Om varför vi behöver forskning Christina Claeson-Jonsson, NCC Johan Silfwerbrand, KTH CBE:s årskonferens, Sthlm, 15/11 2016 1
Tre frågor 1. Varför behövs samhällsbyggnadssektorn för att lösa de stora utmaningarna? 2. Vad har forskningen betytt & betyder för sektorn? 3. Hur blir vi hjältar (igen)? 2
Hur löser vi våra samhällsutmaningar? C Claeson Jonsson, NCC & J Silfwerbrand, KTH C f 3
Tillsammans 4
Publikfråga 1 Hur är läget i byggsektorn just nu: a) No tech: Inget har hänt på de senaste 18 åren b) Low tech: Visst kommer det nya saker men det är mycket motstånd c) High tech: Det händer mycket just nu i och med BIM, hållbarhet, materialteknik och nya produktionstekniker C Claeson Jonsson, NCC & J Silfwerbrand, KTH C f 5
Vi är inte alls no tech eller low tech Ökat fokus på säkerhet & hälsa Livslängdsperspektiv Klimatfrågor i fokus C Claeson Jonsson, NCC & J Silfwerbrand, KTH C f 6 Foto:NCC
Vi är inte alls no tech eller low tech Digitalisering på frammarsch Social hållbarhet Nya arbetssätt & upphandlingar Nya numeriska beräkningsmetoder Foto:NCC 7
Publikfråga 2 Har du medverkat i ett utvecklingsprojekt i samverkan med högskolan (eller industrin)? Ja Nej C Claeson Jonsson, NCC & J Silfwerbrand, KTH C f 8
Vad kan vi göra tillsammans? Samverkansforum (CBE) Driva industridoktorandprojekt Satsa på adjungerade professorer* & affilierad fakultet Långsiktig samverkan inom FoU Deltidstjänster, post doc, pryo, rådgivnings- & styrelseuppdrag i företag för lärare & forskare Gemensamma inspel inför forskningspropositioner SBUF, Sveriges Bygguniversitet,. * KTH har 64 AP, varav BYV 12 9
Vad har forskningen betytt & betyder för sektorn? Med exempel från betongsektorn. 10
Utan forskning är vi kvar i nuet När tog, tar eller kommer vi att ta fram tekniken? Igår Var gör vi idag? Praxis Idag Kurser I morgon Tillämpad forskning I övermorgon Grundforskning 11
Forskning kommer före tillämpningen Forskning Tillämpning 1850 1900 1950 2000 2050 12
Exempel: Frostbeständighet Kunskap om lufthalt 1940 Forskning Tillämpning 1850 1900 1950 2000 2050 Krav på lufthalt 1965 13
Ex: Självkompakterande betong Okamuras prototyp 1988 Forskning Tillämpning 1850 1900 1950 2000 2050 VV:s 1:a bro 1998 14
Vad ger forskning för resultat? Ingenjörer Bättre Problemlösare Forskare Lärare Innovationer Kompetensutveckling Doktorer Rapporter Kompetensförbättring FoU-projekt Forskningens hårda & mjuka sida 15
Är forskning lönsam? Ø Norsk studie av forskningsprogrammet for offshorekonstruktioner 1980-2000: 900 MNOK i 65 projekt gav 19 gånger pengarna 1. Ø Svensk studie av 112 betongrelaterade SBUF-projekt 1984-2005 visar att projekten (med anslag om 191 MSEK) gav minst 10 gånger tillbaka (exkl. kvalitets-, miljö- & arbetsmiljöförbättringar) 2. 1 Moksnes & Maage (2002) 2 Silfwerbrand & Johansson (2007) 16
Hur säkerställer vi finansieringen för olika sorters projekt? Vi behöver Stora, breda projekt för komplexa problem Långsiktiga, spetsiga projekt för komplicerade problem Grundforskning för att lösa morgondagens problem Fyråriga, spetsiga projekt för att utbilda morgondagens forskare & lärare Vi har Breda, starkt tillämpade projekt som InfraSweden 2030 & Smart Built Environment 28 universitet & högskolor med forskarutbildning* Fakultetsmedel (BYV: 18 % av oms.) Treåriga anslag från Formas m.fl. * Enbart KTH har 285 professorer 17
I den bästa av alla världar fördelar forskarna, företagarna & politikerna varsin ungefär jämnstor penningpåse och låter visionärerna få stort utrymme. finns långsiktighet hos alla parter Hypotes: Visionärer finns bland alla kategorier. 18
Publikfråga 3 Vilka är framgångsfaktorerna för att vi tillsammans skall kunna skapa bättre forskning genom Centrum för byggeffektivitet? C Claeson Jonsson, NCC & J Silfwerbrand, KTH C f 19
Kampen om kompetens Skapar djupare förståelse Metodik Komplexa projekt som kräver tvärvetenskap Varumärkeshöjande För en bättre värld C Claeson Jonsson, NCC & J Silfwerbrand, KTH C f 20
för då blir vi hjältar igen 21