KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2015-08-13 Sammanträdande organ Service- och tekniknämnden Tid Torsdagen den 20 augusti 2015, kl. 13.15 Plats Nr Formalia 1. Justering av närvarolista 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning Nr Tema. Rapport om städ - Muntligt Nr Information 5. Aktuell information - Muntligt 6. Månadsrapport för juni och juli 2015 - Underlag skickas ut senare Nr Ärenden 7. Service- och tekniknämndens underlag för Övergripande plan med budget för planperioden 2016-2018 Jakobsdal, Vingåkersvägen 18, Katrineholm Handl. Camilla Wiström Ulrica Rytterström Handl. Håkan Pettersson 8. Hyror och avgifter Karin Engvall Nr Anmälningsärenden 9. Anmälan av delegationsbeslut 10. Meddelanden Anneli Hedberg Ordförande Vänligen visa hänsyn till våra allergiker kom doftfri SERVICE- OCH TEKIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Vingåkersvägen 18 Org.nummer 212000-030 Telefon: 0150-570 00 61 80 Katrineholm www.katrineholm.se E-post: service.teknikforvaltningen@katrineholm.se
Dnr STN/2015:8-02 Underlag för Övergripande plan med budget för planperioden 2016-2018 Ordförandens förslag till beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom de åtaganden och den investeringsplan som finns i upprättat förslag till underlag för övergripande plan med budget 2016-2018. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen inför den fortsatta beredningsprocessen. Ärendebeskrivning Service- och teknikförvaltningen har upprättat förslag till underlag för Övergripande plan med budget för planperioden 2016-2018 enligt gällande direktiv och anvisningar. Facklig förhandling kommer att äga rum den 17 augusti 2015 genom förvaltningens samverkansgrupp. Förslag till beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom de åtaganden och den investeringsplan som finns i upprättat förslag till underlag för övergripande plan med budget 2016-2018. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen inför den fortsatta beredningsprocessen. Ärendets handlingar Dokumenten redovisas i sammanträdeshandlingarna som separata bilagor. Nämndes underlag för övergripande plan med budget för planperioden 2016-2018 Investeringsunderlag för planperioden 2016-2018
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum Vår beteckning 2015-08-10 STN/2015:8-02 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Förvaltningschef Magnus Gustafsson 1 (1) Service- och tekniknämnden Underlag för Övergripande plan med budget för planperioden 2016-2018 Ärendebeskrivning Service- och teknikförvaltningen har upprättat förslag till underlag för Övergripande plan med budget för planperioden 2016-2018 enligt gällande direktiv och anvisningar. Facklig förhandling kommer att äga rum den 17 augusti 2015 genom förvaltningens samverkansgrupp. Förslag till beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom de åtaganden och den investeringsplan som finns i upprättat förslag till underlag för övergripande plan med budget 2016-2018. Underlaget överlämnas till kommunstyrelsen inför den fortsatta beredningsprocessen. Ärendets handlingar Dokumenten redovisas i sammanträdeshandlingarna som separata bilagor. Nämndes underlag för övergripande plan med budget för planperioden 2016-2018 Investeringsunderlag för planperioden 2016-2018 Magnus Gustafsson Förvaltningschef SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress Vingåkersvägen 18 Postadress Telefon: 0150-570 00 vx 61 80 KATRINEHOLM Telefax: 0150-570 37 Org.nummer 212000-030 www.katrineholm.se service.teknik@katrineholm.se
Nämndens underlag för övergripande plan med budget Service- och tekniknämnden 2016
Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 Ansvarsområden och volymmått... 5 2.1 Service- och tekniknämnden... 5 3 Övergripande mål och resultatmål... 7 Tillväxt, jobb och egen försörjning... 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 8.2 Resultatmål... 8.3 Indikatorer... 9 5 Attraktiva boende- och livsmiljöer... 11 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 11 5.2 Resultatmål... 11 5.3 Indikatorer... 12 6 Utbildning... 13 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 13 6.2 Resultatmål... 1 6.3 Indikatorer... 1 7 Omsorg och trygghet... 16 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 16 7.2 Resultatmål... 17 7.3 Indikatorer... 17 8 Kultur, idrott och fritid... 21 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 21 8.2 Resultatmål... 22 8.3 Indikatorer... 22 9 Hållbar miljö... 2 9.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 2 9.2 Resultatmål... 25 9.3 Indikatorer... 25 10 Ekonomi och organisation... 27 10.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar... 27 10.2 Resultatmål... 28 10.3 Indikatorer... 28 2
11 Prioriteringar av investeringar... 30 12 Bilaga: Nya upphandlingar... 3 3
1 Inledning Det här dokumentet utgör Service- och tekniknämndens plan med budget för åren 2016-2018. Efter inledningen ges en kortfattad redogörelse för nämndens ansvarsområde samt ett antal faktauppgifter som ger en bild av verksamhetens produktion och volymer. Vidare presenteras de övergripande målen och resultatmålen, samt de utmaningar som nämnden står inför. Avsnittet därefter innehåller drift och investeringsbudget Planeringsarbetet inför planperioden 2016-2018 utgår från Vision 2025 samt det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen i april 2015. Planeringsdirektivet innehåller anvisningar till nämnden för planeringsarbetet inför den kommande planperioden. Nämndens resultatmål och övriga underlag utgör utgångspunkten för övergripande plan med budget 2016-2018.
2 Ansvarsområden och volymmått 2.1 Service- och tekniknämnden Service- och tekniknämnden ansvarar för en bred och mångfacetterad verksamhet som både riktar sig direkt till kommunens invånare och till kommunens kärnverksamheter. Nästan all nämndens verksamhet främjar på olika sätt en god folkhälsa - både vad avser god och nyttig mat, vackra utemiljöer och idrott. Nämnden ansvarar för de kommunala köken med måltider till förskola, skola, omsorg om äldre och funktionsnedsatta enligt det antagna måltidspolitiska programmet samt de lagar som styr kostverksamheten. De interna uppdragen inkluderar också administration av städentreprenad samt städning av förskolor. Kommunens växel tillhör nämndens ansvarsområde. Det gör även interna transporter, intern posthantering, omlastningscentral, verksamhetsvaktmästeri samt bilsamordning. En mycket offentlig del av service- och tekniknämndens verksamhet rör gator, parker, skog och natur. På nämndens bord ligger ansvaret för driften och skötseln av sommar- och vinterväghållning, gatubelysning, uppsättning av skyltar, kommunens ägda skog, beredskapsarbeten, friluftsanläggningar, parker och grönområden samt klottersanering. Verksamheten inkluderar även driften av kommunens ägda idrottsanläggningar och bidrag till föreningar inom nämndens ansvarsområde. Föreningskonsulenten är föreningarnas kontaktväg in till kommunen. Nämnden har också en handläggande roll när det gäller instruktioner i övriga föreningsfrågor och frågor rörande bidrag till föreningar i samråd med respektive nämnd. Servicen till kommunens invånare innefattar även konsumentrådgivning. Volymmått Utfall 201 Utfall jan-juni2015 Prognos 2015 Prognos 2016 Antal besökare i simhallen Asfaltsbeläggning, antal kvadratmeter Antal producerade växter i växthuset Antal lunchportioner förskola Antal lunchportioner grundskola Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet Antal dagsportioner särskilt boende för äldre Antal portioner matlåda äldreomsorg Antal ärenden hos konsumentvägledningen 13 17 68 16 120 000 135 000 21 02 0 15 000 5 000 107 271 85 000 122 000 122 000 * 125 395 270 000 235 000 * 308 766 570 000 570 000 * 72 932 120 000 132 000 * 61 783 123 000 123 000 3 919 20 56 51 000 50 000 311 120 300 300 Förslag till förändring av volymmått Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Antal anknytningar/abonnemang i kommunens växel Total städyta Antal bilar inom bilsamordningen Förslag till förändring Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till 5
Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Skötsel av grönyta, antal m², klass 1 Skötsel av grönyta, antal m², klass 2 Skötsel av grönyta, antal m², klass 3 Skötsel av grönyta, antal m², klass Drift/underhåll av kilometer GC-vägar Drift/underhåll av kilometer gatuvägar Antal deltagare vid arrangemang/läger i Sportcentrum Antal registrerade föreningar som söker bidrag Antal inkomna bidragsansökningar Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet Antal producerade växter i växthuset Förslag till förändring Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till Bör läggas till Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet och KTC Tas bort 2.1.1 Kommentarer till volymmått Årets asfaltsbeläggningsarbeten har inte kunnat påbörjas på grund av en utdragen juridisk process rörande asfaltsupphandling. Därför halveras det förväntade utfallet 2015 till 15 000 kvadratmeter, och prognosen för asfaltsbeläggningar 2016 höjs med motsvarande yta. Volymmåttet "Antal lunchportioner Duveholmsgymnasiet" Inkluderar även lunchportioner för Katrineholms Tekniska College, KTC. De förväntade utfallen för antal lunchportioner i förskola och grundskola 2015 är lägre än det antal som tidigare prognostiserats. Anledningen är att service- och teknikförvaltningen tillsammans med bildningsförvaltningen har börjat studera de faktiska frånvaroprocenten, vilket har medfört att antalet förväntade portioner justerats nedåt. * Volymmåttet har förändrats sedan 201, varför relevant jämförelsesiffra saknas. 6
3 Övergripande mål och resultatmål 7
Tillväxt, jobb och egen försörjning Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Service- och tekniknämnden handlar till stor del av lokala leverantörer vilket bidrar till tillväxt, jobb och egen försörjning, växande och mångsidigt näringsliv samt landsbygdutveckling. Flytten av den interna omlastningscentralen till de nya verksamhetslokalerna i kvarteret Sothönan möjliggör för fler småskaliga producenter (med begränsade egna lagringsutrymmen) att leverera större kvantiteter till kommunen. De nya lokalerna är bättre anpassade för hantering och förvaring av varor. Detta ger ökade förutsättningar för lokalt näringsliv att utveckla sina verksamheter. Service- och tekniknämnden arbetar aktivt med att, utifrån gällande lagstiftning, möta lokala företagare i samarbete med Telge inköp och näringslivskontoret. Attraktiva, tillgängliga livsmiljöer och idrotts- och fritidsanläggningar kan bidra till att människor trivs, väljer att bosätta sig och kanske till och med etablera sina företag i Katrineholm. De många arrangemangen inom Sportcentrum, med en miljon besökare per år, ger gyllene tillfällen att visa upp vad kommunen har att erbjuda. Samverkan med turistnäringen och näringslivet bör utvecklas för att kunna sälja in Katrineholm som en modern och kaxig stad i Stockholms närhet. Service- och tekniknämndens förvaltningsorganisation står både inför stora pensionsavgångar och tillkommande verksamheter, till exempel nya förskoleavdelningar. Under det kommande året kommer mycket arbete att krävas för att inventera kompetensbehoven och se över möjliga praktikplatser, tillsammans med socialförvaltningen, Viadidakt och arbetsförmedlingen. Service- och teknikförvaltningen har sett flera goda exempel genom åren, där arbetslinjen och andra åtgärder möjliggjort för praktikplatser som sedan har lett vidare till vikariat..2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Invånarantalet ska öka till minst 3 000 personer vid mandatperiodens slut Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Fler nystartade företag Fler ungdomar ska starta UF-företag Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka 8
.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Invånarantalet ska öka till minst 3 000 personer vid mandatperiodens slut Invånarantal SCB befolkningsstatis tik Ytterligare förbättrat företagsklimat Ökad branschbredd i det lokala näringslivet Växande handel och besöksnäring Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafik- och miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Andel av totala antalet branscher i Sverige som finns representerade i Katrineholms näringsliv Försäljningsindex för dagligvaruhandeln Försäljningsindex för sällanköpsvaruhandeln Detaljhandelns totala omsättning Sysselsättning inom handeln Antalet lokala leverantörer via den interna omlastningscentralen ska öka Omsättningen inom besöksnäringen Sysselsättning inom besöksnäringen SKL:s mätning Insikten. KKiK Svenskt Näringsliv redovisning SBF baserad på kundenkät KIAB kundenkät Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB Handeln i Sverige, HUI Research AB. Antal sysselsatta 16+ år inom total detaljhandel mätning, STF TEM (turismekonomis k mätning) TEM (turismekonomis k mätning) Fler nystartade företag Antal nya företag Nyföretagarcentr ums Antal nya företag per 1000 invånare Antal nya företag som finns kvar efter tre år Nyföretagarcentr ums företagarbarome ter, Bolagsverket. KKiK Udda år Jämna år NY. Ger möjligheter för fler startade företag som kan leverera via kommunens interna omlastningscentral. 9
Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Fler ungdomar ska starta UFföretag Antal elever som driver UF-företag Ung Företagsamhet Södermanland Andelen deltagare i kommunens arbetsmarknadsverksamhet som börjar arbeta eller studera efter avslutad insats ska öka Resultat vid avslut i kommunens arbets-marknadsverksamhet, andel deltagare som börjat arbeta redovisning Viadidakt, SKL Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, andel deltagare som börjat studera redovisning Viadidakt, SKL Andelen studerande som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare ska öka Andel deltagare som klarar målen i utbildning i svenska för invandrare redovisning Viadidakt, Skolverket Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning ska öka Andelen kvinnor och män med ekonomiskt bistånd som övergår till egen försörjning redovisning SOC Andel personer med ekonomiskt bistånd som anvisas till Viadidakt som går vidare till studier eller arbete redovisning Viadidakt Tillgången till fiberbaserat bredband ska öka Andel invånare med tillgång till fiberbaserat bredband, i tätort resp landsbygd PTS Andel invånare med tillgång till 100 Mbit/s bredband, i tätort resp landsbygd PTS 10
5 Attraktiva boende- och livsmiljöer Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Katrineholm är en trädgårdsstad som invånarna är stolta över. Det är något som kan lyftas fram ytterligare och befästas även utanför kommungränsen. Stadsparken är en av många pärlor, Djulöområdet är en annan. I Djulögruppen samverkar företagare, föreningar och kommunen - alla verksamma på Djulöområdet. Målet är att området ska fortsätta att utvecklas och att attraktiviteten ska öka. En översyn av campingens nuvarande reception/kiosk och strandcafé är nödvändig och kommer att påbörjas under året. Det är i dagsläget inte optimalt att ha dessa funktioner i olika byggnader, dessutom är byggnaderna slitna och har stora kommande underhållsbehov. Inventering och dokumentation av gator, vägar, gång- och cykelvägar, broar, skyltning, gatubelysning, trafikljus, grönområden, spår och leder, badplatser och alla parker ska uppdateras och föras in i aktuella driftprogram. Dokumentationen kan sedan omsättas till moderna underhålls- och skötselplaner. Detta för att kunna planera, driva och utvärdera verksamheten på effektivast möjliga sätt. Dokumentationen kan också kompletteras med demografiska kartläggningar och användas som underlag vid medborgardialoger där flickor, pojkar, män och kvinnor inom ett visst geografiskt område kan få vara med och tycka till om exempelvis planering av parker och lekplatser. Detta för att de ska anpassas på bästa sätt efter de boende i närmiljön. En kommungemensam grönplan håller på att tas fram, i förlängningen innebär den en strukturell översyn av skötsel och underhåll inom service- och tekniknämndens verksamhetsområde. Uppdaterade och datoriserade underhålls- och skötselplaner kommer att underlätta och kanske vara direkt nödvändiga för att kunna hantera detta arbete. Matfrågan är en annan viktig faktor för att boende- och livsmiljön ska vara attraktiv för både nuvarande och nya invånare. Ett sätt att främja både en levande landsbygd och närproducerade råvaror i kommunens kök vore att hålla kor och får på kommunens ängsmark. Möjligheterna för detta vore intressant att undersöka under kommande år. 5.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Ökat bostadsbyggande Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Fortsatt bra kommunikationer Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar 11
5.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Ökat bostadsbyggande Antal färdigställda lägenheter i nybyggda hus, totalt samt uppdelat på småhus respektive flerbostadshus SCB Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus SBF, egen redovisning av sålda tomter Andelen nöjda hyresgäster hos KFAB ska öka Kundnöjdhet avseende KFAB:s bostäder KFAB kundenkät Jämna år Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka Tillgänglighet till kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker lekplatser med mera) redovisning, STN Ny indikator. Fortsatt bra kommunikationer Invånarnas bedömning av kommunikationerna SCB:s medborgarundersökning Udda år Antal resande med stadstrafiken (buss) Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl 06-09 samt 16-19 under normal säsong) Samtrafiken (tidtabellerna 56, 60, 61, 70, 80) Förbättrad standard på gator, vägar, gång- och cykelvägar Andelen invånare som är nöjda med kommunens gång- och cykelvägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Udda år Andelen invånare som är nöjda med kommunens gator och vägar (belysning, underhåll, snöröjning, trafiksäkerhet) SCB:s medborgarundersökning Udda år Vägunderhåll i förhållande till beräknat nyvärde redovisning STF 12
6 Utbildning Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar En bra måltidsverksamhet bidrar till att elever mår bra och trivs i skolan samt ger dem bättre förutsättningar för att klara kunskapsmålen. Samarbetet mellan bildningsnämnden och serviceoch tekniknämnden är en del i att gemensamt uppnå kommunens vision om god och jämlik hälsa. Katrineholms kommuns skolor har som mål att alla elever i årskurs 7, 8 och 9 ska nå kunskapsmålen i matematik. Att kunna koncentrera sig är en förutsättning för att kunna studera. Därför bedrivs under 2015 ett projekt med syfte att undersöka om mellanmål på skoltid (ökat näringsintag) leder till ökad koncentrationsförmåga. Under projektet serveras berörda klasser ett mellanmål under lektionstid. Projektet avslutas i början av 2016 då resultaten kommer att sammanställas och analyseras. Utfallet kan komma att ligga till grund för rekommendationer, satsningar eller nya projekt under 2016. Ytterligare ett steg i att säkra elevernas näringsintag är att få även de äldre eleverna att äta skollunch varje dag. I de yngre klasserna är skollunchen en del i en planerad skoldag där en vuxen följer med barnen till restaurangen. I högstadiet och gymnasiet, då ansvaret läggs på eleverna, är det viktigt att måltidsupplevelsen blir så tilltalande att alla elever väljer att gå till restaurangen. Genom en bättre dialog med elever och skolans pedagoger samt en utveckling av måltidsmiljön och måltidsutbudet, ska elevnärvaron vid skollunchen i kommunens högstadieskolor, Duveholmsgymnasiet och Katrineholms tekniska college öka. Under 2015 har ett mätverktyg utarbetats för att följa upp elevnärvaron i skolrestaurangerna. De första mätvärdena sammanställs hösten 2015. Anställda vid service- och teknikförvaltningen och bildningsförvaltningen arbetar aktivt tillsammans för att hantera gemensamma uppdrag. Till exempel främjas fler vuxna i skolan som ska synas och vara förebilder för elever samt minska skadegörelse i skolans lokaler. Utvärderingen av elevers/kunders nöjdhet med mat och städning sker i samverkan, med hjälp av enkätverktyget Qualis. Förvaltningarna ska även tillsammans se över de rekommendationer angående hygienfaktorer som finns från Folkhälsoråden 201. För att bättre kunna tillgodose de yngsta gästernas behov och önskemål kommer det nya tillagningsköket, som öppnar på Guldregnet 2016, att bli ett renodlat förskolekök. Inom service- och tekniknämndens uppdragsområde inryms kommunens simundervisning. Sedan bildningsnämnden har lagt om simundervisningen till att börja i förskoleklass har ett intensivt planerings- och undervisningsarbete pågått. Bland annat har upplägg och metodik utvecklats. Simundervisningen har med lyckade resultat genomförts med intensivundervisning i fyraveckorsblock och lovsimskolor erbjuds numera på höst-, jul- sport och skollov för de elever som inte klarat uppsatta mål. För att säkra detta koncepts hållbarhet och klara omställningen fullt ut behövs ett fortsatt gott samarbete med bildningsnämnden. 13
6.2 Resultatmål Resultatmål Förskolan ska byggas ut efter behov Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Höjd utbildningsnivå i kommunen Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Nämndens/bolagets resultatmål 6.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Förskolan ska byggas ut efter behov Minst 15 nya förskoleavdelningar ska öppnas under mandatperioden redovisning BIF Andel barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum KKiK, egen redovisning BIF Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum KKiK, egen redovisning BIF Trygg och utvecklande förskoleverksamhet Antal barn per avdelning i förskolan redovisning BIF Faktisk personaltäthet, antal närvarande barn per närvarande personal redovisning BIF Kvalitetaspekter i förskola KKiK, egen redovisning BIF Föräldrarna ska vara nöjda med den verksamhet som bedrivs i Katrineholms förskolor Qualis enkät till föräldrar Alla elever ska tidigt klara kunskapsmålen i skolan Andel flickor och pojkar som går ut årskurs 1 som kan läsa redovisning BIF Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 3 Skolverket Andel flickor och pojkar som får godkänt i alla delmoment för de nationella proven i årskurs 6 Skolverket Fler elever ska klara målen i grundskolan och nå höga resultat Andel flickor och pojkar i årskurs 9 som är behöriga till gymnasieskolan Skolverket Meritvärdet för flickor och pojkar i årskurs 9 Skolverket 1
Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Fler elever ska klara målen i gymnasieskolan och nå höga resultat Andel flickor och pojkar som fullföljer gymnasieprogram inom år Skolverket Andel flickor och pojkar med grundläggande behörighet till universitet och högskola SCB och Skolverket Betygspoäng för flickor och pojkar efter avslutad gymnasieutbildning SCB och Skolverket Andelen elever som mår bra och trivs i skolan ska öka Antal barn per klass i förskoleklass-årskurs 3 redovisning BIF Andel flickor och pojkar i årskurs 5 som har en positiv syn på skolan och undervisningen KKiK Andel flickor och pojkar i årskurs 8 som har en positiv syn på skolan och undervisningen KKiK Andelen flickor och pojkar som mår bra Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Vart tredje år Andelen flickor och pojkar som inte använder tobak, alkohol eller droger Landstinget Sörmland, Liv & hälsa ung Vart tredje år Elevnärvaron vid skollunchen ska öka på högstadiet och Duveholmsgymnasiet redovisning STF Duveholmsgymnasiet och KTC Höjd utbildningsnivå i kommunen Andel kvinnor och män som klarar målen i gymnasial vuxenutbildning Skolverket Andel kvinnor och män som börjat på universitet/högskola inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning SCB och Skolverket Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning SCB Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Udda år Antal personer som deltar i kommunens aktiviteter för att öka den digitala delaktigheten redovisning, KTF 15
7 Omsorg och trygghet Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Dietiståtagandet gentemot vård- och omsorgsnämnden har minskats vilket kommer att påverka arbetets omfattning och rutiner, till exempel handledningen inom handikappomsorgen. Fokus kommer att ligga på att minska undernäringen hos äldre kvinnor och män, handledning vid individärenden i äldreomsorgen och utredningar där det föreligger svårigheter att äta. Arbetet för kortad nattfasta kommer att utvecklas genom en ny blankett som kan användas direkt på avdelningarna för att registrera nattfastan och direkt beräkna antalet timmar. Den testas under 2015. Bland fördelarna märks att mätningarna blir mer effektiva och att avdelningarna får snabbare återkoppling. Service- och tekniknämndens matdistribution ansvarar för hemleverans av matlådor till äldre kvinnor och män i Katrineholm. Verksamheten är under utveckling för att ge utökade valmöjligheter av maträtter och ökad kännedom om matlådans kvalitet. För att bidra till goda levnadsvanor hos äldre är målsättningen att matlådan ska blir ett än mer attraktivt alternativ och att användandet av den på så sätt ska öka. Öppna jämförelser vad gästen tycker om maten har kompletterats med en egen undersökning om vad brukare i äldreboenden tycker om matsedel och måltidsmiljö. Resultatet kommer att användas under 2016 för att anpassa matsedelns rätter och utveckla måltidsmiljön på äldreboendena. Projektet Mat är liv och lust har under 2015 fått en fortsättning, brukare på Igelkottens vårdboende har erbjudits två lunchalternativ. Under våren 2016 ska detta utvärderas inför eventuell implementering på andra särskilda boenden. Under 2016 ska service- och tekniknämndens vaktmästaruppdrag utredas tillsammans med bildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden. Syftet är att tydliggöra roller och ramar. Förhoppningsvis kan utredningen resultera i avlastning för personal inom skolan och vården, och samtidigt fler närvarande vuxna i skolan. För att Katrineholm ska upplevas som en trygg och säker kommun är det vikigt att arbeta förebyggande mot skadegörelse och klotter, ett viktigt forum för detta är Brottsskadeskyddande rådet, BROSK. Vid händelse av skadegörelse eller klotter är det viktigt att åtgärda/reparera och sanera så snart som möjligt. För att klara detta behövs samverkan mellan kommunen, kommunens bolag, företagare, fastighetsägare och privatpersoner. Ett felhanteringssystem med en app kan utveckla detta. Där kan felanmälan för klotter, skadegörelse, trasig vägbelysning, potthål med mera tas emot och skickas vidare till aktuell handläggare och efter åtgärd både följas upp till inrapportör och vara underlag för statistikuppföljning. Detta skulle kunna ske i samarbete med kommunens växel. Samarbetet med Telge Inköp har lett till, och kommer att fortsätta leda till, ett ökat antal avtal med smalare avtalsområden. Detta i sin tur kommer att leda till ett ökat antal leveranser från fler 16
leverantörer. Den nya omlastningscentralen spelar där en roll i både miljöhänseende och också i hantering och samordning gentemot kommunens verksamheter. Med fastställda leveranstillfällen kan samlastade kollin bestående av ett flertal beställningar hanteras mer effektivt. På detta sätt kan omlastningscentralen användas för att minska antalet tunga transporter i tätorten och bidra till en tryggare trafikmiljö i staden. Trygghetsvandringar utförs och ska fortsätta att utföras, både i ljus och i mörker. I samband med dessa förebyggs, upptäcks och åtgärdas många punkter som slutligen bidrar till att kommunen blir trygg och säker. De kommunala badplatserna kommer att utrustas med ny säkerhetsutrustning och skyltar med information som ska användas vid kontakt med räddningstjänst vilket också ger en ökad trygghet i kommunen. Sportcentrums medarbetare genomgår regelbundet utbildningar inom första hjälpen och hjärtstartare. Detta är något som samtlig personal i service- och teknikförvaltningen ska genomgå. I och med att förvaltningens arbetsuppgifter är publika och utförs i hela kommunens geografiska område kan utbildade medarbetare bidra till en säkrare kommun. 7.2 Resultatmål Resultatmål Nämndens/bolagets resultatmål Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäringför äldreomsorgens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare 7.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen KKiK, egen redovisning VOF Antal platser på demensavdelningar redovisning VOF Inleda byggnation av ett nytt äldreboende redovisning VOF/KFAB Ytterligare en gruppbostad ska skapas för unga med funktionsnedsättning redovisning VOF/KFAB Ökad trygghet för hemtjänstens brukare Personalkontinuitet inom hemtjänsten antal personer som en hemtjänsttagare möter under 1 dagar, medelvärde KKiK, egen redovisning VOF 17
Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende Minskad risk för undernäringför äldreomsorgens brukare Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning Andel brukare inom hemtjänst som svarar att de är trygga i sin bostad Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen Andel brukare inskrivna i hemsjukvården med en sam-ordnad individuell plan (SIP) Omsorgsoch serviceutbud hemtjänst Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hemtjänst de har Kvalitetsaspekter inom särskilt boende för äldre Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de är trygga i sin bostad Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt äldreboende Andel brukare i särskilt boende med risk för undernäring enligt bedömning i Senior Alert Andel av brukare i särskilt boende med bedömd risk för undernäring som har en planerad förebyggande åtgärd Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 13 timmar (med hänsyn till den enskildes önskemål) Kvalitetsaspekter inom LSS-boende Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är trygga i sitt boende Kompassen, egen redovisning VOF KKiK, egen redovisning VOF Närvård Sörmland KKiK, andel av maxpoäng. redovisning VOF. Socialstyrelsens brukarundersökn ing, KKiK KKiK, andel av maxpoäng. undersökning samt uppgifter från Äldreguiden och Palliativa registret Kompassen, egen redovisning VOF Socialstyrelsens brukarundersökn ing, KKiK Kvalitetsregistret Senior Alert Kvalitetsregistret Senior Alert Kvalitetsregistret Senior Alert KKiK, andel av maxpoäng. redovisning VOF. Kompassen, egen redovisning VOF Udda år Udda år Udda år Kvalitetsaspekter inom LSS KKiK, egen Bör ändras till "nattfasta kortare än 11 timmar..."! 18
Resultatmål Indikator Källa Barn och ungdomar i behov av stöd från socialnämnden ska i ökad utsträckning upptäckas tidigt och få insatser där barnets behov sätts i centrum daglig verksamhet Andel brukare inom omsorg till personer med funktions-nedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation Andel brukare inom omsorgen till personer med funktionsnedsättning som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda Antal informationsbesök av socialsekreterare på förskola, BVC och skola Genomsnittlig utredningstid (antal dagar) för individ- och familjeomsorgens utredningar avseende barn och ungdomar 0-20 år redovisning VOF Kompassen, egen redovisning VOF Kompassen, egen redovisning VOF redovisning SOC KKiK, egen redovisning SOC Uppfölj ning Udda år Udda år Kommentar Andel av barn som kommunen placerar i familjehem/på institution som genomgår hälso- och tandvårds-undersökning i samband med socialnämndens första placering av individen redovisning SOC Andel barn i familjehem som besökts minst en gång per kvartal redovisning SOC Andel av de barn och ungdomar som kommunen placerat i familjehem/på institution som klarar målen i skolan redovisning SOC/BIF Fortsatt utveckling av socialnämndens insatser utifrån den enskildes behov Andel brukare som upplever att behovet är tillgodosett redovisning SOC baserat på brukarundersökn ing Andel brukare som upplever att socialnämnden har god tillgänglighet och bra bemötande ska öka redovisning SOC baserat på brukarundersökn ing Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen SCB:s medborgarundersökning eller polisens Udda år trygghetsunders ökning Andel klotter som saneras inom 2 timmar avseende fastigheter som kommunkoncernen ansvarar 19
Resultatmål Indikator Källa för Antal anmälda våldsbrott i kommunen, (per 100 000 invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranleder larmning av räddningstjänst där en första insats gjorts av enskilda BRÅ VSR VSR VSR VSR Uppfölj ning Kommentar 20
8 Kultur, idrott och fritid Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Det nya idrottspolitiska programmet bygger på nuvarande kommunplan och fördjupar och utvecklar den politiska viljeinriktningen inom området. Det ska fungera som en vägledning vid prioriteringar och satsningar. Även reglementet för de kommunala stöden till idrottsföreningar anpassas efter det idrottspolitiska programmets innehåll. Det första viktiga steget i arbetet med det idrottspolitiska programmet är att kommunicera ut det till berörda föreningar och förvaltningar, vilket kommer att ske under året. Det idrottspolitiska programmet reviderades under 2015. Detsamma gäller det måltidspolitiska (tidigare kostpolitiska) programmet. Tillsammans utgör de viktiga hörnstenar för hela kommunens folkhälsoarbete. Extra tydligt är detta just för service- och tekniknämnden, men folkhälsoarbetet handlar inte enbart om kost och idrott utan det går som en röd tråd genom nämndens verksamheter - till exempel avseende cykelbanor, trygga parker, säkra varutransporter med mera. Föreningskonsulentens funktion som en kontaktväg in till kommunen för alla föreningar ska fortsätta att utvecklas och vara i en central position i Katrineholms föreningsliv. Likaså ska samarbetet med SISU Idrottsutbildarna utvecklas och fördjupas. Framtidsgruppen med politiker, föreningar SISU och kommuntjänstemän ska fortsätta verka och utveckla sportcentrumområdet till en modern, funktionell och attraktiv mötesplats. Alla delar av kommunen ska tydligare inkluderas i framtidsgruppens arbete, former för detta behöver utvecklas för att täcka in hela Katrineholm. Sportcentrum ska fortsätta arbeta med kundfokus och bemötande. Sportcentrums arrangemang och läger tar årligen emot en miljon besökare och är ett av Katrineholms viktigaste turistmål. Det finns också en stor social betydelse av att ha barn och ungdomar, flickor och pojkar, aktiva i idrottsrörelsen. Lokalbokningssystemet som används vid bokningar av kommunens lokaler och idrottsanläggningar, ska få förbättrad funktionalitet, bli mer användarvänligt och enklare att använda för medborgare, föreningar och kunder. Nuvarande programvara kommer att uppgraderas och bytas ut till en helt webbaserad motsvarighet. För att förbättra möjligheterna för brukare i äldreomsorgen att delta i sociala aktiviteter ska restaurangerna utvecklas. De ska inte bara kunna tillhandahålla mat och näring utan också erbjuda en trevlig miljö för samvaro och socialt utbyte för brukarna.. 21
8.2 Resultatmål Resultatmål Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts-, och fritidslivet Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen Jämställda kultur-, och fritidsverksamheter Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka Nämndens/bolagets resultatmål 8.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts-, och fritidslivet Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Udda år Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) SCB:s medborgarundersökning Udda år Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten SCB:s medborgarundersökning Udda år Invånarnas bedömning av utställnings- och konstverksamheter SCB:s medborgarundersökning Udda år Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter SCB:s medborgarundersökning Udda år Andel barn och ungdomar som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet SCB:s medborgarundersökning, tilläggsfråga Sportcentrum ska ha nöjda utövare och besökare Andel nöjda utövare och besökare på Sportcentrum mätning, STF Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter på vardagar KKiK, egen redovisning VOF Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen KKiK, egen redovisning VOF Andel äldre i särskilt boende som inte besväras av ensamhet Socialstyrelsens brukarundersökn ing Andel äldre med hemtjänst som inte besväras av Socialstyrelsens brukarundersökn 22
Resultatmål Indikator Källa Jämställda kultur-, och fritidsverksamheter Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka ensamhet Fler äldre som äter i de kommunala lunchrestaurangerna. Könsfördelning på Perrongen, Lokstallet. Könsfördelning bland deltagare i det kulturella föreningslivet Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare som äter frukt och grönt minst fem gånger per dag Andelen användare av matdistributionens matlådor ska öka Andel invånare som ägnar minst 3 timmar per vecka åt måttligt ansträngande aktiviteter ing mätning,stf redovisning KTF redovisning KTF Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor mätning, STF Hälsa på lika villkor Uppfölj ning Kommentar Ny indikator. 23
9 Hållbar miljö Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 9.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunen kan sprida och marknadsföra elbils användning och utveckling av gasbilar bland kommunens invånare genom ett aktivt arbete tillsammans med lokala företagare samt andra kommuner. Främst skulle det ske genom fortsatt utbyggnad av laddstationer samt inköp av elbilar till den egna verksamheten. Planer finns på att montera avfallskvarnar i produktionsköken. I dessa samlas sedan matslam upp i en behållare för att hämtas och omvandlas till biogas i Rosenholm. Gasen kan sedan användas i kommunens biogasdrivna bilar. Ett arbete tillsammans med Sörmlands vatten pågår för användande av fettavskiljare och avfallskvarnar. Framtidsgruppen har under ett drygt år arbetat med Sportcentrumområdets fortsatta utveckling. Ett prioriterat utvecklingsområde är Backavallen och dess möjligheter att utnyttja den befintliga energianläggning som ännu inte nyttjas fullt ut. Det finns ännu outnyttjad kapacitet/energi att ta tillvara på, detta behöver utredas och diskuteras vidare. Projektet Klimatsmart ekomat har inneburit ett ökat användande av ekologiska och närproducerade livsmedel. I dagsläget ligger kommunens inköp av ekologiska och närproducerade livsmedel klart över målnivåerna på 30 respektive 6 %. För att fortsätta utvecklingen är ambitionen, enligt det måltidspolitiska programmet, att andelen närproducerade respektive ekologiska livsmedel ska höjas till 0 respektive 15 % under mandatperioden. Det har även genomförts en övergång från utländska till svenska varor, och allt kött och kyckling som serveras i kommunens skolor, förskolor och äldreboenden kommer idag från Sverige. De goda resultaten har möjliggjorts genom en tioprocentig ökning av råvarukostnaden samt en omställning till mer klimatsmarta recept med mer säsongsgrönsaker samt mer mat lagad från grunden. Omställningen till klimatsmart ekomat har inneburit förändringar för både kockar och gäster. Tydligast för gästerna är att måltiderna innehåller mer vegetabilier och att vissa råvaror, exempelvis tomat och gurka, främst serveras under säsong. För att skapa acceptans hos matgästerna och öka kunskapen om matens påverkan på miljön krävs en ökad dialog kring klimatsmart mat. Där blir den pedagogiska skolmåltiden oerhört viktig. Ambitionen är att servera klimatsmarta måltider som uppskattas av såväl små som stora gäster. Få saker är så individuella som smakupplevelser, så för att säkerställa att måltiderna passar alla kommer utbudet av maträtter att utvecklas under året. Fortsatt satsning på måltidsmiljön och nya större serveringsdiskar i kommunens restauranger möjliggör att fler maträtter kan erbjudas. Ambitionen är att minst tre maträtter dagligen ska serveras i skolrestaurangerna. 2015 gick kommunen in i ett nytt livsmedelsavtal som är bättre anpassat efter de nya inköpsmönstren. Det innebär att prisbilden på ekologiska livsmedel blivit betydligt bättre än föregående år. Tidigare erfarenheter visar dock att priserna under en avtalsperiod vanligtvis stiger, så prisbilden kommer troligtvis att successivt försämras fram till 2018. En ökad efterfrågan på svenska råvaror samt ökade foderpriser gör också att priserna för svenskt kött och kyckling stiger kraftigt för tillfället. Med hänsyn till detta behöver service- och tekniknämnden verka för att öka användandet av viltkött i samarbete med lokala leverantörer. 2
Ett annat sätt att bidra till miljön och hålla nere livsmedelskostnaderna är att inte slänga mer mat än nödvändigt. Trots ett stort arbete med att synliggöra matsvinnet genom årligen återkommande svinnmätningar har inte kommunens matsvinn minskat nämnvärt. Framför allt är det serveringssvinnet i mottagningsköken som är det stora problemet. I tillagningsköken slängs väldigt lite mat jämfört med jämförbara mätningar i andra kommuner. Det pilotprojekt som utvärderats under våren 2015 visar att en tydligare kommunikation mellan tillagningskök och mottagningskök gör att matsvinnet kan minska. Projektet mynnar ut i nya beställningsrutiner som ska implementeras i samtliga kök 2016. Förhoppningsvis innebär det att målet att minska matsvinnet med 20 % till 2020 kommer att uppnås. Under 201 och 2015 har gatubelysningsarmaturerna i kommunens kransorter bytts ut till mer energieffektiva och miljövänliga LED-armaturer. Utbytet fortsätter successivt i Katrineholm vilket bidrar till en minskad energianvändning i kommunen. 9.2 Resultatmål Resultatmål Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Kommunens energiförbrukning ska minska Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamheter inom förskola, skola och äldreomsorg Nämndens/bolagets resultatmål 9.3 Indikatorer Resultatmål Indikator Källa Uppfölj ning Kommentar Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen redovisning STF baserad på underlag från Transportstyrels en, KKiK, Miljöfordon Syd Kommunens energiförbrukning ska minska Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 redovisning KFAB Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 redovisning KFAB Minst hälften av matavfallet ska behandlas biologiskt så att energi och näring tas till vara Andel matavfall som återvinns Andel hushållsavfall som återvinns genom KKiK, Avfall Sverige 25
Resultatmål Indikator Källa Andelen sjöar med god ekologisk status ska öka Skyddad natur ska bevaras för att främja biologisk mångfald Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamheter inom förskola, skola och äldreomsorg materialåtervinning, inklusive biologisk behandling Andel sjöar med god ekologisk status Areal reservat och biotopskydd Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Minskning av inköp av heloch halvfabrikat Andel barn som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andel äldre som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andelen äldre som svarar att maten smakar ganska/mycket bra på sitt särskilda boende Andelen äldre som svarar att måltiderna på sitt särskilda boende ofta/alltid är en trevlig stund på dagen Andelen äldre på särskilt boende med en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna Andel barn som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel äldre som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen redovisning SBF, mätning av fosfor och kväve i 26 sjöar SCB redovisning STF KKiK, egen redovisning STF redovisning STF redovisning STF Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsens undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen Socialstyrelsens kommun- och enhetsundersök ning inom äldreomsorgen Ny källa: KKiK Uppfölj ning Udda år Ny uppföljni ng: Kommentar Tas bort, ersätts med följande tre indikatorer: Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny text indikator: Andelen äldre på särskilt boende som har möjlighet att välja mellan olika maträtter 26
10 Ekonomi och organisation God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning 10.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar För att upprätthålla kostnadseffektivitet och kvalitet är det viktigt att planering, utförande och utvärdering av nämndens verksamheter sker kontinuerligt. Samverkan är här ett nyckelord - internt i förvaltningen, men också med kommunens övriga förvaltningar och bolag som KFAB, KIAB och SVAAB. Inte minst gäller detta de interna ekonomiska spelreglerna, vilka fortsätter att vara aktuella under 2016. Samverkan krävs även kring det ökande elevantalet i skola och förskola. Flera kök och matsalar har på grund av utrymmesskäl svårt att ta emot fler elever och att leverera fler portioner. En del skolor har redan idag svårt att få schemaläggningen av lunchen att fungera. Öppnande av fler mottagningskök ställer i sin tur högre krav på mattransporterna. För att säkerställa en bra måltidssituation är det av stor vikt att service- och tekniknämnden och bildningsnämnden är samordnade vid öppnande av nya förskoleavdelningar och vid placering av elever. På samma sätt är det viktigt att samarbeta kring den resursökning och kompetenshöjning som krävs vid ökat antal specialkoster, för att garantera barnen trygga och säkra måltider. Förvaltningarna bör även bevaka regeringsförslaget angående minskade barngrupper i förskolan. Under 2016 ges service- och teknikförvaltningen även i uppdrag av bildningsförvaltningen att göra en översyn där verksamhetens kombinationstjänster inom kök och städ utvärderas, och eventuella effektiviseringsmöjligheter kartläggs. Service- och teknikförvaltningen står inför ett generationsskifte, med stora pensionsavgångar under de kommande åren. Mångårig kompetens och erfarenhet riskerar att förloras om inte skiftet hanteras på ett bra sätt. Det är därför mycket viktigt att, i god tid, arbeta med kompetensöverföring och rekrytering. Arbetet med organisationsstrukturen ska fortsätta, nu med genomlysning av hur service- och teknikförvaltningen arbetar längre ut i organisationen. Tidigare har chefsnivåerna omorganiserats, nu säkerställs det att verksamheterna fungerar på bästa sätt. Med enhetliga befattningar och arbetsbeskrivningar blir organisationen tydligare. Ett arbetsledarråd kommer att införas för bland annat erfarenhetsutbyte, ökad samhörighet och möjlighet att tillvarata och fördela gruppernas personalresurser på bästa sätt. Flytten av verksamhetslokaler till kvarteret Sothönan kommer inte bara att innebära nya fysiska lokaler. Nya arbetssätt, samarbeten och kulturer kommer att skapas. Det kommer att vara viktigt med ett tydligt och enat ledarskap hos chefer och arbetsledare för att kunna implementera detta. Städytorna har ökat sedan det nya städavtalet trädde i kraft 201. Effekten blir att arbetet är svårare att följa upp. Samtidigt har myndighetskraven ökat. Redan under 2016 måste det förberedande arbetet inför nästa avtal inledas. Samverkan med Vingåkers kommun utökas under hösten 2015 genom att Vingåkers kommuns bilar tas in i service- och tekniknämndens bilsamordning och uppföljning och utvärdering ska ske under 2016. Service- och tekniknämnden fortsätter utvecklingen av kommunens växel. Växeltelefonisterna 27