Sammanfattning av Sidas bedömning av utvecklingen mot strategimålen och insatsportföljens genomförande

Transkript

1 Strategirapport 2017 för Colombia Ärendenummer: 18/ Lägesuppdatering av strategigenomförandet per den 15 april 2018, samt resultat sedan den senaste strategirapporteringen Sammanfattning av Sidas bedömning av utvecklingen mot strategimålen och insatsportföljens genomförande Hållbar fred och mänsklig säkerhet Mål 1 Portfölj 2 1. Stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen. 2. Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalens genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. 3. Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för ungdomar i fredsprocessens alla delar i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution om ungdomar, fred och säkerhet. 4. Ökad tillgång till övergångsrättvisa och respekt för de mänskliga rättigheterna. 5. Stärkta förutsättningar för en social dialog 6. Stärkta förutsättningar för inkludering och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser. 7. Ökad tillgång till grundläggande och hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta regioner. 8. Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor. 1 Bedömning av utvecklingen mot strategimålen: Grön: Önskvärd riktning; Gul: Delvis önskvärd riktning; Röd: Ej önskvärd riktning. 2 Bedömning av insatsportföljens genomförande: Grön: Enligt plan; Gul: Delvis enligt plan; Röd: Ej enligt plan. 1

2 1 Översikt över strategisammanhanget Det svenska utvecklingssamarbetet i Colombia spelar en strategisk roll för den politiska dialogen länderna emellan, samt för att skapa utrymme för förändring som hanterar konfliktens grundorsaker och lägger grunden till en hållbar utveckling i linje med Agenda 2030 och Colombias tillträde till OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Den bilaterala strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med Colombia anger ett stödområde: hållbar fred och mänsklig säkerhet. Den övergripande bedömningen är att utvecklingen mot strategimålen gått i delvis önskvärd riktning och att Sidas insatsportfölj genomförts enligt plan. Sveriges långa engagemang för fredsbyggande och mänskliga rättigheter har under åren gett resultat och Sverige har aldrig varit så direkt involverad i de två pågående fredsprocesserna som idag. Utvecklingssamarbetet kombinerat med den politiska dialogen har bidragit till de två pågående fredsprocesserna i Colombia, vilka befinner sig i olika skeden. Sveriges tillskrivna roller i det historiska fredsavtalet mellan den colombianska regeringen och FARC (Fuerzas Armadas Revolucionarias de Colombia) har resulterat i nya plattformar där Sverige sammankallat till dialog och drivit strategiska frågor som t.ex. i givarmötet med ansvariga chefer för systemet för övergångsrättvisa. Sverige är givare till de fyra upprättade fredsfonderna för investeringar kopplade till genomförandet av fredsavalet med FARC som går under samlingsnamnet Colombia en Paz och administreras av FN (United Nation Multi Partner Trust Fund, UN MPTF), EU (European Union Trust Fund, EUTF), Världsbanken och IDB (Interamerikanska Utvecklingsbanken). Sveriges påverkansarbete inom fonderna har resulterat i ökat fokus på återintegrering av exföre detta kombattanter från FARC. Parallellt med genomförandet av fredsavtalet med FARC har Sverige etablerat sig som en stark aktör i fredsdialogerna mellan den colombianska regeringen och landets andra största gerillagrupp ELN (Ejército de Liberación Nacional) som påbörjades i februari Sidas flexibla insatser och förtroendeskapande åtgärder har nyttjats i den strategiska dialogen. Konkreta resultat som utvecklingssamarbetet bidragit till är avtalet om eldupphör mellan regeringen och ELN genom deltagande av civilsamhällepartners från Chocó, samt det initiala framtagandet av metoder för folkligt deltagande vid eventuellt fredsavtal där Sverige särskilt drivit frågan om kvinnors deltagande och inflytande. Genomförandet av Agenda 2030 används som ett övergripande ramverk för utvecklingssamarbetet med särskilt fokus på mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen och mål 5 om jämställdhet. Fokus ligger även på mål 14 om ekosystem och mångfald, mål 1 om ingen fattigdom samt mål 8 om anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. 2

3 Stödet till jämställdhet och mänskliga rättigheter (MR) genom strategisk dialog, stöd till civilsamhället på nationell och lokal nivå, samt stöd till statliga institutioners kapacitetsutveckling förblir ytterst relevant. Under året har fokus ökat på miljömässig hållbarhet och resiliens. Utöver den politiska dialogen har två nya insatser påbörjats, IDBfonden Colombia Sostenible samt ett stöd till afrocolombianers skydd av områden med biologisk mångfald i syfte att genoföra nationell lagstiftning samtidigt som dessa hårt utsatta grupper får möjlighet till ökad försörjning. Parallellt har samarbeten som inkluderar innovationer kring miljömässigt hållbara lösningar, seed-funding, kommersialisering samt tillgång till finansiella tjänster utvecklats med den privata sektorn. Särskilda satsningar har gjorts för att stärka resultatkommunikationen kring Sveriges roll som partner för fred i Colombia. Under året gavs ett stort stöd till konferensen med Nobels fredsprisdeltagare (Bogotá) vilket gav Sveriges utvecklingssamarbete stor visibilitet, Almedalen (Visby), Bokmässan (Göteborg), Wilton Park (Bogotá) samt ABC-konferensen på temat Women securing peace (London). Vidare bidrog ambassaden till Colombias och Sveriges gemensamma sido-event vid CSW (Commission on the Status of Women) Strategibelopp: 920 MSEK Utbetalat belopp 2017: 223 MSEK Antal insatser 2017: Förändringar i kontexten I jämförelse med 2016 som präglades av optimism med undertecknat fredsavtal mellan den colombianska regeringen och FARC och påbörjade fredsamtal mellan regeringen och ELN, kan dagsläget i Colombia beskrivas som ett läge mellan hopp och förtvivlan var det första året av genomförandet av det historiska fredsavtalet med FARC, undertecknat den 24 november Genomförandet av avtalet kan sammanfattas som ojämnt. Framsteg har gjorts i de omedelbara åtaganden som exempelvis den historiska händelsen då FARC i juni 2017 lämnade ifrån sig sina vapen. Delar av det normativa ramverket har godkänds och institutioner bl.a. med ansvar för övergångsrättvisan har upprättats. Men återintegreringsprocessen av före detta kombattanter från FARC är försenad och åtaganden som hanterar konfliktens grundorsaker är knappt påbörjade. Fattiga kvinnor och män i f.d. konfliktdrabbade områden saknar fortfarande grundläggande samhällstjänster. I ett bredare perspektiv och i jämförelse med andra länder bedömer dock Institutet KROC 3, som är formellt ansvarig för uppföljning av fredsavtalet, att genomförandet gått i samma takt eller snabbare jämfört med 34 andra fredsavtal i världen 4. Förseningar i genomförandet av fredsavtalet från regeringens sida riskerar att erodera förtroendet för freden, vilket inte bara äventyrar en hållbar fred med FARC, utan även försämrar utsikterna för ett avtal med ELN. Processen med ELN har varit ojämn och kantad av flera attentat med dödlig utgång samtidigt som dialogerna resulterat i en bilateral vapenvila (från 1 oktober 2017 till 9 januari 2018) samt ett påbörjat arbete med att ta fram en metod för den för ELN viktiga frågan om folkligt deltagande i framtida fredsförhandlingar. 33 Ett världsledande center för interdisciplinär forskning inom fred och rättvisa. 4 Informe sobre el estado efectivo de implementación del acuerdo de paz en Colombia, KROC Institute, University of Notre Dame, November

4 Den kommande vårens kongress- och presidentval har under året bidragit till ett hetare politiskt klimat i Colombia. Ökad polarisering i det colombianska samhället noteras och flera politiska partier har distanserat sig från centrala delar av det ursprungliga fredsavtalet. Det är i dagsläget mycket oklart vem som kommer ta över makten vid presidentvalen i maj 2018 och i vilken utsträckning blivande president prioriterar en hållbar fred. Korruptionen är utbredd och 2017 befann sig Colombia på plats 96 av 168 undersökta länder i Transparency Internationals årliga index över upplevd korruption. Korruptionen på lokal nivå bidrar till uteblivna eller ineffektiva investeringar i samhällstjänster i konflikdrabbade områden. I maktvakuumet som bildats strider kriminella väpnande grupper, inklusive ELN, gerillagruppen EPL (Ejército Popular de Liberación) samt paramilitära grupper om makten över lukrativ och kriminell verksamhet, t.ex. gällande koka- och mineralhandel. I konfliktdrabbade regioner som Chocó, Narino, Norte Santander och Cauca ökade tvångsförflyttningar med 53 procent jämfört med Särskilt utsatta är MR-försvarare och sociala ledare, landets MR-organisationer rapporter om en ökning med 33 procent gällande mord på MR-försvarare jämfört med Krisen i Venezuela påverkade Colombia allt mer under året, i synnerhet gränsområdet. Den Colombianska migrationsbyrån registrerade venezolaner som kommit till Colombia under 2017 (ökning med 62 procent jämfört med 2016) 6, men i realiteten är siffran betydligt högre då många venezolaner tar sig in i landet illegalt. Om inte denna kris hanteras av båda stater inblandade riskerar den inte bara fler liv utan även ökade våldsamheter och konflikter. 1.2 Sveriges roll i strategisammanhanget Även om andra givare gått om Sverige storleksmässigt, har Sverige tack vare politisk dialog förenat med relevanta insatser samt sin långa erfarenhet i landet med stark lokal förankring, spelat en central roll. Sverige har aldrig varit så direkt involverad i de två pågående fredsprocesserna i Colombia som idag. Sveriges tre tilldelade roller i fredsavtalet med FARC skapar en unik möjlighet att driva för Sverige strategiska frågor. I ELN-förhandlingarna har Sverige etablerat sig som en viktig aktör för båda sidor med särskilt fokus på kvinnor som aktörer för fred och det civila samhällets deltagande. Trots att den övergripande givarkoordineringsmekanismen GruC (Grupo de Cooperantes) försvagats sedan Sverige lämnade ordförandeposten den 1 januari 2017 har givarkoordinering hållits upp inom ramen för de olika fredsfonderna, samt vängruppen till ELN processen GPAAC (Grupo de Paises de Apoyo, Accompañamiento y Cooperación). En utmaning för 2018 är att skapa politisk vilja och ägarskap för båda fredsprocesserna i och med regeringsskifte. Vid 2018 års första GruC-möte, nu med EU som ordförande, lovade man ge denna fråga prioritet. 1.3 Synergier med andra svenska strategier Samarbetsstrategin är gemensam för Sida och Folke Bernadotte Akademin (FBA). Trots att FBA inte ännu har någon personal i Bogotá förs regelbundna dialoger myndigheterna emellan för gemensam analys och planering för att på bästa sätt använda respektive myndighets komparativa fördelar. Under året fördjupades samarbetet framförallt inom fredsdialogerna med ELN där Sidas insatser om stöd till deltagandeprocesser med särskilt fokus på kvinnor kompletteras med expertstöd från FBA. Vidare 5 Colombia: Situación Humanitaria 2017, OCHA och UMAIC 6 Radiografía Migratoria Colombia-Venezuela 2017 : 4

5 arbetar de båda myndigheterna med ett gemensamt kapacitetsprojekt för det colombianska försvarsministeriet, polis, militär, flygvapen och flottan inom områdena återintegrering, säkerhetssektorreform och jämställdhet. Det finns utrymme att ytterligare stärka samordning inom området återintegrering där FBA har flerårig erfarenhet samt flera pågående stöd och Sida relativt många insatser. Samordning sker genom Strategin för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) , inklusive gemensamma fältresor och möten för gemensam analys. Enligt den humanitära behovsanalysen som gjordes i slutet av 2017 identifierades 4,9 miljoner människor i Colombia med humanitära behov varav uppskattningsvis 1 miljon kommer från Venezuela 7. Samtidigt som de humanitära behoven ökar, minskar dock de finansiella resurserna. Under året stängdes landets humanitära fond och internationella samfundet och FN:s kontor för humanitärt bistånd (OCHA) hålls öppet men med en mycket liten budget. Genom den humanitära strategin kanaliserades 32 MSEK till Colombia För 2018 godkändes 18 MSEK, varav den största delen på 10 MSEK går till Internationella Röda Kors Kommittéen (ICRC). De resterande 2 MSEK går till OCHA med fokus på en ansvarsfull utfasning av kontoret och 6 MSEK går till Acción Contra el Hambre för ett projekt med fokus på resiliens och länken mellan humanitära frågor och utveckling. Ambassadens regelbundna möten med svenska civilsamhället främjar synergieffekter med strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Ett exempel är ambassadens stöd till svenska civilsamhälle organisationers (Diakonia, Forum Syd, Svenska Kyrkan, We Effect och Peace Works) projektförslag till EUTF. Nära dialog förs med organisationer verksamma i Colombia inom ramen för strategin för globala insatser för fredliga och inkluderande samhällen Vidare används CAPDEVs stöd till Bilaterala Biträdande Experter och Junior Professional Officer som ett strategiskt komplement till befintligt stöd till colombianska myndigheter och relevanta FN-organ. Tillsammans med Sidas enhet för lån- och garantier förbereds en ny insats som genom den colombianska banken BanCompartir inom kort ska möjliggöra lån till små- och medelstora företag, ofta småbrukande bönder, i eftersatta områden. 1.4 Fördelning mellan stödområden Den bilaterala strategin för Colombia anger ett stödområde: hållbar fred och mänsklig säkerhet med 8 underliggande resultat inom områdena freds- och statsbyggnad, mänskliga rättigheter och övergångsrättvisa samt jämställdhet och miljömässigt hållbar ekonomisk utveckling. Kvinnor och ungdomar som aktörer för fred är en särskild målgrupp liksom ursprungsbefolkning, afro-colombianer samt konfliktens offer och före detta kombattanter. Det första resultatet om stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen är övergripande för hela strategin och inkluderar 28 procent av utbetalda medel Ytterligare resultat identifierade som särskilt strategiska för att nå mål inom ramen för strategiperioden är de om övergångsrättvisa och mänskliga rättigheter (19 procent av utfall 2017), kvinnors rättigheter - både deltagande och förebyggande av könsrelaterat våld (15 procent av utfall 2017), ungdomars deltagande i fredsprocesser (7 procent av utfall 2017) samt inkluderandet av hållbar utveckling i konfliktdrabbade områden (15 procent av utfall 2017). Strategimål om social dialog (5 procent av utfall 2017) och ökad tillgång till 7 5

6 hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta regioner (9 procent av utfall 2017) är viktiga för Colombia på lång sikt och kommer att vidareutvecklas under återstående delen av strategiperioden tillsammans med strategimålet om inkluderande hållbar utveckling. 2 Resultatredovisning 2.1 Stödområde 1: Hållbar fred och mänsklig säkerhet Mål 1.1: Stärkt demokratiskt genomförande av fredsavtalen Utveckling mot strategimålet Den övergripande bedömningen är att utvecklingen mot strategimålet gått i delvis önskvärd riktning. Flera institutioner ansvariga för genomförandet i enlighet med fredsavtalet har upprättats vilka inkluderar processer om folkligt deltagande, inklusive konfliktens offer. FARC har omvandlats till ett politiskt parti med samma akronym (Fuerza Alternativa Revolucionaria del Común). Kvinnors representation i de nya institutionerna upprättade i enlighet med fredsavtalet har varit relativt hög, inklusive i domstolen ansvarig för övergångsrättvisa där de kvinnliga domarna utgör 53 procentenheter 8. Den särskilda rådgivande instansen för kvinnor, bestående av representanter för civila samhället vars roll är att ge stöd i integrering av jämställdhet, har inrättats. Mer långsiktiga reformer kopplade till demokratiskt deltagande enligt det ursprungliga fredsavtalet har emellertid ännu inte antagits. I februari 2017 påbörjades de formella dialogerna mellan Colombianska regeringen och ELN och även om processen kan beskrivas som hackig har framsteg gjorts i framtagandet av metoder för folkligt deltagande i ett framtida fredsavtal, där kvinnor som aktörer getts ökat utrymme. Relationerna mellan staten och civilsamhället har förbättrats generellt, men nya spänningar uppkommit som t.ex. avsaknad av säkerhet för FARCs före detta kombattanter och förseningar i genomförandet av fredsavtalet med FARC vilket även påverkar förutsättningarna för fredsdialogerna med ELN negativt. Portföljnivå Sida har på ett systematiskt sätt stärkt förutsättningarna för ett demokratiskt genomförande av fredsavtalet med FARC och fredsförhandlingarna med ELN. Utbetalda medel till strategimålet under 2017 utgjorde 28 procent av hela portföljen fördelat på 21 olika insatser. Insatsportföljen inkluderar stöd till de fyra uppsatta fredsfonderna för investeringar kopplade till genomförandet av fredsavalet med FARC, vilka går under samlingsnamnet Colombia en Paz. Sverige, som är medlem i både de tekniska samt beslutsfattande kommittéerna, har drivit strategiska frågor så som integrering av jämställdhet, miljö och klimat. 8 Informe sobre el estado efectivo de la implementación del acuerdo de paz en Colombia, Instituto KROC, Universidad de Notre Dame, Noviembre

7 Stöd till fredssamtalen med ELN har under året inneburit ett kreativt och flexibelt utvecklingssamarbete förenat med politisk dialog. Genom stöden till UNDP (United Nation Development Program), UN RCO (UN Resident Coordinators Office) och MAPP/OEA (Misión de Apoyo al Proceso de Paz en Colombia de la Organización de los Estados Americanos) kunde Sida snabbt agera och svara upp mot nya möjligheter inklusive stöd till förtroendeskapande projekt samt projekt om deltagande med särskilt fokus på kvinnor kopplat till fredssamtalen med ELN. En stor del av insatsportföljen går till civilsamhället. Inom båda fredsprocesserna är Sidas styrka den lokala förankring genom långsiktigt stöd till civilsamhället i konfliktdrabbade områden. Den svensknorska civilsamhällefonden FOS (Fondo Sueco-Noruego de Cooperación con la Sociedad Civil Colombiana) 9 gav under 2017 stöd till 50 nationella och lokala civilsamhällsorganisationer inom områdena fredsbyggnad och MR. Andra centrala insatser inkluderar Diakonia samt olika FN-fonder och program. Givet dess strategiska relevans, ges direkta stöd till anti-korruptionsorganisationen Colombia Transparency samt till valövervakningsorganisationen Electoral Observation Mission. Insatsnivå På en övergripande nivå har UN MPTF, vars fokus är det tidiga genomförandet av fredsavtalet, bidragit till att flera i fredsavtalet identifierade institutioner kunnat påbörja sin verksamhet inklusive sekretariatet för övergångsrättvisa, sanningskommissionen, myndigheten ansvarig för försvunna personer, stöd till tankesmedjan Centro de Pensamiento som ger stöd till FARC i övergången från en gerillaorganisation till ett politiskt parti, samt stöd till de olika institutionerna ansvariga för uppföljning av avtalet. Fonden har även bidragit med fredsvinster på lokal nivå vilka inkluderar minröjningsinsatser, individuell och kollektiv gottgörelse till konfliktens offer, återintegrerings projekt för FARC inklusive stöd till FARCs barnsoldater. Sedan UN MPTF start i mitten av 2016 har 67 projekt godkänts vilka nått en målgrupp på över kvinnor och män i 339 kommuner 10. Ett mer specifikt resultat rör bidraget till att skapa förtroende och dialogutrymme i samtalen mellan den colombianska regeringen och ELN. Genom strategisk dialog inom insatserna med MAPP/OEA 11 och UN RCO 12 bidrog Sida till lokala fredsprocesser i det ELN starka Chocó vilket bl.a. möjliggjorde för lokala civilsamhälleorganisationer att resa till Quito, Ecuador där fredsförhandlingarna pågår. De starka vittnesmålen och vädjan om fred från våldsutsatta kvinnor och män från Chocó bedöms, vid sidan av Påvens avgörande besök, ha bidragit till det 102 dagar långa avtalet om eldupphör Mål 1. 2: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalens genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet. Utveckling mot strategimålet Colombia har kommit långt i genomförandet av FNs säkerhetsrådsresolutioner om Kvinnor, Fred och Säkerhet jämfört med andra konflikt- och postkonfliktländer. Fredsavtalet med FARC, i vilket Sverige tillskrivits en särskild roll om att stödja integrering av jämställdhet, innehåller 122 olika åtaganden 9 Ärendenummer: UF2013/32745/BOGO 10 MPTF Factsheet.pdf, Ärendenummer: UM2016/10947/BOGO 11 Ärendenummer: UM2017/19542/BOGO 12 Ärendenummer: UM2016/16363/BOGO 7

8 kopplade till kvinnors rättigheter. Fram till augusti 2017 hade 6 procent av dessa aktiviteter genomförts och 35 procent påbörjats. I fredsdialogerna med ELN inkluderar regeringen två och ELN tre kvinnor i respektive delegation. Regeringens ledarskap samt kapacitet att integrera jämställdhet inom de olika statliga institutionerna bedöms dock vara låg. Jämställdhet och kvinnors rättigheter är en fortsatt känslig fråga i Colombias konservativa och i vissa fall religiösa kretsar. Den s.k. jämställdhetsideologin som omdebatterades inför folkomröstning om fredsavtalet riskerar att åter blomma upp i de stundande valkampanjerna. Även om Colombia kännetecknas av enskilt starka kvinnorättsorganisationer saknas en samlad och strategisk röst. Trots att förändringar pågår finns det utrymme för en tydligare diskurs om män och pojkars roll för ökad jämställdhet och fred, samt starka organisationer som driver frågan. Portföljnivå Jämställdhet och kvinnor som aktörer för fred har varit en central del av utvecklingssamarbetet sedan den första samarbetsstrategin 2003 vilket förstärkts både genom den svenska feministiska utrikespolitiken och handlingsplanen om Kvinnor, Fred och Säkerhet. Utbetalda medel till strategimålet under 2017 utgjorde 15 procent av hela portföljen och inkluderar 11 insatser varav 5 med jämställdhet som huvudsyfte. Stöd till UN Women 13 som bidrar med att stärka det normativa ramverket och statliga institutioners kapacitet kombineras med stöd till Colombias fredsbyggande kvinnorättsorganisationer genom framförallt Diakonia, FOS och UN MPTF. Insatsportföljen inkluderar även stöd till den Colombianska säkerhetssektorn inklusive polissamarbetet mellan svensk och colombiansk polis med särskilt fokus på jämställdhet och kvinnor, fred och säkerhet. Insatsnivå Inom ramen för Sveriges tillskrivna roll i fredsavtalet med FARC om jämställdhet gavs under året tekniskt och finansiellt stöd till den särskilda rådgivande instansen för kvinnor vars roll är att ge stöd till kommissionen för uppföljning, genomförande och verifikation av fredsavtalet mellan FARC och regeringen (Comisión de Seguimiento, Impulso y Verificación a la Implementación del Acuerdo Final, CSIVI). Instansen representerar bl.a. Colombias ursprungsbefolkning, afro-colombianer och HBTQpersoner. Under året som gått har instansen tagit fram en arbetsplan och utfört politiskt påverkansarbete vilket resulterat i förbättrad integrering av jämställdhet i den övergripande planen för genomförandet av fredsavtalet, den s.k. Plan Marco. Ambassadens politiska dialog och Sidas förtroendeskapande stöd till ELN-processen har resulterat i att jämställdhet och kvinnors rättigheter blivit en central fråga i dialogerna mellan regeringen och ELN och båda parter efterfrågar Sveriges expertis. Inom ramen för stödet till MAPP/OEA bidrog Sida med att skapa dialogutrymme som dels skapade förbättrade relationer mellan de kvinnliga representanterna från båda delegationerna dels bidrog till ett påbörjat metodarbete för kvinnors deltagande i ett eventuellt framtida fredsavtal inklusive möte med 50 kvinnliga borgmästare samt möte med 450 kvinnliga ledare på lokal nivå, där förslag om fred och jämställdhet ute i regionerna delgavs båda förhandlingsdelegationerna. 13 Ärendenummer: UF2013/45237/BOGO 8

9 2.1.3 Mål 1.3: Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för ungdomar i fredsprocessens alla delar i enlighet med FN:s säkerhetsrådsresolution om ungdomar, fred och säkerhet. Utveckling mot strategimålet Möjligheter för ungas meningsfulla deltagande har förbättras med det allmänt förbättrade dialogklimatet sedan President Santos tog makten Colombias unga, inte minst universitetsstudenterna, var en stark röst i fredsdemonstrationer efter folkomröstningen då nej-sidan vann med en knapp majoritet. Colombianska regeringen stödjer ungdomsplattformen Colombia Jóven vars uppdrag är att tillvarata ungdomars perspektiv i offentliga lagar och program samt stärka ungdomars offentliga deltagande. 18 procent av Colombias unga (mellan år) är arbetslösa 14. I de konfliktdrabbade områdena av Colombia är situationen dock värre och i ambassadens samtal med partnerorganisationer rapporteras bl.a. om tvångsrekryteringar till ELN av unga kvinnor och män framförallt från etniska minoritetsgrupper. Portföljnivå Fokus på ungdomar som aktörer för fred är ett relativt nytt strategimål och utbetalda medel under 2017 utgjorde 7 procent av hela portföljen och inkluderar 5 insatser. I linje med FNs säkerhetsrådsresolution 2250 fokuserar portföljen både på unga som aktörer för fred samt det förebyggande arbetet som förhindrar att utsatta unga kvinnor och pojkar tar upp eller återgår till kriminella och våldsamma aktiviteter. Utöver specifika resultat som rapporteras nedan visar en genomgång av portföljen att flera fonder har projekt med specifikt fokus på unga. UN MPTF har bidragit till det stora ungdomsutbytesprogrammet Manos a la Paz, där universitetsstudenter gör praktik i konfliktdrabbade kommuner. FOS har under året stöttat 10 organisationer med särskilt fokus på ungdomars deltagande i fredsprocessen. Insatsnivå Inom ramen för UNDP programmet 15 ingår specifika projekt med ungdomar som målgrupp som t.ex. Vive Bailando som använder sig av dansen som metod för att utsatta ungdomar ska bli förändringsaktörer och projektet Diciendo Haciendo som resulterat i utvecklandet av en teknologisk plattform där unga sociala ledare kan alarmera vid riskfyllda situationer. Ett annat resultat är framtagandet av en webbaserad plattform där konfliktutsatta ensamstående unga mödrars CV:n länkas ihop med småföretag. Projektet visar att det är möjligt att utveckla informationsprojekt även i konfliktdrabbade områden med obefintlig infrastruktur samt vikten av ungdomars ökade egenmakt på lokalnivå vilka länkas till regionala och nationella organisationer. Projektet Ruta Motor 16 arbetar våldsförebyggande med vålds- och konfliktutsatta ungdomar i Colombias största städer Bogotá, Medellin och Cali. Syftet med projektet är att öka utsatta ungdomars anställningsbarhet inom bilsektorn. Programmet som påbörjades 2015 har resulterat i att 2180 ungdomar fått psykosocialt stöd och yrkesvägledning. Utav dessa tog 589 ungdomar examen och 489 ungdomar genomför nu praktik vid privata bilföretag. Även om antalet avhoppade ungdomar kan tyckas högt är det under det normala för målgruppen. Projektet är ett lyckat exempel på Public Private Partnership och en ny beredning genomförs för den kommande treårsperioden ( ). 14 OECD Economic Surveys: Colombia Ärendenummer: UM2016/38129/BOGO 16 Ärendenummer: UF2014/19206/BOGO 9

10 2.1.4 Mål 1.4: Ökad tillgång till övergångsrättvisa och respekt för mänskliga rättigheter Utveckling mot strategimålet Även om våldsnivån generellt minskat i landet, vittnar rapportering från UNOHCHR (FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheters kontor i Colombia) 17 om fortsatt ökat våld och attacker mot människorättsförsvarare. Under 2017 mördades minst 81 MR-försvarare 18, varav 14 kvinnor och 3 homosexuella vilket är en markant ökning med 33 procent jämfört med De människorättsförsvarare som attackeras arbetar huvudsakligen inom områdena återbördande av markrättigheter eller nyttjande av naturresurser i f.d. FARC-kontrollerade områden och med höga nivåer av multidimensionell fattigdom 19. I slutet av året godkände kongressen den omdiskuterade lagen som reglerar övergångsrättvisan (Justicia Especial para la Paz). Lagen, vilken beskrivs som en av fredsavtalet hörnstenar, försvagades dock efter ändringar om att öka bevisbördan för högsta befälen inom militären (men inte för FARCbefäl) samt lättnader för privatpersoner vilka initierat krigshandlingar, ofta med kopplingar till paramilitären 20. På grund av regeringens svaga ställning togs inte lagreformen om konfliktens offer upp i kongressen och skjuts därmed på framtiden. Portföljnivå Sida har lång erfarenhet av att arbeta med MR frågor och övergångsrättvisa i Colombia och insatsportföljen, som under 2017 utgjorde 19 procent av det totala utbetalda medlen, inkluderar totalt 21 insatser. Portföljen bidrar till att stärka colombianska institutioners kapacitet vad gäller de mänskliga rättigheterna samt rättssystemets förmåga att garantera sanning, rättvisa och gottgörelse. UN Women säkerställde under året att ett jämställdhetsperspektiv och kvinnors rättigheter inkluderas i 9 statliga organisationers arbete ansvariga för MR-frågor och övergångsrättvisa. Specifika metoder togs fram för rättsfall om konfliktrelaterat sexuellt våld och totalt 318 överlevare fick stöd. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Colombia (UNOHCHR) är strategiska partners som under året bl.a. ökat sin fältnärvaro i Chocó och i Arauca med stöd från Sverige. En stor del av portföljen bidrar till att stärka MR-organisationer inom civilsamhället, inklusive de som ger direkt skydd till MR-försvarare. Portföljen inkluderar insatser som stödjer kollektiva samt individuella rättigheter. Den inkluderar stöd till de som fallit offer för paramilitära grupper, gerillagrupper samt colombianska militären. Ett konkret resultat av MR-organisationernas påverkansarbete är att definitionen av MR-försvarare har breddats till att inkludera sociala ledare och ledare för genomförandet av fredsavtalet. Insatsernas resultat förstärks av den politiska dialogen. Ett exempel är La Mesa Nacional de Garantias som är en plattform mellan MR-organisationer och staten som Sida stödjer inom ramen för 17 Ärendenummer: UM2017/23738/BOGO 18 Utöver 9 fall som är under utredning. 19 Anális de la situación Defensores(as) de Derechos Humanos, UNOHCHR, Januari La Nueva Ley de Justicia Transicional de Colombia Viola el Espíritu de los Acuerdos de Paz 10

11 UNDP-programmet. Under året aktiverades 8 dialogutrymmen på regional nivå 21 vilka resulterade i att 122 förslag från civilsamhället inkluderades i de regionala arbetsplanerna 22. Insatsnivå I utvärdering av SWEFOR:s/ Kristna fredsrörelsens program i Colombia ( ) 23 lyfter människorättsförsvararna själva det uttalade behovet av internationellt ledsagande. Det är en effektiv och icke-våldsam skyddsmetod, samt ett viktigt komplement till statens skyddsprogram. Utvärderingen lyfter också SWEFOR:s integrerade synsätt samt tillämpningen av skydd och ledsagande vilket inkluderar påverkansaktiviteter, samt de allt viktigare aktiviteterna för att stärka de ledsagandes kapacitet att skydda sig själva. Av de totalt 1764 personer som fått internationell ledsagning utgör kvinnor 44 procent. I riskanalyserna som tagits fram i de etniska organisationerna Cocomacia och Cocomopoca i Chocó har risk för könsrelaterat våld samt risker för kvinnliga MRförsvarare synliggjorts 24. Fonden för övergångsrättvisa fokuserar på att stärka både civilsamhället som det colombianska rättssystemets förmåga att garantera sanning, rättvisa och gottgörelse i linje med fredsavtalet och lagen om gottgörelse till konfliktens offer och återbördande av illegalt förvärvad markegendom. Fonden har bl.a. resulterat i att 8800 personer från konfliktutsatta områden, inklusive offer, deltagit i utbildning om fredsavtalet med fokus på övergångsrättvisa, att 9558 journaliser och representanter från civilsamhällsorganisationer utbildats i övergångsrättvisa i linje med fredsavtalet och att ombudsmannakontoret i samarbete med colombianska UD hanterat 1412 offer för konflikten och som numera är bosatta i utlandet Mål 1.5: Stärkta förutsättningar för en social dialog Utveckling mot strategimålet Strategimålet förstås som den sociala dialogen mellan arbetsgivare och fackförbund i linje med Global Deal 26. Frågan är central för Colombia och i dagsläget ett av de största hindren för landets inträde till OECD. Avståndet mellan arbetsgivare och arbetstagare förblir stort och det saknas idag plattformar som aktivt används av arbetsgivare och fackförbund utöver de årliga löneförhandlingarna. Andelen colombianer som är fackligt aktiva är mycket låg, 4,6 procent av arbetstagarna. Vidare är Colombia ett riskfyllt land för fackligt aktiva personer. Mellan år 1977 och 2016 mördades 3111 och hotades eller skadades. Enbart under första halvåret 2017 skedde 115 hot och övergrepp riktade mot fackligt aktiva personer samt 10 mord I departementen Cauca, Valle del Cauca, Antioquia, Nariño, Norte de Santander, Chocó, Córdoba y Sucre 22 Ärendenummer: UM2016/38129/BOGO 23 Extern utvärdering av SWEFOR, NCG, Ärendenummer: UF2012/07653/BOGO 24 Informe final del Proyecto, SWEFOR, Ärendenummer: UF2012/07653/BOGO 25 Apoyo a la respuesta institucional y de la sociedad civil frente los mecanismos de justicia transicional en el marco de la construcción de paz Colombia, OIM, Febrero 2018, Ärendenummer: UM2016/26569/BOGO 26 Globalt partnerskap som adresserar utmaningar inom den globala arbetsmarknaden och arbetar för att människor ska kunna dra nytta av globalisering. 27 Informe Especial de 2016, Escuela Nacional Sindical (ENS). 11

12 Portföljnivå Detta är ett relativt nytt mål och Sida arbetar med målet på ett integrerat sätt tillsammans med främjargruppen på ambassaden, samtidigt som en specifik insats är under beredning. Dialog sker även med Sida/CIVSAM som har långsiktigt samarbete med Colombias fackliga organisationer genom Union to Union. Insatsnivå Under 2017 initierade Sida en dialog med Näringslivets Internationella Råd (NIR) i syfte att ge medlingsstöd i förhandlingarna mellan arbetsgivare och fackföreningar på nationell nivå. Beredningen som avslutas under 2018 fokuserar initialt på rådgivning i hur arbetskonflikter kan hanteras, för att sedan inkludera bredare frågor inom ramen för Global Deal 28. Ambassaden har även drivit frågan och ordnade tillsammans med LO (Landsorganisationen Sverige) en workshop om Global Deal där ett flertal colombianska fackföreningar deltog. Arbetsministeriet har uppvaktats och en löpande dialog förs med den privata sektorn angående deras roll beträffande arbetsrätt och återintegrering i anslutning till fredsprocessen Mål 1.6: Stärkta förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser. Utveckling mot strategimålet Även om Colombia är ett medelinkomstland med god tillväxt är det ett av de mest ojämlika länderna i Latinamerika 29. Efter en förhållandevis framgångsrik fattigdomsbekämpning, har den positiva utvecklingen stagnerat. Enligt Colombias statistikmyndighet ökade fattigdomen med 0,2 procent mellan 2015 och Skillnad mellan stad och landsbygd är stor och 39 procent av colombianerna på landsbygden lever i multidimensionell fattigdom jämfört med 12 procent i städerna 30. Afrocolombianer, etniska grupper samt internflyktingar är särskilt utsatta. Markrättigheter är ojämnt fördelade och 0,2 procent av storgodsägarna innehar 32,8 procent av all odlingsbar mark, samtidigt som 69,5% av småbrukarna förfogar över 5,2 procent 31. Vidare nyttjas marken på ett ohållbart sätt och de mest centrala miljöproblemen är relaterade till markförstöring samt skogsskövling. Under 2016 förlorade landet hektar skog - varav merparten i konflikdrabbade områden - vilket är en ökning med 44 procent jämfört med Detta är i sig ett stort problem för klimatet, men leder också till att lokalbefolkningen förlorar sin försörjning och ofta tvingas hitta alternativa inkomstmöjligheter inom illegal verksamhet. Återbördande av mark till de uppskattningsvis sex miljoner kvinnor och män som fördrivits från sina jordbruk är en av de största utmaningarna i postkonflikt Colombia. Trots att fredavtalets första punkt om landsbygdsutveckling inkluderar reformer för att komma åt utmaningarna går genomförandet långsamt. 28 Ärendenummer: UM2017/38812/BOGO 29 OECD Economic Surveys: Colombia Statistik från Världsbanken, Mångdimensionell fattigdomsworkshop, Svenska Ambassaden (22/2-18) 31 Censo Nacional Agropecuario, Estrategia integral de control a la deforestación y gestión de los bosques Ministerio de medio ambiente y desarrollo sostenible, 12

13 Portföljnivå Insatsportföljen har gått i önskvärd riktning och är i linje med fredsavtalets första punkt om landsbygdsutveckling. Under 2017 utgjorde insatsportföljen 17 procent av de totala utbetalda medlen och inkluderade totalt 11 insatser. En successiv ökning är planerad de kommande åren. De största investeringarna görs inom fredsfonderna där EUTF och IDB-fonden har ett särskilt fokus på miljömässigt hållbar landsbygdsutveckling. Under året har EUTF godkänt 29 projekt och IDB-fonden 13. Även om projekten ännu inte levererat resultat utgör de en viktig grund för framtida måluppfyllnad. Under året initierades MINGA-projektet vilket syftar till att stärka afro-colombianer i konfliktutsatta Chocó med att ta fram naturskyddsplaner i områden med särskilt stort biologisk mångfald. Detta ska öka dessa lokalsamhällens resiliens genom breddade försörjningsmöjligheter. Särskilt stöd ges genom den svenska myndigheteten Lantmäteriet, som ska tillhandahålla teknisk rådgivning inom ramarna för den colombianska statens rådgivande kommitté med internationella experter. Den ska genomförande 23 pilotprojekt inom integrerade markinformationssystem som innehåller: juridisk (t.ex. äganderätt), fysisk (t.ex. topografi) och kulturell (t.ex. markanvändning) information i en gemensam referensram. Pilotprojekten kommer vara vägledande vid framtagandet av en nationell policy inom detta område. För att bidra till ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden inkluderar portföljen stöd till de lokala utvecklingsprogrammen (Progamas de Desarrollo con Enfoque Territorial, PDETS) och stöd till FARCs ekonomiska återintegrering. Vidare ges stöd till kooperativ och solidarisk ekonomi. Sida fortsätter att utveckla finansiella instrument för samarbete med privatsektorn i konfliktdrabbade områden i Colombia. Dessa inkluderar Public Private Partnership (PPP) som Ruta Motor projektet och samarbetet med företagarnas samarbetsorganisation (Asociación Nacional de Empresarios de Colombia, ANDI) och challenge funds Innovations for Peace. Kvinnors ekonomiska utveckling är centralt och genom stöd från UN Women har myndigheten ansvarig för PDETS stärkt sin jämställdhetskapacitet. Insatsnivå Sidas långa erfarenhet i frågan har resulterat i ett koordinerat stöd till både La Comisión Colombiana de Juristas (CCJ) och FNs livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agricultural Organisation, FAO). Under 2017 bidrog Sida med 33 domstolsbeslut om återbördande av land till förmån för 893 människor (439 kvinnor och 454 män) i Antioquia, Bolivar, Cesar, Sucre och Meta. Detta stöd kopplas till FAO-insatsen vars syfte är att garantera hållbarheten i domstolsbesluten genom inkomstbringande och miljömässigt hållbara projekt för kvinnor och män som fått mark återbördad. I sex prioriterade kommuner har 231 familjer (varav 81 kvinnor) stärkt sin kapacitet i kvalitetsgransking, marknadsföring och förädling av produkter vilket bidragit till en produktionsökning på 56 procent samt bildandet av kluster för de olika jordbruksprodukterna så som honung, kaffe, kakao och mjölk 33. Större delen av produktionen sker med ekologiskt hållbara metoder. Ytterligare ett resultat är kvinnors ökade ekonomiska deltagande vilket har resulterat i diskussioner om förändrade mansroller och delat ansvar i hemmet samt möjligheter till barnormsorg. Genom flexibilitet i biståndsportföljen kunde Sida i ett kritiskt läge bemöta de akuta behoven som uppstod i FARCs återintegreringszoner. I samarbete med det nationella rådet för återintegrering (Consejo Nacional de Reintegración) bestående av medlemmar från regeringen, FARC och statens 33 FAOs årsrapport för 2017, Ärendenummer: UM2016/23933/BOGO 13

14 yrkesutbildningsinstitut Sena bidrog Sida, genom UNDP-stödet, till att säkra livsmedelsförsörjningen i samtliga 30 identifierade återintegreringszoner. Samtidigt skapade genomförandet av projekten sysselsättning också till ett ökat förtroende för den försenade återintegreringsprocessen Mål 1.7: Ökad tillgång till grundläggande och hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta regioner Utveckling mot strategimålet Statens mycket låga närvaro i konfliktutsatta regioner är en av grundorsakerna till ett bristande förtroende för staten, illegal verksamhet och utbredd korruption. I flera av landets regioner, som t.ex. i Chocó, Arauca, Nariño och Guajira har kvinnor och män ofta inte tillgång till dricksvatten, energiförsörjning, sjukvård eller skola. Exempelvis har enbart 21 procent av invånarna i Chocó tillgång till dricksvatten jämfört med 99 procent av invånarna i Bogotá 34. Att stödja det Colombianska reformarbetet för att öka styrningen av och den finansiella tilldelningen av resurser till lokal nivå är därför centralt. Portföljnivå Sidas stöd för att nå resultat inom detta område har hittills fokuserat på att stärka lokala myndigheters kapacitet att tillgodose hållbara samhällstjänster i konfliktutsatta områden. Nio procent av de utbetalda medeln 2017 gick till detta mål och inkluderar sex insatser. Inom EUTF har projekt med fokus på ökad tillgång till hållbara lösningar för vatten och sanitet verkställts i fem regioner, samtliga med brett lokalt ägarskap som borgar för hållbarhet. Med beslut om stöd till IDB-fonden kommer fokus att öka på leveran av samhällstjänster som rent vatten, hållbar energi och bättre hantering av naturresurser. Samarbetet mellan svensk och colombiansk polis bidrar också till resultatet, då en effektiv polis som medborgarna har förtroende är det första steget i ökad tillgång till rättvisa och statens samhällstjänster. Insatsnivå Sida samarbetar med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i fyra av konflikten hårt utsatta kommuner. Samarbetet har resulterat i framtagandet av metoder för genomförandet av offentliga policyer med särskilt fokus på kvinnors deltagande och miljömässigt hållbara lösningar. Ett annat resultat är framtagandet av en mobil digital plattform där 1102 kommuner själva kan fylla i statistik om t.ex. olika samhällstjänster samt främja informationsutbyte mellan kommunerna, vilket koordineras av den nationella planeringsmyndigheten (DNP). Med mer tillgänglig information är tanken att lokalbefolkningen och aktörer inom det civila samhället ska kunna ha större inverkan på de beslut om samhällstjänster som fattas på lokal nivå. 35 Givet de mycket komplexa processer som OECDs inträdesprocess innebär fokuserar Sidas projekt på att stärka den regionala samordningen av nationella policyer och utformningen av investeringar i samhällstjänster. Två av de totalt 23 kommittéerna om Offentlig styrning och miljö-och klimat policyer inkluderas i projektet. Som ett exempel kan nämnas framtagandet av arbetsplaner mellan de berörda institutionerna och hållbara lösningar för sophantering Índice Departamental de Competitividad 35 SKL Annual narrative report, Ärendenummer: UF2015/ /BOGO. 36 OECD Annual narrative report, OECD, Ärendenummer: UM2016/13300/BOGO 14

15 2.1.8 Mål 1.8: Stärkt kapacitet för att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor Utveckling mot strategimålet Det legala ramverket för skydd mot könsrelaterat våld förbättrades i Colombia i och med antagandet av lag 1257 från I det nuvarande systemet för övergångsrättvisa undantas förövare av konfliktrelaterat sexuellt våld möjlighet till amnesti i linje med internationella konventioner och bestämmelser. Men liksom i flera post-konfliktländer tender könsrelaterat våld att öka. Mellan 2015 och 2016 ökade våld i nära relationer med 6,8 procentenheter. Kvinnomorden har ökat med 12 procent vilket i praktiken betyder att var tredje dag mördades en kvinna i Colombia för att hon är kvinna. En svag ökning noteras i konfliktrelaterat sexuellt våld, där förövaren i mer än 30 procent av fallen är från militären. Särskilt utsatta för sexuellt våld är flickor mellan år. Straffriheten är utbredd och endast 2 procent av fallen om sexuella trakasserier fick en fällande dom Portföljnivå Under 2017 utgjorde de direkta insatserna för att stärka kapacitet för att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld två procent av de totala utbetalda medlen och inkluderar FARC före detta kombattanter samt delar av bredare stöd, ett med UN Women och ett med den colombianska polisen. Strategin för att förebygga könsrelaterat våld inkluderar andra insatser inom övriga strategimål. Insatsnivå I linje med jämställdhetsskrivningar i fredsavtalet och Sidas arbete med återintegrering av FARC före detta kombattanter där jämställdhet är prioriterat initierades under året ett pilotprojekt tillsammans med Fredkomissionärens kontor (OACP). Projektet är en universitetskurs riktad till kvinnor och män i 20 återintegreringszoner på temat jämställdhet, nya maskuliniteter, deltagande och kommunikation. Totalt deltog 137 kvinnor och 103 män i kursen och i varje zon togs det fram planer på hur könsrelaterat våld kan förebyggas vilka genomfördes i 15 zoner. Resultaten av de olika projekten varierar från zon till zon, men inkluderar bl.a. bildandet av jämställdhetskommittéer, utbildningspass om sexuella- och reproduktiva rättigheter samt koordinering och samarbete med lokala kvinnorättsorganisationer utanför zonerna 38. I samarbetet mellan svensk och colombiansk polis har våld i nära relationer och sexuellt våld varit en central del av projektet. 200 poliser utbildades på temat varav 10 utbildades till att bli lärare. Vidare togs en applikation fram för att underlätta för poliserna hur de bör agera i det direkta bemötandet med överlevare enligt lag Implikationer för det fortsatta strategigenomförandet Det finns idag ingen anledning att ändra riktning på stödområde eller mål. Under den givna femårsperioden kommer samtliga åtta strategimål att ha hanterats väl. Fördelningen av finansiella 37 La erradicación de las violencias contra las Mujeres: una tarea inaplazable en la construcción de la paz, Sisma Mujeres, Noviembre 25 de Ärendenummer: UM2017/19545/BOGO 39 Ärendenummer: UF2013/14843/BOGO 15

16 medel mellan målen planeras vara fortsatt ojämn. Verksamhet för att förstärkta institutioner för utbyggnad av samhällstjänster och leverans av tjänsterna har i nuläget inte kommit så långt som planerat. Det har tagit längre tid än önskat att få igång flera av dessa projekt inom ramen för de två fonder som varit något långsamma i uppbyggnadsfasen EUTF och IDB. Vad gäller social dialog planerar Sida inte att utvidga stödet, utan genomföra projektet med NIR samt inkludera frågorna i dialogen med ANDI och FIP (Fundacion Ideas Para la Paz). Efter kongressvalet och ny president 2018 kommer den politiska scenen ändras. Detta kan innebära ett minskat fokus på genomförandet av fredsavtalet med FARC samt ett ändrat förhållningssätt till ELN. Hur en ny politik påverkar beslut rörande illegala kokaodlingar och mineralutvinning vet vi inte, men att dessa frågor kommer ha en avgörande betydelse för de mest konfliktutsatta regionerna i landet samt för en eventuell förstärkning av statens närvaro och leverans av samhällstjänster är säkert. Korruptionsfaktorn är av stor betydelse. Får inte landet bukt med den kommer många investeringar och statliga transfereringar tyvärr inte generera en efterlängtad och avgörande förändring av livskvalitet på landsbygden. Utvecklingen i Venezuela påverkar hela Colombias gränsområde mot landet i öster. När fattigdomen breder ut sig flyr fler människor till Colombia. Kvinnor, män och barn i Venezuela riskerar att få ökad brist på både mat och mediciner. Trycket på Colombia som mottagarland kommer att öka. Detta i kombination med att stora gränsområden på båda sidor starkt influeras av i första hand ELN, men i Catatumbo även EPL. Dessutom härjar andra kriminella grupper längs gränsen vilket lett till att den illegala handeln, smuggling, liksom prostitution och rekrytering av barnsoldater har ökat. Social utrensning förekommer av samma grupper på vissa håll. Gränsområdet utgör ett riskområde för stabiliteten i Colombia och påverkar hela regionen. Fredsavtalets genomförande försvåras i och runtom t.ex. de FARC-zoner som angränsar till områdena. Ju fler problem FARC har i återintegreringszonerna desto mer ökar risken för att före detta kombattanter lämnar zonerna. Det har på flera håll uppstått nya grupper med ex-farc soldater. Det humanitära stödet kommer att öka i betydelse. Det bilaterala stödet behöver fokusera mer på resiliensskapande åtgärder inte minst i gränsområden och i Chocó för att undvika en förvärrad situation. För svenskt utvecklingssamarbete är det fortsatt viktigt att ge stöd till genomförandet av FARCavtalet. Även om den colombianska regeringen, de särskilda instanser som skapats och myndigheterna i landet värnar om resurser till detta genomförande, står det klart att resurserna och framför allt den politiska viljan behöver stöd av det internationella samfundet för att nå ända fram. Motståndet och ointresset från många sektorer i landet är stort. Sveriges långsiktiga och strategiska stöd har skapat en plattform av trovärdighet och god dialog länderna emellan, vilken gör det möjligt för Sverige att genom snabbt beslutade katalytiska stöd spela en viktig roll vid bryggan mellan politiska beslut och colombianskt finansierade projekt. Frågor Sverige kan driva framgent är: 1) Hur kan Sverige säkerställa att landets regering och de internationella givarnas fondstruktur genererar transparenta och hållbara lösningar för freden och kan inkludera genomförandet av ett eventuellt ELN-avtal i framtiden? 2) Hur kan Sverige verka för att Agenda 2030 verkligen fortsätter vara det ramverk som förenar landets ägarskap och utvecklingsplaner med fredsagendan? 3) På vilket sätt kan ett OECD-inträde öka förutsättningarna för privata och hållbara inversteringar i konfliktutsatta regioner? 16