Strategirapport för Colombia Ärendenummer: 17/000710 Sammanfattning av utvecklingen mot strategiresultaten och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av utvecklingen mot strategiresultaten och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av: Utveckling mot strategiresultaten* ** Översikt: Bedömning av utvecklingen mot strategiresultaten och insatsportföljens genomförande per resultat Stödområde Hållbar fred och mänsklig säkerhet Resultat 1: Stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen Resultat 2: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalets genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Resultat 3: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för ungdomar i fredsprocessens alla delar i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution om ungdomar fred och säkerhet Resultat 4: Ökad tillgång till övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna Resultat 5: Stärkta förutsättningar för en social dialog Resultat 6: Stärkta förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, inklusive med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser 1
Resultat 7: Ökad tillgång till hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta regioner Resultat 8: Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor Sammanfattning av slutsatser och rekommendationer 2 Den övergripande bedömningen är att uppfyllelsen av strategimålen gått i önskvärd riktning och att insatsportföljen genomförts enligt plan. Svenskt långvarigt stöd för fredsbyggnad och en förhandlad fred på den interna väpnade konflikten i Colombia har under gett resultat. Dels har stödet bidragit till undertecknandet av fredsavtalet mellan regeringen och Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia Colombia-Ejército del Pueblo (FARC) dels till inledande fredssamtal med Ejército de Liberación Nacional (ELN). Sveriges roll som partner för fred i Colombia och den trovärdighet detta långvariga arbete skapat hos parterna bekräftades i fredsavtalet mellan regeringen och FARC från november, där Sverige tillskrevs tre specifika ansvarsområden. I de pågående fredsförhandlingarna med ELN, har Sverige dessutom av parterna valts ut att ingå i stödgruppen El Grupo de Países de Apoyo, Acompañamiento y Cooperación (GPAAC). Sverige kommer säkerställa ett strategiskt stöd till de tre temana i avtalet med FARC och bidraga till fortsatt ELN-process. Under anpassades insatsportföljen till ny strategi och ny kontext. Detta har inkluderat ökat stöd till grundorsakerna till konflikten samtidigt som tidigare fokus på deltagande och stärkt egenmakt för konfliktens offer och kvinnor som aktörer för fred fortsatt. De under initierade samarbetena inom Agenda 2030 och Colombias anslutning till OECD utgör strategiska ramverk för fortsatt svenskt stöd. Att genomföra fredsavtalet i landets olika regioner kräver politisk handlingskraft, finansiella och personella resurser samt ökad lokal kapacitet. Sverige kommer ha fortsatt fokus på lokalt fredsbygge med stärkt deltagande från civilsamhället, ett tydligt och integrerat jämställdhets-, konflikt- och miljö-och klimatperspektiv. Dessa har varit Sveriges historiska styrka och kommer under kommande period fortsatt utgöra en relevant inriktning av det svenska stödet liksom samarbetet med den privata sektorn kring fredsbyggande och initiativ för hållbar utveckling. Det svenska stödet till människorättsorganisationer kombinerat med politisk dialog förblir av yttersta vikt. Trots tidigare år av framsteg för mänskliga rättigheter i Colombia har liksom 2015 visat att försvarare av mänskliga rättigheter tillika sociala ledare på lokal nivå återigen blir utsatta för mord, allvarliga hot och trakasserier. Dessa hot är ofta kopplade till bristande hållbar hantering av naturresurser. Kvinnliga starka ledare löper en stor risk. Därför kommer 2017 kännetecknas av ökat stöd till civilsamhällesaktörer för kvinnors rättigheter och miljömässig hållbarhet. Vid byggandet av en hållbar fred ställs högre krav på koordinering mellan givare och aktörer i landet. Under var Sverige ordförande i givargruppen, Grupo de Cooperantes (GruC). Via
denna koordineringsmekanism stärkte Sverige givarnas samordning både sinsemellan och mellan givarna och myndigheter, det civila samhället samt den privata sektorn. 1. Ekonomi Utbetalat belopp inom strategin : 128,2 MSEK (2009 ) 84,1 MSEK (-) Totalt strategibelopp: 1 210 MSEK 1 Avtalat belopp: 213 MSEK Strategiperiod: 2009 Antal avtalade insatser -12-31: 34 st. (2009 ) 29 st. (-) Stödområde Utfall, i MSEK Demokratisk samhällsstyrning och Mänskliga rättigheter (2009-) 57 863 Fred och Säkerhet (2009-) 70 371 Hållbar fred och Mänsklig säkerhet (-) 84 119 Utbetalat belopp inom strategin motsvarar ett fullt utnyttjande av delegerade medel. Utfall för de två stödområdena enligt den tidigare strategin; demokrati och mänskliga rättigheter samt fred och säkerhet är relativt jämn (45 respektive 55 procent). Den nya strategin 2020 innehåller ett samlat stödområde, hållbar fred och mänsklig säkerhet, med 8 underliggande resultat. 2. Bedömning av utvecklingen mot strategiresultaten och insatsportföljens genomförande 2.1 Ändrade förutsättningar (med påverkan på flera/samtliga resultat) var ett historiskt år för Colombia och världen. Efter 52 år av en intern väpnad konflikt och mer än fyra år av fredsförhandlingar undertecknade regeringen och landets största gerillagrupp FARC ett fredsavtal. I en värld där de väpnade konflikterna har ökat sedan 2011 är det framförhandlade fredsavtalet en ljuspunkt. kännetecknades också av ett tydligt intresse för Agenda 2030, där den colombianska regeringen varit aktiv både på internationell och nationell nivå. Colombia intensifierade också inträdesprocessen till OECD. Parallellt med undertecknandet av fredsavtalet med FARC offentliggjordes att fredsförhandlingarna med ELN skulle inledas. Sverige tillsammans med fyra andra länder har utvalts att ingå GPAAC. Genom att samtal även inletts med ELN finns det således förhoppningar om en definitiv fred i Colombia. 1 Baserat på regeringsbeslut 2009-01-15 om samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Colombia 2009 som anger att det svenska utvecklingssamarbetet med Colombia skall uppgå till ca 140 MSEK för 2009 2010 per år för att 2011 2013 ha vuxit till ca 155 MSEK per år. 3
I folkomröstningen om fredsavtalet som hölls den 2 oktober, där 32 procent av de röstberättigade deltog, vann nej-sidan med en liten majoritet (50,2 procent). Avtalet omförhandlades och den 24 november närvarade återigen Sverige i undertecknandet av det redigerade och slutliga fredsavtalet. Genomförandet av fredsavtalet påbörjades i december. Trots förseningar, kunde FARC-soldater samlas i avväpningszonerna, där nedläggning av vapnen under övervakning av FN-missionen planeras ske inom de 180 första dagarna av fredsavtalet. Kongressen röstade igenom lagändringar som medger en snabb hantering av lagar kopplade till fredsavtalet för att underlätta dess genomförande inklusive den om övergångsrättsvisa. Även om den colombianska regeringen visat stort ägarskap och vilja, i linje med de nya strategiresultaten, är utmaningarna och riskerna flera för att uppnå en hållbar fred. Den politiskt komplicerade och inrikespolitiskt sköra kontexten inklusive osäkerheten inför presidentvalet 2018 APC utgör en central risk. Polariseringen mellan partier och kandidater i det kommande presidentvalet kan påverka hastigheten i genomförandet av fredsavtalet med FARC samt fredsförhandlingarna med ELN. Den kan även försvåra strukturella reformer och tillräcklig finansiering nödvändiga för en hållbar fred. Ytterligare en risk är de svaga institutionerna i konfliktdrabbade områden och bristande nationell kapacitet att hantera och genomföra reformer på lokal nivå. Vidare finns en stor risk för att den redan utbredda korruptionen i landet ökar till följd av ökat inflöde av finansiella resurser till fredsbygget. Den kommande valperioden med fokus på politiska kampanjer ökar sårbarheten och risken för att biståndsmedel används för att gynna regioner med starka politiska kandidater. Ojämlikheten både mellan regioner och befolkningsgrupper fortsätter att vara ett särdrag för Colombia och en av de mest centrala utmaningarna. Även om fattigdomsbekämpning går åt rätt håll lever fortfarande 17 procent av befolkningen i multidimensionell fattigdom och 28 procent i extrem fattigdom. Liksom flera andra länder i post-konflikt är säkerhetssituationen osäker. Det vakuum som FARC lämnat efter sig har i många fall redan ersatts av beväpnade illegala grupper, s.k. BACRIM. Ökade hot och mord på MR-försvarare utgör en hög risk. Under dödades enligt FN:s MR-kontor, som har en strikt klassificering, 80 människorättsförsvarare, vilket är en ökning med 17 personer jämfört med tidigare år. Även den osäkra politiska situationen i Venezuela bör beaktas när utvecklingen i Colombia bedöms. 2.2 Övergripande bedömning av utvecklingen mot strategiresultaten och insatsportföljens genomförande Övergripande bedömning av: Utvecklingen mot strategiresultaten Den övergripande bedömningen är att utvecklingen mot strategiresultaten har gått i önskvärd riktning. Det övergripande strategiresultatet för den tidigare strategin (2009 ) om att nå en förhandlad lösning till den interna konflikten uppnåddes med undertecknandet av fredsavtalet mellan regeringen och FARC i november, samt med de påbörjade fredsförhandlingarna med ELN. Även utvecklingen mot strategiresultat i nuvarande strategi ( 2020) - att bidra till freds- och statsbyggande liksom hållbar utveckling - har gått i önskvärd riktning. Det reflekteras i det av regeringen fortsatt prioriterade 4
fredsbyggnadsarbetet samt regeringens engagemang för Agenda 2030 om ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling 2. Insatsportföljen har i huvudsak genomförts enligt plan. Svenskt utvecklingssamarbete visade sig under vara högst relevant. Under året gjordes en omställning av insatser i linje med Colombias nya kontext och ny svensk strategi. Detta inkluderade ett ökat fokus på grundorsakerna till konflikten, sociala orättvisor, ett icke hållbart nyttjande av naturresurser och bristande tillgång till lokala hållbara samhällstjänster, samtidigt som tidigare fokus på deltagande och stärkt egenmakt för konfliktens offer, jämställdhet och kvinnor som aktörer för fred fortsatt. Sveriges förmåga att förena bistånd med strategisk politisk dialog om fred och utveckling, verka brobyggande mellan olika aktörer från civilsamhällesorganisationer till statliga organisationer på högsta nivå med ansvar för fredsprocessen har gett resultat. Samarbetet mellan bistånd, främjande och det privata näringslivet har ökat för att uppnå en hållbar fred och ett hållbart utvecklingssamarbete i linje med Agenda 2030. Målgrupper är konfliktens offer, samt kvinnor och ungdomar som aktörer för fred. Särskilt prioriterade är afrocolombianer och ursprungsbefolkning. För ökade resultat har stora kommunikationssatsningar gjorts och dessa kommer fortsätta. Identifierade risker och utmaningar innebär en kontinuerlig justering av portföljen i syfte att säkerställa goda strategiresultat. 2.3 Stödområde 1: Hållbar fred och mänsklig säkerhet 2.3.1 Stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen Utveckling mot strategiresultatet* ** Indikatorer Utgångsläge 2012 Utfall 2015 Utfall Mål 2020 Antal personer från civila samhället som deltar i och övervakar fredsprocessen Fredsförhandlingarna började 2012 80 000 personer Stort deltag. i utbildn. för fred. Genom FOS 5000 Enligt globala hållbarhets mål 16b och 17.9 Utvecklingen mot strategiresultatet har gått i önskad riktning. Det politiska kapital som Sverige byggt upp under de senaste årtiondena mynnade ut i tre tillskrivna roller för Sverige i fredsavtalet mellan regeringen och FARC. I fredssamtalen mellan regeringen och ELN, som samtidigt annonserades, har Sverige skapat sig en möjlighet att strategiskt driva svenska prioriteringar som mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor inklusive FN:s resolution 1325 och en god naturresurshushållning. Sverige arbetar systematiskt med stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalet genom stöd till såväl civila samhället och statliga institutioner och insatsportföljen har gått enligt plan. Justeringar har gjorts i linje med ny kontext och ny strategi. Fredsbyggandet sker till stor del lokalt, vilket reflekteras i valet 2 I fortsättning av texten nämns enbart hållbar utveckling, men begreppet innefattar dess tre dimensioner. 5
av nya samarbetsparter som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och OECD samtidigt som Sveriges sedan 2004 långsiktiga stöd för lokalt fredsbyggande till United Nations Development Programme (UNDP) 3 fortsätter. Insatserna har bidragit till att bygga upp och stärka både civilsamhället och lokala myndigheters kapacitet i konfliktdrabbade områden. För att på bästa sätt koordinera de postkonfliktinvesteringar som krävs för att genomföra avtalet, stödjer Sverige den av colombianska regeringen initierade s.k. Fredsfonden, Colombia en Paz vilken i praktiken består av fyra olika, men kompletterande fonder som administreras av FN, Världsbanken (VB), EU samt den Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB). Sverige spelade en central roll i arbetet med att ta fram fondstrukturen med fyra subfonder och kunde därmed säkerställa ökad givarsamordning, förstärka finansiella synergier mellan regeringen och det internationella samfundet samt integrering av svenska prioriteringar såsom jämställdhet, miljö- och klimat. Sverige fortsätter att bygga upp kapacitet inom strategiska statliga institutioner och myndigheter med direkt bäring på stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen. Ett exempel är samarbetet med colombiansk polis 4 som sedan 2013 bidragit till den pågående colombianska reformprocessen från en militär- till civilpolis. Den nyligen gjorda utvärdering av samarbetet lyfter olika resultat som utbildning av 13 000 polisstudenter i metoder om hur att minska våldsanvändande vilka inkluderats i polishögskolans läroplan, samt införandet av strategisk ledarskapsutbildning för polischefer på högsta nivå. Samarbetet här även resulterat i en ökning av kvinnliga polisstudenter med sex procentenheter (från 9 procent 2015 till 15 procent ) i syfte att öka antal kvinnliga poliser samt medvetenheten om skillnader mellan de brott kvinnor och män utsatts och fortsätter utsättas för. Sverige fortsätter att verka för ett ökat deltagande från civilsamhället. Genom den av Sverige initierade Fonden FOS 5 har Sverige bidragit med en unik plattform för det colombianska civilsamhället som under gav ett rekordstort stöd till 62 organisationer. Under året gjordes en särskild satsning på miljö, klimat och jämställdhet vilket reflekterats i val av nya samarbetsorganisationer samt stärkt kompetensutveckling. En av FOS partnerorganisationer antikorruptionsorganisationen Transparencia Colombia bidrog till att stärka 63 lokala organisationers kapacitet i sex städer i utvecklandet av Medborgarnas agenda för fred. Diakonia 6 är en central partner för Sverige och har en tung roll inom det civila samhället i Colombia. Genom stöd till lokala samarbetsparter i Chocó, Cauca och Magdalena Medio bidrog Diakonia till sju st. plattformar för fredssamtal, vilka inkluderar ursprungs- samt afrocolombianers perspektiv. Av dessa agendor, uppgraderas den i Chocó till en policy för hela departementet. Slutligen, i syfte att nå ökad transparens och ökat deltagande i valen på lokal, regional och nationell nivå samarbetar Sverige med organisationen Electoral Observation Mission (MOE) 7. Sverige har finansierat organisationen sedan dess grundande 2006 och har därmed bidragit till att övervakning av 74 olika val och folkomröstningar. I det senaste medverkade 2445 observatörer (54 procent kvinnor och 46 procent män) vilka bevakade landets samtliga departement. 3 UNDPs Program for local peacebuilding -, insats 10295 4 Police cooperation contribution 52060048 5 Fund for cooperation with the Colombian civil society, insats 52060050 6 Diakonia Colombia, insats 52060033 7 Electoral Observation Mission 2015- MOE Colombia, insats 55190008 6
2.3.2 Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalets genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Utveckling mot strategiresultatet Indikatorer Antal lagstiftningsåtgärder/strategier som godkänts för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt Utgångsläge 2012 Nationella politiken för kvinnors rättigheter godkänd Utfall 2015 Utfall Mål 2020 Två lagar på konstitutionell nivå antagna Undertecknat fredsavtal vilket inkluderar jämställdhet Enligt globalt hållbarhetsdelmål 5.5 och 5c Utveckling mot strategiresultatet har gått enligt plan. Sverige har kontinuerligt främjat deltagandet av kvinnor i olika delar av fredsprocessen enligt säkerhetsrådsresolution 1325. Sveriges jämställdhetsarbete har varit systematiskt, visionärt och ihärdigt. Före och efter folkomröstningen om fredsavtalet mellan regeringen och FARC blev dock jämställdhetsfrågor föremål för omförhandlingar, då huvudsakligen religiösa ledare motsatte sig den s.k. genusideologin. Centrala skrivningar om jämställdhet samt kvinnor och mäns lika rättigheter kunde dock bevaras. Allvarligare blev konsekvenserna på HBTQIskrivningar vilka i princip försvann i det slutliga fredsavtalet. Insatsportföljen har genomförts enligt plan. Det redan långa och breda stödet till kvinnorättsorganisationer utökades under året inom de nya stöd som antogs inom ramen för FN:s Trust Fund och FOS samtidigt som jämställdhetsstöd till statliga organisationer som Ombudsmannakontoret 8 och Fredskommissionärens kontor 9 och stöd till UN Women 10 fortsatte. Sverige har dessutom säkerställt en tydlig jämställdhetsintegrering i strategiska program och fonder med direkt bäring på kvinnors deltagande i fredsprocessen och genomförandet av fredsavtalet. Sveriges tillskrivna roll att stödja integrering av jämställdhet i genomförandet av fredsavtalet mellan regeringen och FARC utgör en möjlighet att genomföra och bidra till strategiresultatet. Att säkerställa jämställdhetsexpertis i kommissionen ansvarig för genomförandet av fredsavtalet blir särskilt viktigt. Sveriges fleråriga satsning på att bygga upp kompetens inom jämställdhet, inte minst genom Sidas ITP för 1325 11 i Colombia och den senare satsningen genom Folke Bernadotteakademiens (FBA) program för kvinnliga medlare, skapar goda förutsättningar för att nå detta resultat. Vidare finns goda förutsättningar för Sverige att aktivt driva jämställdhet och kvinnors deltagande och inflytande i förhandlingarna med ELN, både i den politiska dialogen och i form av teknisk kompetens. 8 UNDP:s Program for local peacebuilding -, insats 10295 9 Strategic peacebuilding activities OIM OACP, insats 55190023 10 Women's citizenship for peace, justice and development, insats 52060066 11 ITP course in Colombia on UNSCR 1325, women, peace and security, insats 52060079 7
2.3.3 Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för ungdomar i fredsprocessens alla delar i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution om ungdomar fred och säkerhet Utveckling mot strategiresultatet Indikatorer 12 Se kommentar i fotnot. Utgångsläge 2012 Utfall 2015 Utfall Mål 2020 Enligt globala hållbarhets mål 16.3, 16.6, 16.7 Utvecklingen mot strategiresultatet har gått i önskvärd riktning. Möjligheter för ungas demokratiska deltagande har förbättrats med det allmänt förbättrade dialogklimatet sedan President Santos tog makten 2010. I fredsavtalet mellan regeringen och FARC är frigivandet av barn och ungdomar som rekryterats till gerillarörelsen viktig. Även om detta är ett nytt resultat har insatsportföljen gått enligt plan. En genomgång av portföljen visar att resultatet är täckt, även om det finns utrymme för att i dialogen mer aktivt lyfta vikten av ungas deltagande i fredsbyggande. Projektet Ruta Motor 13 som syftar till att ge unga män och kvinnor utbildning och arbetstillfällen har resulterat i att 257 ungdomar utexaminerats, varav 58 procent fått anställning inom bilsektorn. Sedan 2015 har 845 ungdomar (321 kvinnor och 524 män) fått teknisk utbildning och 2180 ungdomar har fått möjligheten att gå vidare inom olika yrkesfrämjande projekt. Utöver ovan resultat har projektet bidragit till minskad kriminalitet och brottslighet i de områdena som projektet verkar i. Det viktigaste resultatet kanske är den modell som utvecklats mellan Sverige och företagen och som nu ligger till grund för ett nytt svenskt initiativ inom textilindustrin. FN:s Trust Fund 14 stödjer tillsammans med postkonfliktministeriet den tredje omgången av projektet Manos a la Paz (Händer för Freden) och bidrar därmed till att 4000 studenter från olika universitet runt om i landet kan genomföra praktik i konfliktdrabbade kommuner och samhällen. Projektet har hittills uppvisat goda resultat och inger hopp om en ny generation av fredsbyggare i Colombia. FN:s Trust Fund bidrar även till att förhindra rekrytering till gerillagrupper och kriminella gäng och främjar återintegrering av unga män och kvinnor från konfliktdrabbade områden. Under påbörjade Sverige inom ramen för UNDP-programmet 15 samarbete med organisationen Vive Bailando, som använder sig av dansen som en metod för utsatta ungdomar att bli förändringsaktörer och förhindra kriminella aktiviteter. 12 Indikatorer kommer att väljas i linje med den pilot som för närvarande är under utveckling mellan Sverige och Colombia; att gemensamt använda Agenda 2030 och dess indikatorer för att mäta och övervaka utvecklingen i landet samt resultaten av de 8 resultat som ingår i strategin -2020. 13 B4D Pacto Motor Youth Employment, insats 55190001 14 UN MPTF Colombia -2018, insats 55190038 15 UNDPs Program for local peacebuilding -, insats 10295 8
2.3.4 Ökad tillgång till övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna Utveckling mot strategiresultatet Indikatorer Antal människorättsförsvarare som fått skyddsåtgärder Utgångsläge 2012 16 kvinnor, 22 män, samt 18 kollektiva aktioner Utfall 2015 Utfall Mål 2020 408 människorättsförsvarare 280 människorättsförsvarar e 31 MR-organisationer Enligt globala hållb. mål 16.3, 16.6, 16.7 Utvecklingen mot strategiresultaten har delvis gått i önskad riktning. Olika mekanismer för övergångsrättvisa påbörjades under föregående presidenter, men har utökats efter president Santos tillträde 2010. Viktiga framsteg har sedan dess gjorts för att främja de mänskliga rättigheterna och övergångsrättvisa, även om en rad utmaningar kvarstår. Även om våldsnivåerna i landet minskat generellt, har hoten och morden på MR-försvarare åter ökat. Områden som tidigare kontrollerats av FARC är särskilt problematiska, där kriminella beväpnade grupper och post-paramilitärer s.k. BACRIM vinner mark. Särskilt utsatta är de människorättsförsvarare som arbetar inom områden med återbördande av markrättigheter till urfolks- och afrocolombianer samt försvarare av naturresurser, kvinnliga människorättsförsvarare och sociala ledare för den FARC-nära organisationen Marcha Patriotica. Insatsportföljen med specifika samarbeten kring övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna har genomförts enligt plan. Sverige har flerårig erfarenhet av att arbeta med övergångsrättsvisa via olika aktörer. Fonden för övergångsrättvisa (TJF) 16 har varit en fond för genomförande av en lag om övergångsrättvisa. Colombianska institutioner och det internationella samfundet har därigenom kunnat bemöta problem med övergångsrättvisa. Stödet till fonden har gynnat 100 000 offer för konflikten i frågor som rör rådgivning och tillgång till juridiskt ombud, samtidigt som organisationer som arbetar för konfliktens offer stärkts. Svenskt stöd till det Internationella Centret för Övergångsrättvisa (ICTJ) 17 har bland annat bidragit till utvecklandet av den s.k. specialjurisdiktionen för fred som är komponenten för övergångsrättvisa inom fredsavtalet mellan regeringen och FARC. Genom samarbetet med FN:s kontor för mänskliga rättigheter (OHCHR) 18 har Sverige bidragit till att stärka skydd av utsatta personer. Stöd till MR-försvarare görs genom direkt fysiskt skydd samt organisationsstöd. Internationell medföljning anses vara en effektiv skyddsmetod och är ett viktigt komplement till statens skyddsverksamhet. Samarbetsparterna Kristna Fredsrörelsen 19 och Diakonia 20 gav under medföljning till 220 (varav 120 kvinnor) respektive 40 (varav 17 kvinnor) MRförsvarare. Vidare gav Diakonia kollektiva skyddsåtgärder till 31 MR-organisationer (varav 10 var till 16 UNDP Fund for Transitional Justice, insats 52060059 17 Transitional Justice and accountability in Colombia, International Center for Transitional Justice (ICTJ) 2015-2018, insats 52060071 18 OHCHR Human Rights Colombia, insats 52060046 19 Swedish Church and Kristna Freds/SweFor, insats 5260035 20 Diakonia Colombia Programme, insats 52060033 9
kvinnoorganisationer). De båda organisationerna arbetar även förebyggande. Under utbildade Kristina Fredsrörelsen 441 personer (279 män och 162 kvinnor) i att förbättra den egna organisationens analyser och rutiner för skydd. För fjärde året i rad anordnade Diakonia det uppmärksammade MRpriset till framstående MR-försvarare. Organisationen bidrar även till dokumentation av MR-situationer, inklusive Kvinnorättsobservatoriet med särskilt fokus på kvinnliga MR-försvarare. Sverige har även givit stöd till utvecklandet, godkännandet och genomförandet av en kollektiv gottgörelseplan för konfliktens offer genom Colombias nationella förening för småjordbrukare (ANUC) 21. Fram till december hade ANUC organiserat seminarier i nio regioner i syfta att sprida kunskap om gottgörelseplanen till sina regionala organisationer samt utbildat 309 medlemmar om fredsavtalet. 2.3.5 Stärkta förutsättningar för en social dialog Utveckling mot strategiresultatet Indikatorer 22 Se kommentar i fotnot. Utgångsläge 20XX Utfall 2015 Utfall Mål 2020 Enligt globala hållbarhets mål 8.5, 8.8 Utvecklingen mot strategiresultatet har delvis gått i önskvärd riktning. För att lindra en av grundorsakerna till konflikten, nämligen stor social ojämlikhet, krävs dialog mellan olika sociala grupper inklusive arbetsgivare och fackförbund. Utmaningarna för denna sociala dialog under genomförandet av fredsavtalet inkluderar samtal med ex-farc medlemmar och arbetares rättigheter i konfliktdrabbade samhällen. Sverige kommer att dra nytta av statsministerns initiativ Global Deal, där Colombia är en aktiv part. Detta resultat är nytt och insatsportföljen har i huvudsak genomförts enligt plan. Ambassaden arbetar med frågan på ett integrerat sätt. Möjligheter till ökat stöd inom den bilaterala portföljen och i strategisk dialog ses över utöver befintligt stöd till social dialog inom ramen för FOS. Sverige har emellertid ett långsiktigt samarbete med Colombias fackliga organisationer genom Union to Union (f.d. LO-TCO) inom ramen för Sidas globala medel till civila samhället, vilket beskrivs mer i detalj i avsnitt 3. 21 Insats 55190015 och 55190024 22 Indikatorer kommer att väljas i linje med den pilot som för närvarande är under utveckling mellan Sverige och Colombia; att gemensamt använda Agenda 2030 och dess indikatorer för att mäta och övervaka utvecklingen i landet samt resultaten av de 8 resultat som ingår i strategin -2020. Ambassaden arbetar för närvarande med att identifiera dessa gemensamma och specifika indikatorer. 10
2.3.6 Stärkta förutsättningar för en inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, inklusive med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser. Utveckling mot strategiresultatet Indikatorer Antal fall som lämnas till jordbruksdomare som en del av markåterbördande processen Antal lokala/regionala initiativ för hållbar utveckling som utarbetats och godkänts av lokala myndigheter Utgångsläge 2011/12 Lagen om offren och markåterbördande godkändes 2011 Information saknas Utfall 2015 Utfall Mål 2020 11 374 fall. 3 160 fall löstes som innebär en återlämning av 180 000 hektar 2 initiativ godkända 11 830 fall. 4315 fall löstes som innebär återlämning av 191 702 hektar Enligt globala hållbarhets mål 2.3, 8.3, 12.2 och 15.9 Strategiresultatet har delvis gått i önskvärd riktning. Den colombianska regeringen har under de senaste åren bidragit till att minska fattigdomen på landsbygden samtidigt som man initierat en rad reformer för ökade investeringar och ökad trygghet vad gäller rätten till mark. Det återstår dock flera utmaningar för att minska de stora inkomstskillnaderna och ojämlikheter mellan olika grupper och regioner. Dessa är nära kopplade till icke hållbart nyttjande och förvaltning av naturresurserna, inte minst kokaodlingar, illegal gruvnäring och stora infrastruktursatsningar. Insatsportföljen har gått i önskvärd riktning, utgår ifrån ett integrerat synsätt på landsbygdsutveckling och kommer successivt att utökas. Även om det är ett nytt resultat har Sverige mer än åtta års erfarenhet av att arbeta med en av postkonfliktens största utmaningar, nämligen återbördande av mark till de uppskattningsvis sex miljoner kvinnor och män som fördrivits från sina jordbruk. Inom ramen för samarbetet med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 23 och den nationella myndigheten för återbördande av mark har Sverige bidragit till både stärkt jordbruksproduktion och genomförande av lagen för offren och markåterbördande från 2011. En extern utvärdering av samarbetet med FAO gjordes för åren 2013. Den sammanfattar att Sverige särskilt bidragit till att ursprungsbefolkningen deltagit i processen för markåterbördande och att kvinnor och män fått bättre förutsättningar till inkomstskapande projekt (40 procent av projekten hade ett aktivt deltagande av kvinnor). Stärkt kapacitet vad gäller att ta fall rörande markåterbördande till domstol ökade också. Samarbetet har bidragit till förtroendeskapande åtgärder och är ett exempel på hur Sverige genom dialog förstärkt ett integrerat jämställdhets-, miljö- och konfliktperspektiv. Genom civilsamhällesorganisationen La Comisión Colombiana de Juristas (CCJ) 24 bidrog Sverige till att flera svåra juridiska processer fick ett lyckat utfall, vilket betyder att offren fick upprättelse och sin mark tillbaka. 23 Building resilience FAO, insats 55190026 24 CCJ URT Legal support for land restitution, insats 55190021 11
Under ökade stödet till den del av civilsamhället som värnar ett hållbart nyttjande av naturresurser. FOS dubblade sitt stöd från tidigare 4 till 8 civilsamhällesorganisationer med denna inriktning. Fundación Ecologica (FEDENA), har genom medel från FOS tagit fram ett planerings- och konflikthanteringssystem för kommuner med stora naturskyddsområden. Stödet till Diakonia kommer fr. o. m. 2017 få ett ökat fokus på miljö, klimat samt hållbart naturresursnyttjande. Sverige fortsätter att utveckla finansiella instrument för samarbete med privata sektorn, samt fördjupa samarbetet mellan bistånd och främjargruppen. Det övergripande syftet med dessa initiativ är att förbättra livskvalitén för kvinnor och män i konfliktdrabbade områden och samtidigt öka hållbarheten i projekten. En fond för att uppmuntra innovationer kopplade till fredsbygget påbörjades 2013 25. Under året valdes tio företag av 210 sökande ut för sina innovativa hållbara affärsidéer kopplade till genomförandet av fredsavtalet. Svenska fondmedel har i förlängningen genererat 156 procent ytterligare privata fondmedel. Offentliga och privata partnerskap fortsatte och under tecknades ett nytt avtal med företagarnas samarbetsorganisation (ANDI) 26. Elva stora företag deltog i projektet och målet är att öka antalet till 26 under 2017. EU:s Trust Fund kommer under 2017 fungera som ett strategiskt verktyg för att stärka satsningar på hållbar landsbygdsutveckling, där kopplingar till den privata sektorn kommer utgöra en viktig del. 2.3.7 Ökad tillgång till hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta regioner Utveckling mot strategiresultatet Indikatorer Se kommentar i fotnot. Utgångsläge 20XX Utfall 2015 Utfall Mål 2020 Enligt globala hållbarhets mål 1.4 och 16.6 Utvecklingen mot detta nya strategiresultat har delvis gått i önskvärd riktning. Regeringen har inlett ett reformarbete för att söka lösa landsbygdens strukturella problem, vilka är centrala grundorsaker till konflikten. Främst rör det genomförandet av första punkten i fredsavtalet mellan regeringen och FARC om landsbygdsutveckling, men även andra reformer som t.ex. Uppdrag för omvandlingen av landsbygden 27 Dock är den bristande koordineringen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, ojämlikheteter mellan stad och landsbygd och brist på offentlig finansiering en fortsatt utmaning inte minst i de konfliktdrabbade områdena. Resultatet är nytt. Nya strategiska avtal och samarbeten har slutits och insatsportföljen går enligt plan. 25 Innovation for Peace fund-ii Colombia, insats 55190016 26 Business in Development Facility Hub -2018, insats 55190013 27 UNDP:s Resultatrapport 2008 2015, En satsning på fred och utveckling 12
Sveriges stöd inom detta område fokuserar på att stärka den institutionella kapaciteten hos den colombianska staten i utformning av policyer och tillhandhållandet av hållbara samhällstjänster på lokal nivå. Det svenska stödet till Colombias inträde i OECD 28 bidrog till framtagandet av en myndighetsgemensam arbetsplan vilken syftar till att förbättra offentlig förvaltning inom områden som t.ex. tillgång till vatten och sanitet och förbättrad avfallshantering. Det nya samarbetet med SKL 29 har bidragit till att förbättra koordinering mellan fyra konfliktdrabbade kommuner och det nationella planeringsministeriet (DNP). Detta i syfte att främja civilsamhällets deltagande i utformning och genomförande av offentliga policyer samt att stärka system och etablera metoder för att mäta finansiell styrning. Jämställdhet och miljömässig hållbarhet är väl integrerade i insatsen. Genom fredsfonderna EU:s Trust Fund och IDB:s fond Colombia Sostenible kommer Sverige bidra till särskilda satsningar för ökat tillhandahållande av hållbara samhällstjänster under 2017 och framåt. 2.3.8 Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor Utveckling mot strategiresultatet Indikatorer Antal lagstiftningsåtgärder/strategier som godkänts för att främja jämställdhet och kvinnors egenmakt Utgångsläge 2012 Den nat. politiken för kvinnors rättigheter godkänd Utfall 2015 Utfall Mål 2020 Två lagar på konstitutionell nivå antagna Undertecknat fredsavtal vilket inkluderar jämställdhet Enligt globala hållbarhets mål 5.2 och 16.1 Utvecklingen mot strategiresultatet har delvis gått i önskvärd riktning. Könsrelaterat våld är den mest extrema yttringen av bristande jämställdhet. Könsrelaterat våld är även en central del av begreppet mänsklig säkerhet vilket sätter kvinnors och mäns, flickor och pojkars säkerhet före staters säkerhet. Så många som 74 procent av kvinnorna i Colombia har drabbats av olika typer av könsrelaterat våld. Detta är ett nytt resultat och insatsportföljen har i huvudsak genomförts enligt plan. Genom Diakonia och FOS stödjer Sverige framstående kvinnorättsorganisationerna på området som t.ex. Sisma Mujer som under årtionden arbetat med tillgång till rättvisa för kvinnor som utsatts för konfliktrelaterat sexuellt våld och våld i nära relationer. Inom samarbetet med den colombianska polisen 30 har totalt 1010 personer utbildats på temat hur bemöta och undersöka våld i nära relationer enligt lag 1257. Utvärderingen som gjordes av polissamarbetet lyfter dock behovet av att påskynda polisens praktiska arbete på temat, vilket kommer att beaktas i ett eventuellt nytt stöd för 2018. Flera strategiska insatser för att förebygga och bemöta könsrelaterat våld initieras 2017. De förnyade stöden till både UN Women och Diakonia får ett än tydligare fokus på att motverka könsrelaterat våld, inklusive arbetet med män och pojkar för fred och jämställdhet. Ett särskilt stöd planeras för exkombattanter då våld i nära relationer tenderar att öka i postkonflikt. I genomförandet av fredsavtalet 28 Colombia OECD Accession, insats 55190029 29 SKL - Sustainable local self-government for a post-conflict situation, insats 55190014 30 Police cooperation, insats 52060048 13
mellan regeringen och FARC har Sverige goda möjligheter att aktivt driva jämställdhet inklusive vikten av att motverka straffrihet för konfliktrelaterat sexuellt våld i enlighet med internationella konventioner och bestämmelser. En strategi att förebygga könsrelaterat våld är att stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och demokratiska deltagande, varpå synergier kommer att stärkas med resultat 2 och 5. 3. Synergier med andra svenska strategier Utbetalt belopp inom andra anslagsposter som gick till landet/regionen : Humanitära insatser, ap. 1 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället, ap. 5 53 MSEK 35 MSEK 18 MSEK Goda synergieffekter har utvecklats mellan Sveriges humanitära bistånd, det bilaterala utvecklingssamarbetet och stödet till svenska organisationer i det civila samhället. Under utbetalades totalt 35 MSEK till humanitära insatser i Colombia, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Med undertecknat fredsavtal väntas humanitärt stöd till Colombia minska ytterligare, trots att stora behov kvarstår. För att överbrygga ett möjligt gap ställs ökade krav på Sverige och andra aktörer att via resiliensskapande åtgärder inom ramen för det långsiktiga utvecklingssamarbetet minska hum beroendet. Sverige ligger i framkant via krav på resiliens inom EU:s Trust Fund och ett hum finansierat FAO-program som övergått till ett sex gånger så stort program inom ramen för långsiktigt utvecklingssamarbete finansierat av Sverige. Det bygger på FAO:s erfarenheter och metoder inom krishantering. Syftet med programmet är att stärka utsatta samhällens kapacitet, bl. a. genom ökad självförsörjning och förmåga att själva hantera risker vid kriser och katastrofer. Synergier bör utvecklas ytterligare med Sidas globala stöd till civilsamhälleorganisationer. Inom området social dialog pågår för närvarande olika insatser mellan Union to Union och de fackliga organisationerna i Colombia finansierade genom strategin för svenska organisationer i det civila samhället. Dessa insatser inkluderar bl.a. samarbeten med colombianska fackföreningar som nationella journalistförbundet, centralorganisationen (CUT) och det centrala industriförbundet. 4. Givarkontext Biståndets (totala) andel av statsbudgeten utgör 0,74 % och av BNP 0,19 % 31 Sveriges andel av totala biståndet utgör 5 %. 32 Det finns ingen givargemensam samarbetsstrategi. Gemensamma EU-strategin gäller 2015 2019. De fem största givarna (organisationer och/eller länder) är: (1) USA, (2) Europeiska Unionen, (3) Kanada, (4) Sverige och (5) UNHCR Sverige är den 4:e störste givaren. 33 Av EU MS är Sverige den störste givaren. Under hela var Sverige ordförande i GruC. Ambassaden investerade extra resurser för att axla denna roll. Ordförandeskapet bidrog till förbättrad givarkoordinering och dialog med så väl 31 Uppgiften om totalt bistånd ovan innehåller även icke-oda 32 Uppgiften om totalt bistånd ovan innehåller även icke-oda 33 Uppgiften om totalt bistånd ovan innehåller även icke-oda 14
colombianska regeringen, civila samhället och privata näringslivet. Sådan koordinering var central för dialog inför fredsavtalet och för påbörjandet av dess genomförande. Ordförandeskapet resulterade även i stärkta relationer mellan Sverige och Colombias biståndsmyndighet APC och gav Sverige en möjlighet att aktivt driva integrering av jämställdhet, miljö och klimat i regeringens förarbete inför strukturen med fredsfonder. APC är intresserad av myndighetssamarbete med Sida. 5. Lärdomar och rekommendationer Lärdomarna har bl.a. varit vikten av ett fullt integrerat arbete på ambassaden, där utvecklingssamarbetet måste svara upp mot en snabbt föränderlig politisk kontext. Det krävs stor flexibilitet i syfte att snabba strategiska insatser, som är politiskt motiverade, kan förenas med långsiktiga metodiska stöd. Ökad synlighet för utvecklingssamarbetet i Colombia bidrar till uppfyllandet av strategimålen samtidigt som det ger Sverige en stark skjuts i samarbetet inom andra verksamhetsområden. Det finns dessutom ett tydligt samband mellan bistånd, Sveriges röst i nationell media och Sveriges möjlighet att stärka relationer mellan länderna kopplade till svenska företag och kulturarbetare. 6. Implikationer för förändringar av innevarande strategi Behovet av snabba fredsvinster och investeringar före presidentvalet 2018 kan innebära ett behov av ökade medel i början av strategiperioden. Sveriges roll och inflytande i genomförandet av fredsavtalet mellan regeringen och FARC samt Sveriges starka roll i de pågående fredsförhandlingarna med landets andra största gerillagrupp ELN kan komma att innebära en justering av strategiska insatser och en omfördelning av finansiella och personella resurser. Tillsammans med FBA ser vi fram emot en strategisk roll vad gäller kapacitetsstöd till både ELN- och FARC-processerna vad gäller frågor om t.ex. avväpning, demobilisering, återintegrering, internationell humanitär rätt och jämställdhet. Synergier mellan enheten för utvecklingssamarbete och främjande kommer fortsätta att fördjupas. Att tänka relationer bortom biståndet är av yttersta vikt. Allianser med den privata sektorn kommer därför att förstärkas ytterligare för att bidra till långsiktig fred och hållbar utveckling. 15