Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017
Den ekumeniska händelsen i Rom 5 okt 1991 Lutherska bekännelseskrifter 1529-1577 Huvudartikeln handlar om Jesus enligt Luther Senare blev rättfärdiggörelseläran den artikel med vilken kyrkan står eller faller Katolska reformkonciliet i Trient 1545-1563 ( motreformationen ) Ömsesidiga lärofördömanden Divergerande dogmutveckling reformationens principer mot katolsk läroutveckling Över 400 år av strid och polemik
Den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran undertecknades av LVF och Vatikanen i Augsburg 31 okt 1999 påvens ord Fortsatt utveckling manifesterad genom den ekumeniska gudstjänsten i Lund 31 okt 2016 och dokumentet Från konflikt till gemenskap (nästa teologiska rum) Den gemensamma deklarationens innehåll och betydelse lutherska och katolska betoningar öppna för varandra och tidigare lärofördömanden träffar inte samtidens motpart
Hans Küngs avhandling Rättfärdiggörelse 1957 som pekade på en grundläggande överensstämmelse mellan Barth och Trient Andra Vatikankonciliet 1962-65 Påvligt sekretariat för främjande av de kristnas enhet Lutherska världsförbundets utveckling från 1947 Konvergens över konfessionsgränser inom bibelforskning efter andra världskriget Mötet mellan påven Paulus VI & patriarken Athenagoras 1965 (Rom Konstantinopel!) Lutherska & romersk-katolska dialoger från 1967 - från kontrovers till konvergens!
40 den lutherska och den romersk-katolska utformningen av rättfärdiggörelsetron (är) öppna för varandra 41 Därmed framstår även lärofördömandena från 1500- talet, så vitt de berör läran om rättfärdiggörelsen, i ett nytt ljus. De lutherska kyrkornas lära träffas inte av lärofördömandena från konciliet i Trient. Fördömandena i de lutherska bekännelseskrifterna träffar inte den romersk-katolska kyrkans lära. 18 (L)äran om rättfärdiggörelsen... Står i en grundläggande relation till alla trons sanningar (och) utgör ett oundgängligt kriterium, som oavlåtligen vill orientera all kyrkans lära och praxis i riktning mot Kristus.
Luthersk människan mottar Katolsk människan medverkar Luthersk tillräknad rättfärdighet Katolsk påbörjad rättfärdighet Luthersk distinktion mellan rättfärdiggörelse och helgelse Katolsk integration mellan rättfärdiggörelse och människans ständiga förnyelse (bikten) Luthersk både rättfärdig och syndare (simul iustus et peccator) Katolsk Guds nåd och dopet tar bort synd men en begärelse till synd består (concupiscientia) Luthersk lag och evangelium Katolsk evangeliet och buden Luthersk goda gärningar är trons frukter Katolsk goda gärningar är förtjänstfulla
Medeltid och humanism ledde fram till en individuell betoning på vad som krävdes för att en människa skulle stå i en rätt och färdig relation till Gud Luthers personliga upplevelse Uppgörelse med den augustinska teologin om subjektiv rättfärdiggörelse till skillnad från den lutherska tolkningen av en objektiv rättfärdiggörelse 1500-talets romerska-katolska kyrka stod kvar vid en augustinsk förståelse och höll ihop rättfärdiggörelse med människans förnyelse Luther: tron och de goda gärningarna passa väl tillsammans, men det är tron allena, som utan gärningar griper om välsignelsen, och likväl är den aldrig någonsin allena
Luthers frågor: Hur kan jag finna en nådig Gud? eller Hur kan jag bli rättfärdig inför Gud? Frågor idag: Hur kan jag finna Gud? och Hur lever jag ett rätt liv? Förskjutning från evighetsallvar till livsmening Uppgörelse med väckelsebetoningar på nådens ordning och dogmatisk etik Liturgisk dynamik mellan högmässans beredelse och eukaristins tillredelse finns kvar som påminnelse om olika lutherska och katolska betoningar