Kvalité n pa vattnét i Sigtuna kommuns sjo ar och avrinningssystém

Kvalité n pa vattnét i Sigtuna kommuns sjo ar och avrinningssystém Eric Björkman Handledare: Henrik Wilmar och Matz Norling Kemi/Biologi 2016/2017 1

Innehåll 1.0 Abstract:... 3 2.0 Sammanfattning:... 3 3.0 Inledning... 4 3.1 Syfte... 4 3.2 Avgränsningar... 4 4.0 Bakgrund... 4 2.1 Avrinningsområde... 4 4.2 Miljögifter och organiska ämnen... 7 4.3 Historia... 8 4.4 Påverkan individ och Samhälle... 8 4.5 Gifter som avhandlats... 9 4.6 PCB och Dioxiner... 9 4.7 PFAS PFOS... 10 4.8 PBDE... 11 5.0 Frågeställningar... 11 6.0 Metod:... 11 7.0 Resultat:... 12 7.1 Oxundasjöns avrinningsområde... 12 7.2 Fysingen... 13 7.3 Märstaåns avrinningsområde... 13 8.0 Diskussion:... 15 9.0 Slutsats:... 15 10.0 Referenser:... 16 2

1.0 Abstract: The purpose with the rapport is to understand the quality of Sigtuna kommuns lakes and watersheds are from an environmental and pollutant perspective. The rapport is also giving us knowledge if it s safe to consume the fishes which are caught in the waters. The study mostly consists of researches and rapports which already have been done. The results and conclusions will be compiled so that our questions can be answered. We can easily see a common thread that each investigated lake and watershed has (Märstaån, Fysingen and Oxundasjösystem. The thing that they all have in common is that they are all in some way polluted and that they all are classified as not approved or at least almost approved from an environmental and pollutant perspective. The conclusion is that the lakes watersheds doesn t reach good status and that it s not recommended (overall) to consume the fishes that are caught in these areas. The fish isn t dangerous to eat in small portions, in single occasions, but at a certain amount of consumption consequences can occur. 2.0 Sammanfattning: Syftet med rapporten är att få en förståelse för kvalitén på Sigtuna kommuns sjöar och avrinningssystem utifrån ett gift och miljöperspektiv och dels att få vetskap om fisken från kommunens vatten och vattendrag går att konsumera eller inte. Undersökningen kommer framförallt bestå av undersökningar och rapporter som tidigare gjorts. Resultaten och slutsatserna som gjorts i dessa rapporter har sammanställas så att en slutsats kan dras utifrån de frågeställningar som ställts. En röd tråd som går genom de avrinningssystem och sjöar som jag har undersökt (Märstaån, Oxundaåsystemet och Fysingen) är att alla har en icke godkänd eller en måttligt dålig status utifrån ett gift och miljöperspektiv. Slutsatsen blev då den att sjöarna och avrinningssystemen inte har en god status och att överlag så är det ej rekommenderat att konsumera de fiskar som fångas upp i områdena. Vid små portioner enstaka gånger är fisken inte direkt skadlig men vid en viss konsumtionsmängd kommer konsekvenser att förekomma. 3

3.0 Inledning I samarbete med Omställning Sigtuna har jag utfört ett gymnasiearbete som handlar om kvalitén på vattnet i Sigtuna kommun. Syftet med undersökningen är att ta reda på om kvalitén på vattnet är bra eller dåligt utifrån ett gift och miljöperspektiv. Därefter har jag även tagit reda på huruvida konsumtion av fisken i vattnet eller vattnet i sig är farlig för individen. Här nedan följer ett antal kartor som visar de områden med Sjöar och avrinningssystem som finns i kommunen, alla dessa kommer jag en och en ge ett resultat på utifrån frågeställningarna som följer. 3.1 Syfte Syftet med denna rapport är att dels få en förståelse för kvalitén på Sigtuna kommuns sjöar och åar utifrån ett gift och miljöperspektiv och dels att få vetskap om fisken från kommunens vatten och vattendrag går att konsumera eller inte. 3.2 Avgränsningar I rapporten har jag lagt den största tyngden på de allra största sjöarna och vattendragen som finns i kommunen, jag har lämnat de mindre vattnen utanför rapporten då det skulle blivit för stort att skriva om. De stora områdena jag har fokuserat på är Märstaån, Oxundaån och Fysingen. Oxundaåsystemet rinner inte enbart inom Sigtuna kommun utan sträcker sig längre ut i en sydlig riktning mot Norrviken. Jag kommer dock inte lägga fokus på de delarna av ån som ej ligger inom Sigtuna kommuns gränser. En annan avgränsning handlar om de gifter jag kommer beröra. Det finns ett flertal gifter och varianter av gifter som kan finnas i vattnen inom Sigtuna, men jag kommer lägga fokus på de mer allmänt kända gifterna och de som utmärker sjöarnas kemiska status. 4.0 Bakgrund 2.1 Avrinningsområde Ett avrinningsområde är det område där vatten som snö och regn rinner längs till det tillslut hamnar i t.ex. en sjö (SMHI.se 2015). Om man släpper ut en stor mängd utav ett visst ämne inom det här området så är det med stor sannolikhet att detta ämne kommer transporteras vidare i området och tillslut nå avrinningsområdet slutpunkt. 4

Figur 1 visar en helhetsbild på sigtunakommun (Sigtuna 2017). 5

Figur 2 på Märstaåns avrinningsområde (SMHI 2017). Märstaån ligger i Märstas östra utkant sträcker sig även mot de nordöstra delarna av Märsta (Wikipedia 2017). Dess främsta delar består av Rosersbergsbäcken, Kättstabäcken, Halmsjöbäcken, Rosersbergsbäcken. Figur 3. Åtgärdskarta (oxunda.se). Vattnet i Oxundaån kommer från Vallentuna, Täby, Sollentuna, Upplands Väsby och även Sigtuna. Tillslut rinner vattnet från oxundaån ut i mälaren genom rosersbergsviken. 6

Figur 4. Fysingens avrinningsområde(pansar och Hagström 20XX). Fysingen ingår i både Sigtuna kommun och Upplands Väsbys kommun och är en del av Oxundaåns avrinningssystem. 4.2 Miljögifter och organiska ämnen Miljögifter är ett brett begrepp och kortfattat innefattar de gifter som påverkar den miljön som gifterna befinner sig i samt de sätt de påverkar människor (Naturvårdsverket 2016). Det finns många olika typer av gifter som påverkar på olika sätt och de har även olika stor påverkan beroende vilken dos giftet finns i. Det kan vara svårt att se en koppling mellan handling och resultat när jag pratar hantering av miljögifter men det som slutligen sker är att man jämför tidigare prover och resultat som man fått fram med de nya och ser en utveckling. Ett ämne som tidigare varit tillåtit och på senare tid blivit klassat som ett gift som ej får användas försvinner självklart ju mer tiden går. Problemen är dock inte lätta att lösa och åtgärderna man gör ger inte alltid de resultat man väntat på. Vi i Sverige kan ha ett förbud mot användning av ett visst ämne medan ett grannland inte har det. Problematiken uppstår när detta ämne transporteras via luften och regn till Sverige och ger oss negativa resultat trots förändringen som gjort. Något som också kan 7

bli bakslag är de nya gifter som tillverkas och inte klassas som gifter förens de kommit ut i naturen (Naturvårdsverket 2016) Kemikalieinspektionen kom fram till att över 12 000 kemikalier som ingår i kemiska produkter i Sverige. Då är alltså inte de kemikalier i bilar eller t.ex. plaster inräknade. Problematiken med detta är den okunskap som finns när dessa ämnen kommer ut i naturen och vad dess konsekvenser blir. 4.3 Historia De senaste 50 åren har hela världens produktion av miljögifter ökat väldigt drastiskt. Från 10 miljoner ton har ökningen lett till 40 gånger så mycket, 400 miljoner. Problemen ligger inte i alla dessa kemiska ämnen utan bara de som klassas som miljögifter. Miljögifternas överlevnad beror som mycket annat av omgivningen den befinner sig i och också vad ämnet är uppbyggt av. En del gifter kan ta flera hundra år för naturen att bryta ner medan andra kan försvinna enbart på några dagar. Då det produceras ett så enormt antal ton kemiska ämnen så blir en effekt av detta att det finns gifter nästan överallt. De kan överleva under lång tid vilket gör det lätt för dessa att färdas långt och spridas utan att försvinna (Naturvårdsverket 2016) Gifterna kan även transporteras i olika vatten, vilket har lett till de miljöproblem som avhandlas i denna rapport. Miljögifternas långa levnad gör det även möjligt gör dessa att överleva i djur och oss människor, vilket i sin tur kan leda till sjukdomar och andra besvär. 4.4 Påverkan individ och Samhälle Som tidigare nämnt bryts inte alla kemiska ämnen ner så lätt och har en tendens att kunna leva kvar inuti oss människor. Forskarna har i blodprover och i tester från bröstmjölk hittat över 300 ämnen (kemikalieinspektionen 2016) där några av dessa ämnen kan påverka både hormon och nervsystemet. Barn och ungdomar är särskilt utsatta för gifter i miljön då de inte är fullvuxna i kroppen. Gifterna kan på så sätt störa utvecklingen och göra det omöjligt att bli fullständigt återställd. Effekterna av miljögifter är flertaliga men de effekter som det har på organismer som oss människor kan framförallt delas in i två kategorier. De akuta och de kroniska skadorna. De akuta skadorna innefattar de skador som gifterna ger rent direkt hos en individ. De kroniska skadorna kommer oftast först när individen under längre tid påverkats av giftet. Den effekten som är vanligast är den kroniska (Wikipedia 2017). 8

Miljögifter svåra att bryta ner. Den långa nedbrytningstiden gör det möjligt för gifterna att lagras hos individen vilket i sin tur gör det möjligt för giftet att transporteras genom en individ till en annan genom t.ex. konsumtion. Problematiken med detta är inte enbart att enskilda individer påverkas utan gifterna kan påverka ett helt ekosystem (Wikipedia 2017). Rent konkret så finns det också olika effekter som dessa gifter ger på t.ex. djur i naturen. Överlevnaden hos många djur förkortas på grund av det handikapp dessa gifter ger dem. I och med att gifterna påverkar bland annat musklerna så kan orken hos djur försvinna vilket gör det svårare för dessa att hitta föda. De negativa effekterna hos gifterna påverkar även ämnesomsättningen och fortplantingsförmågan och konsekvenserna blir t.ex. att djuren inte kan använda sina reserver av energi och den mest förödande konsekvensen kan bli att en hel art dör ut på grund av det sjunkande antalet födda djur inom det släktet (Wikipedia 2017). Problematiken är alltså stor. Inte bara påverkas vi människor utav gifterna rent konkret utan vi påverkas även indirekt i och med att hela ekosystem kan kollapsa. En effekt som i framtiden kan leda till brist på föda och giftfri näring. 4.5 Gifter som avhandlats De gifter som ligger i fokus är PCB, dioxiner och även PFAS, PFOS och PBDE. Problemet med PCB och dioxiner är framförallt att ämnena lagras hos djuren i deras fettvävnader. Konsekvensen av detta är att desto högra upp i näringskedjan vi kommer desto högre halter PCB och dioxiner hittar vi då det är de djuren som äter de lägre klassade djuren.(naturvårdsverket 2014). Ett tydligt exempel på detta är just i fiskvärlden då de större fiskarna äter de mindre och på så sätt får i sig all dess gifter. 4.6 PCB och Dioxiner Polyklorerade bifenoler är en miljöfara och att det är en organisk förening (Livsmedelsverket 2016). Det har tidigare använts inom fabriker som en kemikalie. Den har sedan många år varit förbjuden att använda. 9

PCB och Dioxiner blir inte ett problem för oss människor så länge vi inte konsumerar det. Tyvärr finns detta ämne i en del föda konsumenterna får i sig. Ett tydligt exempel på vart du kan hitta PCB/dioxiner är just i fisk, i områden som är förorenade. Det är inte farligt att få i sig dessa ämnen i små mängder, men om man utsätts för det allt för ofta bildas självklart en risk till sjukdom. Livsmedelsverket skriver att en normal person inte ska få i sig en hög halt av PCB/dioxiner mer än en gång per vecka. Det PCB och Dioxiner gör i längden när du regelbundet konsumerar detta är att påverka ditt beteende (genom att påverka hjärnan och nervsystemets utveckling), påverkar immunförsvaret och kan till och med ge komplikationer med hormonsystemet och fortplantingen. Vi kan också på livsmedelsverkets hemsida (Livsmedelsverket.se) hitta ett medianvärde på hur mycket av dessa ämnen vi får i oss varje dag. 0,5pq TEQ/kg kroppsvikt är den dagliga dosen, vilket även är en fjärdedel av vad som anses vara ett farligt intag. 4.7 PFAS PFOS PFAS är ett ämne som används i en hel del brukningsområden. Den främsta anledningen till att man använder detta är för att skydda t.ex. skor, möbler, kläder etc. Ämnet bildar ett tunt lager på föremålet som stöter bort vatten och smuts. Ämnet används också i t.ex. juice eller mjölkpaket och där används samma förmåga, men nu för att stöta bort fetter. Ett annat exempel är skidvalla. Ämnet PFC är en annan benämning för PFAS och används för att få bättre glid (Naturvårdsverket 2017). PFAS i miljön är nästan omöjliga för naturen att bryta ner. De tillhör en ämnesgrupp som är högfluorerade. Det är mögligt för djur i naturen att få i sig utav detta ämne och eftersom ämnet som tidigare nämnt stöter bort vatten och fett så binder sig inte ämnet på djurens fettceller. Istället binder sig ämnet till andra organ i kroppen (Naturvårdsverket 2017). PFOS bryts likt PFAS inte ner i naturen. Det är direkt giftigt för djuren i naturen och kan påverka varelsernas avkommor. Den negativa slutsatsen är att djuren kan detta resultera i leverskador och immunförsvaret (Naturvårdsverket 2017). 10

4.8 PBDE Polybromerade difenyletrar (PBDE) är bara en utav de många ämnena som ingår i de bromerade flamskyddsmedlena. (Persson 2014) skriver att ämnet kommer ut i naturen framförallt genom industri, möbler och olika typer av elektronik. Likt PCB så lagras PBDE i fettvävnader hos djur och människor vilket gör att dess spridning i näringskedjan hos tillexempel fiskar liknar spridningen av PCB. En självklarhet är då att människor framförallt får i sig PBDE i form utav djurkött. En annan PBDE källa är genom inandning utav damm. Det finns dock inga tydliga resultat hurvida PBDE påverkar individens hälsa, utan det som finns studerat är att en variant av ämnet vid namn penta-bde påverkade bland annat inlärning men även könsmognad hos möss. I och med likheterna med PCB så klassas PBDE i nuläget som ett hälsofarligt ämne på lång sikt (Persson 2014). 5.0 Frågeställningar -Hur är kvalitén på vattnet i Sigtuna kommun ur ett gift och miljöperspektiv? - Om dessa vatten har en dålig kvalité, kan människor konsumera fisken utan risk för sjukdom? 6.0 Metod: Undersökningen kommer framförallt bestå av undersökningar och rapporter som tidigare gjorts. Resultaten och slutsatserna som gjort i dessa rapporter kommer sammanställas så att en slutsats kan dras utifrån de frågeställningar som ställts. Sjöarnas kemiska och ekologiska övergripande status utgår framförallt ifrån Vatteninformation Sverige (VISS), länsstyrelsen. Vidare på djupet har jag använt oss utav artiklar som mer specifikt visar på de problem som finns i sjöarna runt om i kommunen. 11

7.0 Resultat: 7.1 Oxundasjöns avrinningsområde På VISS hemsida beskrivs Oxundasjöns statusar dels kemiskt och dels ur ett miljöproblem perspektiv. Den kemiska statusen uppnår inte en god klassning. Inte heller den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen. Ur ett miljöperspektiv är sjön utsatt för övergödning och miljögifter, dock är försurning inte ett problem(viss 2012). Tabell 1. Visar de höga halterna utav bland annat PCB i gädda som mätts i oxundasjön. Visar de höga halterna utav bland annat PCB i gädda som mätts i oxundasjön. Tabell 2. Visar från en annan rapport hur mycket PCB det verkligen finns i Oxundasjön jämfört med många andra sjöar i Sverige. Den horisontella linjen är gränsvärdet för saluföring i EU. (Ankarberg 2013) 1 I en preliminär Riskvärdering i Dioxinliknande kemikalier i fisk från Roserbergsviken (Ankarberg 2014) skrivs det om risken med konsumtion av fisken i Roserbergviken/Oxundasjön. Där får vi fram ett resultat som berättar att de nivåer utav PCB:er och dioxiner som vi kan hitta i fisken inte räcker för att vara direkt farliga för en enskild individ. 12

Sigtuna kommun skriver på sin hemsida om de miljöproblem som existerar och de konstaterar att höga halter av PCB finns i Oxundasjöns sediment. De olika prov som gjorts på mängder av fisk har alla lett till samma slutsats, att halterna är väldigt höga. Därför ber kommunen folket runt om sjön att ej konsumera någon fisk uppgfångad från sjön. Vattnet i sig är inte skadligt vid kontakt utan det är vi konsumtion som problemen uppkommer (Sigtuna kommun 2016). 7.2 Fysingen Vatteninformationssystem Sverige skriver på deras Hemsida om Fysingens status, dels kemiskt och även miljöproblemen. Den kemiska statusen och den kemiska statusen utan överallt överskridande ämnen uppnår inte en god nivå. Denna klassificering uppnår inte god status på grund utav de hög halterna utav kvicksilver, PBDE och tributyltenn-föreningar. (VISS 2012) Vattnet i Fysingen tenderar mot att röra sig i en negativ riktning. Denna bedömning utgår iifrån de tester av Naturvårdsverket som gjorts mellan åren 1996 och 2014 (Länstyrelsen 2015). De främsta anledningarna till den negativa riktningen är på grund av de ökande halterna utav fosfor och brunt vatten (som tillkommit av de höjda värdena av organiskt kol). Sigtuna kommun har en egen syn på vattenkvalitén i Fysingen. De menar att vattenkvalitén är god och skriver om flertalet badplatser vid Fysingens utkanter. De jordbruk som ligger runt om sjön är inte det enda som tynger den utan även dagvatten från industrier och bostäder bidrar till denna höga koncentration av kväve och fosfor (Sigtunakommun 2010). Naturvårdsverket bedömer sjön som en klass 3 sjön vilket innebär att sjön har en hög belastning av näring(sigtunakommun 2010). 7.3 Märstaåns avrinningsområde Resultat 1: PFOS halterna i de fiskar som mättes under 2008 i Halmsjön var över gränsvärdet för ug/kg biota. Den godkända halten ligger på 6ug/kg biota. I Rapporten berättas att det högsta värdet PFOS i en av fiskarna var 256 ggr större än gränsvärdet, och det minsta värdet var 41 ggr större. 13

Halten i vattnet var 86,4ng/l och gränsvärdet för vatten är 30000 ng/l. Gränsvärdet för dricksvattnet ligger på 3000 ng/l. En slutsats från rapporten var att fisken inte bör ätas varje dag. 2 Resultat 2: I en rapport skriven utav Tomas Viktor på Svenska miljöinstitutet (Viktor 2015) hittas ett resultat. Resultatet visar hur många portioner abborrfilé (115 gram) en fullvuxen person kan äta varje månad utan att få några risker med PFAS-exponering. Resultatet visar att fisken från Halmsjön kan konsumeras säkert 0,42 gånger per månad. En refferensjö som skrivs i artikeln, Valloxen, är mindre exponerad utav PFAS. Från denna sjö kan fisken ätas 54 gånger varje månad. Resultat 3: Mängden PFOS som har hittats under en mätning visade sig vara 100 gånger större än den mängd som hittades i en referenssjö (utan en mänsklig påverkan på PFOShalten. Rapporten visar dock att denna höga halt ej direkt är farlig. Människor riskerar i nuläget inte att utsättas för giftet förutom när fisk som fiskats ur halmsjön konsumeras. Fisken kan ätas 1-2 gånger i veckan utan att överskrida det nuvarande rekommenderade dagliga intaget. De som drabbas utav PFOS halterna i fisken är snarare de djur som lever runt sjön och konsumerar fisken Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins, Magnus Rahmberg (2015). Två andra slutsatser som drogs i rapporten var dels att utan någon hjälp utav sanering så kommer giftet finnas kvar under en lång tid och dels att den största problematiken med PFOShalterna i sjön är just om giftet tar sig in i grundvattnet. (Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins, Magnus Rahmberg 2015) VISS beskriver Märstaåns vattenkvalité ur ett ekologiskt perspektiv som måttlig. Denna bedömning görs utifrån undersökningen av Kiselalger och Bottenfauna i ån. Utifrån ett Kemisk perspektiv gör VISS bedömningen att sjön ej uppnår en god status. Detta på grund av den höga halten polybromerade difenyletrar (PBDE) som hittas i alla de ytvatten där prover tagits. På Sigtuna kommuns hemsida får vi reda på att Märstaån tidigare haft ett långt rykte om förorening. Även halmsjön som är en del av Märstaån har haft ett rykte om att inte ha en god 14

kvalité. Detta har dock under senare år förbättrats och kvalitén på dess har blivit markant bättre (Sigtuna kommun 2010) 8.0 Diskussion: Det som kan konstateras utifrån de resultat som visats ser jag en gemensamhet mellan alla sjöarna, vilket är att alla lider av något problem. VISS ger oss en översiktlig bedömning på samtliga avrinningsområden och visar på just att kvalitén överlag är i dåligt skick både utifrån ett kemiskt och ett ekologiskt perspektiv. Majoriteten av de sjöar och avrinningssystem som har behandlats har oftast ett huvudfel, ett visst gift som gör att sjön inte når en god klassning. Jag måste ha i åtanke att sjön i överlag förutom just det giftet är i en god kvalité. Utgår jag från en av de ställde frågeställningarna som handlar om hurvida fisken från de vatten jag undersökt är ätbara eller inte så kan vi konstatera att det är något utav en definitionsfråga. Mycket av det vi konsumerar kan till en viss grad vara ett gift, beroende på hur mycket vi konsumerar. Alltså behöver fisken i vattnen vi undersökt i sig inte vara giftigt om man konsumerar denna vid bara ett tillfälle, men ökar man dosen kan konsekvenser förekomma. Sigtuna kommuns uttalande om sjöarnas status utifrån miljöperspektivet är också något som ger tydlighet i diskussionen. Kommunen ger en klar rekommendation att avstå från konsumtion av fisken fångad i Oxundasjön. Dock nämner också Sigtuna kommun inget om att konsumtionen av fisken fångad i Fysingen eller Märstaån skulle kunna vara direkt farlig. Det intressanta med den fakta är att i en rapport (Viktor 2015) finns det rekommendationer om att fisken från Halmsjön som är en del av Märstaåns avrinningssystem enbart bör ätas ungefär 1 gång varannan månad. Även om dessa slutsatser inte dras kan vi ändå utifrån de som skrivits allmänt om gifter i bakgrunden dra en slutsats att en hög konsumtion av fisk där organiska ämnen eller gifter finns inte är något att rekommendera. 9.0 Slutsats: Slutsatserna vi kan dra från denna rapport är att de sjöar och avrinningssystem jag har undersökt i Sigtuna kommun alla är problematiska på ett eller annat sätt. Åtgärder för att förbättra kvalitén behöver göras för samtliga vatten. Konsumtionen av den fisk vi kan äta verkar vara svår att definiera men en självklar slutsats är att vi inte borde konsumera fisken som finns i de sjöar som undersökts regelbundet. 15

10.0 Referenser: Naturvårdsverket (30 Juli 2014) PCB i miljön. http://www.naturvardsverket.se/sa-marmiljon/manniska/miljogifter/organiska-miljogifter/pcb/ Naturvårdsverket (13 Februari 2017) Perfluorerade ämnen i miljön. http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/manniska/miljogifter/organiskamiljogifter/perfluorerade-amnen/ Pansar Joakim(2016) Märstaåns vattenkvalitet (Länsstyrelsen Stockholm 2016:03) Wikipedia (13 april 2016) Märstaån.https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4rsta%C3%A5n Livsmedelsverket (2016-11-24) Dioxiner och PCB https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskadeamnen/miljogifter/dioxiner-och-pcb/ Länsstyrelsen (2000-00-00) Avrinningsområden och vattendistrikt http://www.lansstyrelsen.se/orebro/sv/miljo-och-klimat/vatten-ochvattenanvandning/vattenfakta/aro/pages/index.aspx Vatteninformationssystem Sverige (2012-11-08) Märstaån. https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se661509-161755 Vatteninformationssystem Sverige (2012-11-08) Oxundasjön https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se660637-161566 [2017-04-16] Vatteninformationssystem Sverige (2012-11-08) Fysingen https://viss.lansstyrelsen.se/waters.aspx?watereuid=se660749-161885 [2017-04-16] Magnus Karlsson och Thomas Viktor (2014) Kompletterande analys av dioxiner, furaner och dioxinlika PCB:er i fisk från Oxundasjön (Svenska miljöinstitutet 2014) Magnus Karlsson, Thomas Viktor och Lisa Sjöholm (2014) Metaller och stabila organiska ämnen i Oxundasjönåsystemet (Svenska miljöinstitutet 2014) Emma Ankarberg (2014) Dioxinliknande kemikalier i fisk från Rosersbergsviken (Livsmedelsverket 2014) Sigtuna (2017) https://karta.sigtuna.se/ [2017-04-16] Karin Norström, Tomas Viktor, Anna Palm Cousins, Magnus Rahmberg (2015) Risks and Effects of the dispersion of PFAS on Aquatic, Terrestrial and Human populations in the vicinity of International Airport. (Swedish Environmental 16

Research Institute 2015) Kemikalieinspektionen (2016-08-10) Perfluoroktansulfonat (PFOS). http://www.kemi.se/prio-start/kemikalier-i-praktiken/kemikaliegrupper/perfluoroktansulfonatpfos Naturvårdsverket (22 augusti 2016) Organiska miljögifter. http://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/manniska/miljogifter/organiska-miljogifter/ Naturvårdsverket (22 juni 2016) Gifter i miljön. http://www.naturvardsverket.se/sa-marmiljon/manniska/miljogifter/ Kemikalieinspektionen (2016-12-12) Kemikalier i samhället. http://www.kemi.se/vagledningfor/konsumenter/kemikalier-i-samhallet SMHI (18Februari 2015) Avrinningsområde. http://www.smhi.se/kunskapsbanken/hydrologi/avrinningsomrade-1.6704 Wikipedia ( 27 Februari 2017) Miljögift. https://sv.wikipedia.org/wiki/milj%c3%b6gift [2017-04-11] Sigtuna kommun (2010-04-05) Fysingen http://www.sigtuna.se/sv/miljo--natur/sjoar-ochvattendrag/vara-sjoar-och-vattendrag/fysingen/ [2017-04-16] Sigtuna kommun (2016-02-18) http://www.sigtuna.se/sv/miljo--natur/sjoar-ochvattendrag/vara-sjoar-och-vattendrag/oxundaan/ [2 017-04-16] Sigtuna kommun (2010-04-15) http://www.sigtuna.se/sv/miljo--natur/sjoar-ochvattendrag/vara-sjoar-och-vattendrag/marstaan/ [2017-04-16] SMHI (2017) http://vattenweb.smhi.se/hydronu/ [2017-04-16] 17