Kulturhistorisk bedömning kv. Vaktberget/Telegrafen Inledning För kvarteren Vaktberget och Telegrafen föreslås en omfattande exploatering av i första hand lägenheter. Området omvandlas från industriområde till bostadsområde. För att förstå Nynäshamns historia och identitet som bruksort är det viktigt att lyfta fram och visa på sambanden mellan de kvarvarande byggnaderna i området. Här låg en gång Nynäshamns mest betydande industri, Televerket och dess efterföljare, och åtskilliga är de Nynäshamnare som arbetat på verket. Även om de gamla industribyggnaderna nu omvandlas till affärsgalleria och bostäder är det viktigt att man även i framtiden förstår hur allt hänger ihop. De olika byggnaderna visar olika tidsepoker och expansionen av industrin; utbyggnad av kontorshus, gamla och nya Gotthem och konferensanläggningen Utsikten som exempel. Verkstadsområdet är också symbol för svensk teleindustri och den snabba tekniska utvecklingen under 1900 talet. Den första stadsplanen för det blivande Nynäshamn ritades 1898. Där fastställdes principerna för hur staden skulle utvecklas; industri i norr, villastad och handel i centrum och badort i söder. Dessa principer håller än idag och är särskilt tydliga i dessa kvarter. Här finns fortfarande byggnader kvar som inrymde de småindustrier som fanns på platsen innan Televerkstaden byggdes. Lite kort om Televerkets historia i Nynäshamn Verkstaden uppfördes på mark som skänkts till Telegrafstyrelsen 1911. Bygget av verkstaden pågick under 1911 1913. Televerkstaden ritades av arkitekten Torben Grut och ingenjör Henrik Kreüger stod för konstruktionsritningarna. Samtidigt uppfördes ett 70 tal bostadshus av Södertörns fastighetsbolag i Nynäshamn för verkstadens personal. Under åren har fabriksområdet byggts ut och till med nya byggnader då också arkitekter som Yngve Ahlbom och Sven Löfström varit verksamma. 350 av 500 verkstadsanställda flyttade med från Stockholm 1913. 1953 bytte Kungliga Telegrafverket namn till Televerket. I början av 1960 talet förlades tillverkningsindustrin av teleutrustning till ett eget bolag, Televerkets industridivision, som tog över huvudverkstaden i Nynäshamn. 1970 förkortades namnet till Teli AB. 1993 såldes tillverkningen till Ericsson Radio Systems AB. 1994 avvecklades Teli i Nynäshamn. 1995 övertog Ericsson Radio Systems Televerkstaden och förlade där sitt huvudkontor. 2005 lade Ericsson ner verkstaden i Nynäshamn. 92 års telefonverksamhet var till ända. Olika värden Kulturhistoriskt värde Hela den f d fabriksanläggningen bedöms vara av kulturhistoriskt värde som helhet, vilket innebär att 3 kap 12 äldre plan och bygglagen är tillämplig.
Också det gamla ångbryggeriet bedöms ha så stora kulturhistoriska värden att de ryms inom samma lagparagraf. Samhällshistoriskt värde Fabriksanläggningen har ett samhällshistoriskt värde genom den betydelse industrin spelat för Nynäshamns stads utveckling, men också för att den är en symbol för den snabba tekniska utvecklingen i 1900 talets svenska folkhem. Byggnadstekniskhistoriskt värde Televerkstaden bevarar troligen ett av de äldsta och största sågtaken med betongstomme i landet. Av så stort byggnadsteknikhistoriskt värde att den troligen har nationellt intresse. Arkitektoniskt och miljöskapande värden Arkitekturen är utformad med hög ambition med det sågtandade taket som dominerande inslag. Tillkommande byggnader har varit utformade med utgångspunkt från verkstadshallens arkitektur, men har senare byggts om och fått förändrad karaktär. De modernistiskt utformade byggnader som uppförts från och med 1930 talet till och med 1960 talet bidrar till att hålla ihop komplexet stilmässigt. Även interiört finns höga arkitektoniska värden i form av t ex trappor av sten och smidda räcken. Upplevelsevärden Det ligger stora upplevelsevärden i anläggningen som helhet. Främst bärs dessa värden upp av verkstadshallen, de båda kontorsbyggnaderna och förrådsbyggnaden med tillhörande lasthall. Även den senare tillbyggda panncentralen och dess tillhörande skorsten är bärare av viktiga upplevelsevärden genom sitt framträdande läge i stadsbilden och genom skorstenen som signalerar den tidigare verksamheten. Detsamma gäller teletornet på västra sidan som knyter ihop verkstads och fabriksfunktionen med telebranschen på ett tydligt sätt. Naturvärden Inom området så finns också den natur som är kännetecknande för skärgårdsstaden Nynäshamn, bulliga berg i dagen och höga furor. Att i så stor utsträckning som möjligt bevara bergen och de uppvuxna träden (tall, björk och ek) är viktigt. Det skapar en attraktiv utemiljö för de som kommer att bo i området. Det finns också spännande geologiska formationer som kan skapa mervärden, bl a en stor jättegryta och andra spår efter den senaste istiden. Jättegrytan har tidigare varit en av Nynäshamns sevärdheter och hölls i vårdat skick av kommunen. Det finns ett järnräcke längs ena kanten och en trappa leder upp till den. Entréer och mötesplatser Industrivägen, som löper parallellt med verkstaden, har karaktären av en bruksgata. Idag är den avstängd för annan trafik än busstrafik. Entrén till området har idag flyttats till den östra sidan vilket har gjort Industrivägen anonym. Tidigare låg huvudentrén till både verkstad och kontor längst i norr för att senare flytta till det nya kontorshuset ungefär mitt på gatan. I korsningen Bryggargatan/Industrivägen finns ett torg som skulle kunna få en viktig funktion som mötesplats i framtiden.
Byggnader En utförlig beskrivning av byggnaderna finns i den antikvariska förundersökningen 2008 och i den kulturhistoriska inventeringen 2010. Här listas bara de viktigaste byggnaderna. Sedan 2008, då den antikvariska förundersökningen gjordes, har det skett en del förändringar av byggnaderna som påverkat de kulturhistoriska värdena. De byggnader som nedan markeras med kursiv stil ingår i detaljplanen 832 och omfattas redan genom den av bevarandebestämmelser med beteckningen q eller k som anges inom parantes. Nummer 16, 17 och 18 har inventerats och bedömts i en kulturhistorisk inventering 2010 och i PM 2011. Dessa byggnader är markerade med gult på kartan. Viktiga byggnader 1. Gamla (gamla) brandstationen 1909 Klassificering: värdefull som en del av industrimiljön som helhet Sedan den kulturhistoriska inventeringen gjordes 2008 har fasaden ändrats så till vida att den omfärgats i en mörk kulör samt att två av slagportarna satts igen. Bevarandevärden: den karakteristiskt utformade takkupan, hörnlister och takfot. De två återstående glasade slagportarna mot gatan. Tegeltak. Spröjsade fönster. Förslag till bestämmelse: q och varsamhetsbestämmelse k. q: rivningsförbud. K: Takkupan, hörnlister och takfot, slagportarna och de spröjsade fönstren ska bibehållas. Fasaden ska vara putsad och taket belagt med tegel.
2. Gamla Gotthem 1910 talet Klassificering: värdefull som del av industrimiljön som helhet Bevarandevärden: taket med ståndfalsad plåt i grön färg. Dekorativt utformade takkupor och dekorerad frontespis. Korsspröjsade fönster. Förslag till bevarandebestämmelse: varsamhetsbestämmelse k. Fasaden skall vara putsad och taket belagt med grön ståndfalsad plåt. Formen på takkupor, inklusive dekor och den dekorerade frontespisen ska bibehållas. Fönstrens korsspröjsning skall behållas. 3. Nya Gotthem 1969 1971 Klassificering: värdefull som en del av industrimiljön som helhet Bevarandevärden: husets volym bör bevaras. Baldakinen över dörren samt ursprunglig fönstersättning i form av fönsterkedjor. Förslag till bevarandebestämmelse: varsamhetsbestämmelse k. Byggnadens volym, fönstersättning och baldakinens form och färg ska bibehållas.
4. Huvudkontor 1936 1938 Klassificering: särskilt värdefull Kontorshuset sett från väster Kontorshusets receptionsbyggnad från 1980 tal Kontorshuset sett från öster Bevarandevärden: den strama slätputsade fasaden med fönsterkedjor. Återställande: den på 1980 talet uppförda receptionsbyggnaden bör tas bort och konstverket Smide av William Marklund, som skänktes av staden inför 50 årsjubileet 1963, och sattes upp på fasaden ovanför huvudentrén, bör sättas tillbaka. Förslag till bevarandebestämmelse: q och varsamhetsbestämmelse k. q: rivningsförbud. k: Fasaden med fönsterkedjor ska bevaras.
5. Teletorn slutet av 1980/början av 1990 talet Klassificering: särskilt värdefull i egenskap av landmärke i närområdet. Bevarandevärden: sockeln i blått och vitt kakel och stenläggningen runt tornets fot. Tornet har en viktig funktion som landmärke. Förslag till bevarandebestämmelse: varsamhetsbestämmelse k. Sockeln i blått och vitt kakel ska bevaras. 6. Kontorshus 1979 1980 Klassificering: byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som en del av industrimiljön som helhet. Kontorshusen sedda från öster Kontorshusen sedda från väster Sedan den kulturhistoriska inventeringen 2008 har byggnadernas fasader omfärgats från rödfärgat krossmaterial till vitt. Bevarandevärden: byggnadernas volym. Återställande: utbyggnader på östra sidan bör tas bort. Förslag till bevarandebestämmelse: varsamhetsbestämmelse k. Byggnadernas volym ska bevaras.
7. Verkstad 1911 1913 Klassificering: särskilt värdefull, (q). 8. Lindningsvind f d panncentral 1911 1913 Klassificering: värdefull som en del av industrimiljön som helhet. Byggnaden är hårt ombyggd både interiört och exteriört, varför dess äldre karaktär knappt kvarstår. (k). 9. Förråd 1956 1959 Klassificering: särskilt värdefull, (q, k). 10. Gamla huvudkontoret 1911 1913 Klassificering: särskilt värdefull. Det kulturhistoriska värdet skulle kunna stärkas genom att skärmtak och övriga tillbyggnader tas bort. (q). 11. Portvaktshus 1911 1913 rivet efter 2008 Klassificering: särskilt värdefull 12. Vagnhall 1956 1959 Klassificering: särskilt värdefull, (k) Anm: Idag syns inte gaveln mot v 73 p g a påbyggnad, lastkaj. 13. Förråd, snickeri 1945 Klassificering: byggnaden har ett värde som del av industrimiljön som helhet, (k). 14. Panncentral/maskinhus med skorsten 1926 Klassificering: den äldsta delen av byggnaden och även skorstenen har ett särskilt kulturhistoriskt värde. Övriga byggdelar har ett värde som delar av industrimiljön som helhet. (q). 15. Kontors och verkstadsbyggnad 1966 1967 Klassificering: byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som en del av industrimiljön som helhet. (k). 16. Ångbryggeriet/gamla brandstationen 1912 Klassificering: byggnaden har ett stort kulturhistoriskt värde. 17. Vattenreservoar 1918 Klassificering: byggnaden har ett kulturhistoriskt värde som en del av industrimiljön. 18. Utsiktens konferensanläggning När det gäller byggnaden Utsikten är det svårt att ange bevarandevärden. Byggnaden i sig är monumental där den ligger på höjden. Den ser ut som en nutida borganläggning. Byggnaden speglar den framtidstro som ändå fanns när den byggdes.
Källmaterial: Televerkstaden, kv. Telegrafen, Nynäshamn. Antikvarisk förundersökning 2008 10 13. Nyréns arkitektkontor. Vaktberget 5, kv. Vaktberget större. Inventering och kulturhistorisk bedömning. Maria Landin 2010. Utsikten/Vaktberget/Telegrafenområdet. PM om bevarandevärden i området. Maria Landin 2011. 2013 11 07 Maria Landin