står här bredvid.