Boende för internatelever på Naturbruksskolan Sötåsen.

Västra Götalandsregionen 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2017-06-08 Diarienummer NS 2017-00123 Förvaltning/enhet Handläggare: Håkan Magnusson Telefon: 0705-826875 E-post: hakan.magnusson@vgregion.se Till naturbruksstyrelsen Boende för internatelever på Naturbruksskolan Sötåsen. Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Att ge Västfastigheter i uppdrag att upphandla ett externt boende för att lösa behovet av internatplatser på Sötåsen inför hösten 2017. Sammanfattning av ärendet Regionfullmäktige tog 2015-09-22 beslut om omstrukturering av Naturbruksförvaltningens skolorganisation i syfte att höja verksamhetens kvalitet, öka dess attraktivitet och ännu bättre möta de gröna näringarnas behov av tillväxt, utveckling och arbetskraft. Utvecklingen sedan dess har följt den uppgjorda planen vilket även elevökningen gör. Detta är centralt för att verksamheten ska vara i ekonomisk balans 2019. Dessutom flyttar inför höstterminen ett antal elever från Nuntorp och Strömma till Sötåsen. Särskolan utökas och utifrån elevernas behov behöver 5 dubbelrum omvandlas till enkelrum. Utifrån att den även tidigare geografisk spridda sökbilden till Sötåsen utökats ännu mer, har andelen elever som bor på skolan ökat från 73 % till 85 %. Andelen elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer har ökat och kravet på enskilt boende har därför också ökat. Naturbruksstyrelsen har lyft behovet av nybyggnation av internat på Sötåsen (2016-10-24), men på grund av investeringsprocessen inom regionen inte kunnat nominera dessa projekt förrän till hösten 2017 inför investeringsperioden 2019-2021. Utifrån detta är naturbruksskolan Sötåsen i ett akut behov av ytterligare internatplatser inför skolstarten ht 2017. Till hösten kommer det att gå 201 elever på skolan baserat på de preliminära antagningssiffrorna. Baserat på nuvarande elevers behov, de kontakter som redan tagits kring elever med särskilda behov och bedömningar som baseras på tidigare års behov, kommer minst 145 av Postadress: Regionens Hus 462 80 Vänersborg Besöksadress: Östergatan 1 Vänersborg Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.vgregion.se E-post: post@vgregion.se

Datum 2017-06-09 2 (5) Diarienummer NS 2017-00123 eleverna att behöva boendeplats. Utifrån det vi vet idag kommer det finnas 43 elever som kräver extra boendestöd och enskilt boende. Historiskt sett har antalet elever ökat från juni till september (fakturering sker 15/9 årligen) varför sannolikheten är stor för att behovet är något större i augusti än vi vet idag. För att lösa detta behöver skolan öka sina internatplatser med minst 40 platser inför höstterminsstarten 2017. Flera olika lösningar har undersökts däribland möjligheten till samverkan med Töreboda kommun och närliggande kommuner, möjligheten att hyra hus eller lägenheter på den privata marknaden, möjligheten till boende på vandrarhem, campingplatser eller andra verksamheter med inriktning mot turism, samt möjlighet till att på skolans område skapa olika former av tillfälligt boende. Bland dessa alternativ har fyra möjliga alternativ utkristalliserats, vilka redovisas nedan under den fördjupade beskrivningen av ärendet. Det som talar för alternativ fyra är att boendet löser behovet hos samtliga elever för läsåret 2017-2018 redan vid skolstarten, samt möjliggör en lösning för läsåren 2018-2019 och 2019-2020 i väntan på byggnation av nytt internatboende på Sötåsen. Det är också det billigaste alternativet. Det som talar mot alternativ fyra är avståndet till boendet. Detta ser dock inte ansvariga chefer som något problem. Det som talar för alternativ 1, 2, 3 och 5 är att de finns i direkt anslutning till skolan. Det som talar mot alternativ 1, 2, 3 och 5 är att det är dyrare alternativ (inklusive etablering och avetablering) som inte löser hela behovet hos eleverna eller erbjuder en lösning från skolstarten, samt att avtalstiden för alternativ 1, 2 och 5 är längre än det bedömda behovet. Fördjupad beskrivning av ärendet Utifrån den utredning som förvaltningen gjort tillsammans med Västfastigheter finns idag följande möjligheter: Förslag 1 Möjlighet: Nybyggnation med moduler från Expandia för 36 elever. Förslaget kräver ingen extra bemanning på internatet utifrån att paviljongerna är anpassade för gällande elevgrupp. Samordning av personal är möjlig med övriga internat på skolan. Utmaningar: Med förslaget löser vi endast 36 platser, varför minst 4 elevers boende inte är löst. Expandia kan idag inte lova leverans förrän v 44 (skolstart v 32). Västfastigheter flaggar för att de kan ha problem att få entreprenörer som kan lösa markarbetet och media till modulerna. Bygglov kan inte garanteras i tid för att möjliggöra detta datum. Boende från skolstart till åtminstone vecka 44 behöver lösas på annat

Datum 2017-06-09 3 (5) Diarienummer NS 2017-00123 sätt. Kostnader för att erbjuda wifi på boendet kan tillkomma. Avtalstid för modulerna är fyra år, vilket troligen är ett år mer än vad vi behöver. Förslag 2 Möjlighet: Nybyggnation av moduler från Expandia 12 platser samt flytta redan befintliga moduler från Naturbruksskolan Svenljunga 20 platser. Förslaget kräver ingen extra bemanning på internatet utifrån att paviljongerna är anpassade för gällande elevgrupp. Samordning av personal är möjlig med övriga internat på skolan. Utmaningar: Med förslaget löser vi endast 32 platser, varför minst 8 elever inte får boende med denna lösning. Expandia kan idag inte lova leverans förrän v 44 (skolstart v 32). Västfastigheter flaggar för att de kan ha problem att få entreprenörer som kan lösa markarbetet och media till modulerna. Bygglov kan inte garanteras i tid för att möjliggöra detta datum. Boende från skolstart till åtminstone vecka 44 behöver lösas på annat sätt. Kostnader för att erbjuda wifi på boendet kan tillkomma. Avtalstid för de nya modulerna är fyra år, vilket troligen är ett år mer än vad vi behöver. Möjligheten att lösa boendet för tillkommande elever på Svenljunga minskar och troligen står vi inför ett liknande problem på Svenljunga nästa höst med denna lösning. Avetableringen av modulerna från Svenljunga har vi inte någon prisuppgift för. Förslag 3 Möjligheter: Flytt av redan befintliga moduler från Naturbruksskolan Svenljunga. Förslaget kräver ingen extra bemanning på internatet utifrån att paviljongerna är anpassade för gällande elevgrupp. Samordning av personal är möjlig med övriga internat på skolan. Avtalstid rullar från år till år med ett års förlängning i taget. Utmaningar: Med förslaget löser vi endast 20 platser, varför minst 18 elever inte får boende med denna lösning. Västfastigheter flaggar för att de kan ha problem att få entreprenörer som kan lösa markarbetet och media till modulerna. Bygglov kan inte garanteras i tid för att möjliggöra detta datum. Boende från skolstart till åtminstone vecka 40 behöver lösas på annat sätt. Kostnader för att erbjuda wifi på boendet kan tillkomma. Avetableringen av modulerna från Svenljunga har vi inte någon prisuppgift för. Möjligheten att lösa boendet för tillkommande elever på Svenljunga minskar och troligen står vi inför ett liknande problem på Svenljunga nästa höst med denna lösning. Förslag 4 Möjlighet: Hyra in sig hos en extern aktör i närheten. Det finns idag ett konkret exempel på ett boende med 40 rum i korridorsboende. Boendet är brandklassat VK4 varför antalet boende per rum kan utökas till minst 2 elever per rum och boendet kan

Datum 2017-06-09 4 (5) Diarienummer NS 2017-00123 därmed hantera upp till 80 boende om behovet skulle uppstå hösten 2018, vilket är troligt. Det gör att intäkterna under år två för boendet kan utökas med 75 % (beroende på att man bor två i varje rum). Nästan alla rum har egen toalett, det finns två stora duschrum och tre tvättstugor. Det är fiber indraget varför elevernas behov/önskemål om wifi kan mötas. Samtliga elever kan få boende på detta sätt och boendet kan lösas från skolstart. Avtalstid föreslagen på tre år vilket möjliggör boende till ett nytt internat kan stå färdigt på Sötåsen. Utmaningar: Boendet ligger en bit från skolan. Förslaget kräver därför en utökad bemanning med sovande jour för att säkerställa ett tryggt internat samt kräver en upphandling av resor till och från boendet. LOU kan möjligen fördröja processen. Förslag 5 Den 13/6 har ytterligare en offert inkommit från Bodbörsen via Västfastigheter. Möjlighet: Bodbörsen kan leverera tre containerlösningar med 13 rum i varje vilket blir 39 rum totalt. Förslaget kräver ingen extra bemanning på internatet utifrån att paviljongerna är anpassade för gällande elevgrupp. Samordning av personal är möjlig med övriga internat på skolan. Utmaningar: Bodbörsen kan leverera lösningen till vecka 38 utmaningen med att Västfastigheter flaggar för att de kan ha problem att få entreprenörer som kan lösa markarbetet och media till modulerna kvarstår vid detta alternativ. Bygglov kan inte garanteras i tid för att möjliggöra detta datum. Boende från skolstart till åtminstone vecka 38 behöver lösas på annat sätt. Kostnader för att erbjuda wifi på boendet kan tillkomma. Avtalstid för containrarna är fyra år, vilket troligen är ett år mer än vad vi behöver. Avetableringen av containrarna har vi inte någon prisuppgift för. Intäkter Till alla förslagen tillkommer intäkter. Intäkterna varierar beroende på elevens behov, antal boendenätter samt det boendestöd eleven kräver. Nedanstående intäkter är därför beräknade på en snittandel elever om 10 % som kräver förstärkt boendestöd. Det kalkylen nedan inte hanterar är den minskning av intäkter, när det gäller elevpeng, som ett beslut att inte ta in alla elever skulle innebära och den utmaning för förvaltningens arbete att komma i långsiktig ekonomisk balans det skulle innebära.

Datum 2017-06-09 5 (5) Diarienummer NS 2017-00123 Förslag Antal bäddar Kostnad etablering Årlig hyreskostnad Bedömd driftkostnad Personalkostnad Resekostnader Intäkter Summa årligen 1 36 1 161 2 548 315 0 0 1 933-930 2 32 1 661 2 004 196 0 0 1 718-482 3 20 1 078 1 008 91 0 0 1 074-25 4 40 0 900 500 750 2 148-2 5 39 2 327 1 890 270 0 0 2 094-66 Summor i tkr. Årlig hyreskostnad i förslag 4 är preliminär. Etableringskostnaden är inte inkluderad i årliga summan. Det medför att år ett kommer att bli betydligt dyrare, se bilaga. Avetablering i alternativ 2,3 och 5 är inte med i kalkylen. Västfastigheter bedömer avetableringskostnaden till 850-900 tkr. Bilagor Långsiktig investeringsplan Boende utredning kostnader Besluten skickas till Regionstyrelsen Regionutvecklingsnämnden Västfastigheter Naturbruksförvaltning Kristina Athlei Förvaltningschef

1 (2) Tjänsteutlåtande Datum 2016-09-09 Västra Götalandsregionen Naturbruksförvaltningen Handläggare: Håkan Magnusson Telefon: 070-5826875 E-post: hakan.magnusson@vgregion Till naturbruksstyrelsen Plan investerings- och underhållsmedel Förslag till beslut Naturbruksstyrelsen beslutar följande: 1. Godkänna bifogad långsiktiga plan för anläggningarnas utveckling 2. Föreslå Regionstyrelsen att bifalla förslaget att föra över tidigare beslutade investeringsmedel från projekt som stoppats till akuta projekt på Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp, enligt NS 2015-11-27 75. 3. Föreslå Regionutvecklingsnämnden att bifalla förslaget att föra över de underhållsmedel som inte hunnits utnyttjas 2016 till 2017. 4. Bifalla nedan prioriterade projekt under rubriken: Förflyttning av redan beslutade investeringsmedel (12,45 mnkr + 6 mnkr) till andra projekt 5. Bifalla nedan prioriterade projekt under rubriken: Förenklad nomineringsprocess/snabbspår hos Västfastigheter 6. Bifalla nedan prioriterade projekt under rubriken: Ärenden som går vidare till nomineringsprocessen 2016 7. För att klara hyreskostnaderna för internaten äskar Naturbruksstyrelsen om tillkommande ramökning för att klara internathyran. Sammanfattning av ärendet En långsiktig plan för anläggningarnas utveckling har tagits fram där även akuta investeringsbehov har illustrerats. (Se bilaga 1) I den har ett antal projekt tagits fram och av dessa har förvaltningen, baserat på beräknad utveckling av skolorna, bedömt att nedanstående projekt behöver nomineras till investeringsprocessen. Med hänvisning till beslut i Naturbruksstyrelsen 2015-11-27 75 föreslår Naturbruksstyrelsen att beslut tas om tre olika vägar för att lösa de behov som ses på kort och lång sikt. Förflyttning av redan beslutade investeringsmedel (12,45 mnkr + 6 mnkr) till andra projekt: - Lektionssal på vinden i djurhuset - Sötåsen - Betongplatta för grisar - Sötåsen - Mindre växthus i trädgårdsmiljön - Sötåsen - Simulatorshall - Sötåsen Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: St:a Helenagatan 6B Skövde Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.naturbruk.nu E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se

Datum 2016-09-12 2 (2) - Kylförvaring för grönsaker och rotfrukter Sötåsen - Fårhus - Sötåsen - Utbyggnad maskinhall Svenljunga - Ombyggnation av receptionen - Uddetorp Förenklad nomineringsprocess/snabbspår hos Västfastigheter: - Ombyggnation av kök och matsal - Svenljunga Ärenden som går vidare till nomineringsprocessen 2016: - Internat fas ett och två - Svenljunga - Utbyggnad av administrationsdelen av skolan för att möjliggöra personalarbetsplatser Svenljunga - Lektionssalar 3 st - Svenljunga - Hundanläggning - Sötåsen - Maskinhall - Sötåsen - Internat fas ett och två - Sötåsen - Klassrum 3 st - Sötåsen För att klara hyreskostnaderna för de tillkommande internaten krävs en ramökning för att klara den löpande hyran för internatbyggnationerna. Detta beror på att hyran per internatplats vida överstiger den intäkt som utgörs av elevernas betalning för internatet och kommunernas inackorderingsersättning. Naturbruksförvaltningen Kristina Athlei Förvaltningschef Bilaga (om det behövs) Plan fastighetsutveckling Besluten skickas till Regionstyrelsen Regionutvecklingsnämnden Fastighetsnämnden Ange e-postadress till organisation eller kontaktperson som får beslutet.

1 (19) Tjänsteutlåtande Datum 2016-09-09 Västra Götalandsregionen Naturbruksförvaltningen Handläggare: Håkan Magnusson Telefon: 070-5826875 E-post: hakan.magnusson@vgregion Till naturbruksstyrelsen Långsiktig plan för utveckling av Naturbruksförvaltningens fastigheter och anläggningar Postadress: Regionens Hus 541 80 Skövde Besöksadress: St:a Helenagatan 6B Skövde Telefon: 010-441 00 00 Webbplats: www.naturbruk.nu E-post: naturbrukskansliet@vgregion.se

2 (19) Innehåll Långsiktig plan för utveckling av Naturbruksförvaltningens fastigheter och anläggningar... 1 Bakgrund... 4 Verksamhetens roll för en hållbar utveckling... 5 Hållbar landsbygdsutveckling... 5 Hållbar livsmedelsförsörjning... 6 Hållbar energiomställning... 9 Samspel stad och land... 10 Principer för byggnation inom Naturbruksförvaltningen... 11 Principer för dimensionering av naturbruksförvaltningens anläggningar... 12 Svenljunga... 12 Inledning... 12 Växande skola... 12 Utvecklingsområden... 12 Akuta investeringsbehov... 13 Behov av skogsmark... 13 Matsal... 13 Maskinhall... 13 Internat... 13 Personalarbetsplatser... 14 Lektionssalar, grupprum och konferensrum... 14 Övriga behov... 14 Sötåsen... 14 Inledning... 14 Växande skola... 15 Utvecklingsområden... 15 Akuta investeringsbehov... 16 Lantbruksmark... 16 Trädgård... 16 Produktionsväxthus... 16 Kylrum och lager för grönsaker och rotfrukter... 16 Hårdgjord yta för grisar... 17 Fårstall... 17 Lektionssal i djurhuset... 17

3 (19) Hundanläggning... 17 Maskinhall... 17 Simulatorhall... 17 Övriga behov... 18 Uddetorp... 18 Inledning... 18 Omformatering av skolan... 18 Utvecklingsområden... 18 Akuta investeringsbehov... 19

4 (19) Bakgrund De gröna näringarnas utveckling i Västra Götaland är av central betydelse inte bara för länet, landsbygden och de enskilda näringsidkarna utan i högsta grad för landets långsiktiga försörjning av livsmedel och en hållbar utveckling av Sverige. Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka, på ett hållbart sätt, för att säkra den framtida livsmedelsförsörjningen och säkra en utveckling av en levande landsbygd. De gröna näringarna står mitt i en omfattande strukturomvandling som kräver hållbara produktionsformer, processer och inte minst produkter. Naturbruksstyrelsen har som landets största utbildningshuvudman inom naturbruksområdet ett särskilt ansvar för att utveckla och påverka inriktningen av utbildningen inom området. 1 Västra Götalandsregionens roll för utvecklingen av de gröna näringarna i Sverige är också betydande då en stor andel av livsmedelsproduktionen i landet finns här. Naturbruksstyrelsen och dess skolor har två perspektiv på sitt uppdrag från Regionutvecklingsnämnden: utbildning och regional utveckling. Dessa perspektiv ska appliceras på utbildning för unga, vuxna och i form av kunskap- och kompetenscentra till stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Stödet ska bland annat ske genom att erbjuda näringen en arena (mötesplats) för olika typer av möten, att fungera som sambandscentral (mäklare) mellan branschens behov och efterfrågad kompetens samt att aktivt bidra till och stimulera (motor) de gröna näringarnas utveckling och därmed stödja deras tillväxt. I syfte att uppnå detta och att bidra till VG 2020 ska Naturbruksförvaltningens anläggningar utvecklas till modeller för: - Hållbar landsbygdsutveckling - Hållbar livsmedelsförsörjning - Hållbar energiomställning - Samspel stad och land För att säkerställa att verksamheten verkligen genomför de insatser, utbildningar och initierar det övriga stöd näringen verkligen behöver för att utvecklas och växa genomförs årliga behovsinventeringar som ligger till grund för planering av verksamhet, forskning- och försök samt för anläggningarnas användning och utveckling. Utbildningar inom det formella skolsystemet: exempelvis ungdomsgymnasium, kommunal vuxenutbildning och yrkeshögskola, regleras i lag och förordning, vilka ständigt utvecklas och förändras vilket ställer nya krav på utbildningarna och dess genomförande. Det gör att anläggningarna kan komma att behöva definieras om utifrån en förändrad lagstiftning över tid. Andra aktörer, såsom SLU och Hushållningssällskapet, släpper forsknings- och försöksanläggningar vilket gör att behovet av anläggningar där tillämpad 1 Uppdrag till Naturbruksstyrelsen Dn. RUN 610-0868-14

5 (19) forskning och öppna testbäddar med varaktighet över tid kan anläggas ökar. Att Naturbruksförvaltningens anläggningar fyller den rollen är därmed central för att stödja näringens utveckling och tillväxt. Verksamhetens roll för en hållbar utveckling I Konkurrenskraftsutredningen 2 konstateras att ett sätt att stödja den produktivitetshöjning som behöver ske inom de gröna näringarna är att utveckla utbildningsinsatserna inom produktionsprocesser, marknad, företagsledning och entreprenörskap. Utbildningsinsatser behöver också göras för att öka kunskapen om riskhantering på marknadens villkor och hur exponering för risk kan minskas vid företagsexpansion. Den ser också ett behov av arbetsgivar- och ledarutbildningar som riktar sig till företagare inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, liksom utbildningsinsatser för att underlätta export för små och medelstora företag. Denna bild förstärks i de dialogmöten Naturbruksförvaltningen genomfört med de gröna näringarna som utöver ovanstående också efterfrågar utbildning i att hantera media. I dialogmötena diskuterades också de olika aktörer som arbetar med näringsstödjande processer och deras samordning och samverkan. Förslaget från näringen är att Naturbruksförvaltningens kunskap- och kompetenscentrum (i egenskap av opartisk, icke vinstdrivande och offentligt finansierad part) utgör en samordnande nod och mötesplats som vägleder och lotsar vidare i kunskaps- och innovationssystemet. Hållbar landsbygdsutveckling En hållbar landsbygdsutveckling handlar mycket om en levande landsbygd där människor vill och kan bo, verka och utvecklas. För det krävs närhet till exempelvis vårdcentraler, skolor, affärer, bensinstationer och inte minst till arbetstillfällen. Det behövs också god mobiltäckning och goda möjligheter till bredband. För att dessa faciliteter ska kunna finnas krävs å andra sidan att det finns en viss mängd människor inom ett rimligt geografiskt upptagningsområde. Landsbygdsutveckling kan därmed inte ske utan människor som har möjligheter till och trivs med att bo på landsbygden. I den av Ungdomsbarometern genomförda målgruppsanalysen 3 på uppdrag av Jordbruksverket kan vissa mönster skönjas kring vilka som vill och kan bo på landsbygden. De ser att det finns en tydlig livsstilsgruppsfördelning bland de som vill flytta till landsbygden och bland de som vill stanna kvar i staden. De som vill flytta till landsbygden eller mindre orter är i första hand ideellt lagda, ofta välutbildade, drivs av sitt djur- och naturintresse men hindras av att det finns få attraktiva, högkvalificerade jobb på landsbygden. De vill jobba med något som engagerar dem. De som vill stanna kvar på landsbygden å andra sidan är inte särskilt intresserade av djur och miljö, de är däremot intresserade av att gå på konserter, festivaler, är 2 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, 2015, SOU 2015:15 3 Målgruppsanalys, (2012) Ungdomsbarometerns undersökning på uppdrag av Jordbruksverket

6 (19) intresserade av bilar, motorcyklar och mode. De är inte särskilt intresserade av att pröva nya saker. De är mindre intresserade av att göra karriär än andra grupper men är å andra sidan betydligt mer intresserade av att läsa ett yrkesprogram på gymnasiet. De vill dock i hög utsträckning (81 %) läsa vidare efteråt för att bli mer attraktiva på arbetsmarknaden. Undersökningen ser också att tjejer är något mer positiva till att bosätta sig på landsbygden och att andelen som beskriver sig som positivt inställda till att bo på landet eller en mindre ort ökar med åldern. Personer som beskriver sig som lugna, tysta och blyga är mer intresserade av att bo på landet än människor som beskriver sig som sociala, aktiva, ambitiösa och målinriktade. I Ungdomskollen 4 ses att ungdomar från landsbygden är lika måna om att läsa vidare som ungdomar från städer. En övervägande majoritet, 9 av 10, tycker det är viktigt att vara duktig i skolan medan bara 72 procent tycker att de anstränger sig för att vara det. I rapporten konstateras att utbildningsvalet till gymnasiet visserligen präglas av intresset för ämnesinriktningen men utbildningens möjlighet att hålla flera dörrar öppna är av central betydelse särskilt när det gäller intresse för yrkesprogrammens ämnesinriktningar. För att vara en modell för hållbar landsbygdsutveckling behöver naturbruksförvaltningen tydliggöra möjligheterna att läsa vidare inom de gröna näringarna för att visa de elever som är intresserade av ämnesinriktningen att det finns möjlighet till attraktiva och högkvalificerade jobb på landsbygden och inte bara inom de traditionella gröna näringarna. För en hållbar landsbygd behövs företag inom besöksnäringen, tillverkande och säljande företag, företag som kan erbjuda de gröna näringarnas företag den service och de tjänster de behöver för sin fortlevnad och utveckling. Samtliga näringsgrenar betonar vid näringslivsdialogerna lönsamhet, affärsmässighet och marknadsorientering som utvecklingsområden för landsbygdens företag tillsammans med engagerade och kompetenta medarbetare. Denna efterfrågan matchar väl de individer som faktiskt vill flytta till landsbygden och verka där. Naturbruksskolorna kan fylla en roll genom att attrahera de elever från staden som lockas av ett liv på landsbygden och erbjuda ett utbud av utbildningar som kan leda till ett stimulerande och högkvalificerade arbete på landsbygden. Hållbar livsmedelsförsörjning I framtidskommissionens rapport 5 konstateras att den globala matproduktionen står inför stora utmaningar. Världsbefolkningen väntas öka till ca 9,3 miljarder människor 6 2050 och fram till 2030 beräknas efterfrågan på mat öka med 35 procent 7. Samtidigt som utvecklingsländerna ökar sin efterfrågan och själva importerar alltmer mat, gör klimatpåverkan att stora livsmedelsproducenter som Nya Zeeland och Australien sänkt sin produktionskapacitet. Det finns därför ett 4 Ungdomskollen 2015, (2015) Västsvenska handelskammarens Rapport 2015:2 5 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, (2013) DS 2013:19 6 http://esa.un.org/wpp/. Avser prognos medium. 7 Global Trends 2030. Alternative Worlds. Washington, DC: National Intelligence Council.

7 (19) stort behov både av att öka matproduktionen globalt såväl som i Sverige och att ställa om den så att den blir långsiktigt hållbar 8. För att säkerställa att Sverige har tillgång till mat i framtiden behöver självförsörjningsgraden öka 9. Regeringen har dessutom som målsättning att den svenska livsmedelsexporten ska dubbleras. Framtidskommissionen konstaterar därför att vi i Sverige behöver utveckla befintliga och nya metoder att producera mat. Produktionen behöver ske på ett hållbart sätt, produktionsmetoderna behöver utvecklas och bli mer hållbara, resurseffektiva och energisnåla. Nya grödor behöver introduceras i det Svenska lantbruket liksom mer resistenta varianter på dagens grödor. Jordbruksmarken behöver förbättras och effektiviteten i hela livsmedelskedjan behöver öka. Fiskodlingar är ett annat område som behöver öka. Redan idag kommer ca hälften av alla fisk vi äter från fiskodlingar och andelen väntas öka 10. Detta behöver dock göras ur ett hållbart miljöperspektiv. Samtidigt med den globala utvecklingen redovisades i delbetänkandet SOU 2014:38 11 tydliga tecken på en svag och vikande konkurrenskraft inom delar av den Svenska primärproduktionen. Detta avspelar sig i minskande produktionsvolymer, svag lönsamhet och genom en försämrad handelsbalans för jordbruksprodukter och livsmedel. Rapporten visade vidare på ett scenario där det samlade värdet i fasta priser för svensk jordbruksproduktion kommer att minska med motsvarande 35 procent fram till 2030 om inte åtgärder vidtas. Detta väntas leda till stora konsekvenser för sysselsättningen i jordbruket, liksom effekter på biologisk mångfald, landskap och ekosystemtjänster. Dessutom skulle det innebära en minskad tillgång på närproducerade produkter och ökande livsmedelspriser. För att lösa generationsmålet 12 och säkerställa en långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning, liksom en bibehållen biologisk mångfald i Sverige konstaterar Konkurrenskraftsutredningen 13 att företagens konkurrenskraft behöver bygga på ökad produktivitet och marknadsanpassning. Utredningen ser också att Sverige både kan och bör utnyttja sin potential för att öka bidraget till den globala livsmedelsförsörjningen. Lyckas inte detta, konstaterar utredningen, skapar det stora svårigheter att hå flera av samhällets mål. Samtidigt som utvecklingen av nya tekniker inom livsmedelsområdet pågår i syfte att effektivisera och rationalisera primärproduktionen, pågår i rikare länder en delvis motsatt utveckling där konsumenter efterfrågar ekologiska och småskaligt närproducerade livsmedel 14. För det svenska jordbrukets fortsatta utveckling är detta ett viktigt utvecklingsområde, konstaterar Framtidskommissionen. 8 Jonsson, Helena (2013). Utmaning: Att mätta uthålligt. I Strömbäck, Jesper (red.), Framtidsutmaningar: det nya Sverige (sid. 47 56). Stockholm: 8tto. 9 Inriktning för det civila försvaret, (2014) DS 2014:20 10 Cressey, Daniel (2009). Future Fish. Nature, 26 mars 2009. 11 Tillväxt och värdeskapande Konkurrenskraft i svenskt jordbruk och trädgårdsnäring, (2014) SOU 2014:38 12 http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/generationsmalet/uppfoljning/ 13 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring, (2015) SOU 2015:15 14 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, (2013) DS 2013:19

8 (19) Regeringen har i regeringsdeklarationen höga ambitioner för att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen i landet. Den gör bedömningen att mer ekologisk mat kan göra jordbruket och svensk mat mer konkurrenskraftigt och att mer ekologisk produktion kan leda till fler jobb och stärkt konkurrenskraft för svenska livsmedelsproducenter. Regeringen bedömer att det är viktigt att skapa incitament och driva på utvecklingen av produktion och konsumtion inom den ekologiska sektorn. Regeringen avser därför att stärka förutsättningarna för det ekologiska jordbruket i Sverige. 15 Västra Götalandsregionen har identifierat livsmedelsproduktionen som ett styrkeområde och ett område för smart specialisering 16. Arbetet med detta ska drivas så att nya kluster och ny företagsamhet kan utvecklas ur nuvarande specialiseringar så att näringslivet breddas och beroendet av enstaka branscher minskar. Entreprenörskap, intraprenörskap, innovation, forskning, öppna testbäddar, att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag samt utbildning av hög kvalitet är exempel medel för att nå målen. Detta är också faktorer som näringen efterfrågar i de behovsinventeringar Naturbruksförvaltningen gjort liksom de viktigaste faktorerna för tillväxt och utveckling som identifierades vid de dialogmöten med näringen som gjorts under utredningsarbetet. Förutom efterfrågade faktorer som en gymnasie- och vuxenutbildning av hög kvalitet och tillräcklig tillgång till arbetskraft med aktuell kompetens efterfrågar näringen tillgång till försöksmiljöer, öppna testbäddar, mötesplatser, nätverk, utbildning på olika nivåer och företagsstödjande processer. Insatser som möter denna efterfrågan sammanfaller väl med krav i skollagstiftningarna liksom resultat av utbildningsforskning kring framgångsrika och attraktiva skolor. Näringen konstaterar också att en avgörande kvalitetsskillnad mellan friskolor och de av enskilda kommuner arrangerade naturbruksutbildningarna jämfört med Naturbruksförvaltningens är modellen med gymnasier, vuxenutbildning och kompetenscentrum inom samma verksamhet, vilket skapar en helhet, tydliga vägar vidare för eleverna och tillgång till anläggningar, forskning, försöksmiljöer och spetsteknik för såväl gymnasieelever, som för näringen. Näringen konstaterar också att det finns många aktörer som arbetar med näringsstödjande processer men att dessa är dåligt samordnade och att de emellanåt till och med motverkar varandra. De konstaterar att det kan vara svårt att hitta till den aktör som kan hjälpa till och stödja med olika processer och/eller den utbildning som krävs men att alla hittar till naturbruksskolorna och känner sig hemma där. Naturbruksförvaltningen kan som oberoende och icke vinstdrivande aktör med ett regionalt utvecklingsuppdrag och tillgång till utbildning och näringsstödjande resurser kunna vara den samordnande länken bland aktörerna och i den egenskapen etablera Agrocentra på strategiska platser som ska fungera som noder, innovations- och vägledningscentrum för de gröna näringarna, där 15 http://www.regeringen.se/regeringens-politik/areella-naringar-landsbygd-och-livsmedel/mal-for-areella-naringar-landsbygd-ochlivsmedel/ 16 Strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland 2014-2020, (2013) Västra Götalandsregionen. Vänersborg

9 (19) näringens aktörer gemensamt kan presentera sina verksamheter och där naturbruksförvaltningens roller som mötesplats och mäklare fokuseras. Dessa center kan i förlängningen utvecklas till skyltfönster för näringen där närodlade produkter och processer kan presenteras jämte lantbruksföretag som verkar inom besöksnäringen. Centrarna kan gynna en hållbar landsbygdsutveckling, livsmedelsförsörjning och energiomställning såväl som att arbeta med förutsättningar för stadens hållbara utveckling. Hållbar energiomställning Globalt sett bidrar produktion av el mest till koldioxidutsläppen, följt av transportsektorn, industrisektorn och bostadssektorn 17. Den svenska primärproduktionen (i synnerhet animalieproduktionen) har en lägre klimatpåverkan 18 än många konkurrentländers. Energiomställningsarbetet måste fokusera på att minska användningen av fossila bränslen, att effektivisera energianvändningen och att öka andelen energi som kommer från energikällor utan utsläpp av koldioxid 19. Det pågår en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet. Framtidskommissionen bedömer att användningen av förnyelsebara energikällor som biobränsle, vattenkraft, vindkraft och solkraft väntas öka med 31 procent till år 2035. Solkraft är den snabbast växande förnyelsebara energikällan. Här krävs omfattande insatser för att utveckla tekniken för att fånga och lagra solenergin så att den relativa kostnaden för att producera solenergi fortsätter att sjunka. Ett framtida utvecklingsområde är småskalig energiproduktion i staden. Där ses länder som Kina som föregångare i synnerhet när det gäller småskalig solenergi. Forskning pågår också kring den fortsatta utvecklingen av vindkraft och vattenkraft 20. Utanför den svenska västkusten pågår forskning om tekniker för att producera vågkraft 21. Med tanke på den belastning transportsektorn innebär när det gäller miljön är det särskilt viktigt att minska utsläppen från den näringen. Naturbruksförvaltningens del i detta arbete är exempelvis försöken med fossilfria jordbruksmaskiner och utvecklingen mot mängdträning för elever/studerande i simulatorer. Ett annat viktigt utvecklingsområde är att utveckla bättre och smartare system för lagring och distribution av el. Idag försvinner stora mängder el under distributionen samtidigt som stora mängder slösas bort genom att t ex lampor lyser utan att någon befinner sig i rummet. Här pågår ett arbete för att utveckla smartare system för lagring, distribution och elanvändning i vad som kallas smarta nät 22. På Sötåsen finns det hittills enda utvecklade smarta nätet i landet och det utvecklas ständigt genom forskning. Utvecklingen begränsas bara av vår fantasi. På samma sätt som internet kopplade samman datorer till globala kommunikationsnätverk skulle smarta nät kunna koppla samman olika elektriska 17 Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050. Stockholm: Naturvårdsverket. 18 Tackling climate change through livestock (FAO 2013) 19 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, (2013) DS 2013:1 20 http://www.iea.org/topics/; Diamandis & Kotler, 2012, kapitel 13. 21 http://www.iea.org/topics/oceanenergy/; http://www.el.angstrom.uu.se/forskningsprojekt/wavepower/lysekilsprojektet.html. 22 Svenska framtidsutmaningar Slutrapport från regeringens framtidskommission, (2013) DS 2013:1

10 (19) produkter och möjliggöra för dessa att kontinuerligt kommunicera precis hur mycket el de behöver 23. Bebyggelse i områden som saknar framdragen el är ett annat område som Naturbruksförvaltningen arbetat med, genom den energiautonoma timmerstugan i Svenljunga. Där försörjer vind- och solkraft stugan, tillsammans med en specialkonstruerad markbädd som tillsammans med ett batterirack lagrar energi och värme. Detta arbete som stödjs av forskare från SP, kan utvecklas vidare i form av en öppen testbädd. Lantbruket drar idag mycket energi och att minska lantbrukets elanvändning samt att utveckla de fossilfria energikällorna som sol-, bioenergi och vindkraft till attraktiva alternativ är ett viktigt område för Naturbruksförvaltningen inom området att vara en modell för hållbar energiomställning. Naturbruksförvaltningens byggnader bör i än högre grad användas som öppna testbäddar för energilösningar i forskningsfronten. Bioenergi är ytterligare ett spännande område och de försök och den forskning som pågår på Sötåsen med olika substrat och utvecklingen mot en gårdsbaserad fordonsgasproduktion är viktiga utvecklingsområden. Naturbruksförvaltningen ser ett behov av att uppdraget att utvecklas till en modell för hållbar energiomställning tydligare beaktas vid ny- och ombyggnation av fastigheterna så att möjligheten till energi- och värmeproduktion används för att minska anläggningarnas energianvändning och för att utveckla testmiljöer i syfte att visa landsbygden och de gröna näringarna på utvecklingsmöjligheter. Samspel stad och land Hållbar stadsutveckling är ett utpekat styrkeområde. Västra Götaland har som ambition att vara världsledande inom detta område som innefattar mycket mer än en hållbar utveckling mellan stad och land. Ett sätt att tänka är att använda landsbygdens lösningar för att berika staden, ett annat är att låta stadens utbud och tillgångar berika landsbygden. Gerillaodling, stadgrisar, stadsodling och vertikal odling är exempel på naturbruk i staden. De är exempel på strömningar och intressesfärer som kan utvecklas genom att dra nytta av kompetens och forskning från de gröna näringarna. Denna typ av odling kan bidra till näringsåtervinning och ekosystemtjänster i staden. Ekosystemtjänsterna bidrar direkt eller indirekt till människors välbefinnande i form av luft- och vattenrening, jordbildning, primärproduktion, naturupplevelser loch trygghet. Dessa kan alla påverka vår hälsa positivt och bidrar till ett gott liv. Forskare som Johan Colding, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi och Christina Schaffer på Stockholms universitet ser en ökande trend att allt fler människor vill bli självförsörjande när det gäller livsmedel. I den utvecklingen kan 23 Diamandis, Peter & Kotler, Steven (2012). Abundance: The Future Is Better Than You Think. New York: Free Press.

11 (19) naturbruksförvaltningen bidra med kunskap kring hur mat odlas småskaligt på bästa sätt, hur den skördas, förvaras och slutligen tillagas. Det pågår också ett utvecklingsarbete i staden med mer storskaliga vertikala odlingar. Dessa kan berika staden genom att vara dekorativa, genom att minska utsläpp och bidra med en positiv klimatpåverkan men också genom att innebära ett tillskott på livsmedel. Växter och föda odlas i dessa system på höjden på väggar eller i stora växthus som kan placeras i staden 24. Grönsaker som sallat, paprikor och tomater odlas i hydrokultur i många våningar ovanför varandra som roterar i långsamma hissar för att alla ska få del av skolljuset. Dessa fungerar som slutna system med cirkulerande vatten och utvecklingen går mot att de kan fjärrstyras med hjälp av mobilappar 25. Hur omfattande dessa odlingar blir är svårt att säga men städer som London och Köpenhamn ser att vertikal odling och annan stadsodling har potential att innebära ett betydande tillskott till stadens livsmedelsförsörjning. I Taipei, Taiwan uppförs Agora Tower en vriden skyskrapa för vertikal odling och i USA har professor Dickson Despommier 26, vid Columbia University som forskar på området vertikal odling, räknat på anläggningar för vertikal odling på Manhattan som skulle försörja New Yorks invånare med vegetabilier 27. För att dessa odlingar ska innebära ett positivt tillskott för miljön är det av central betydelse med näringsåtervinning och cirkulära system. Detta tillsammans med säker och effektiv kompostering av restprodukter och matavfall, så att de återförs till näringskedjan, liksom förvaring och förädling av odlade produkter är kunskapsområden som Naturbruksskolorna kan bidra med. Tillsammans med bland andra Botaniska kan förvaltningen utveckla öppna testmiljöer av olika container- och bevattningssystem liksom olika typer av småskalig hydrophonisk odling eller så kallade aquaponics för hemmaodling. Principer för byggnation inom Naturbruksförvaltningen Vid byggnation inom naturbruksförvaltningen bör två perspektiv vägas in förutom det identifierade behovet: hur byggnaden i sig kan utgöra en modell för hållbar utveckling och hur energiomställning kan exemplifieras i, på eller i anslutning till byggnationen. Detta gör att byggnationen kan fungera som inspiration för näringen. Naturbruksförvaltningens uppdrag att driva öppna testbäddar gör att byggnationer, som ofta är den begränsande faktorn för de gröna näringarnas utveckling och lönsamhet, behöver byggas på ett sätt som visar vägen för kostnadseffektiva, rationella och hållbara byggnationer inom näringen. Självklart ska avkall inte göras på rådande djurskyddslagstiftning eller gestaltning. 24 Diamandis & Kotler, kapitel 9; http://www.economist.com/node/17647627 25 Extrakt 20/1 2014, hänvisning till: www.newscientist.com 26 http://www.mailman.columbia.edu/academic-departments/environmental-health/dr-dicksondespommier 27 http://www.verticalfarm.com/

12 (19) Principer för dimensionering av naturbruksförvaltningens anläggningar Näringens bedömda behov av medarbetare inom överskådlig tid i kombination med andelen elever nationellt som läser naturbruksprogrammet och intresset för naturbruksprogrammet i Västra Götaland har legat till grund för elevvolymberäkningarna. Utifrån Hyresmodellens beräknade effekter på hyran krävs ökade rambidrag för att täcka hyran för nybyggnationer, för att Naturbruksstyrelsens verksamhet ska kunna växa. Svenljunga Inledning Naturbruksgymnasiet Svenljunga ligger i tätorten Svenljunga cirka 3 mil söder om Borås. Det finns goda kommunikationer med buss till Borås, Göteborg och Tranemo. Naturbruksskolan Svenljunga byggdes och stod klar 1987 för 75 elever. Skolan består av 6 fastigheter i relativt gott skick. Internat är dimensionerat för ca 65-70 elever. Skolan är ansluten till det kommunala fjärrvärmesystemet. Naturbruksgymnasiet i Svenljunga erbjuder utbildningar inom skog, jakt/viltvård och naturguidning för gymnasieelever och vuxna studerande. Inom Yrkeshögskolan erbjuder skolan utbildning inom områden som skogsförvaltning och praktiskt arbete i skog med allt från röjning till avverkning och skogsvård. Svenljunga, som är en av landets största skogsskolor, är Västra Götalandsregionens enda skola med skoglig inriktning och framtidsutsikterna bedöms som goda. Växande skola Idag är skolan inne i ett expansivt skede med många nya tillkomna elever samt många nya beräknade elever då skolan har ökat sin attraktionskraft med nya utgångar, ny modern utrustning och tillbyggda lokaler i form av en multihall, två klassrum och en vilthanteringsanläggning. Eftersom skolan är dimensionerad för 75 elever och skolan vid höstterminsstarten 2016 har antagna 118 gymnasieelever och tillkommande vuxenstuderande är det trångt både vad det gäller matsal, internatplatser, klassrum, personalarbetsplatser och omklädningsrum. Det bor ca 105 elever på skolan fördelade på i huvudsak 2, 3 och 4 bäddsrum på internatet samt inhyrda tillfälliga paviljonger som rymmer 20 elever. Med den utvecklingstakt som skolan har haft de senaste åren beräknas skolan ha minst 264-288 elever år 2020. Utvecklingsområden Utvecklingsområden för skolan är förutom skogen också jakt och naturturism som bedöms ha en betydande utvecklingspotential. Inte minst baserat på Sveriges bedömda förutsättningar som besöksmål där naturturismen anses locka internationella besökare.

13 (19) Vilthanteringsanläggningen innebär goda möjligheter att utveckla utbildningsoch inspirationsinsatser kring viltkött och viltvård. Samarbetet med jakt- och frilufts- och naturvårdsföreningar kan utvecklas vidare. Den energiautonoma timmerstugans roll som öppen testbädd håller på att utvecklas ytterligare. Akuta investeringsbehov Behov av skogsmark När skolor nu säljs tappar förvaltningen för undervisningen viktig skogsmark. I synnerhet vid en försäljning av Sparresäter, vars skog utgör en unik lärandemiljö med en rikt varierad skogsterräng och samtliga de skogsslag som ingår i kurserna. Det gör att förvaltningen har ett stort behov av att förvärva eller på annat sätt säkerställa nyttjanderätt till skogsbruk på annans mark företrädesvis i nära anslutning till Naturbruksskolan Svenljungas egen mark. Är det inte möjligt behöver skogsmark med olika kvaliteter förvärvas i närområdet. Matsal Matsalen är idag är dimensionerad för 75 gäster. Det finns en disk för att ta mat och en inlämningsdisk för smutsig disk som är placerade på ett sätt så att köerna kolliderar. Inventarierna behöver i flera fall bytas ut och träskåpen är slitna och har fått anmärkningar vid miljö- och hälsokontroll. För att kunna servera gästerna mat under lämpliga mattider (gäller både frukost, lunch och middag) och undvika långa kö- och väntetider för eleverna behöver matsalen byggas om för att möjliggöra två köer som inte kolliderar med kön för att lämna smutsig disk och utökas så att den rymmer 112 gäster. Matsal och kök behöver därför dels byggas om och dels underhållsinsatser som behöver vara klara inför skolstarten hösten 2017. Maskinhall Skogsmaskinerna har blivit allt större under åren och den maskinhall, som när skolan byggdes rymde en skördare för kurserna i maskin- och serviceteknik, såväl som möjlighet att serva och reparera maskinerna, rymmer idag bara delar av maskinerna och för att dessa ska kunna köras in behöver all utrustning i hallen flyttas ut på gårdsplanen. För att kunna genomföra utbildning och service på ett ur arbetsmiljösynpunkt säkert och hållbart sätt behöver maskinhallen därför byggas ut och om så att den rymmer en skördare, utrustning samt de elever och medarbetare som arbetar med maskinen på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Internat Ca 85 % av skolans elever bor på internatet, vilket beror på att skolan lockar elever långväga ifrån. Bedömningen är att 245 elever kommer att bo på skolan i framtiden, varav minst 225 redan hösten 2020. Redan idag löser skolan trångboddheten på internatet med inhyrda boendepaviljonger varför det akut behöver byggas ett nytt elevhem. För att skapa en attraktiv boendemiljö behöver skolan kompletteras med ytterligare minst 70 internatplatser inför skolstarten 2017, ytterligare 30 till höstterminsstarten 2018, ytterligare 52 till höstterminstarten 2019 samt ytterligare ca 20 platser innan höstterminen 2020 för att tillgodose nuvarande elevtillströmning. Sammantaget bedöms internatet

14 (19) behövas utökas med ca 175 platser varför vi föreslår en etappvis utökning med först ett internat med 96 platser som står klart inför höstterminstarten 2017 och, om beräkningarna håller, ytterligare ett om ca 80 platser som står klart 2019. Personalarbetsplatser Skolan saknar idag arbetsplatser som uppfyller kraven på en god arbetsmiljö och kraven på tillgänglighet. För att kunna använda alla lämpliga utrymmen till lektionssalar har personalarbetsplatserna placerats i ett vindsförråd som försetts med dagsljusinsläpp. Elevhälsans lokaler är inte ändamålsenliga och exempelvis skolsköterskans mottagning saknar tillgång till vatten och avlopp. Eftersom skolan växer behövs det dessutom fler personalarbetsplatser (ytterligare 20 platser vid en beräknad beläggningsgrad på 75 %). En utbyggnad av skolans administrativa del på ett sätt så att personalarbetsplatser ryms är därför prioriterad och en sådan utbyggnad bör vara på plats hösten 2017 för att möjliggöra medarbetarnas behov av arbetsplatser som uppfyller regionens standard när det gäller arbetsmiljö, ergonomi och tillgänglighet. Lektionssalar, grupprum och konferensrum Skolan behöver inom en treårsperiod kompletteras med minst ytterligare tre klassrum för 32 elever/st. Då skolans tidigare konferensrum nu används som lektionssal/personalarbetsplatser behöver skolan utökas med ett rum avsett för möten (interna möten och externa) och skolan saknar idag grupprum, vilka är en nödvändighet för att möta inte minst elever med särskilda behov och att arbeta flexibelt (krav i skollagen) med en större grupp elever. Det är viktigt vid ombyggnation att säkerställa att det finns lämpliga ytor och utrustning i drift miljöerna för att möjliggöra genomgångar, lektionsstart och lektionsavslut. Övriga behov När skolan växer så bör man ha i åtanke övriga funktioner och utrymmen på skolan såsom förråd, omklädningsrum, gemensamhetsutrymmen, fritid mm. Utrymmen för fritidsaktiviteter såsom samlingssal olika utrymmen för estetisk verksamhet osv är angelägna. Uteklassrum är en möjlighet som behöver användas. För att klara av schemaläggningen för vuxenutbildningen behövs troligen ytterligare något/några klassrum innan 2020. Sötåsen Inledning Sötåsen är idag dimensionerad för ca 230 elever, med undantag av köket som i samband med underhållsinsatser 2014 dimensionerades för 500 ätande (fördelade på flera sittningar). Höstterminen 2016 började ca 115 elever på Sötåsen (varav 25 går på Axevalla), vilket betyder att det just nu går 234 elever på skolan. Därutöver använder vuxenutbildningen en del av Sötåsens faciliteter, det genomförs en floristutbildning på uppdrag åt Töreboda och det genomförs måna aktiviteter till stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utvecklig, vilket gör att skolan utöver ungdomar också rymmer många vuxna. Det betyder att skolan nu är utnyttjad maximal i de flesta avseenden.

15 (19) Målet är att skolan över tid ska ha 528 elever (+ 192 elever som läser på Axevalla). Sötåsen är sedan 1995 ekologisk och har idag skördar i nivå med snittet på konventionella anläggningar. Skolan inriktas mot ekologiskt lantbruk, ekologisk djurhållning, ekologisk trädgårdsodling samt djurvård (sällskapsdjur, djurparksdjur och djur för forskningsändamål). Växande skola Det stora antalet sökande elever inför höstterminens start 2016 gör att skolan under innevarande läsår kommer att hyra boendepaviljonger för att klara internatboendet. Med nuvarande ökningstakt kommer skolan att ha ca 530 elever 2020. Om elevökningen håller i sig bedömer förvaltningen att skolan behöver dimensioneras för 428 elever i en första fas och i en andra fas dimensioneras för ca 530 elever, vilket ger möjligheten att inte genomföra fas två om elevantalet inte utvecklar sig enligt plan. Fas ett behöver vara helt genomförd inför höstterminstarten 2017. Fas två behöver vara genomförd, med nuvarande ökningar, inför höstterminen 2020. Utvecklingsområden Inriktningen trädgård omfattar allt från frilandsodling, växthusodling, markanläggning till design av trädgårdar, parker och andra offentliga utemiljöer. Trädgårdsodlingen är central för den ökade livsmedelsproduktionen, både på friland och i växthus. Odling av grönsaker, rotfrukter och kryddörter behöver utvecklas och diversifieras för att möta det framtida behovet och efterfrågan på livsmedel. På Sötåsen drivs sedan länge också floristutbildningar, vilket kompletterar trädgårdsodlingarna med ytterligare förädlingssteg och möjlighet till utkomst för trädgårdsföretag. Mark avsätts under hösten 2016 för frilandsodling för grönsaker och rotfrukter. Syftet med odlingarna är att forma en modern ekologisk trädgårdsodling som sköts maskinellt/med robotteknik och för att skapa en modell för korta livsmedelskedjor. Skolan arbetar med att utveckla förädlingsprocesser för livsmedelsproduktion för att stödja näringen i sin diversifiering och utveckling mot högre lönsamhet. Det finns en stor efterfrågan på utbildning och stöd både när det gäller förädlingsprocesserna, marknadsföring och försäljning. För att utgöra ett stöd över tid behöver lokaler utvecklas för både förädlings-, paketering- /konceptualiserings- och försäljningsprocesserna. Särskolan på Sötåsen växer stadigt och behovet av ett välfungerande internat för dessa elever är stort. Samtidigt ökar elever med rätt till LSS-boende både för elever som går på det nationella programmet och på särskolan. (LSS-boendet har 21 elever just nu). Samtal förs med kommunen om samarbete och huvudmannaskap. Görs ingen överenskommelse med kommunen, vilket just nu inte är troligt, behövs en kompletterande boendelösning för särskolans elever och LSS snarast.