Prognoser för utbetalningar

Transkript

1 Lars Beijer Dnr / Prognoser för utbetalningar Arbetsförmedlingen ska enligt regeringens beslut om Regleringsbrev för budgetåret 2009, redovisa prognoser för hur mycket som beräknas utbetalas per anslag och anslagspost under anslag som disponeras av myndigheten. Myndigheten ska också redovisa bl a aktiviteterna inom jobb- och utvecklingsgarantierna och jobbgarantin för ungdomar samt in- och utflödet av personer till kompletterande aktörer. Prognoser och övrig redovisning ska lämnas bl a 30 juli Prognoserna redovisas i särskilda bilagor. Till grund för prognoserna ligger först och främst den prognos för arbetsmarknaden 2009 och 2010 som Arbetsförmedlingen redovisade i juni 2009, nya beräkningar av inflöde till och utflöden från garantiprogrammen och vad gäller 2009 den planering av programverksamheten som förmedlingarna gör löpande. Prognoserna för utgifterna bygger, vad gäller aktivitetsstöd i garantiprogrammen, på den aktualiserade prognosen för arbetsmarknaden och de nya beräkningarna av inflöde till och utflöde från dessa program. Prognoserna för övriga utgifter bygger huvudsakligen på den behovsbedömning som Arbetsförmedlingen redovisade i Budgetunderlag för perioden I den behovsbedömningen ingick och särredovisades kostnadsökningar pga av nya regler i sjukförsäkringen som medför ökat utflöde från sjukförsäkringen. Tilldelade medel och beräknade utbetalningar 2009 redovisas i följande tabell. I tilldelningen under anslagen 1:1, 1:2 och 1:3 ingår ingående överföringar från 2008 och medel som regeringen föreslagit (prop 2008/09:99) riksdagen att tillföra anslaget. Tilldelningen under anslaget 1:1 redovisas efter indragning av medel mht övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning. Tilldelning samt faktiska & beräknade kostnader 2009 I summa tilldelade medel ingår överföringar från 2008 med 62 miljoner kronor (anslaget 1:1), miljoner (anslaget 1:2) och miljoner (anslaget 1:3). Tilldelade medel under anslaget 1:1 bå 2009 redovisas efter den indragning av 142,5 miljoner kronor som regeringen beslutade om med anledning av övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning. Tilldelning Utgifter Skillnad Från bå Bå 2009 Summa jan-jun jul-dec Summa (milj kr) proc RB VÅP (fakt) (prog) 1: ,5% 1:2 ap ,8% 1:2 ap ,6% 1:3 ap ,8% 1:4 ap ,0% UO 26 (Övergångsefffekter av ny anslagsavräkning) Skattekreditering (nystartsjobb)

2 (16) Beräknade utbetalningar 2009 under anslag Anslaget 1:1 Regeringen har beslutat att Arbetsförmedlingen får redovisa effekterna av övergången till kostnadsmässig anslagsavräkningen på det under utgiftsområde 26 upptagna anslaget 1:4 och att myndigheten får rätt att överskrida anslagsposten [0 kronor] med drygt 173 miljoner kronor. Regeringen har samtidigt beslutat att minska tilldelningen på anslaget 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader med drygt 142 miljoner kronor. Bokförda (och avräknade) kostnader på anslaget uppgår i halvårsbokslutet till 2 597,1 miljoner kronor. Det är 245 miljoner kronor mer än vad som avräknades anslaget första halvåret föregående år (2008). Varken dessa summor eller belopp som avräknats för olika ändamål (löner, lokaler mm) är emellertid, på grund av de nya principerna för avräkning av anslaget, fullt jämförbara. Till detta kommer att vissa kostnader (bl a för lokal) inte redovisats på samma sätt båda åren. Med dessa förbehåll bör ändå nämnas att kostnaderna för löner och lagstadgade avgifter, bortsett från periodiseringar, trots två omfattande lönerevisioner inte ökat med mer än 3 % och att kostnaderna för köp av sk utomstatliga tjänster (i huvudsak IT-konsulter) minskat med 60 miljoner kronor eller en tredjedel. Kostnaderna för utbildning har å andra sidan (från en mycket lång nivå) mer än tredubblats, medan kostnaderna för kurser, konferenser och resor ökat med mer än 25 %. Anslaget har första halvåret 2009 avräknats ett belopp för avskrivningar som är ca 25 % lägre än vad som avräknades anslaget samma tid föregående år för amorteringar och betalning av skulder. Arbetsförmedlingen räknar med att kostnaderna andra halvåret 2009 kommer att uppgå till miljoner kronor, eller nästan 320 miljoner kronor mindre än första halvåret. Skillnaden beror till stor del på periodiseringar som belastade första halvåret med 192,8 miljoner kronor och andra halvåret beräknas avlasta anslaget med 170 miljoner kronor. Under dessa förutsättningar skulle anslagsavräknade kostnader vid året slut uppgå till drygt miljoner kronor eller 70 miljoner kronor mer än tilldelade medel. Konsekvenserna av övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning är svårbedömda. Till detta kommer osäkerhet om kostnaderna för vissa särskilda ändamål exempelvis omställning, generationsväxling, kostnader för pensionserbjudanden, systemanpassningar mm. Prognosen är därför tillsvidare mer osäker än vad prognoser för anslaget brukar vara vid den här tidpunkten på året. Prognosen beaktar å andra sidan tillsvidare inte den möjlighet myndigheten har att belasta anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med kostnader för egen jobbcoachning inom UGA. Den ekonomiska krisen och den stigande arbetslösheten innebär att kraven ökar på Arbetsförmedlingens insatser även i form av egen personal vid förmedlingarna. Arbetsförmedlingen har gjort beräkningar (se bilaga 7) som visar att tilldelningen av förvaltningsmedel, trots ökade insatser från kompletterande aktörer, måste höjas kraftigt om kvalitet i verksamheten ska kunna upprätthållas. Arbetsförmedlingen räknar därför i utgiftsprognosen med att utgifterna 2010 kommer att bli 500 miljoner kronor högre än vad myndigheten räknade med i det senaste budgetunderlaget.

3 (16) Ett tillskott av förvaltningsmedel skulle med fördel kunna göras tillfälligt genom att det kopplas till utvecklingen på arbetsmarknaden och knöts till en förstärkning av den nationella beredskapsorganisationen. Därmed underlättas en avveckling av tillskottet när behovet inte längre kvarstår i samma utsträckning. Anslaget 1:2 ap1 Tilldelning och beräknat deltagande i konjunkturprogram Regeringen har tilldelat Arbetsförmedlingen medel för i genomsnitt deltagare 2009 i program under anslagen 1:2 och 1:3, varav i det närmaste i garantiprogrammen och i Arbetspraktik och Praktisk kompetensutveckling (arbetsmarknadspaketet). Arbetsförmedlingen räknar med i genomsnitt deltagare i program under de båda anslagen, varav deltagare i garantiprogrammen och deltagare i program inom Arbetsmarknadspaketet (se bilaga 5). Det är 900 färre deltagare i genomsnitt under året än i föregående prognos. Arbetsförmedlingen räknar nu med färre deltagare i framför allt Jobb- och utvecklingsgarantin. Antalet deltagare i program med aktivitetsstöd beräknas andra halvåret 2009 bli 40 % fler än under första. Vad gäller program inom arbetsmarknadspaketet räknar Arbetsförmedlingen med att nå ett deltagande i enlighet med den fastställda handlingsplanen. Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program beräknas öka kraftigt även under följande år i prognosperioden ( ). Det genomsnittliga antalet deltagare i program med aktivitetsstöd bedöms 2012 bli 70 % högre än 2009 och två och halv gång så högt som i slutet av Ökningen ligger naturligtvis till stor del på garantiprogrammen inledningsvis särskilt Jobbgarantin för ungdomar (UGA). Antalet deltagare i program inom arbetsmarknadspaketet förväntas motsvara regeringens beräkningar. Antalet deltagare i övriga insatser och åtgärder beräknas i huvudsaklig överensstämmelse med regeringens bedömning i 2009 år ekonomiska proposition om vårtilläggsbudget (2008/09:99). Arbetsförmedlingens egen bedömning är att dessa program (Start av näringsverksamhet, Arbetslivsinriktad rehabilitering och Arbetsmarknadsutbildning) fyller ett stort behov i nuvarande konjunkturläge och borde uppgå till minst motsvarande programmens nuvarande omfattning, dvs drygt deltagare i genomsnitt respektive år. Inom garantiprogrammen beräknas deltagandet i tredje fasen av Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) öka från i genomsnitt innevarande år (2009) till drygt år Beräknade kostnader för aktivitetsstöd Kostnaderna för aktivitetsstöd beräknas från dessa utgångspunkter till miljoner kronor innevarande år (2009), vilket medför ett sparande under anslaget på knappt miljoner kronor. Av det beräknade sparandet kan, beroende på beräkningsmodell, mellan en tredjedel och hälften hänföras till arbetsmarknadspaketet. Under de följande åren stiger kostnaderna successivt för att 2012 uppgå till miljoner kronor. Av kostnaderna innevarande år beräknas garantiprogrammen svara för 83 %. I slutet av prognosperioden (2012) beräknas garantiprogrammens andel av kostnaderna för aktivitetsstöd uppgå till 93 %, varav 82 % enbart för JOB och 13 % för programmets tredje fas.

4 (16) Beräknade snittkostnader Kostnaderna per deltagare i program (snittkostnaden) är i allmänhet förhållandevis stabila, men kan ändras om antalet deltagare i program ökar eller minskar kraftigt eller vid snabb omsättning av deltagare i programmen. Under 2008 och första halvåret 2009 har snittkostnaderna varit stabila. Det gäller i synnerhet Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) som fn svara för mer än 65 % av utgifterna under anslaget. En viss rörelse uppåt kan emellertid skönjas i Jobbgarantin för ungdomar (UGA) som varje månad tillförs flera tusen nya deltagare. Faktiska snittkostnader i Praktiskt kompetensutveckling (där utfall från årets fyra första månaderna nu föreligger) har också visat sig bli högre än tidigare beräknat. Snittkostnaderna för dessa program har därför räknats upp (vad gäller UGA tillsvidare dock ganska blygsamt). Vad gäller övriga program finns i princip ingenting i som talar för att kostnaderna per deltagare kommer att öka eller minska så mycket andra halvåret 2009 att det påverkar utgiftsprognosen nämnvärt. Snittkostnaden följande år ( ) skall ses mot följande bakgrund. Kostnaden per deltagare i olika program kan visserligen öka och minska - ibland ganska snabbt. Sedda över en längre tid har de emellertid varit påfallande stabila. Det beror naturligtvis ytterst på kopplingen till ersättningarna inom arbetslöshetsförsäkringen, och på att en stor del av programdeltagarna har haft en inkomstrelaterad ersättning. Det har medfört att snittkostnaderna ökat och minskat mest när ersättningsnivåerna ökat eller minskat pga av förändringar i regelverket. Framtida deltagare i arbetsmarknadspolitiska program kan i större utsträckning komma att vara oförsäkrade eller ha ersättning med grundbelopp. Det kommer i så fall att medföra sjunkande snittkostnader. Många av de oförsäkrade (ex ungdomar) kommer å andra sidan rimligen att delta i program (UGA) där snittkostnaden redan nu är låg (eftersom flertalet deltagare i programmet redan nu är oförsäkrade eller har ersättning med bara grundbelopp). Arbetsförmedlingen räknar därför tillsvidare med oförändrade kostnader per deltagare och månad under prognosperioden som helhet. Anslaget 1:2 ap2 Arbetsförmedlingen redovisade i juni 2009 en ny prognos för utvecklingen på arbetsmarknaden 2009 och Enligt den prognosen kommer arbetslösheten att öka något mer än vad Arbetsförmedlingen räknade med tidigare, från i genomsnitt 6,1 % 2008 till 9,0 % år 2009 och 11,3 % år och 2012 beräknas arbetslösheten till 11,2 respektive 10,4 %. Det genomsnittliga antalet arbetslösa väntas öka från innevarande år (2009) till följande år (2010). Utbetalningarna av bidrag till arbetslöshetskassorna bestäms av antalet inkomstrelaterade ersättningsdagar, den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen, antalet dagar med ersättning i form av sk grundbelopp och grundbeloppets storlek. Utbetalningarna av bidrag till arbetslösa som är berättigade till inkomstrelaterad ersättning uppgår fn till 95 % av alla utbetalda bidrag. Vid bedömning av den framtida belastningen på anslaget är därför, åtminstone tillsvidare, den vikigaste frågan hur den växande arbetslösheten påverkar antalet inkomstrelaterade ersättningsdagar och dagpenningen till dem som är berättigad till inkomstrelaterad ersättning.

5 (16) Arbetslösheten ökade första halvåret 2009 framför allt bland sökande på väg in på arbetsmarknaden och bland sökande med tidsbegränsade anställningar. Arbetslösa med tidigare fasta anställningar kommer att öka efterhand som lagda varsel verkställs, men är tillsvidare förhållandevis få. Arbetslösheten har mot den bakgrunden hittills ökat snabbare bland sökande som saknar rätt till ersättning eller bara är berättigade till grundbelopp, än bland sökande som är berättigade till inkomstrelaterade ersättningar. IAF och Arbetsförmedlingen ger i den gemensamma rapporten Arbetslösa med och utan arbetslöshetsersättning flera förklaringar till den utvecklingen. En är att nytillträdande på arbetsmarknaden och sökande födda utanför Norden utgör en växande andel av de arbetssökande. Sökande i dessa kategorier är ofta inte berättigade till arbetslöshetsersättning. Andra förklaringar har att göra med förändringar i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen och undanträngning från arbetsmarknadspolitiska program. Antalet inkomstrelaterade ersättningsdagar ökade mot den bakgrunden bara obetydligt första halvåret Arbetsförmedlingen räknar inte med att de inkomstrelaterade ersättningsdagarna ökar snabbt och omedelbart i början av andra halvåret heller. Mot slutet av året kommer emellertid rimligen antalet arbetslösa med inkomstrelaterade ersättningar att öka betydligt. Arbetsförmedlingen gör mot den bakgrunden bedömningen att bidragen till arbetslöshetsersättning 2009 kommer att uppgå till knappt 23 miljarder kronor eller 1,3 miljarder mindre än tilldelningen under anslaget. En avgörande och svår fråga i bedömningen av utbetalningarnas storlek under resten av prognosperioden är hur den framtida arbetslösheten kommer att vara beskaffad mht de sökandes rätt till olika former av arbetslöshetsersättning. Den ovan nämnda rapporten talar för att tidigare mönster har brutits och att utbetalningarna av bidrag till arbetslöshetsersättning, om inte regelverken ändras, kan komma att bli lägre än vad man väntar sig mht till arbetslöshetens omfattning. Man måste emellertid utgå från att antalet sökande som är berättigade till grundbelopp respektive inkomstrelaterade ersättningar kommer att öka efterhand och öka snabbare än arbetslösheten. Arbetsförmedlingen gör tillsvidare försiktigtvis bedömningen att bidragen under de närmast kommande åren kommer att få samma omfattning som under tidigare perioder av djup och lång arbetslöshet. Det innebär att myndigheten räknar med att kostnaderna följande år (2010) kommer att uppgå till 37 miljarder kronor och därifrån öka till 38 och 41 miljarder kronor 2011 respektive Arbetsförmedlingen avser att i den utgiftsprognos som redovisas i oktober återkomma med en prognos för dessa år på bättre underlag. Anslaget 1:3 ap.1 Kostnaderna under anslaget beräknas i Arbetsförmedlingens senaste prognos till miljoner kronor eller 165 miljoner kronor mer än i föregående prognos. Den viktigaste förklaringen till den högre kostnaden är högre beräknade kostnader för kompletterande aktörer för jobbcoachning utanför garantierna (förstärkt coachning inom arbetsmarknadspaketet). Beräknade kostnader för övriga ändamål motsvarar i huvudsak tidigare bedömningar (se tabell nedan).

6 (16) Kostnader för kompletterande aktörer inom garantierna är i den senaste utgiftsprognosen beräknade med ledning av antal deltagande i programmen och med utgångspunkt från att en tredjedel av deltagarna i garantiprogrammen ska erbjudas ansvariga för eller delaktiga i. Av beräknade kostnader för JOB kan 72 miljoner hänföras till Fas 3. Kostnader för olika ändamål har beräknats med ledning av förväntat antal deltagare i olika program. Beräknade kostnader i utgiftsprognoser (milj kronor) Jobb- & utvecklingsgarantin 426 1) Jobbgaranti för ungdomar 160 1) Kompletterande aktörer (ej gar) ) Arbetsmarknadsutbildning Förberedande utbildning Särskilt anställningsstöd Instegsjobb Jobbcoachning AF Aktivitetsstöd Övrigt Beräknat sparande Tilldelning ) Beräknade kostnader för kompletterande aktörer inom Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) och Jobbgarantin för ungdomar (UGA) redovisades i januari under Kompletterande aktörer Anslaget 1:4 ap.1 Det genomsnittliga antalet deltagare i lönebidrag, skyddade anställningar i offentlig verksamhet (OSA), trygghetsanställningar och utvecklingsanställningar var förra året (2008) , 6 000, respektive Antalet deltagare i lönebidrag har minskat oavbrutet sedan 2008 samtidigt som antalet deltagare i trygghetsanställningar ökat antalet deltagare i det förra programmet har emellertid minskat mer än vad det senare ökat. Antalet deltagare har därför minskat oavbrutet under ett års tid i alla program under anslaget sammantagna Deltagare i Lönebidrag juli december 2009 Antal deltagare Lönebidrag definierade såsom i månadsstatistiken jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Faktiska deltagare Prognos

7 (16) Deltagare i Trygghetsanställning juli juni 2009 Antal deltagare i Trygghetsanställning definierade såsom i månadstatistiken jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Faktiska deltagare Prognos En förklaring till att antalet deltagare i Lönebidrag minskar kan vara att Nystartsjobb och Trygghetsanställningar ersätter anställningar med Lönebidrag. En annan förklaring är att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i sin samverkan enligt handlingsplan varit överens om att så många deltagare som möjligt ska få anställning utan subventioner. Om anställning med subvention ändå aktualiseras ska i första hand Särskilt nystartsjobb användas. Det medför att antalet funktionshindrade i Nystartsjobb och Särskilt nystartsjobb ökar. Förmedlingarna räknar i sin planering med att antalet deltagare ökar i samtliga program. Man måste emellertid räkna med att lågkonjunkturen medför att svårigheterna ökar att få till stånd nya subventionerade anställningar och att uppsägningar i företag och andra organisationer även drabbar funktionshindrade med sådana anställningar. Till detta kommer redan tidigare kända svårigheter att bevilja lönebidrag till anställningar i små företag inom tjänstesektorn, eftersom dessa företag sällan är har kollektivavtal. Företag som inte har kollektivavtal uppfyller inte förordningens krav på försäkringar för den anställde, ett problem som Arbetsförmedlingen tidigare fört fram till regeringen. Arbetsförmedlingen räknar mot den bakgrunden med färre deltagare i lönebidrag andra halvåret 2009 än vad förmedlingarna gör men med att förmedlingarna ändå skall lyckas vända utvecklingen och öka antalet deltagare i programmet. Vad gäller resten av prognosperioden ( ) håller Arbetsförmedlingen fast vid den bedömning som redovisades i det senaste Budgetunderlaget. Den genomsnittliga bidragsandelen i lönebidrag redovisas i avsnittet Tabeller. Deltagare och aktiviteter inom Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) Inflödet Inflödet i jobb- och utvecklingsgarantin bestäms av efterfrågan på arbetskraft, arbetslöshetens utveckling och arbetslöshetstidens längd. Inflödet i programmet hittills i år (2009) har varit lägre än väntat och Arbetsförmedlingen räknar med lägre inflöde under året som helhet än under Från och med första halvåret 2010 kommer emellertid den låga efterfrågan att medföra att tiderna i arbetslöshet förlängs och att inflödet i programmet ökar, som genomsnitt 15 % år Inflödet väntas därefter fortsätta att öka och kulminera 2012.

8 (16) Utflödet Utflödet i programmet bedöms bli lägre 2009 än vad Arbetsförmedlingen räknade med tidigare och Arbetsförmedlingen gör därför nu en mer ogynnsam bedömning av utflödet än tidigare. Utvecklingen på arbetsmarknaden har medfört att konkurrensen om jobben ökar; deltagarna i JOB konkurrerar om jobben med bl a en stor grupp korttidsarbetslösa. Antalet deltagare som lämnar programmet bedöms bli relativt sett färre än Mot slutet av 2011 och framför allt 2012 förväntas emellertid antalet deltagare som lämnar programmet öka. Antal deltagare i programmet Arbetsförmedlingen räknar från dessa utgångspunkter med omkring deltagare i programmet i slutet av 2009, vilket ger ett genomsnitt för året som helhet på deltagare. Under 2010 ökar inflödet kraftigt och antalet deltagare i programmet beräknas därför vid årets slut uppgå till vilket ger ett genomsnitt för året som helhet på deltagare. Inflödet förväntas därefter fortsätta att öka , vilket medför att det genomsnittliga antalet deltagare ökar till och personer. Det är något färre än vad Arbetsförmedlingen räknade med i föregående prognos, vilket beror på ett nu lägre beräknat inflöde i programmet 2009 och något lägre beräknad arbetslöshet 2011 och Känslighetsanalys Förhållandet mellan arbetslöshet och deltagande i JOB är svårbedömt mht den begränsade erfarenheten av denna typ av arbetsmarknadspolitisk insats och pga av det ovanligt svårbedöma arbetsläget nu och de närmast kommande åren. En grov skattning av känsligheten i beräkningarna tyder på att en ökning av den totala arbetslösheten med 1 procentenhet skulle medföra att antalet deltagare i garantiprogrammet ökade med till men med minst ett års fördröjning. Aktiviteter Fas 3 I slutet av juni 2009 hade deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin nått programmets tredje fas. Under hösten 2009 beräknas antalet deltagare som går över till den sista fasen öka betydligt och uppgå till personer per månad. Deltagare i fas 3 i Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB) Beräknat antal deltagare i fas 3 i Jobb och utvecklingsgarantin (JOB) månadsvis j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d

9 (16) Antalet deltagare som går över till programmets sista fas är av olika skäl lägre än antalet formellt kvalificerade. En del sökande avaktualiseras innan de når den tredje fasen och andra väljer av personliga eller ekonomiska skäl att lämna programmet före övergången till den sista fasen. Arbetsförmedlingen räknar tillsvidare med att 95 % av de kvalificerade deltagarna kommer att går över till den tredje fasen. Utflödet från programmets tredje fas beräknas till 3-4 %, vilket är lägre än i de två föregående (där utflödet beräknas till knappt 5 %). Antalet framtida kvarstående i fas 3 beror av flera förhållanden som för närvarande är svåra att bedöma bl a beroende på den ringa erfarenheterna av den delen av programmet. Arbetsförmedlingen räknar emellertid tillsvidare med en förhållandevis kraftig ökning av antalet deltagare tredje fasen från i genomsnitt innevarande år (2009) till år Deltagare och aktiviteter inom Jobbgarantin för ungdomar (UGA) Inflödet Inflödet i Jobbgarantin för ungdomar (UGA) beror av arbetslösheten bland ungdomar. Ungdomar är en rörlig grupp som ändrar beteende och bryter mönster snabbare än andra grupper. Deras ställning på arbetsmarknaden växlar därför snabbare än andra gruppers, vilket gör beräkningar av deras deltagande i de arbetsmarknadspolitiska programmen osäkra i flera avseenden. Ungdomarna kommer att drabbas hårt av arbetslöshet både på grund av den allmänna ekonomiska utvecklingen och därför att antalet ungdomar som träder ut på arbetsmarknaden ökar kraftigt; antalet ungdomar ökar fram till 2012 med närmare Det talar för att arbetslösheten bland ungdomar ökar starkt. Det är emellertid osäkert hur många arbetssökande ungdomar som kan och vill träda in i garantiprogrammet. Hittills har bara knappt 70 % av de ungdomar som kvalificerat sig för garantin faktiskt inträtt. Även om antalet sökande som kvalificerar sig för inträde i programmet ökar snabbt kan det således bli betydligt färre som faktiskt tar steget in. Den växande arbetslösheten bland ungdomar ökar visserligen inflödet i UGA med viss fördröjning till följd av de krav som gäller för inträde i garantin. Kraven är emellertid inte högre än att arbetssökande ungdomar förhållandevis snabbt kvalificerar sig för inträde i programmet. Det betyder att man måste räkna med att den växande arbetslösheten bland ungdomar relativt snabbt medför ett växande inflöde i programmet, som i sin tur ökar antalet kvarstående deltagare i programmet och det redan Inflödet i programmet väntas 2009 bli 30 % högre än 2008 och följande år (2010) 50 % högre. En starkare efterfrågan och bättre arbetsmarknad väntas därefter medföra ett lägre inflöde till programmet. Utflödet Arbetsförmedlingen räknar med att utflödet från Jobbgarantin för ungdomar under 2009 och 2010 bara kommer att bli hälften så stort som 2008, vilket är ett mycket mer ogynnsamt antagande än vad myndigheten gör inom Jobb- och utvecklingsgarantin. Det beror framför allt på att utvecklingen på arbetsmarknaden är mer negativ för ungdomar än för äldre. Även ungdomarna kommer visserligen att dra

10 (16) nytta av den förstärkta jobbcoachningen, men det utflöde som därigenom uppnås kommer pga den mycket svaga efterfrågan inte mer än bromsa den kraftiga nedgång i utflödet som helhet. Utflödet från programmet beräknas därför 2009 och 2010 bli avsevärt lägre än 2008 och lägre än vad Arbetsförmedlingen tidigare räknade med. När arbetsmarknaden, som Arbetsförmedlingen räknar med, stärks 2011 och 2012 gynnar det å andra sidan inledningsvis framför allt ungdomar och utflödet från programmet ökar. Genomsnittstiden i programmet väntas de närmaste åren öka från för närvarande 3 månader till sannolikt 6-8 månader. Arbetsförmedlingen räknar däremot med att förhållandevis få deltagare kommer att gå över till Jobb- och utvecklingsgarantin (JOB). En stor del av dem som ändå gör det kommer att vara deltagare med särskilda svårigheter att få arbete på den öppna marknaden. Antal deltagare i programmet Arbetsförmedlingen räknar från dessa utgångspunkter med att antalet deltagare i UGA ökar från i början av 2009 till nästan i slutet av året. Det innebär deltagare i genomsnitt under året. Under 2010 beräknas antalet deltagare i programmet öka till nästan i slutet av året, vilket skulle ge ett genomsnitt för året som helhet på Under 2011 och 2012 beräknas antalet deltagare minska till respektive i slutet av respektive år, vilket skulle innebära drygt respektive deltagare i genomsnitt i programmet dessa år. Känslighetsanalys Förhållandet mellan arbetslöshet och deltagande i UGA är svårbedömt med hänsyn till den begränsade erfarenheten av denna typ av arbetsmarknadspolitisk insats och pga av det ovanligt svårbedöma arbetsläget nu och de närmast kommande åren. En grov skattning av känsligheten i beräkningarna tyder emellertid på att en ökning av den totala arbetslösheten med 1 procentenhet skulle medföra att antalet deltagare i programmet ökade med (med 3-6 månaders fördröjning). Förändringar i efterfrågeläget på arbetsmarknaden får omedelbart genomslag i ungdomarnas deltagande i programmet. Hur många deltagare programmet får beror också av ungdomarnas benägenhet att delta och tillgång till alternativ (arbete men även utbildning). Deltagare hos kompletterande aktörer (KA) Arbetsförmedlingens upphandling av tjänsten Jobbcoachning för kort- och nyarbetslösa avslutades i juli 2009 och avtal har tecknats med cirka 960 Kompletterande aktörer. Arbetsförmedlingen kommer därmed att ha tillgång till över platser. Platserna har en placeringsperiod om tre månader per deltagare. Den aktuella budgeterade volymen för extern jobbcoachning är dock mycket lägre. Den stora differensen mellan antal avtalade platser i förhållande till Arbetsförmedlingens faktiska behov beror på att arbetssökande ska kunna påverka vilken personlig coach de vill ha kontakt med. I upphandlingen togs också särskild hänsyn till regeringens önskan att det var viktigt att en mångfald av olika aktörer runtom i hela landet engagerades.

11 (16) Enheten för ekonomistyrning Kompletterande upphandling är gjord för att ha tillgång till platser för de inom Jobboch Utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar i hela landet. Då samtliga avtal är klara kommer personer samtidigt att ha möjlighet att delta i aktiviteter inom garantierna hos Kompletterande aktör. Mindre volymer finns för nyanlända invandrare samt aktiviteter i samarbete med Försäkringskassan. Betalningsmodeller som Arbetsförmedlingen valt innebär att procentsatser, villkor för utbetalning samt pris skiljer sig åt mellan de olika tjänsterna, liksom huruvida tjänsterna har upphandlats med fast pris eller anbudspris. I återrapportering enligt regleringsbrevet för 2009 som lämnas den 3 augusti finns tjänsterna och kostnaderna för dessa beskrivna. Andel inskrivna sökande som uppbär arbetslöshetsersättning Antalet personer som uppbär arbetslöshetsersättning kommer att öka 2009 och Under 2009 kommer emellertid inflödet av arbetslösa inledningsvis att bestå av ungdomar som inte är kvalificerade för ersättning. Det innebär att andelen arbetslösa som är berättigad till ersättning inledningsvis kommer att minska. Under andra halvåret 2009 kommer emellertid inströmningen av arbetslösa som blivit uppsagda att öka och därmed även andelen arbetslösa som uppbär ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Under 2011 och 2012 kommer den utvecklingen sannolikt att förstärkas av den förväntade lägre arbetslösheten bland ungdomar Antal inskrivna arbetssökande vid arbetsförmedlingen med och utan arbetslöshetsersättning Diagrammet aktualiserat Antal sökande i 1000-tal j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d Inskrivna sökande vid Af med a-kassa Inskrivna sökande vid Af utan a-kassa Deltidsarbetslösa och timanställda Prognoser för deltidsarbetslösa och timanställda är svåra att göra. Antalet arbetssökande i dessa kategorier påverkas i hög grad av många enskilda personers beteenden och beslut i förhållande till gällande regelsystem inom arbetslöshetsförsäkringen.

12 (16) Prognosen inkluderar en analys av antalet personer som når 75 inskrivningsdagar, dvs gränsen för arbetslöshetsersättning som deltidsarbetslös. Under perioden april 2008 till mitten av maj 2009 nådde den gränsen. Det innebär att antalet deltidsarbetslösa som passerar gränsen för arbetslöshetsersättning ökar i snabbare takt. Det verkliga antalet sökande som nått gränsen är emellertid högre eftersom den statistiska redovisningen släpar efter. Antal timtidsanställda arbetssökande Timanställd arbetssökande (skat 22) månadsvis j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d Antal deltidsanställda arbetssökande Deltidsanställd arbetssökande (skat 21) månadsvis j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d j f m a m j j a s o n d Det är emellertid fortfarande förhållandevis få som nått 75-dagars-gränsen vilket tyder på att de arbetssökandes ändrade sitt beteende när de nya reglerna för arbetslöshetsersättning infördes. Deltidsarbetslösa (timanställda) tar i sådana fall ut ersättningsdagar i mindre utsträckning efter regeländringen. Antalet deltidsarbetslösa och timanställda påverkas av konjunkturläget och inflödet till dessa kategorier har ökat de senaste månaderna. Den finansiella krisen i världen och dess följdverkningar har medfört att arbetsgivarna drar ner på arbetstiderna vilket medför fler inskrivna med timanställning. Utflödet till arbetslöshet har samtidigt ökat mer än väntat. Arbetsförmedlingen räknar därför nu med färre timanställda. Till den bedömningen bidrar att det kärva konjunkturläget sannolikt medför att arbetsgivare i större utsträckning än i tidigare lågkonjunkturer säger upp anställda istället för att minska arbetstiderna. En osäkerhet kring skattningen av det framtida antalet deltidsarbetslösa och timanställda är konsekvenserna av den senaste förändringen för dessa grupper i arbetslöshetsförsäkringen.

13 (16) År 2009 Efterfrågan på arbetskraft sjunker successivt och arbetstiderna fortsätter att regleras utifrån en lägre produktion av varor och tjänster. Utvecklingen medför ett stigande antal timanställda som söker arbete vid arbetsförmedlingen. Även antalet deltidsarbetslösa ökar, men uppgången är inte lika stor som för de timanställda. Den ökade arbetslösheten bland timanställda och deltidsarbetande fördelas på många olika yrken men försäljningsyrken dominerar liksom tidigare. Förändringen påverkas främst av utvecklingen av försäljningen av tjänster inom privat näringsliv men också av ekonomin inom offentlig sektor. Det senare blir mer centralt år År 2010 Under 2010 bedöms konjunkturen vända uppåt, men förstärkningen kommer inte att vara tillräckligt stor och komma tillräckligt snabbt för att påverka arbetskraftsefterfrågan inklusive deltidsarbetslösa och timanställda i positiv riktning; arbetsgivarna förblir försiktiga med att utöka personalstyrkorna. Även år 2010 kommer därför att kännetecknas av svag efterfrågan på arbetskraft. Det innebär att antalet timanställda fortsätter att öka men även deltidsarbetslösheten. Antalet timanställda och deltidsarbetslösa fortsätter att öka inom offentlig sektor på grund av försämringen i kommunernas ekonomi. År 2011 Arbetsförmedlingen räknar med att konjunkturen stärks under 2011, efterfrågan på arbetskraft ökar och arbetslösheten minskar. En sådan utveckling bör medföra att antalet timanställda och deltidsarbetslösa efterhand upphör att öka och i stället minskar. Det finns emellertid en risk för att konjunkturen utvecklas svagare än vad Arbetsförmedlingen räknar med. År 2012 Under 2012 bedöms att konjunkturen stärks alltmer. Det medför en starkt stigande efterfrågan på arbetskraft och en tydligare nedgång av antalet timanställda och deltidsarbetslösa. Antal deltagare i program & utgifter I bilaga 5 redovisas deltagare i program 2008 och Deltagare 2009 redovisas dels enligt regeringens beräkningar i Budgetpropositionen för 2009, det sk arbetsmarknadspaket som regeringen redovisade i december 2008 och 2009 års ekonomiska proposition om vårtilläggsbudget (2008/09:99), dels enligt Arbetsförmedlingens bedömning. Med deltagare avses det genomsnittliga antalet deltagare under året såsom det mäts i Arbetsförmedlingens månadsstatistik. Beräkningar av antal deltagare i aktiviteter inom JOB och UGA grundar sig på uppgifter om antal deltagare i olika aktiviteter olika månader. Eftersom en deltagare i varje period kan vara registrerad i flera olika aktiviteter bör beräkningarna betraktas som närmervärden.

14 (16) Prognosmodeller mm Grundantagande för samtliga framskrivningar Alla föreliggande framskrivningar utgår från Arbetsförmedlingens konjunktur- och arbetsmarknadsprognos, senast presenterad i juni Alla antaganden i genomförda framskrivningar bygger på den förloppsbedömning över arbetsmarknadsutvecklingen, dvs. de basdata (arbetslösheten) som publicerades i prognosen och som senare presenterats i Arbetsförmedlingens budgetframställan. Deltid - antaganden Framskrivningen av antalet deltidsarbetslösa och personer med timanställning har skett utifrån en simuleringsmodell baserad på flöden. Inflödet simuleras med avseende på nyinskrivna vid Arbetsförmedlingen samt nya från andra kategorier. Utflödet simuleras med avseende på överströmningen till arbete, till arbetslöshet, till program eller till annat. För år 2009 antas en ökning av nyinskrivna i kategorin deltid samtidigt som antalet nya från andra kategorier förändras lite. Ökningen är något mindre än under tidigare jämförbara konjunkturlägen. När det gäller utflödet minskar antalet till arbete på grund av den försämrade arbetsmarknaden och antalet till arbetslöshet ökar. Antagandena för år 2010 gå i samma riktningar men styrkan förändringarna blir inte lika tydliga. För år 2011 antas en minskning av nyinskrivna i kategorin deltid samtidigt som antalet nya från andra kategorier ökar något. När det gäller utflödet ökar antalet till arbete och antalet till arbetslöshet minskar med 0,3 procent. Liknande antagande gäller för år 2012 men skillnaden är att inflödet reduceras ytterligare i enlighet med att arbetsmarknaden förbättras samtidigt som utflödet till arbete ökar. Timanställda - antaganden För år 2009 antas en ökning av nyinskrivna i kategorin timanställda samtidigt som antalet nya från andra kategorier minskar något. När det gäller utflödet minskar antalet till arbete och antalet till arbetslöshet ökar. Dessa antaganden bygger på utvecklingen under tidigare jämförbara konjunkturlägen. Arbetsgivarna satsar i högre grad på fler timanställda än på fler deltidsarbetslösa. Antagandena för år 2010 går i samma riktning men styrkan i förändringarna blir inte lika tydliga. För år 2011 simuleras en minskning av nyinskrivna i kategorin timanställda minskar samtidigt som antalet nya från andra kategorier ökar något. När det gäller utflödet ökar antalet till arbete och antalet till arbetslöshet minskar. Liknande antagande gäller för år 2012 men skillnaden är att inflödet reduceras ytterligare i enlighet med att arbetsmarknaden förbättras samtidigt som utflödet till arbete ökar.

15 (16) Enheten för ekonomistyrning Tabeller Genomsnittlig bidragsandel i lönebidrag (procent) Kvarståendedatum Affärsdrivande verk 59,8 59,4 60,1 60,0 60,2 61,1 Allmännyttiga org. 70,5 70,3 70,1 70,0 69,7 69,7 Annan arbetsgivare 63,0 63,1 62,8 62,7 62,8 63,2 Enskilda företag 57,9 58,1 58,2 58,2 58,2 58,7 Försäkringskassan 51,5 50,8 50,4 52,1 50,5 51,4 Institutioner 60,6 60,5 60,7 60,7 60,4 60,1 Kommuner 58,2 58,5 58,5 58,7 58,5 58,7 Landsting 52,0 52,3 52,3 53,0 52,4 52,1 Statliga myndigheter 57,4 57,0 57,0 57,3 56,4 56,1 Enskild person 50,0 30,0 30,0 Samtliga arbetsgivare 60,6 60,7 60,7 60,7 60,7 61,0 Källa: VIS, Programindikatorer (PRI), Inskrivna arbetssökande som är deltidsarbetslösa och timanställda Sökandekategorierna 21 och 22. Prognosen är aktualiserad per Tusentals sökande jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Deltidsarbetslösa ,7 38,6 38,5 38,3 37,9 38,1 37,8 38,2 38,5 39,2 40,0 39, ,3 40,5 40,7 41,1 41,7 43,1 43,9 42,8 43,3 43,9 44,7 44, ,8 44,9 45,1 44,9 44,8 45,5 45,7 44,9 44,5 44,1 43,7 43, ,3 42,8 42,2 41,5 41,1 41,8 41,9 40,4 39,4 38,4 37,3 36,6 Timanställda ,5 61,0 61,4 61,2 60,9 61,7 62,4 61,5 61,9 62,3 62,7 63, ,0 63,6 64,2 64,7 64,9 66,2 67,4 66,2 66,7 67,3 67,9 68, ,5 69,1 69,8 70,5 71,4 72,6 73,9 72,4 73,1 74,3 76,5 77, ,2 77,8 78,2 78,7 79,1 80,6 82,0 79,9 79,4 78,7 78,3 77,3 Inskrivna arbetssökande som beräknas vara kassamedlemmar Prognos för antalet inskrivna sökande som beräknas vara kassamedlemmar. Prognosen är aktualiserad per Tusentals sökande jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal inskrivna sökande ,5 130,4 133,1 135,3 133,7 139,1 137,9 154,1 145,5 168,6 180,5 198, ,6 221,8 215,8 192,7 180,1 185,0 190,6 189,0 187,7 195,0 189,1 193, ,6 211,0 211,6 188,6 173,9 196,3 183,2 192,2 190,3 193,6 198,2 209, ,2 220,0 212,6 189,1 174,3 194,0 180,9 187,8 177,8 181,4 187,8 191,6 Inskrivna arbetssökande som inte beräknas vara kassamedlemmar Prognos för antalet inskrivna sökande som beräknas vara kassamedlemmar. Prognosen är aktualiserad per Tusentals sökande jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Antal inskrivna sökande ,2 68,0 68,0 85,5 80,2 85,0 98,5 105,2 117,1 101,8 97,4 64, ,7 98,6 107,9 114,0 112,6 85,7 104,4 100,8 101,7 93,7 84,5 44, ,9 89,8 87,0 78,0 79,3 44,7 63,5 87,6 77,5 84,7 64,4 35, ,8 82,4 81,8 75,6 77,4 38,8 51,3 74,2 72,4 79,4 59,3 32,1

16 (16) Enheten för ekonomistyrning Genomsnittlig kostnad för anordnarbidrag per utbetald personmånad i Trygghets- och Utvecklingsanställning kvartalsvis Uppgifter om genomsnittlig kostnad för anordnarbidrag vid Utvecklings- och trygghetsanställningar finns inte i ekonomisystemen, men har här beräknats med ledning av utbetalda anordnarbidrag och personmånader i respektive program. Belopp i kronor jan-mar apr-jun jul-sep okt-dec jan-mar Trygghetsanställning Utvecklingsanställning Beslut om inskrivning av deltagare utan aktivitetsstöd i program 2009 Tabellen visar antalet beslut om inskrivning i konjunkturberoende program, exklusive anställningsstöd, som innebär att deltagaren inte uppbär aktivitetsstöd. Vissa deltagare har flera beslut. Summan av alla beslut om inskrivning i dessa program (med och utan aktivitetsstöd) överstiger därför antalet fysiska personer inskrivna i programmen med ca 10 %. APR AFP ARB AUB FKV FUB PRJ SAN JOG UGA SUMMA Rehabiliteringssamverkan m FK januari februari mars april maj juni Övriga beslut januari februari mars april maj juni AFP: ny beteckning för tid. AVP, FKV: Fördjupad kartläggning och vägledning, SAN: Stöd till start av näringsverksamhet