Professor Lars Engwall Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Box 513, 751 20 Uppsala Tel.: 070-4250443, e-post: Lars.Engwall@fek.uu.se 13 maj 2014 FÖRETAGSEKONOMI: EN ÄMNESÖVERSIKT Ett stort ämne med en sekellång historia Företagsekonomi är 2014 det största enskilda ämnet i det svenska systemet för högre utbildning. Med sina nära 50 000 registrerade studenter har ämnet lika många studenter som hela Stockholms universitet. Denna ställning har ämnet nått efter en utveckling under drygt ett hundra år. Ämnets framväxt inleddes 1909 sedan Handelshögskolan i Stockholm startats på privata initiativ. Ämnet kallades då handelsteknik och var starkt påverkat av de tyska Handelshochschulen med en fokusering på redovisningsfrågor. Rekryteringen av såväl professorer som studenter var inledningsvis problematisk. Med tiden tilltog dock intresset för ekonomiutbildningar och redan 1923 startades en andra handelshögskola i Göteborg. Det tog sedan ytterligare 35 år innan professorer i företagsekonomi installerades vid universiteten i Uppsala och Lund. Detta blev början på en expansion för ämnet inom såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning. De företagsekonomiska forskarna Under de första decennierna efter andra världskriget var antalet disputationer och därmed forskarna få. Efter den första disputationen i ämnet 1950, har antalet doktorer ökat kraftigt, särskilt under de senaste decennierna. År 1985 fanns det 270 svenska doktorer i företagsekonomi och år 2007 var de nästan fyra gånger så många: 1 016. Under 2014 kan antalet förväntas ha passerat 1 500. Även om uppskattningsvis en tredjedel av de disputerade företagsekonomerna har funnit sysselsättning utanför akademien och en hel del av de tidiga doktorerna hunnit bli pensionärer, har ändå numer ett betydande antal personer vid svenska lärosäten forskarutbildning i företagsekonomi. Samtidigt kan det konstateras att den inledningsvis nämnda stora grundutbildningen innebär att ämnets doktorer ägnar en avsevärd del av sin arbetstid åt undervisning. Deras forskning finansieras huvudsakligen av anslag från Vetenskaps- 1
rådet, olika forskningsstiftelser och i viss mån interna medel. Att de akademiskt verksamma doktorerna får sådan finansiering är av mycket stor betydelse för att säkra att den omfattande grundutbildningen i ämnet ska kunna vila på vetenskaplig grund med en ändamålsenlig koppling till aktuella forskningsfrågor. Företagsekonomins omfattning När företagsekonomins behov av forskningsresurser ska bedömas är det viktigt att hålla i minnet att ämnet inte bara har osedvanligt många studenter utan också att det omfattar ett betydande antal delområden. Vid nordamerikanska universitet är dessa i allmänhet uppdelade på separata institutioner inom s.k. business schools, medan de i Sverige och övriga nordiska länder finns samlade inom ämnet företagsekonomi. Som nämnts ovan är redovisning ett grundläggande delområde, som med tiden kommit att delas upp på extern och intern redovisning. Det första av dessa områden har nära anknytning till lagstiftning och andra regelverk, medan det senare påverkats starkt av utvecklingen inom modern informationsteknologi. Redan inom redovisningsområdet har därmed den företagsekonomiska forskningen tvärvetenskapliga inslag. Dessa inslag har ytterligare förstärkts under de senaste decennierna genom att beteendevetenskapliga aspekter kommit att beaktas i allt större utsträckning inom redovisningsforskningen. Anknytning till beteendevetenskaplig forskning är än starkare inom två andra delområden inom företagsekonomin: organisation och marknadsföring. Inom det första området intresserar sig forskarna för ledning och organisation av företag men även organisationer som har andra huvudmän än aktieägare. Forskningen baseras ofta på teorier från andra samhällsvetenskapliga ämnen såsom psykologi, sociologi och statsvetenskap. Forskningen kan avse olika beskrivningsnivåer: enskilda individers beteenden, individer i samverkan, organisationer i konkurrens och samverkan inom organisatoriska fält. Liknande variationer som inom organisationsområdet finns inom marknadsföringsdelen, som också den i stor utsträckning baseras på teorier utvecklade inom andra samhällsvetenskapliga discipliner. Det gäller såväl då forskarna studerar enskilda individer inom konsumentmarknadsföring som när de fokuserar på företags marknadsrelationer inom ramen för industriell marknadsföring. Medan de förra finner viss rörlighet bland köparna, har de senare identifierat betydande inslag av långsiktiga relationer mellan köpare och säljare. Utöver de nämnda traditionella funktionella huvudområdena finns inom företagsekonomin också forskargrupper som fokuserar på specifika empiriska fenomen. Hit hör internationellt 2
företagande, som studerar företags verksamhet på främmande marknader och olika aspekter på multinationella företag. Ett annat område är entreprenörskap, ursprungligen benämnt småföretagsforskning, som under senaste decennierna fått en ökad omfattning. Detta område anknyter i synnerhet till forskning kring innovationer. Företagsekonomins forskningsmetoder Den beteendevetenskapliga anknytningen för den företagsekonomiska forskningen har inneburit att forskarna i stor omfattning genomför egna empiriska studier. Dessa kan vara arkivstudier men innebär ofta fältstudier med hjälp av intervjuer och deltagande observation. Därmed använder företagsekonomer ofta kvalitativa metoder såväl för sin datainsamling som för sin databearbetning. I viss utsträckning genomför de enkätstudier med därpå följande kvantitativa analyser. Sådana studier har utan tvekan stimulerats av senare tiders starka signaler om det önskvärda i att publicera artiklar i framstående internationella vetenskapliga tidskrifter. Oavsett metodval bör det understrykas att svenska företagsekonomiska forskare vid sina fältstudier har en stor komparativ fördel i förhållande till sina internationella kolleger genom att svenska företag och organisationer är avsevärt mer öppna mot forskare än vad som är fallet i andra länder. Forskningens omfattning inom olika delområden Av de olika delområdena utgör redovisning en mycket stor del av grundutbildningen. Forskningen inom området har dock varit mer begränsad. Detta har berott dels på generationsskiften, dels på att konkurrensen om presumtiva doktorander är stark från en gynnsam extern arbetsmarknad. Under senare år har dock redovisningsforskningen fått ökad omfattning genom nyrekryteringar av professorer och doktorander. En starkt bidragande orsak till denna förändring har varit det krav på professorskompentens inom redovisningsområdet, som ställdes för några år sedan för att få tillstånd att bedriva civilekonomutbildning vid ett lärosäte. Trots en positiv utveckling under senare år för redovisningsforskningen domineras den företagsekonomiska forskningen av projekt inom organisation och marknadsföring. Svenska forskare har inom dessa områden gett viktiga bidrag och vissa av dem är mycket välciterade och har kommit att bli föregångare för internationella kolleger. Det bör dock noteras att de främsta internationella tidskrifterna inom företagsekonomi är nordamerikanska och att dessa är dominerade av nordamerikanska forskare. Denna dominans har visserligen enligt genomförda studier av 15 ledande tidskrifter minskat från omkring 83 % till 3
64 % mellan perioderna 1981-1992 och 2005-2009, men inslaget från andra enskilda länder är ändå blygsamt. Under den senaste av de studerade perioderna stod inte ens brittiska forskare för mer än 8 % av författarskapen. Nordiska forskare stod tillsammans för 2 %, vilket är samma låga nivå som exempelvis de tyska forskarna når upp till. Denna omständighet är viktig att hålla i minnet då företagsekonomers publiceringar diskuteras. En betydelsefull orsak till icke-amerikanska forskares begränsade framgång i de internationella tidskrifterna är att data från andra länder än USA ofta anses vara mindre intressanta, ett problem som företagsekonomer delar med många andra icke-amerikanska samhällsvetare. Detta gäller i mindre grad för grannämnet nationalekonomi, där forskare i betydande utsträckning arbetar med generella ansatser i form av matematiska modeller, spelteori eller analyser av data från stora internationella databaser. Förutsättningarna för publiceringar inom de båda ekonomiämnena är därmed något olika, vilket ibland leder till animerade diskussioner mellan företrädare för de båda ämnena. Bidragande är också att företagsekonomer inte bara publicerar sig i artikelform utan också genom monografier, inte sällan på internationella förlag. Framtiden För framtiden är det av stor vikt att forskningen inom ämnet företagsekonomi utvecklas och förstärks med tanke på ämnets stora utbildningsuppdrag. Det är särskilt betydelsefullt, eftersom själva forskningsanknytningen är det som skiljer akademisk företagsekonomisk utbildning från den utbildning som i växande utsträckning ges av andra organisationer. Den vetenskapliga anknytningen och ett kritiskt förhållningssätt är också av särskild betydelse för att ge studenterna en stabil grund att genomföra välgrundade analyser i en värld som ofta präglas av kortsiktiga överväganden. När det gäller forskningens inriktning finns det vidare anledning att särskilt ägna uppmärksamhet åt den diskussion som i amerikansk debatt kallas rigour vs. relevance, dvs. avvägningen mellan mycket rigorösa metoder och relevans. Dessa båda mål kan självklart förenas så att relevanta problem behandlas med rigorösa metoder. Samtidigt finns, genom den starka fokuseringen på publiceringen i framstående tidskrifter, allt mer en tendens att de sofistikerade metoderna har fått ta överhanden på bekostnad av problemrelevansen. För framtiden finns det därför allt starkare skäl att åter bedöma företagsekonomiska forskare genom att läsa deras alster, även om de är utgivna på svenska, i stället för att starkt förlita sig på bibliometriska kalkyler. 4
Sammanfattningsvis Det ovanstående kan kortfattat sammanfattas på följande sätt: Företagsekonomi är ett ämne som utvecklats under ett sekel från ett relativt obetydligt akademiskt ämne till det i dag enskilt största ämnet vid landets universitet och högskolor. Sedan den första disputationen 1950 har antalet disputerade i ämnet ökat starkt till över 1 000 för sju år sedan och beräknas 2014 ha passerat 1 500. Företagsekonomi omfattar ett flertal delämnen, varav redovisning, organisation och marknadsföring är de traditionella. Därutöver finns delämnesövergripande forskning inom ämnen såsom internationellt företagande och entreprenörskap. Teoretiskt bygger ämnet i stor utsträckning på forskning inom psykologi, sociologi och statsvetenskap. Företagsekonomisk forskning genomförs ofta genom fältstudier med hjälp av intervjuer och deltagande observation men också genom enkätstudier. Data analyseras med hjälp av såväl kvalitativa som kvantitativa metoder med en viss övervikt för de kvalitativa analyserna. Svenska företagsekonomer har fått internationell uppmärksamhet särskilt inom organisation, marknadsföring och internationellt företagande. Ledande tidskrifter inom området domineras av nordamerikanska författare med begränsade bidrag från andra länder. För framtiden finns det starka skäl att den företagsekonomiska forskningen utvecklas och förstärks för att på så sätt säkra undervisning på akademisk grund och för att kunna analysera viktiga samhällsproblem på mikronivå. Referenser Engwall, Lars, 2007, The Anatomy of Management Education, Scandinavian Journal of Management, 23 (March), s. 4-35. Engwall, Lars, 2009, Mercury Meets Minerva, Stockholm: the Economic Research Institute of the Stockholm School of Economics (Extended second edition of Mercury Meets Minerva, Oxford: Oxford University Press, 1992). Engwall, Lars & Danell, Rickard, 2011, Britannia and Her Business Schools, British Journal of Management, 22(3), pp. 432-442). Engwall, Lars, Kipping, Matthias & Üsdiken, Behlül, 2010, Public Science Systems, Higher Education, and the Trajectory of Academic Disciplines: Business Studies in the United States and Europe, in: Richard Whitley, Jochen Gläser and Lars Engwall (eds.), Reconfiguring Knowledge Production: Changing Authority Relationships in the Sciences and their Consequences for Intellectual Innovation, Oxford: Oxford University Press, Chapter 11, s. 325-353. 5