Samrådshandling Dagvattenutredning Kvarteret Motorn 10, Solna stad 2016-01-02 Reviderad 2016-10-28 www.bjerking.se Box 1351 751 43 Uppsala Telefon 010-211 80 00 www.bjerking.se Org.nr 556375-5478 F-skattebevis
Sida 2 (15) Uppdragsnamn Dagvattenutredning Kv Motorn 10 Solna stad Uppdragsgivare JM AB Magnus Lindén Projektutvecklare JM Bostad Stockholm Förvärv Våra handläggare Jan-Henrik Eriksson Anna Blomlöf Datum 2016-01-02 Reviderad 2016-10-28
Sida 3 (15) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 4 2 BAKGRUND OCH SYFTE 4 2.1 Underlag 4 2.2 Förutsättningar 5 3 PLANOMRÅDET OCH DESS FÖRUTSÄTTNINGAR 5 3.1 Geologiska förutsättningar 6 6 3.2 Vattenskyddsområde 6 3.3 Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning 6 3.4 Befintliga va-ledningar 7 3.5 Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning 8 4 DAGVATTENFLÖDEN 8 4.1 Beräkningsförutsättningar 8 4.2 Flöden 9 4.2.1 Flöden före utbyggnad 9 4.2.2 Flöden efter utbyggnad utan fördröjning 9 5 RECIPIENTEN OCH DESS STATUS 10 5.1 Ekologisk status 10 5.1.1 Råstasjön 10 5.1.2 Brunnsviken 11 5.2 Kemisk status 11 6 DAGVATTENFÖRORENINGAR 11 6.1 Föroreningsberäkning 11 7 FRAMTIDA DAGVATTENHANTERING SAMT FÖREBYGGANDE AV ÖVERSVÄMNING 12 7.1 Förutsättningar/principer för rening och fördröjning 12 7.2 Beräkning reningseffekt på Rain gardens/biofilter 14 8 FÖRSLAG TILL PLANBESTÄMMELSER 15 9 SLUTSATS 15
Sida 4 (15) 1 Sammanfattning har på uppdrag av JM AB tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Motorn 10, Solna Stad. Områdets yta uppgår till cirka 0,25 hektar. Syftet med utredningen är att beskriva dagvattensituationen inom planområdet före och efter exploatering av fastigheten. Utredningen skall även redovisa lämpliga och möjliga renings- och fördröjningsåtgärder för omhändertagandet av dagvattnet inom planområdet. Förutsättningen för utredningen är att dagvattenflödet och halter/ mängder föroreningar ut från området ska minska efter exploateringen. Planen ska inte försämra förutsättningarna att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vatten i berörda recipienter. Med syfte att minska flödet till dagvattennätet samt föroreningsbelastningen på recipienten föreslås att det anläggs Rain gardens/biofilter om totalt 60 m 2 vilka placeras i anslutning till stuprörens vattenutkastare. Utredningen visar föroreningsbelastningen på recipienten minskar och med god marginal underskrider riktvärde 2M. Dagvattenflödet från området före exploatering vid ett regn med återkomsttid på 10 år och 10 minuters varaktighet beräknas uppgå till 48 l/s. Efter exploatering av fastigheten beräknas utflödet av dagvatten minska till 25 l/s (inklusive klimatfaktor på 1,20). De föreslagna renings-, och fördröjningsåtgärderna bedöms förbättra förutsättningen för recipienterna Råstasjön och Brunnsviken att uppnå god ekologisk status. 2 Bakgrund och syfte har på uppdrag av JM AB tagit fram en dagvattenutredning för fastigheten Motorn 10, Solna som underlag till detaljplanearbetet. Planområdets yta uppgår till cirka 0,25 hektar och är idag bebyggd. Syftet med utredningen är att beskriva dagens situation samt de förändringar som den planerade exploateringen innebär på dagvattenflödet samt föroreningar från området. 2.1 Underlag - Volymstudie, Råsundavägen, 2016-02-20 2015-10-07, JM AB - Situationsplan kv Motorn, 2016-02-20, JM AB - Guide för dagvattenhantering inom Edsviken vattensamverkan, 2011-03-10 - Dagvattenstrategi för Solna stad, oktober 2002 - Kartunderlag från Bjerkings kartportal - Miljökvalitetsnorm Brunnsviken och Råstasjön, Vatteninformationssystem Sverige (VISS) - Ledningskartor erhållna från Solna vatten 2016-02-26 (Motorn10.dwg) - Svenskt vattens publikation P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar (2016)
Sida 5 (15) - Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011) - Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011) 2.2 Förutsättningar Solna Stad har i sin dagvattenstrategi för dagvatten satt som mål att: Dagvatten som avleds till recipient eller omhändertas lokalt genom infiltration ska vara så rent att det inte ger negativ påverkan på levande organismer. Dagvatten ska tas om hand så nära källan som möjligt Grundvattennivåerna ska inte förändras pga. stadens expansion Dagvatten ska nyttjas som en resurs vid stadens utbyggnad Solna stad anger även att områdets dagvattenflöde efter exploatering skall minska jämfört med flödet före exploatering. 3 Planområdet och dess förutsättningar Planområdets mark utgörs av yta som idag är ianspråktagen och omfattar ca 0,25 ha, se figur 1. Norra delen av fastigheten utgörs av hårdgjorda ytor. Den befintliga bebyggelsen avses rivas och ersättas med bostäder. Figur 1. Översiktskarta över Solna Planområde
Sida 6 (15) 3.1 Geologiska förutsättningar I figur 2 nedan framgår de geologiska förutsättningarna inom planområdet. Huvuddelen av marklagret underlagras av berg. På västra delen av fastigheten överlagras berget av fyllnadsmassor. Figur 2. Geologiska förutsättningar (rött berg, rastrerat fyllnadsmassor) 3.2 Vattenskyddsområde Det aktuella området är inte beläget inom skyddsområde för vattentäkt. 3.3 Översiktlig beskrivning av dagens markanvändning Den berörda fastigheten är idag bebyggd och nyttjas för olika typer av verksamhet. Nedan framgår delavrinningsområdenas areal före exploatering. Delavrinningsområden Yta (ha) Tak 0,12 Hårdgjorda ytor 0,13 Totalt 0,25 Tabell 1. Delavrinningsområden före exploatering
Sida 7 (15) 3.4 Befintliga va-ledningar Nedan framgår dragningen av befintliga VA-ledningar i anslutning till fastigheten Motorn 10. Figur 3. Befintliga dagvattenledningar i anslutning till fastigheten (grönt - dagvatten, rött - spillvatten, blått vatten)
Sida 8 (15) 3.5 Översiktlig beskrivning av planerad markanvändning Befintliga byggnader rivs för att ge plats för ny bebyggelse. På fastigheten planeras att uppföras ett bostadsområde med utbredning enligt figur nedan. Råsundavägen Charlottenburgsvägen Figur 4. Bostadsområdets utbredning (JM BAU 2016-10-28). Nedan framgår delavrinningsområdenas areal efter exploateringen. Delavrinningsområden Area (ha) Tak 0,14 Hårdgjorda ytor 0,05 Grönytor 0,06 Totalt 0,25 Tabell 2. Delavrinningsområden efter exploatering 4 Dagvattenflöden 4.1 Beräkningsförutsättningar Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: Planområdets utgörs av cirka 0,25 ha. Illustrationer, planerad bebyggelse, JM AB.
Sida 9 (15) 4.2 Flöden Dimensionerande flöden har beräknats med Dahlströms modifierade ekvation (2010) enligt Svenskt Vatten P104. Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 10 minuter Klimatfaktor på 1,20 har använts i samtliga beräkningar. 4.2.1 Flöden före utbyggnad Dagvattenflödet är beräknat för delavrinningsområden utifrån illustrationer framtagna av JM AB. Valda avrinningskoefficienter för de olika ytorna finns redovisade i tabell 3. De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10 år och en varaktighet på 10 minuter före exploatering redovisas i tabell nedan. Dagvattenflödet från området före utbyggnad beräknas uppgå till 48 l/s, utan fördröjningsåtgärder. Yta Yta Avrinningskoefficient A red Varaktighet 10-årsregn, 10 min Flöde Enhet ha l/s, ha l/s Tak 0,12 0,9 0,11 227 25 Hårdgjord 0,13 0,8 0,10 227 23 yta Totalt 0,25 0,21 48 Tabell 3. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet före exploatering 4.2.2 Flöden efter utbyggnad utan fördröjning De flöden som genereras vid ett regn med återkomsttiden 10 år och en varaktighet på 10 minuter inklusive klimatfaktor 1,20 efter exploatering utan fördröjningsåtgärder redovisas i Tabell 4. Ytor Area Avrinnings koefficient A red Varaktighet 10-årsregn, 10 min Klimatfaktor Flöde Enhet ha l/s, ha l/s Tak 0,14 0,9 0,126 227 1,2 34 Hårdgjord a ytor 0,05 0,8 0,04 227 1,2 11 Grönytor 0,06 0,05 0,003 227 1,2 0,8 Totalt 0,25 0,169 46 Tabell 4. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet efter exploatering Efter exploatering av området beräknas utflödet av dagvatten uppgå till 46 l/s mot dagens 48 l/s. Anledningen flödesminskningen till detta är en ökad areal av grönytor
Sida 10 (15) 5 Recipienten och dess status Den primära avrinningen sker mot recipienten Råstasjön som sedan avvattnas mot Brunnsviken (Dagvattenstrategi för Solna stad). Figur 5. Recipienter i anslutning till planområdet 5.1 Ekologisk status 5.1.1 Råstasjön Råstasjön är näringsrik och har klassats som att inneha mycket höga halter av fosfor (P) och höga halter av kväve (N) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund. Vidare har Råstasjön en mycket hög känslighet för föroreningar i tillrinnande dagvatten.
Sida 11 (15) 5.1.2 Brunnsviken Slutrecipienten, Brunnsviken, innehar mycket höga halter av fosfor (P) och höga halter av kväve (N) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund. Vidare har Råstasjön en mycket hög känslighet för föroreningar i tillrinnande dagvatten. Allt kustvatten i området och även utsjön är övergödda och en stor del av kväve- och fosfortillförseln kommer från närliggande vattenförekomster. Lokala åtgärder i avrinningsområdet räcker därför inte ensamt för att uppnå normen och för att nå god status krävs även att Östersjöländernas åtgärdsprogram för Baltic Sea Action Plan (BSAP) och havsmiljödirektivet genomförs. De nödvändiga, mycket omfattande åtgärderna är tidsödande att genomföra och dessutom saknas tillräcklig offentlig finansiering och administrativ kapacitet. På grund av fördröjning i biogeokemiska system kommer inte heller åtgärder att få omedelbar, full effekt på näringsstatusen. Därför fastställs normen för vattenförekomsten till god status med tidsundantag till 2027 på grund av naturliga förhållanden. (VISS) 5.2 Kemisk status Kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus avseende kvicksilver och kvicksilverföreningar är - Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverföreningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015, i förhållande till de halter som har legat till grund för vattenmyndighetens statusklassificering av kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver och kvicksilverföreningar 2009. 6 Dagvattenföroreningar 6.1 Föroreningsberäkning Föroreningsmängder-, och halter i dagvattnet har beräknats utifrån schablonhalter i modellverktyget StormTac (Larm Web-2015). Modellverktyget StormTac simulerar, dimensionerar och analyserar bl.a. flöden, fördröjning samt rening av dagvatten. De beräkningsförutsättningar som programmet kräver är områdets markyta samt storleken på de olika delavrinningsområdena.
Sida 12 (15) Nedan redovisas halter och mängder före och efter utbyggnad utan rening. Värdena jämförs med riktvärde 2M. Röda siffror visar att halter överskrider riktvärdet (se tabell 5). Riktvärde 2M Halter Området före expl. Området efter expl. Mängder Området före expl. Området efter expl. Ämne Enhet (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år) Fosfor µg/l 175 140 140 0,3 0,17 Kväve mg/l 2,5 1,2 1,1 2,8 1,4 Bly µg/l 10 2,1 2,1 0,0048 0,0026 Koppar µg/l 30 15 14 0,34 0,017 Zink µg/l 90 110 110 0,24 0,13 Kadmium µg/l 0,5 0,57 0,57 0,0013 0,0007 Krom µg/l 15 3,6 3,5 0,0082 0,0042 Nickel µg/l 30 3,6 3,5 0,0081 0,0043 Kvicksilver µg/l 0,07 0,016 0,013 0,000036 0,000015 Susp. mg/l 60 20 21 45 26 ämnen Olja mg/l 0,7 0,12 0,009 0,26 0,11 Tabell 5. Föroreningshalter och mängder före och efter exploatering. Röda siffror anger halter som överskrider riktvärdet Vid beräkningar av ämnenas koncentration ses jämförbara halter av zink och kadmium före respektive efter exploatering. Samtliga mängder minskar något efter exploatering vilket delvis beror på den grönyta som anläggs. I EU s ramdirektiv för vatten finns tungmetallen kadmium med bland de 33 prioriterade ämnena. Enligt direktivet krävs att koncentrationerna av dessa ligger under satta gränsvärden för att uppnå god vattenkvalitet för sjöar och vattendrag. Den ökade halten av zink kan påverkas genom att undvika galvaniserat byggmaterial i ex lyktstolpar, trappor och tak- och/hängrännor etc. Kadmium sprids till exempel vid felaktig avfallssortering och insamling av nickel-kadmiumbatterier, vid metalltillverkning samt vid förbränning av fossila bränslen. Mot bakgrund av att halterna av zink och kadmium överskrider riktvärdet 2M erfordras rening innan det når recipienten. 7 Framtida dagvattenhantering samt förebyggande av översvämning 7.1 Förutsättningar/principer för rening och fördröjning I samband med detaljprojekteringen skall höjdsättningen av marken utföras så att regnvatten från tak och innergård avleds till Rain gardens/biofilter. Exploateringen av området bedöms inte påverka recipientens möjlighet att uppfylla miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2021.
Sida 13 (15) För rening och fördröjning av dagvattnet föreslås att det anläggs en eller flera regnbäddar om totalt 60 m 2. Rain gardens/biofilter anläggs i anslutning till stuprörens utkastare och föreslås ha en höjd om 1,3 m. Lådan fylls med växtbädd och substrat (pimpsten), med en hålrumsvolym på 40 %, till en höjd om 1,1 m. (se figur 7) Avvattning Rain garden/biofilter Rain garden/biofilter avvattnas till befintligt dagvattennät längs Charlottenburgsvägen och Östervägen (se figur 4). Inlopp Utlopp Hålrums-volym Tota volym Djup på Rain Total area (pimpsten) Rain garden garden Rain garden l/s l/s % m 3 m m 2 46 25 40 80 1,3 60 Tabell 6. Magasin för rening och fördröjning av dagvatten Förutom kravet på minskat flöde från planområdet är fördröjningen även dimensionerad för att nå erforderlig reningseffekt. Figur 6, Exempel på utformning av Rain garden där takvatten leds in för fördröjning och rening (Norconsult) Magasinet utformas enligt figur 7. I botten av varje regnbädd anläggs en dräneringsledning med lutning mot befintligt dagvattennät. Genom att anpassa dimensionen på utloppsledningen kan avtappningen från bädden regleras. I respektive magasin finns ett bräddavlopp som förses med kupolbrunn för avledning av vatten vid kraftfullare regn.
Sida 14 (15) Figur 7. Principskiss Rain garden 7.2 Beräkning reningseffekt på Rain gardens/biofilter För beräkning av reningseffekten har värden hämtats från Storm Tac (uppdaterad 2015-11-17). Nedan framgår reduktionen av ingående halter och mängder efter reduktion i Rain garden/biofilter. Vid beräkningen konstateras att samtliga halter, med god marginal, underskrider riktvärdet 2M. Riktvärde 2M Halter Halter efter expl. Halter efter reduktion i biofilter Ämne enhet (halter) (halter) (halter) (kg/år) (kg/år) Fosfor µg/l 175 140 61 0,3 0,074 Kväve mg/l 2,5 1,1 0,75 2,8 0,92 Bly µg/l 10 2,1 0,41 0,0048 0,00051 Koppar µg/l 30 14 5,4 0,34 0,0066 Zink µg/l 90 110 22 0,24 0,027 Kadmium µg/l 0,5 0,57 0,088 0,0013 0,00011 Krom µg/l 15 3,5 2,0 0,0082 0,0024 Nickel µg/l 30 3,5 0,87 0,0081 0,0011 Kvicksilver µg/l 0,07 0,013 0,0066 0,000036 0,0000081 Susp. mg/l 60 21 6,4 45 7,9 ämnen Olja mg/l 0,7 0,09 0,038 0,26 0,047 Tabell 7, Föroreningsberäkning efter reduktion i Rain garden/biofilter Mängder före expl. Mängder Mängder efter reduktion i biofilter
Sida 15 (15) 8 Förslag till planbestämmelser Höjdsättning av mark och byggnader Höjdsättningen av ett planområde syftar till att både säkra bebyggelsen mot översvämningar. Vid höjdsättning av gator och fastigheter är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna ytledes vid extrema regn. Dagvatten får heller inte ledas från en fastighet över till en annan. 9 Slutsats I samband med exploateringen av fastigheten erfordras rening och fördröjning av dagvattnet för att minska belastning på recipienter och dagvattennät. Halterna av Zink och kadmium överskrider idag gränsvärdet 2M. Med syfte att minska belastningen på recipienten föreslår Bjerking att dagvattnet renas och fördröjs i Rain gardens/biofilter innan det leds vidare från området. Den föreslagna lösningen minskar dagvattenflödet från 46 l/s till 25 l/s. Föroreningar i dagvattnet reduceras till en nivå som, med god marginal, underskrider gränsvärde 2M. Den föreslagna åtgärden förbättrar möjligheten för recipienterna att uppnå miljökvalitetsnormerna. Jan-Henrik Eriksson Tel 010-211 82 66 jan-henrik.eriksson@bjerking.se Granskad av Anna Blomlöf Tel 010-211 80 70 anna.blomlof@bjerking.se