Prognoser för utbetalningar

SID: 1 AV 35 Dnr: 1.1-2009/294720 Datum: 2010-10-28 Enheten Ekonomistyrning Kristina Schönberg Rickard Wihlmér Prognoser för utbetalningar 2010-2014 Sammanfattning Den svenska ekonomin fortsätter att utvecklas bra och tillväxtprognoser för 2010 har skrivits upp. Arbetsmarknaden förbättras och sysselsättningen ökar, vilket väntas fortsätta. Tillfälliga anställningar ligger bakom ökningen av sysselsättningen. Det kommer dock att dröja ytterligare en tid innan de fast anställda börjar öka mer tydligt. Trenden är dock att arbetslösheten minskar svagt och den utvecklingen fortsätter framöver, men nivån förblir förhållandevis hög till följd av ett fortsatt stigande utbud av arbetskraft. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen har däremot minskat stadigt, vilket främst sammanhänger med att antalet inskrivna med aktivitetsstöd ökat kraftigt. Den totala arbetslösheten beräknas öka från 8,4 procent 2009 till 8,7 procent 2010. Under 2011 förväntas arbetslösheten minska, men bara marginellt till 8,2 procent. År 2012 beräknas nivån till 7,5 procent, 2013 till 6,6 procent och 2014 till 6,4 procent. Kostnaderna för arbetslösheten kommer därför, jämfört med 2009 och tidigare, att ligga kvar på en hög nivå de allra närmast kommande åren.

SIDA: 2 AV 35 Tilldelade medel samt faktiska och beräknade kostnader (milj kr) UO 14 (Arbetsmarknad och arbetsliv) 1:1 1:2 ap1 1:2 ap2 1:3 ap1 1:4 UO 13 (Integration och jämställdhet) ap1 1:3 1:4 Tilldelning och förslag till tilldelning Tilldelning 2010 5 888 20 270 29 613 8 105 10 811 7 10 Regleringsbrevet 5 955 20 270 29 613 8 105 10 811 7 10 Överföring fr 2009-92 Hösttilläggsbudget 2010 25 Regeringens förslag till tilldelning (BP 2011) 2011 5 931 15 713 18 643 7 396 11 684 522 475 2012 5 971 12 408 16 885 7 005 11 926 1 110 900 2013 6 134 10 943 15 306 6 614 11 909 1 412 1 108 2014 6 267 9 704 13 382 6 043 11 978 1 203 1 108 Kostnader 2010 5 941 16 352 18 566 6 734 9 920 6 5 januari-september 4 321 11 958 14 039 4 565 7 270 oktober-december 1 619 4 394 4 527 2 170 2 650 6 5 2011 5 931 15 713 17 320 7 293 11 685 526 576 2012 5 971 12 806 13 452 6 608 11 926 1 294 1 156 2013 6 134 11 272 11 312 6 285 11 909 1 568 1 465 2014 6 267 9 793 10 197 5 954 11 978 1 530 1 390 Sparande/Underskott 2010-2012 2010-52 3 918 11 047 1 371 891 1 5 2011 0 0 1 323 0 0-8 -101 2012 0-398 3 433 398 0-184 -261 2013 0-329 3 994 329 0-156 -357 2014 0-89 3 185 89 0-327 -282

SIDA: 3 AV 35 Det sammanlagda anslagssparandet Arbetsförmedlingen räknar med ett samlat sparande på programanslagen på drygt 17 miljarder kronor 2010. Av detta sparande kan 11 miljarder hänföras till arbetslöshetsförsäkringen, 3,9 miljarder till program med aktivitetsstöd, 0,9 miljard till program och insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga och ytterligare 1,4 miljard till kostnader för arbetsmarknadspolitiska program. Sparandet inom arbetslöshetsförsäkringen beror på att utvecklingen på arbetsmarknaden har varit mer gynnsam än vad regering och riksdag räknade med då anslagen beviljades. Arbetsförmedlingen räknar i denna prognos med i genomsnitt 6 000 färre deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin, 28 000 färre deltagare i jobbgarantin för ungdomar och 22 000 färre deltagare i övriga program 2010 än vad regeringen gjorde i förra budgetpropositionen allt som allt i genomsnitt 56 000 färre deltagare i program. Färre deltagare i program med aktivitetsstöd än planerat är en viktig förklaring till att även kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska program blivit lägre än beräknat. Kostnaderna för program och insatser för funktionsnedsatta har blivit lägre på grund av att antalet deltagare i dessa program och insatser har minskat under lång tid. Arbetsförmedlingen har nu hejdat och vänt den utvecklingen men utrymme finns för ökade insatser. Anslaget 1:1 Utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört en ökad belastning på i första hand arbetsförmedlingarna. Många arbetssökande, nya program, nya arbetssätt, nya former för samverkan med andra myndigheter, externa aktörer och nya stora uppdrag innebär emellertid också nya krav och ökad belastning på organisationen som helhet. Arbetsförmedlingen beräknar underskottet till 52 miljoner kronor avseende 2010. För 2011 pågår nu, i samband med myndighetens budgetarbete, analyser av vilka konsekvenser det föreslagna anslaget får för verksamheten. I de beräknade utgifterna för 2010-2014 ingår kostnader för etableringsuppdraget.

SIDA: 4 AV 35 Anslaget 1:2 ap1 Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas fortsätta att öka från 158 000 i slutet av 2009 till 192 900 i slutet av 2010. Det är visserligen en ökning med 34 900 deltagare men 8 200 färre vid årets slut än i närmast föregående prognos. Under 2010 har antalet deltagare ökat i jobb- och utvecklingsgarantin. Ökningen bedöms fortsätta från nuvarande 82 000 till 88 000 i början av 2011. Under 2011 och 2012 väntas ett bestående nettoutflöde. En viktig skillnad jämfört med tidigare prognoser är att Arbetsförmedlingen nu räknar med att deltagarna i programmet når ett högsta antal i början av 2011 på en betydligt lägre nivå än i tidigare prognoser drygt 88 000 deltagare i stället för drygt 101 000 i slutet av 2011. Antalet deltagare i Fas 3 i jobb- och utvecklingsgarantin beräknas i slutet av 2014 uppgå till 37 100. Det motsvarar 69 % av alla deltagare i programmet, men är 5 900 färre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos. En kraftig ökning av utflödet från jobbgarantin för ungdomar och ett sjunkande inflöde medförde att antalet deltagare i programmet ökade svagt i slutet av 2009 och i början av 2010. Under tredje kvartalet 2010 minskade antalet deltagare under de första två månaderna för att sedan åter stiga. I slutet av året bedömer Arbetsförmedlingen att 44 800 deltar. Under 2011 och 2012 bedöms antalet deltagare vara lägre än i tidigare prognoser. De sammanlagda kostnaderna för aktivitetsstöd 2010 beräknas från dessa utgångspunkter till 16 400 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor mindre än i föregående prognos och innebär ett sparande på 3 900 miljoner kronor. Anslaget 1:2 ap2 Arbetsförmedlingen räknar med att utgifterna under anslagsposten kommer att uppgå till knappt 18 600 miljoner kronor 2010, 1 200 miljoner kronor mindre följande år (2011) och bara 11 300 respektive 10 200 miljoner kronor under prognosperiodens två sista år (2013 och 2014). Det är lägre kostnader än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos. De lägre kostnaderna beror bl a på att arbetsförmedlingarna beräknas ha färre arbetssökande med rätt till arbetslöshetsersättning då arbetsvillkoret inte uppfylls. Anslagssparandet 2010 blir 11 000 miljoner kronor.

SIDA: 5 AV 35 Anslaget 1:3 Kostnaderna beräknas till 6 700 miljoner kronor 2010 eller 2 300 miljoner mer än föregående år (2009). Det innebär ändå ett beräknat sparande på 1 400 miljoner kronor 2010. Av kostnadsökningen beror över 900 miljoner kronor på högre beräknade kostnader inom jobb- och utvecklingsgarantin, varav 750 miljoner kronor enbart för Fas 3. Ökade kostnader för kompletterande aktörer för nyarbetslösa (externa coacher) och förberedande utbildningar svarar för ytterligare 530 respektive 350 miljoner kronor. För 2011 räknar Arbetsförmedlingen att kostnaden för kompletterande aktörer inom garantiprogrammen minskar med 95 miljoner kronor, till följd av uteblivna avtal. Anslaget 1:4 Kostnaderna under anslaget beräknas 2010 till drygt 9 900 miljoner kronor. Det innebär ett beräknat sparande under anslaget på knappt 900 miljoner kronor. Antalet deltagare i program under anslaget har minskat under lång tid. Ett förbättrat konjunkturläge och målmedvetet arbete har emellertid medfört att antalet deltagare nu ökar igen. Arbetsförmedlingen har vidtagit åtgärder för att stärka den utvecklingen, trots detta räknar vi nu med något färre deltagare i programmen under anslaget än i föregående prognos. Beräknade utbetalningar under anslag Inledning Arbetsförmedlingen ska enligt regeringens beslut om Regleringsbrev för budgetåret 2010, redovisa prognoser för hur mycket som beräknas utbetalas 2010-2014 per anslag och anslagspost under anslag som disponeras av myndigheten. Prognoser och övrig redovisning ska lämnas vid fem tillfällen 2010. Detta är den femte utgiftsprognos som Arbetsförmedlingen lämnar. Till grund för utgiftsprognosen ligger den prognos för arbetsmarknaden 2010 och 2011 som Arbetsförmedlingen redovisade i juni 2010, arbetslösheten har dock reviderats ner i vår prognos, på grund av en starkare konjunkturutveckling än

SIDA: 6 AV 35 förväntat. Beräkningar av inflöde till och utflöden från garantiprogrammen 2010-2014, har reviderats utifrån dessa nya uppgifter, och vad gäller 2010 den planering av programverksamheten som förmedlingarna gör löpande. Tilldelade medel och beräknade utbetalningar 2010 redovisas nedan. Tilldelningen under anslagen 1:1 redovisas med avdrag för ingående överföring från 2009. Arbetslösheten beräknas fortsätta att öka från 8,4 procent 2009 till 8,7 procent 2010. Arbetslösheten väntas därefter sjunka successivt till 8,2 % 2011. Inflödet av sökande i jobb- och utvecklingsgarantin väntas bli högt hela 2010 och början av 2011 till följd av den fortsatta höga arbetslösheten och allt längre tider i arbetslöshet. Under andra hälften av 2011 och 2012 väntas utflödet överstiga inflödet. Inflödet av deltagare i jobbgarantin för ungdomar blev i början av 2010 lägre än väntat eftersom fler arbetslösa ungdomar än beräknat erhöll arbete och fler än beräknat valde utbildning framför arbetslöshet. Under andra halvåret 2010 kommer emellertid många nya ungdomar ut på arbetsmarknaden. Även om arbets-marknaden förbättras kommer antalet lediga platser knappast att öka så mycket att en ökad arbetslöshet bland ungdomar kan undvikas. Det har medfört att antalet deltagare i jobbgarantin för ungdomar ökar under hösten 2010. Inflödet i garantin väntas bli större än utflödet hösten 2010 och i början av 2011. Under de tre sista kvartalen 2011 och hela 2012 väntas emellertid utvecklingen på arbetsmarknaden medföra att inflödet minskar och utflödet ökar kraftigt. Det beräknas medföra att antalet deltagare i programmet faller kraftigt båda åren. Kostnaderna för bidrag till arbetslöshetsersättning dvs för den öppna arbetslösheten - beräknas i slutet av prognosperioden falla till 55 % av den beräknade kostnaden i början av perioden (2010).

SIDA: 7 AV 35 Anslag 1:1 Anslag 1:1 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 5 888 5 931 5 971 6 134 6 267 Beräknade utgifter 5 941 5 931 5 971 6 134 6 267 Beräknat sparande -52 Tilldelningen 2010 redovisas med avdrag för ingående överföring från 2009. Utgifter för etableringsuppdraget ingår i beräknade utgifter 2010-2014. Utvecklingen på arbetsmarknaden medförde att förmedlingarna tredje kvartalet 2010 hade i genomsnitt drygt 230 000 arbetssökande utanför de arbetsmarknadspolitiska programmen mot bara knappt 150 000 samma tid två år tidigare. Det var en ökning med 55 %. Antalet sökande i konjunkturberoende program ökade samtidigt från i genomsnitt 67 000 tredje kvartalet 2008 till 170 000 samma kvartal två år senare, dvs mer än fördubblades. Det innebär en fortsatt hög belastning på i första hand arbetsförmedlingarna runt om i landet. Många arbetssökande, nya program, nya arbetssätt, nya former för samverkan med andra myndigheter, externa aktörer och nya stora uppdrag innebär emellertid också nya krav och ökad belastning på organisationen som helhet. Arbetsförmedlingen beräknar utnyttjandet av anlagskredit för 2010 uppgå till 52 miljoner kronor efter att hänsyn tagits till de 25 miljoner kronor som regeringen i tilläggbudgeten föreslagit att myndigheten ska tilldelas. För 2011 har regeringen föreslagit att Arbetsförmedlingen ska tilldelas 5 931 miljoner kronor i förvaltningsanslag. I detta ingår anslag för arbetet med det nya uppdrag med introduktionen av vissa nyanlända invandrare som träder i kraft 1 december 2010. Regeringen har beräknat anslaget för detta uppdrag till 245 miljoner kronor 2011. Det föreslagna förvaltningsanslaget är totalt sett lägre än vad Arbetsförmedlingen i tidigare utgiftsprognoser angivit att myndigheten behöver. Analyser av vilka konsekvenser det föreslagna anslaget får för verksamheten pågår i dagsläget i samband med myndighetens budgetarbete. Bland annat ska omfördelning av

SIDA: 8 AV 35 resurser ske från övrig förmedlingsverksamhet till arbetet med introduktionen av vissa nyanlända invandrare. Bedömning av i vilken takt arbetet med förändringarna utifrån personuppgiftslagen kan ske pågår likaså. Det föreslagna förvaltningsanslaget har beräknats utifrån att arbetslösheten ska sjunka nästa år. I det fall arbetslösheten inte sjunker så fort som regeringen bedömt eller ökar igen kommer myndighetens behov av resurser att påverkas i motsvarande omfattning.

SIDA: 9 AV 35 Anslag 1:2 Anslag 1:2 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Tilldelning/förslag tilldelning (BP 2011) 53 706 36 936 31 441 27 531 25 312 Anslaget 1:2 ap1 20 270 15 713 12 408 10 943 9 704 Anslaget 1:2 ap2 29 613 18 643 16 885 15 306 13 382 Anslaget 1:2 ap3 3 823 2 581 2 147 1 282 2 224 Beräknade utgifter 38 741 35 614 28 405 23 866 22 215 Anslaget 1:2 ap1 16 352 15 713 12 806 11 272 9 793 Anslaget 1:2 ap2 18 566 17 320 13 452 11 312 10 197 Anslaget 1:2 ap3 3 823 2 581 2 147 1 282 2 224 Beräknade sparande/underskott 14 965 1 323 3 036 3 665 3 097 Anslaget 1:2 ap1 3 918 0-398 -329-89 Anslaget 1:2 ap2 11 047 1 323 3 433 3 994 3 185 Anslaget 1:2 ap3 Deltagare i program med aktivitetsstöd Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas fortsätta att öka från 158 000 i slutet av 2009 till 192 900 i slutet av 2010. Det är en ökning med 34 900 deltagare men 8 200 färre vid årets slut än i närmast föregående prognos. Av deltagarna i program beräknas 43 % vara inskrivna i jobb- och utvecklingsgarantin 2010. Antalet deltagare i programmet ökade hela förra året. Under första halvåret 2010 avstannade ökningen. Arbetsförmedlingen räknar emellertid med att antalet deltagare under fjärde kvartalet 2010 fortsätter att öka från nuvarande 82 000 till ungefär 88 000 deltagare vid årsskiftet 2010/2011. Under 2011 och 2012 väntas ett bestående nettoutflöde. I föregående prognos räknade Arbetsförmedlingen med högsta antalet deltagare i programmet, knappt 101 000, i slutet av 2011. Skillnaden kan hänföras till Fas 1 & 2. Antalet deltagare som lämnar programmet har ökat oavbrutet sedan början av 2010, inflödet är dock fortfarande något större än utflödet. Under 2012 och 2013

SIDA: 10 AV 35 beräknas antalet deltagare i programmets första och andra fas sjunka förhållandevis snabbt eller från 54 000 deltagare i slutet av 2011 till 25 000 i slutet av 2013. DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 1 & 2) 2010-2014 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JULI OCH OKTOBER 2010 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Utgiftsprognos oktober 2010 Utgiftsprognos juli 2010 Antalet deltagare i programmets tredje fas beräknas öka oavbrutet under praktiskt taget hela prognosperioden men betydligt långsammare än vad Arbetsförmedlingen räknade med i tidigare prognoser. Under januari - september 2010 gick drygt 14 600 deltagare över från programmets två första faser till dess tredje och antalet deltagare i Fas 3 ökade under samma period med drygt 9 700 personer. I den senaste prognosen når deltagarna i fasen ett högsta antal 39 700 hösten 2013. Det motsvarar 60 % av alla deltagare i programmet, men är ändå 4 000 färre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i närmast föregående prognos.

SIDA: 11 AV 35 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN (FAS 3) 2010-2014 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JULI OCH OKTOBER 2010 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Utgiftsprognos oktober 2010 Utgiftsprognos juli 2010 Utvecklingen i ekonomin och på arbetsmarknaden har medfört en allt lägre förväntad ungdomsarbetslöshet och allt färre förväntade deltagare i jobbgarantin för ungdomar. I den prognos som Arbetsförmedlingen redovisade i februari beräknades antalet deltagare i programmet till 74 000 i slutet av 2010 och i juli beräknades antalet deltagare vid samma tidpunkt till 50 000. Nu beräknas antalet deltagare i programmet bli 45 000 i slutet av 2010. Den prognos som Arbetsförmedlingen nu utgår från är de siffror som finns i budgetpropositionen. En kraftig ökning av utflödet från programmet och ett sjunkande inflöde medförde att antalet deltagare i programmet bara ökade svagt i slutet av 2009 och början av 2010. Från och med mars 2010 minskade antalet deltagare från 54 000 till 41 600 deltagare i september. Arbetsförmedlingen räknar fortfarande med ett nettoinflöde av deltagare i programmet andra halvåret 2010 men betydligt färre än i tidigare prognoser. I den senaste prognosen, liksom föregående, ökar åter antalet deltagare i programmet andra halvåret 2010. Antalet deltagare beräknas därefter sjunka successivt från 45 000 i slutet av 2010 till 18 000 i slutet av prognosperioden (2014).

SIDA: 12 AV 35 DELTAGARE MÅNADSVIS I JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR 2010-2014 JÄMFÖRELSE MELLAN ARBETSFÖRMEDLINGENS PROGNOSER JULI OCH OKTOBER 2010 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 Utgiftsprognos oktober 2010 Utgiftsprognos juli 2010 Den nya aktiveringsinsatsen Lyft hade i slutet av september 2 200 deltagare utanför garantierna. Arbetsförmedlingen räknar med en fortsatt ökning till året slut. Det genomsnittliga antalet deltagare i insatsen under perioden april 2010 mars 2011 beräknas till 4 200 varav hälften utanför och hälften innanför garantierna. Arbetslivsintroduktion hade årets (2010) tre första månader i genomsnitt 13 700 deltagare, därefter har genomsnittet varit 6 000 deltagare, vilket kommer att bestå resten av året. Bland övriga förberedande insatser bör i första hand nämnas arbetslivsinriktad rehabilitering, med i genomsnitt 11 400 deltagare per månad under tredje kvartalet. Förberedande utbildning som i början av året hade i genomsnitt 3 700 deltagare beräknas fjärde kvartalet ökat till drygt 5 000 deltagare, varav åtskilliga tidigare sjukskrivna. Antalet deltagare i arbetspraktik (exkl. Lyft) utanför garantierna uppgick i slutet av september 2010 till 13 600 7 200 färre än i april. Antalet deltagare beräknas emellertid öka igen successivt under fjärde kvartalet 2010. Det genomsnittligt antal deltagare beräknas 2010 till knappt 17 000. Under 2012 är volymerna anpassade till regeringens beräkningar i Budgetpropositionen 2011.

SIDA: 13 AV 35 LYFT FÖRBEREDANDE INSATSER DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA MÅNADSVIS 2010-2011 DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA MÅNADSVIS 2010-2012 5000 30 000 4000 25 000 3000 2000 20 000 15 000 10 000 1000 5 000 0 2010 2011 2012 0 2010 2011 2012 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0 ARBETSLIVSINTRODUKTION (ALI) DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA MÅNADSVIS 2010-2012 2010 2011 2012 ARBETSPRAKTIK DELTAGARE UTANFÖR GARANTIERNA MÅNADSVIS 2010-2012 21 000 18 000 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0 2010 2011 2012 Tidigare sjukskrivna arbetssökande Av dem som lämnat sjukförsäkringen under januari september 2010 har nära 30 000 registrerats som sökande vid Arbetsförmedlingen i programmet arbetslivsintroduktion.

SIDA: 14 AV 35 Tidigare sjukskrivna som skrivs in arbetslivsintroduktion kan, när de avslutat introduktionen, skrivas in i antingen jobb- och utvecklingsgarantin eller i andra program utanför garantiprogrammet. Arbetsförmedlingen räknar med att ett växande antal sökande, sedan de avslutat arbetslivsintroduktionen, skrivs in i program utanför garantin eftersom det möjliggör den längre rehabiliteringstid som många tidigare sjukskrivna arbetssökande behöver. Det innebär att inskrivningen i jobb- och utvecklingsgarantin i de fall då den ändå kommer i fråga förskjuts framåt i tiden i stället för att följa direkt på den avslutade arbetslivsintroduktionen. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet och registrerades som sökande vid Arbetsförmedlingen hade 15 % fått arbete i slutet av september. Nästan hälften fanns i något av Arbetsförmedlingens arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd. Av dem som lämnade sjukförsäkringen vid årsskiftet var ungefär en fjärdedel fortfarande aktuella på Arbetsförmedlingen utan att delta i program. Det innebär att de var arbetssökande med förhinder och saknade förutsättningar att delta i program med aktivitetsstöd, trots försök till anpassning. Majoriteten av dessa bedöms ha sökt ersättning från sjukförsäkringen. Det förväntade lägre inflödet av tidigare sjukskrivna i programmet, medför att programmet får färre deltagare med den bakgrunden än vad myndigheten räknade med i tidigare prognoser. I nuvarande bedömning räknar Arbetsförmedlingen med att 2 300 personer deltar i slutet av 2012 och 1 600 deltar i slutet av prognosperioden. Beräknade snittkostnader Kostnaderna per deltagare i program har, sedda över en längre tid, varit förhållandevis stabila. Vår bedömning är att det beror på kopplingen till ersättningarna inom arbetslöshetsförsäkringen. Den medför att snittkostnaderna ökar och minskar mest när ersättningsnivåerna ökar eller minskar på grund av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Vår bedömning är att snittkostnaderna är stigande inom förberedande insatser och arbetslivsinriktad rehabilitering, vilket bedöms bero på att tidigare sjukskrivna, som utgör uppemot en fjärdedel av deltagarna i dessa program, har högre ersättningar än övriga deltagare i programmen. Arbetsförmedlingen har därför höjt den beräknade snittkostnaden i dessa program.

SIDA: 15 AV 35 Beräknade kostnader för aktivitetsstöd De sammanlagda kostnaderna för aktivitetsstöd 2010 beräknas från dessa utgångspunkter till knappt 16 400 miljoner kronor, vilket är 300 miljoner kronor mindre än i föregående prognos och innebär ett sparande på 3 900 miljoner kronor. Kostnaderna väntas 2011 minska till 15 700 miljoner kronor för att 2012 sjunka till 13 500 miljoner kronor och mot prognosperiodens slut 2014 till 10 200 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen räknar med att 2012 2014 utnyttja möjligheten att överföra högst 400 miljoner kronor från anslaget 1:3 ap1. Beloppet beräknas 2012 till 398 miljoner kronor, 2013 till 329 miljoner kronor och 2014 till 89 miljoner kronor. Ser man till olika program räknar Arbetsförmedlingen med lägre kostnader alla år i faserna 1 & 2 av jobb- och utvecklingsgarantin än i föregående prognos. Den viktigaste förklaringen till de lägre beräknade kostnaderna är färre beräknade deltagare i programmet. Lägre beräknade snittkostnader har också viss betydelse. Vad gäller jobbgarantin för ungdomar räknar Arbetsförmedlingen i sin senaste prognos med klart lägre kostnader än i den föregående prognosen, framför allt de allra närmast kommande åren. Kostnaderna för programmet 2011, som i februari beräknades till 4 100 miljoner kronor, i maj 3 200 miljoner kronor och i juli till drygt 1 800 miljoner kronor, beräknas nu till 1 200 miljoner kronor. Kostnaderna för övriga program och insatser beräknas till 5 100 miljoner kronor. Av kostnaderna under anslaget beräknas garantiprogrammen 2010 svara för knappt 70 %. Andelen ökar under de närmast följande åren och beräknas vara 82 % mot slutet av prognosperioden. Kostnaderna för deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas beräknas i slutet av prognosperioden uppgå till 52 % av alla kostnader under anslagsposten. Bidrag till arbetslöshetsersättning Utbetalningarna av bidrag till arbetslöshetskassorna bestäms av antalet dagar med inkomstrelaterad ersättning, den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen, antalet dagar med ersättning i form av sk grundbelopp och grundbeloppets storlek. 96% av utbetalningarna avser inkomstrelaterad ersättning.

SIDA: 16 AV 35 Vid bedömning av den framtida belastningen på anslaget är de avgörande frågorna hur många av de arbetslösa som kommer att vara berättigade till någon form av arbetslöshetsersättning och hur många av dessa som kommer att ha rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp. Arbetsförmedlingen räknar mot den bakgrunden med att utgifterna under anslagsposten 2010 kommer att uppgå till 18 600 miljoner kronor, ungefär 1 200 miljoner mindre 2011 och 11 300 miljoner kronor respektive 10 200 miljoner kronor under prognosperiodens två sista år (2013 och 2014). Det är knappt 3 000 miljoner kronor lägre kostnader innevarande år (2010) och mer än 3 200 miljoner lägre 2011 än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos. Skillnaden mellan nuvarande och föregående prognos är 4 000 miljoner följande år. De sjunkande beräknade kostnaderna beror på lägre förväntad registrerad arbetslöshet, samt justering av andelen av de sökande som har rätt till ersättning. Prognosmodell och antaganden Utbetalningar av bidrag till arbetslöshetsförsäkringen beräknas med utgångspunkt från en prognos för antalet arbetssökande vid arbetsförmedlingarna. De sökande fördelas i prognosen på två grupper: Sökande med rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen och sökande utan sådan rätt. Sedan föregående prognos har fördelningen mellan dessa kategorier justerats. Sökande med rätt till ersättning fördelas vidare på sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning och sökande med rätt till ersättning enbart med grundbelopp. Utbetalningarna av bidrag beräknas därefter med ledning av antaganden om det genomsnittliga antalet ersättningsdagar per sökande och månad och genomsnittliga dagpenningar för sökande med rätt till ersättningar. Erfarenheten visar att de genomsnittliga dagpenningarna för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning respektive ersättning med grundbelopp är stabila så länge ersättningsnivåerna är oförändrade. Arbetsförmedlingen räknar nu med att den genomsnittliga dagpenningen för sökande med rätt till inkomstrelaterad ersättning kommer att uppgå till 611 kronor 2011-2014. Den genomsnittliga dagpenningen till sökande med grundbelopp kommer att uppgå till 243 kronor.

SIDA: 17 AV 35 Anslag 1:3 Anslag 1:3 ap1 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 8 105 7 396 7 005 6 614 6 043 Beräknade utgifter 6 734 7 396 6 608 6 285 5 954 Beräknat sparande/underskott 1 371 0 398 329 89 Arbetsförmedlingen räknar med att 2012 2014 utnyttja möjligheten att överföra högst 400 miljoner kronor till anslaget 1:2 ap1. Beloppet beräknas 2012 till 398 miljoner kronor, 2013 till 329 miljoner kronor och 2014 till 89 miljoner kronor. Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaderna för program och insatser kommer att uppgå till 6 700 miljoner kronor 2010 eller 2 300 miljoner kronor mer än föregående år (2009). Av kostnadsökningen beror över 900 miljoner kronor på högre beräknade kostnader inom jobb- och utvecklingsgarantin, varav ökade kostnader för enbart Fas 3 svarar för 750 miljoner kronor. Ökade kostnader för kompletterande aktörer för nyarbetslösa (externa coacher) och förberedande utbildningar svarar för ytterligare 530 respektive 350 miljoner kronor av kostnadsökningen. I ökningen ingår även 100 miljoner kronor för ersättning till kommunerna för sommarjobb. Kostnaderna för vissa ändamål, exempelvis Särskilt anställningsstöd, beräknas bli lägre i år än föregående år. Kostnader 2009-2010 (miljoner kronor) Fakt kostn 2009 Beräknade kostnader 2010 vid olika prognostillfällen 18-jan 25-feb 06-maj 29-jul 28-okt Jobb- och utvecklingsgarantin 857 2 225 2 136 2 068 1 783 1 750 Jobbgaranti för ungdomar 357 1 540 1 428 1 083 566 557 Arbetsmarknadsutbildning 805 897 804 1 080 1 087 1 089 Förberedande utbildning 221 269 264 640 760 569 Särskilt anställningsstöd jobb- och utvecklingsgarantin 815 669 668 514 557 529 Instegsjobb 325 398 396 375 371 369 Kompletterande aktörer för nyarbetslösa 300 780 771 775 960 827

SIDA: 18 AV 35 Jobbcoachning Arbetsförmedlingen 300 460 460 460 400 391 Sommarjobb 100 100 100 Övrigt 416 565 644 432 463 554 Summa kostnader 4 396 7 803 7 570 7 527 7 045 6 734 Tilldelning 7 005 8 005 8 005 8 005 8 105 8 105 Beräknat sparande 2 609 202 435 478 1 060 1 371 Inom garantiprogrammen beräknas kostnaderna för ersättningar till kompletterande aktörer bli 179 miljoner kronor högre 2010 än föregående år (2009). Ungefär 65 % av kostnadsökningen kan hänföras till jobbgarantin för ungdomar. Kostnaderna för aktiviteter inom garantiprogrammen beräknas öka med 162 miljoner kronor, varav hälften inom jobbgarantin för ungdomar. Kostnaderna under anslaget beräknas nu bli 311 miljoner kronor lägre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos. VERKSAMHETSKOSTNADER PER DELTAGARE I JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS 1 & 2 VVERKSAMHETSKOSTNADER (EXKL ANORDNARBIDRAG OCH ERSÄTTNINGAR TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER) PER DELTAGARE OCH MÅNAD 2009 2010. KRONOR 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010 VERKSAMHETSKOSTNADER PER DELTAGARE I JOBBGARANTIN FÖR UNGOMDAR VERKSAMHETSKOSTNADER (EXKL ERSÄTTNINGAR TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER) PER DELTAGARE OCH MÅNAD 2009 2010. KRONOR 1200 1000 800 600 400 200 0 2009 2010

SIDA: 19 AV 35 Kostnaderna per deltagare 1 och månad beräknas inom jobb- och utvecklingsgarantin uppgå till 1 350 kronor 2010, varav 850 för aktiviteter och 500 för kompletterande aktörer. 2009 var motsvarande kostnader 750 respektive 375 kronor. Inom jobbgarantin för ungdomar beräknas kostnaderna per deltagare och månad till 1 000 kronor varav 500 för aktiviteter och 500 för kompletterande aktörer. 2009 var motsvarande kostnader knappt 500 respektive drygt 400 kronor. Det är Arbetsförmedlingens ambition att deltagarna i garantierna ska få möjlighet att delta i fler aktiviteter än tidigare och att förmedlingarna har en långsiktig plan för varje deltagare, så att de olika aktiviteterna följer på varandra i en sammanhållen process. Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaderna för verksamhet i de två första faserna av jobb- och utvecklingsgarantin ska bli högre 2011 än 2010, men minska 2013 och 2014. KOMPLETTERANDE AKTÖRER JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN KOSTNADER FÖR KOMPLETTERANDE AKTÖRER MÅNADSVIS 2009 2010. TKR 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 KOMPLETTERANDE AKTÖRER JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR KOSTNADER FÖR KOMPLETTERANDE AKTÖRER 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 MÅNADSVIS 2009-2010. TKR 2009 2010 1 Med deltagare avses samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (fas 1 & 2) respektive jobbgarantin för ungdomar inte bara i aktiviteter eller hos kompletterande aktörer.

SIDA: 20 AV 35 KOMPLETTERANDE AKTÖRER FÖR NYARBETSLÖSA 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 (EXTERNA COACHER) KOSTNADER FÖR EXTERNA COACHER MÅNADSVIS 2009 2010. TKR 2009 2010 INTERNA COACHER PÅ ARBETSFÖRMEDLINGEN KOSTNADER FÖR INTERNA COACHER VID ARBETSFÖRMEDLINGEN MÅ NADSVIS 2009 2010. TKR 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2009 2010 Kostnaderna för externa coacher beräknas nu till 827 miljoner kronor och kostnaderna för interna coacher till 391 miljoner kronor sammantaget 1 218 miljoner kronor. Kostnaderna för instegsjobb väntas bli 369 miljoner kronor 2010, vilket är 44 miljoner högre än 2009, kostnaderna bedöms öka de följande åren under prognosperioden för att 2014 beräknas till 727 miljoner kronor. Kostnaderna för särskilt anställningsstöd väntas bli 529 miljoner kronor, vilket är 286 miljoner lägre än 2009, följande år under prognosperioden bedöms kostnaderna åter öka, för att 2014 uppgå till 1 189 miljoner kronor.

SIDA: 21 AV 35 Anslag 1:4 Anslag 1:4 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 10 811 11 684 11 926 11 909 11 978 Beräknade utgifter 9 920 11 684 11 926 11 909 11 978 Beräknat sparande/underskott 891 0 0 0 0 Antalet deltagare i program under anslaget minskade successivt sedan mitten av 2008. Minskningen sammanhänger med långvarigt sjunkande antal deltagare i lönebidrag. Antalet deltagare i trygghetsanställningar har visserligen ökat samtidigt men inte lika mycket som antalet deltagare i lönebidrag minskat. Behovet av lönebidragsanställningar kommer att öka under prognosperioden, framför allt till följd av reformerna inom sjukförsäkringsområdet. En positiv utveckling har påbörjats. Antalet deltagare i lönebidrag ökar med närmare 1 700 redan i år. Även antalet deltagare i utvecklings- och trygghetsanställningar ökar. Utvecklings- och trygghetsanställningar är avsedda för personer med omfattande nedsättning av arbetsförmågan och som fordrar såväl en hög bidragsnivå som stöd under en längre tid. Det finns en kvalitetssäkring i handläggningen av trygghetsanställning och utvecklingsanställning i form av särskilda utbildningsoch behörighetskrav för att kunna fatta dessa beslut. Vidare finns en tydlig definition av målgruppen för anställningarna och en väl dokumenterad checklista, där bl.a. behovet av arbetsanalys och en bedömning av nedsättningen av arbetsförmågan för fastställande av bidragsnivån framgår. Arbetsförmedlingen räknar med att antalet deltagare i program för funktionsnedsatta ökar successivt från 64 800 i början av 2010 till 71 000 i slutet av året. Det är 2 400 färre vid årets slut än i närmast föregående prognos. Arbetsförmedlingen räknar därför med ett sparande kring 900 miljoner kronor innevarande år. Det blir en betydande utmaning att använda anslaget 1:4 fullt ut 2011. Volymerna i programmet måsta öka med över 10 % vilket motsvarar en ökning som vi tidigare inte sett under ett verksamhetsår.

SIDA: 22 AV 35 Vi räknar med att dra nytta av en positiv konjunkturutveckling och det faktum att det finns många arbetssökande som skulle kunna komma ifråga för anställningar med hjälp av olika subventioner på anslaget. Men, det kommer att krävas betydande insatser för att skapa eller hitta alla de platser i form av potentiella anställningar som krävs. De svårigheter vi hittills mött, och som vi beskrivit i tidigare utgiftsprognoser, kvarstår. Det handlar om försäkringsfrågan hos de arbetsgivare som saknar kollektivavtal, taket på lönebidrag som gör att den reella subventionsgraden blir allt lägre samt det faktum att det råder en allt större konkurrens om platser på de delar av arbetsmarknaden där anställningar med lönebidrag är frekventa. Antalet personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga ökar i nystartsjobb. Det är en positiv utveckling, men utvecklingen påverkar resursutnyttjandet på 1:4. Nystartsjobb har heller inget tak på lönekostnaden, vilket gör att den reella subventionsgraden kan överstiga den i anställningar med lönebidrag. Det är också möjligt att den föreslagna förstärkningen av det särskilda anställningsstödet kommer att få en liknande effekt som nystartsjobb. Det som kommer att krävas av oss på Arbetsförmedlingen är framförallt offensiva och målinriktade arbetsgivarkontakter. Den av regeringen i budgetpropositionen föreskrivna informationskampanjen till arbetsgivare, om möjligheterna att anställa personer med funktionsnedsättning, stödjer det personalintensiva ackvireringsarbetet av platser för personer med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen har redan, som tidigare nämnts, antagit en handlingsplan för arbetet med funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga i syfte att förstärka den positiva utvecklingen, som vi sett sedan i våras. Myndigheten genomför också projekt för att skapa fler ingångar till arbetsmarknaden för arbetssökande med funktionsnedsättning. Arbetsförmedlingen räknar med att dessa och andra ansträngningar skall leda till att fler funktionsnedsatta erbjuds anställningar med lönebidrag och andra insatser från myndighetens sida och att antalet deltagare i program för funktionsnedsatta ökar från i genomsnitt knappt 68 000 innevarande år (2010) till drygt 79 000 år 2014.

SIDA: 23 AV 35 Kompletterande aktörer inom garantierna Arbetsförmedlingen ska säkerställa att kompletterande aktörer är en del av myndighetens tjänsteutbud och har därför som mål att en tredjedel av deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin Fas 1 & 2 och jobbgarantin för ungdomar ska erbjudas upphandlade tjänster. Av sammanställningen nedan framgår att målet nåddes våren 2010. Beräkningsmodell Beräkningen av andelen deltagare i garantiprogrammen som erbjuds och accepterar upphandlade tjänster utgår från målgruppen kvarstående deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (Fas 1 & 2) och jobbgarantin för ungdomar sista vardagen varje månad. Som deltagare hos kompletterande aktörer definieras deltagare som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster hos kompletterande aktörer eller har gjort det någon gång under de två senaste åren. Två år anses i det här sammanhanget vara en lämplig tidshorisont med hänsyn till att den längsta möjliga programtiden i i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar är 450 ersättningsdagar respektive 15 månader. Tjänsten Förstärkt jobbcoachning omfattar normalt 1-6 veckor. Deltagare i den tjänsten redovisas därför i tabellen nedan för sig. Deltagare hos kompletterande aktörer i förstärkt jobbcoachning är den som tillhör målgruppen och i slutet av månaden tar del av tjänster eller har gjort det någon gång under de två senaste åren.

SIDA: 24 AV 35 Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar som tagit del av upphandlade tjänster Antal kvarstående deltagare i Deltagare som Deltagare som Deltagare som JOB & UGA resp månad får eller fått får eller fått får eller fått coachning förstärkt förstärkt samtliga därav som får (exkl förstärkt coachning coachning i eller fått coachning) i procent av coachning (exkl procent av samtliga förstärkt samtliga coachning) jan-10 106 118 29 550 27,8% 7 483 7,1% feb-10 108 323 31 261 28,8% 7 410 6,8% mar-10 110 305 33 487 30,3% 7 250 6,6% apr-10 110 562 34 546 31,2% 7 019 6,3% maj-10 107 449 34 963 32,5% 6 614 6,2% jun-10 99 957 33 966 33,9% 6 001 6,0% jul-10 97 670 32 805 33,6% 5 669 5,8% aug-10 94 818 31 176 32,9% 5 342 5,6% sep-10 101 087 33 061 32,7% 5 236 5,2% Samtliga kvarstående deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (Fas 1 och 2) och jobbgarantin för ungdomar i slutet av respektive månad till och med september 2010 samt därav deltagare som tar del eller tagit del av upphandlade tjänster. Deltagare som får eller fått förstärkt jobbcoachning redovisas för sig och ingår inte bland deltagare som redovisas i tredje och fjärde kolumnen. Kommentar Kompletterande aktörer inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar får ersättning enligt en resultatbaserad betalningsmodell i tre steg. Första delbetalningen (startpenning, steg 1) utbetalas då den kompletterande aktören tagit emot den arbetssökanden. Följande betalningar är villkorade och utbetalas när deltagaren fått en anställning eller påbörjat en utbildning som berättigar till studiestöd (steg 2) och när anställningen har upprätthållits eller utbildningen varat viss tid (steg 3).

SIDA: 25 AV 35 ANTAL UTBETALNINGAR TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER INOM GARANTIERNA 2008-2010 ANTAL UTBETALNINGAR MÅNADSVIS SEPTEMBER 2008 SEPTEMBER 2010 TILL KOMPLETTERANDE AKTÖRER INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN OCH JOBBGARANTIN FÖR UNGDOMAR UTBETALNINGARNA HAR FÖRDELATS PÅ DE TRE STEGEN I ARBETSFÖRMEDLINGENS BETALNINGSMODELL. 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 2008 2009 2010 Utbetalning 1 Utbetalning 2 Utbetalning 3 Diagrammet visar att antalet utbetalningar av första steget ökade kraftigt hösten 2009, men föll tillbaka i början av 2010 för att därefter åter öka fram till maj månad. En successiv minskning avbröts vid augusti månad av en ökning. Av diagrammet framgår att utbetalningar av det så kallade jobbarvodet (steg 2) ökat successivt under 2010. Det kan ha fler förklaringar, men en rimlig tolkning är att utvecklingen på arbetsmarknaden hittills under 2010 varit gynnsam även för långtidsarbetslösa och ungdomsarbetslösa.

SIDA: 26 AV 35 Kompletterande aktörer för nyarbetslösa Arbetsförmedlingen upphandlar även tjänsten Personlig coachning hos kompletterande aktörer. Tjänsten vänder sig till inskrivna arbetssökande vid Arbetsförmedlingen som riskerar att bli arbetslösa eller nya arbetslösa som inte är aktuella för garantierna. Syftet är att erbjuda dem ett individanpassat och effektivt stöd för att snabbt komma tillbaka till arbete. Enligt den betalningsmodell som Arbetsförmedlingen tillämpar ersätts leverantören av denna tjänst med 9 020 kr per sökande när aktiviteten påbörjas. Får den sökande arbete senast 14 dagar efter avslutad coachningsinsats och anställningen kan hänföras till coachens insatser, får coachföretaget en bonus på ytterligare 1 980 kronor. Arbetsförmedlingen får 2010 upphandla tjänster från kompletterande aktörer utanför jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar för 1 360 miljoner kronor. Av beloppet får högst 460 miljoner kronor får användas för jobbcoachning i Arbetsförmedlingens regi. Kvarstående sökande som tar del av coachninginsats hos kompletterande aktör Antal kvarstående ny- & korttidsarbetslösa som erbjudits och accepterat coachninginsats hos extern leverantör. 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep Antal ny- och korttidsarbetslösa hos externa leverantörer 21 893 19 934 21 929 22 950 21 167 20 392 21 632 21 204 24 326 Vid september månads slut löpte vissa avtal i upphandlingen av tjänster inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar ut 2. Då avtalen ännu ej ersatts räknar Arbetsförmedlingen med att inflödet av 4 600 deltagare i 2 Avtalen har inte ersatts då genomförd upphandling har överklagats och Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat till Arbetsförmedlingens nackdel. Upphandlingen kommer nu att göras om.

SIDA: 27 AV 35 jobb- och utvecklingsgarantin och 1 500 deltagare inom jobbgarantin för ungdomar till kompletterande aktörer påverkas samt att kostnaden under första halvåret 2011 minskar med 95 miljoner kronor som följd. Arbetsförmedlingen räknar med att deltagarantalet hos externa coacher kommer att ligga runt 24 000 under resterande delen av 2010. Behovet av coachningsinsatser för nyarbetslösa bedöms vara lägre 2011 än 2010 till följd av det förbättrade konjunkturläget. Totalt har drygt 21 440 personer, eller 39 procent, av deltagarna som varit hos externa coacher under de första tre kvartalen under 2010, fått arbete 90 dagar efter avslutad insats. Av tabellen ovan framgår att andelen ny- och korttidsarbetslösa som har fått arbete senast 14 dagar efter avslutad extern coachning ökade oavbrutet fram till september. En viktig förklaring till den utvecklingen är en förbättrad arbetsmarknadssituation. Att insatsen i allt högre grad leder till arbete medför emellertid också att kostnaden för tjänsten ökar. Sökande som tagit del av extern coachning och fått arbete inom 14 dagar Andel av ny- och korttidsarbetslösa som tagit del av extern coachning och fått arbete inom 14 dagar 2010 jan feb mar apr maj jun jul aug sep Andel som fått arbete 23,8 23,9 23,8 24,3 26,2 27,5 28,8 30,3 28,7

SIDA: 28 AV 35 Anslag inom Utgiftsområde 13 Arbetsförmedlingen disponerar anslagen 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare och 1:4 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända inom Utgiftsområde 13. Till grund för beräkningarna nedan ligger uppgifter från Migrationsverket om att 10 400 nyanlända invandrare ska komma till myndigheten 2011. I tidigare prognos räknade Arbetsförmedlingen med högre inflöde. Anslag 1:3 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 7 522 1 110 1 412 1 203 Beräknade utgifter 6 529 1 294 1 568 1 530 Beräknat sparande/underskott 1-8 -184-156 -327 Anslaget 1:3 avser etableringsersättning som ska utbetalas till den nyanlända. Ersättningen är en rättighet varför behovet av anslaget kommer att påverkas av antalet nyanlända som omfattas av lagstiftningen. Etableringstillägg och bostadsersättning är beräknade till 84 miljoner kronor 2011 och är baserade på uppskattningar från Försäkringskassan om antalet bidragsberättigade. Kostnaden för tilläggen är svårbedömda då de påverkas av deltagarnas boendeform och familjebild. I föregående prognos togs ej hänsyn till kostnaderna för tilläggen, då vi saknat uppgifter om dessa. Anslag 1:4 Milj kronor 2010 2011 2012 2013 2014 Tilldelning/förslag t tilldelning (BP 2011) 10 475 900 1 108 1 108 Beräknade utgifter 5 576 1 161 1 465 1 390 Beräknat sparande/underskott 5-101 -261-357 -282 Anslaget 1:4 avser ersättning till etableringslotsar och kostnader för insatser för de nyanlända. I föregående utgiftsprognos ingick endast kostnaderna för etableringslotsar, övriga kostnader redovisades under utgiftsområde 14. Lotsersättning är en rättighet och har beräknats till 195 miljoner kronor 2011. Kostnader för övriga insatser har beräknats till 381 miljoner kronor och avser till största delen tolk, validering och utbildning. Arbetsförmedlingens beräkningar

SIDA: 29 AV 35 utvisar ett underskott 2011 på 101 miljoner kronor, vilket kan innebära att övriga insatser måste begränsas om inte ytterligare medel tillförs anslaget. Detta då tillgång till lots är en rättighet. Osäkerhet föreligger om beloppets storlek då detta är en ny reform och omfattningen av insatserna är svårbedömda. Antal deltagare i program och utgifter I bilaga 5 redovisas deltagare i program 2009 och 2010. Deltagare 2010 redovisas dels enligt regeringens beräkningar i Budgetpropositionen för 2010, dels enligt Arbets-förmedlingens bedömning. Med deltagare avses det genomsnittliga antalet deltagare under året såsom det mäts i Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Beräkningar av antal deltagare i aktiviteter inom jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar grundar sig på uppgifter om antal deltagare i olika aktiviteter olika månader. Eftersom en deltagare kan vara registrerad i flera olika aktiviteter under en period bör beräkningarna betraktas som närmevärden. Utfall och prognos för programdeltagare som inte uppbär aktivitetsstöd I avsnittet Tabeller redovisas deltagare i program med aktivitetsstöd som inte uppbär aktivitetsstöd. Här visas antalet deltagare i program med aktivitetsstöd som inte erhåller aktivitetsstöd. Dessa deltagare och deltagare i programmen som erhåller aktivitetsstöd motsvarar antalet deltagare i program enligt Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Anställda och kostnader i nystartsjobb Skatteutgifter månadsvis i olika former av nystartsjobb redovisas i bilaga 2. Antal anställda redovisas i bilaga 3. Summa skatteutgifter och anställda i samtliga former av nystartsjobb januari-september 2010 är faktiska utgifter för och anställda i insatsen enligt ekonomi- respektive statistiksystem. Antalet och kostnaden för nystartsjobb är gjorda med nya metoder som ger ett säkrare underlag för beräkningen. Den genomsnittliga skatteutgiften för olika former av nystartsjobb beräknas för närvarande uppgå till följande belopp.

SIDA: 30 AV 35 Kostnad per deltagare nystartsjobb med olika nedsättning av skatteutgiften Andel av samtliga deltagare (procent) Beräknad kostnad per deltagare/mån (kronor) Deltagare med dubbel nedsättning 86,3 11 100 Deltagare med enkel nedsättning 13,6 4 900 Deltagare med enkel nedsättning plus nedsättning med faktisk avgift 0,1 6 100 SUMMA 100

SIDA: 31 AV 35 Tabeller Genomsnittlig bidragsandel i lönebidrag (procent) Kvarståendedatum 2009-06-15 2009-09-15 2009-12-15 2010-03-15 2010-06-15 2010-09-15 Affärsdrivande verk 61,1 61,1 62,4 63,1 63,2 63,7 Allmännyttiga org. 69,7 69,7 69,7 69,7 69,9 70,0 Annan arbetsgivare 63,2 63,6 63,8 64,1 64,7 65,0 Enskilda företag 58,7 59,1 59,5 60,0 60,8 61,2 Försäkringskassan 51,4 51,7 51,5 51,3 51,0 51,3 Institutioner 60,1 60,4 60,4 60,5 60,4 60,7 Kommuner 58,7 58,7 59,2 59,5 60,0 60,2 Landsting 52,1 52,1 53,0 53,3 53,8 54,2 Statliga myndigheter 56,1 56,1 56,5 56,2 56,8 57,2 Enskild person Samtliga arbetsgivare 61,0 61,3 61,6 61,9 62,5 62,9 Källa: Arbetsförmedlingen, Programindikatorer (PRI) Genomsnittlig bidragsandel i utvecklingsanställning (procent) Kvarståendedatum 2009-06-15 2009-09-15 2009-12-15 2010-03-15 2010-06-15 2010-09-15 Affärsdrivande verk 72,7 69,0 70,2 71,9 75,2 75,4 Allmännyttiga org. 79,3 79,0 79,6 79,4 79,9 80,5 Annan arbetsgivare 77,0 77,0 76,5 76,5 76,8 76,9 Enskilda företag 74,8 74,8 75,3 75,5 75,8 75,8 Institutioner 70,0 69,0 69,0 69,0 72,5 76,3 Kommuner 74,5 74,2 74,0 74,1 74,2 74,7 Landsting 75,8 76,0 73,3 73,8 73,8 74,6 Statliga myndigheter 76,7 76,4 74,3 77,3 76,6 77,1 Samtliga arbetsgivare 75,5 75,4 75,6 75,8 76,1 76,3 Källa: Arbetsförmedlingen, Programindikatorer (PRI)

SIDA: 32 AV 35 Genomsnittlig bidragsandel i trygghetsanställning (procent) Kvarståendedatum 2009-06-15 2009-09-15 2009-12-15 2010-03-15 2010-06-15 2010-09-15 Affärsdrivande verk 67,4 61,1 62,4 63,1 63,2 63,7 Allmännyttiga org. 73,5 69,7 69,7 69,7 69,9 70,0 Annan arbetsgivare 70,2 63,6 63,8 64,1 64,7 65,0 Enskilda företag 67,1 59,1 59,5 60,0 60,8 61,2 Försäkringskassan 70,6 51,7 51,5 51,3 51,0 51,3 Institutioner 61,5 60,4 60,4 60,5 60,4 60,7 Kommuner 68,5 58,7 59,2 59,5 60,0 60,2 Landsting 60,1 52,1 53,0 53,3 53,8 54,2 Statliga myndigheter 67,5 56,1 56,5 56,2 56,8 57,2 Samtliga arbetsgivare 68,7 61,3 61,6 61,9 62,5 62,9 Källa: Arbetsförmedlingen, Programindikatorer (PRI) Genomsnittlig bidragsandel i skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare OSA (procent) Kvarståendedatum 2009-06-15 2009-09-15 2009-12-15 2010-03-15 2010-06-15 2010-09-15 Affärsdrivande verk 73,5 78,0 78,0 78,0 77,5 Annan arbetsgivare 72,3 71,2 72,3 85,0 85,0 77,5 Enskilda företag 57,0 57,0 75,0 75,0 75,0 Kommuner 73,7 73,8 73,9 73,8 73,9 74,0 Landsting 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 65,0 Statliga myndigheter 92,5 96,0 96,0 88,0 88,0 88,0 Samtliga arbetsgivare 73,7 73,8 74,0 73,8 73,9 74,0 Källa: Arbetsförmedlingen, Programindikatorer (PRI)

SIDA: 33 AV 35 Inskrivna arbetssökande som är deltidsarbetslösa och timanställda Sökandekategorierna 21 och 22. Prognosen är aktualiserad per 101001. Tusentals sökande. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Deltidsarbetslösa 2010 37,7 37,6 37,5 36,5 35,9 36,6 34,0 34,1 34,2 34,0 34,1 33,7 2011 35,2 35,2 35,0 34,9 34,6 35,1 35,0 36,2 35,0 35,1 34,7 34,5 2012 34,2 34,5 34,6 35,0 35,1 35,8 35,7 35,7 35,6 35,8 36,0 36,3 2013 36,3 36,2 36,2 36,2 35,5 36,2 36,1 36,1 35,8 35,9 35,5 35,3 2014 31,2 30,6 30,4 29,5 28,0 30,4 30,0 28,9 27,5 26,7 25,9 25,9 Timanställda 2010 63,7 64,3 64,8 66,0 65,6 63,1 58,4 59,6 61,4 62,0 63,2 64,2 2011 62,3 62,9 63,6 63,7 63,5 61,6 61,4 61,8 65,1 65,7 66,2 67,0 2012 65,6 65,1 65,0 64,3 64,6 68,2 68,7 66,1 64,0 63,3 65,1 66,6 2013 64,5 64,0 63,9 63,2 62,9 66,4 66,9 64,4 62,3 61,6 62,3 63,3 2014 55,3 54,0 53,7 51,9 49,6 55,8 55,6 51,5 47,8 45,9 45,4 46,3 Inskrivna arbetssökande som beräknas vara kassamedlemmar 2010-2014 Prognos för antalet inskrivna sökande som beräknas vara kassamedlemmar. Prognosen är aktualiserad per 101001. Tusentals sökande. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal inskrivna sökande 2010 218,3 199,6 195,2 196,0 179,8 156,3 164,6 161,7 141,2 140,8 141,2 165,8 2011 179,5 159,7 155,2 155,8 144,1 157,2 141,2 156,6 147,5 136,5 128,7 133,4 2012 149,3 141,9 138,4 135,6 122,2 139,4 153,1 132,5 124,9 114,6 109,6 119,9 2013 133,5 118,2 115,3 113,1 100,9 118,5 131,6 113,5 105,1 97,0 90,8 97,6 2014 112,0 106,5 104,4 101,7 90,4 109,5 119,1 100,8 94,5 86,4 82,4 93,6