Hälso- och sjukvård Delrapport kirurgi,mm / urologi

Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport kirurgi,mm / urologi,,,,, Sörmland,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag Gjesteby Olof Larsson E-post: olof.larsson@ltblekinge.se Tel: 021-12 99 88 / +47 22 41 70 60 Peter Molin E-post: peter.molin@ltvastmanland.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Lena Kirkegaard E-post: lena.kirkegaard@lthalland.se Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se

Nyckeltal 2001 Hälso- och sjukvård Delrapport kirurgi,mm / urologi 0. Inledande text sida 2 1. Somatisk sjukvård - kirurgi,mm/urologi sida 3 2. Landstingsprofiler sida 17 Tabellbilaga i separat Excel-fil : * Kirurgi,mm/urologi länsnivå * Kirurgi,mm kliniknivå * Urologi kliniknivå Sida 1

Nyckeltalssamverkan 2002 För nionde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Materialet kan användas inom olika delar av organisationen som ett hjälpmedel i uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Jämförelser inom hälso- och sjukvård är komplicerat. Det kommer alltid att finnas olikheter mellan landsting, mellan sjukhus och mellan vårdcentraler och ingen jämförelsestudie kan eliminera hela denna osäkerhet. Även om nyckeltalen bara visar en del av sanningen, har arbetet visat sig vara ett värdefullt verktyg vid uppföljning och analys av hälso- och sjukvård. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med motsvarande i andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt accepterat system för kontinuerlig uppföljning av den egna verksamheten. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Landstingsförbundet bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter från år 2002. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2002 redovisas i en huvudrapport och 22 delrapporter: befolkningens hälsa, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin m m, onkologi, hud, barn, kirurgi m m, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna välkomnas. För Styrgruppen i juni 2003 Sven-inge Carlson, ordf. Peter Molin Sven Nilsson Olof Larsson Lena Kirkegaard Dag Gjesteby, operatör Helseplan Sida 2

1. Somatisk sjukvård kirurgi,mm / urologi Med produktion på sjukhus avses den vård som producerats på respektive klinik i länets sjukhus oavsett patientens hemort. I talen finns därmed både patienter från det egna upptagningsområdet och andra patienter i och utanför länet. Sjukhusproduktionen redovisas på kliniknivå för alla kliniker/enheter. Data från alla enheter är summerad upp till länsnivå för följande medicinska huvudspecialiteter : medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi, mm/urologi, ortopedi, KK, ögon och ÖNH/audiologi/HC. Rapportstruktur på länsnivå: Somatisk sjukvård Medicin mm Onkologi Hud Barn Kirurgi mm Ortopedi KK Ögon ÖNH/Audio Klinikrapporter finns i egna delrapporter inom respektive specialitet. Generellt: Det är utarbetat specifika rapporter för olika specialiteter / servicefunktioner: medicin mm/infektion, onkologi, hud, barn, kirurgi mm/urologi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH/audiologi/HC, akutmottagning, röntgen, anestesi/iva och operation. För alla specialiteter finns ett faktaark med de uppgifter klinikerna har lämnat in. Nyckeltal på kliniknivå är produktionsrelaterad. Agrigerade nyckeltal på länsnivå är relaterade till länets befolkning. I övrig personal ingår all personal som är inrapporterat, utom sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Under läkare totalt ingår alla läkare, inkl. AT-läkare om inte annat anges. Nyckeltal baserad på personalkostnad eller personalkostnad övrig personal slutenvård (per vårdtillfälle/besök/drg-poäng) omfattar all personalkostnad minus 255.000 kr per årstjänst sjukgymnaster/arbetsterapeuter, delat på respektive talvärde. Detta gör att nyckeltalet inte speglar den reella kostnaden. Nyckeltalet fungerar däremot som ett relationsvärde i jämförelse mellan lika kliniker. Sida 3

Befolkningstal Befolkningsrelaterade nyckeltal på länsnivå är i huvudsak relaterade till hela länets befolkning per 2002-12-31, med undantag av barn (antal barn 0-18 år), BUP (antal barn 0-17 år), kvinnosjukvård (antal kvinnor 15 år+) och mammografi (antal kvinnor 40 år+). Gememsamma definitioner Besök. Ett besök är en vårdkontakt som innebär personligt möte mellan patient och vårdgivare som dokumenterats i journal. Dagsjukvård. Med dagsjukvård menas öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagmedicin och övrig dagsjukvård. För patienten skall det finnas en upprättad vårdplan. Detta skall gälla oavsett vilken avdelning som avses, alltså inkl. intagningsavdelning, akutvårdsavdelning etc. Vårdtillfälle. Med vårdtillfälle menas vårdkontakt i sluten vård. Vårdtillfälle avgränsas av in- och utskrivning inom ett medicinskt verksamhetsområde (klinik/basenhet/ motsvarande). Utskrivning skall ligga till grund för beräkning av antal vårdtillfällen under året. Slutenvård. Med slutenvård menas vård till patient som är inskriven vid en av sjukhusets vårdavdelningar. Kommentarer från utvecklingsgrupperna Det har etablerats utvecklingsgrupper inom de flesta medicinska specialiteterna som per idag ingår i nyckeltalssystemet. I år 2001 s material har både definitioner av basdata och nyckeltalen diskuterats i samtliga grupper. Sida 4

Kirurgi, mm / urologi, länsnivå tabeller se bilaga Antal vårdtillfällen egna lt per 1000 inv 37 36 35 33 32 32 31 31 27 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Nyckeltal Kirurgi/urologi 1998-2002 Antal VTF egna lt / 1000 inv 60 55 1998 : ortopedi ingår 50 45 40 35 30 25 20 1998 1999 2000 2001 2002 Sida 5

Antal vårddagar egna lt per 1000 inv 202 198 174 162 161 161 150 136 109 0 50 100 150 200 250 Nyckeltal Kirurgi/urologi 1998-2002 Antal VDG egna lt / 1000 inv 300 280 1998 : ortopedi ingår 260 240 220 200 180 160 140 120 100 1998 1999 2000 2001 2002 Sida 6

Antal läkarbesök egna lt per 1000 inv 274 195 165 164 164 152 152 128 100 0 50 100 150 200 250 300 Nyckeltal Kirurgi/urologi 1998-2002 Antal läkarbesök egna lt / 1000 inv 400 1998 : ortopedi ingår 350 300 250 200 150 100 50 1998 1999 2000 2001 2002 Sida 7

Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt per 1000 inv 35 30 27 27 25 19 18 18 17 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Nyckeltal Kirurgi/urologi 1998-2002 Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv 60 55 1998 : ortopedi ingår 50 45 40 35 30 25 20 15 10 1998 1999 2000 2001 2002 Sida 8

Antal op tillfällen vissa operationer per 1000 inv 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 TURP/TUMT Kolecystektomi Antal op.tillf. mastektomi / 1000 inv Antal op.tillf. rektumamputation/-resektion / 1000 inv Antal op.tillf. varicer / 1000 inv Ljumskbråck Appendektomi Antal op.tillf. colonresektion / 1000 inv Antal op.tillf. kärl / 1000 inv Antal op.tillf. parathyreoidea / 1000 inv Antal op.tillf. TURP/TUMT per 1000 inv 1,4 1,3 0,96 0,9 0,88 0,8 0,77 0,75 0,69 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 Sida 9

Antal op.tillf. ljumskbråck per 1000 inv 2,2 2,2 2,2 2,2 2 1,7 1,7 1,5 1,2 0 0,5 1 1,5 2 2,5 Antal op.tillf. kolecystektomi per 1000 inv 1,6 1,5 1,5 1,4 1,4 1,2 1,2 1,1 0,87 0 0,5 1 1,5 2 Sida 10

Antal op.tillf. appendektomi per 1000 inv 1,4 1,4 1,4 1,2 1,1 1 0,95 0,95 0,77 0 0,25 0,5 0,75 1 1,25 1,5 Andel lap kolecystektomi av kolecystektomi totalt och Andel lap appendektomi av appendektomi totalt 71% 84% 24% 82% 13% 13% 81% 81% 1,6% 75% 26% 27% 72% 74% 2,7% 8,3% 64% 67% Appendektomi Kolecystektomi 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Sida 11

Antal op.tillf. mastektomi per 1000 inv 1,1 1,1 1 0,95 0,95 0,94 0,88 0,81 0,7 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 Antal op.tillf. varicer per 1000 inv 1,2 0,8 0,57 0,53 0,44 0,43 0,43 0,33 0,26 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 Sida 12

Antal op.tillf. kärl per 1000 inv 1,7 1,7 1,5 1,3 1,1 1 0,8 0,62 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 1,8 Antal op.tillf. Colonresektion och rektumamputation/-resektion per 1000 inv 0,69 0,35 0,7 0,25 0,65 0,26 0,6 0,3 0,68 0,21 0,49 0,26 0,53 0,18 0,46 0,2 Colonresektion 0,43 0,2 Rektumamputation/-resektion 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 Sida 13

Nyckeltal 2001 - Kirurgi, mm länsnivå Personalkostnad per inv 1086 930 764 Exkl Läkargruppen 566 520 467 436 433 413 0 200 400 600 800 1000 1200 Nyckeltal Kirurgi/urologi 1998-2002 Personalkostnad / inv 1 200 1 100 1 000 900 1998 : ortopedi ingår 800 700 600 500 400 300 200 1 998 1 999 2000 2001 2002 Sida 14

Nyckeltal Kirurgi/urologi 1998-2002 Antal årsarb läkare / 100 000 inv 50 40 30 20 10 1 998 1 999 2000 2001 2002 Nyckeltal Kirurgi/urologi 1998-2002 Antal årsarb övrig personal / 100 000 inv 250 200 150 100 50 0 1 998 1 999 2000 2001 2002 Sida 15

Nyckeltal 2001 - Kirurgi, mm länsnivå Antal disp VPL per 100 000 inv 58 57 52 50 48 42 41 38 28 0 10 20 30 40 50 60 Nyckeltal 2002 Kirurgi,mm länsnivå %-avvik från Nysam-medianvärde Antal VTF per vårdplats -50% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% US 0% Sida 16

2. Landstingsprofiler Nyckeltal 2002 Kirurgi,mm/urologi länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare Antal läkarbesök / årsarbet. läkare MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 inv Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 17

Nyckeltal 2002 Kirurgi,mm/urologi länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare Antal läkarbesök / årsarbet. läkare MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 inv Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 18

Nyckeltal 2002 Kirurgi,mm/urologi länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv 67 % Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv 109 % Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv US Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare Antal läkarbesök / årsarbet. läkare MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 inv Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 22

Nyckeltal 2002 Kirurgi,mm/urologi länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv RESURSDATA 79 % Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare Antal läkarbesök / årsarbet. läkare MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 inv Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt 313 % Sida 23

Nyckeltal 2002 Kirurgi,mm/urologi länsnivå Profil : %-avvik från Nysam-medianvärde -60% -45% -30% -15% 0% 15% 30% 45% 60% AKTIVITETSDATA Antal VTF egna lt / 1000 inv Antal VDG egna lt / 1000 inv Antal läkarbesök egna lt /1000 inv Antal op.tillf. (sv+öv) egna lt / 1000 inv RESURSDATA Personalkostnad / inv Antal årsarb. läkare totalt /100 000 inv Antal övrig personal / 100 000 inv Antal disp VPL / 100 000 inv PRODUKTIVITETSDATA Antal VTF/disp VPL slutenvård Antal VTF / årsarbet. läkare Antal läkarbesök / årsarbet. läkare MEDICINSK PRAXIS Antal oplan läkarbesök / 1000 inv US Andel op.tillf. dagkir / op.tillf. Totalt Sida 25