Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv) exempel på graderad potential och/eller aktionspotential? Motivera ditt svar. (2 p) 2. Robert Lefkowitz och Brian Kobilka belönas med 2012 års Nobelpris i kemi för banbrytande upptäckter där de har kartlagt en betydelsefull familj av s k G- proteinkopplade receptorer. Brian Kobilka antog under 1980-talet utmaningen att ur kroppens gigantiska arvsmassa leta fram den gen som kodar för β-adrenerg receptor. a. Beskriv kortfattat vad en adrenerg receptor är. (2p) b. Har inbindning till den adrenerga receptorn direkt eller indirekt effekt på membranpotentialen? Motivera svaret. (1p)
3. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerade C8-området, se figuren nedan. Vad står detta C8-område för? (2 p)
4. Biceps brachii och brachialismuskeln är två starka flexorer i armbågsleden. De fäster ungefär 3 cm distalt om leden. a. Hur stor dragkraft måste de tillsammans utveckla för att hålla underarmen stilla, utan vikt i handen, med armbågen i 90 graders flexion? Förutsätt att underarmen väger cirka 2 kg och är cirka 30 cm lång. (välj ett svar och redovisa hur du kommit fram till ditt svar) (1p) aa. 10 N bb. 200 N cc. 100 N dd. 20 N b. Ungefär hur mycket större dragkraft måste musklerna utveckla för att personen ska kunna hålla en 10 kg tung vikt i handen? Se bilden. (Viktigt att du redovisar hur du kommit fram till ditt svar) (2p) aa. 2000 N bb. 1000 N cc. 100 N dd. 1100 N
5. Anders har drabbats av en bristning i lårmuskelns baksida. Vid examination konstaterar du att han har svårt att utföra en knä flexion samt en lateralrotation i höftleden a. I vilken muskel misstänker du att bristningen har skett? (0,5p) b. Vilken stor perifer nerv innerverar denna muskel? (0,5p) Eftersom otillräcklig muskelstyrka har lagts fram som en riskfaktor, föreslås att ökad muskelstyrka skulle kunna minska risken för baklårsbristningar. c. Vilka muskelfibrer används mest under explosiva styrkeövningar och varför? (2,5p) d. Hur påverkas muskelfibersammansättning av en period av explosiv styrketräning? (1p) 6. Ledbandsskador i knä är tyvärr inte ovanliga hos idrottare, kanske vanligast bland kvinnliga fotbollspelare. a. Vilka ledband finns i knäet? Beskriv varje ledbands funktion. (4p) b. Beskriv uppbyggnaden av ett ledband (liknar en senas uppbyggnad). (1p) c. Vilka andra mjukvävnader finns i knäleden? Beskriv form och funktion. (Svara gärna med både skiss och text) (1,5p) Knäledens stabilitet påverkas också av en sena från en stark muskelgrupp. d. Vilken muskelgrupp bedömer du som viktigast för knästabilitet och vilken nerv försörjer denna muskelgrupp? (1p) 7. För att kasta bra behövs både en väl utvecklad bålstabilitet och starka axelmuskler. a. Beskriv de muskler du bedömer vara viktigast för bålstabiliteten. (3p) Även väl tränad axelmuskulatur är viktig för kaströrelsen. Axelns muskler kan indelas i ytliga starka muskler och djupa stabiliserande muskler. b. Vilka muskler bedömer du vara viktigast i respektive grupp. (4p) För att axelleden ska styra korrekt behöver skulderbladet röras och positioneras korrekt.
c. Vilka muskler bedömer du vara viktigast för att styra skulderbladets position? (2p) I axeln finns en av kroppens alla slemsäckar som oftast drabbas av inflammation. d. Beskriv funktion och uppbyggnad av en slemsäck. (1p) 8. Du har undersökt ryggraden hos en frisk individ och kan nu dra viktiga slutsatser om dess struktur och funktion. a. Vad kallas formen på den normalt framåtböjda brösttryggraden och den bakåtvälvda ländryggraden? (1p) b. Om du står framåtböjd och sedan ska räta upp dig, vilka muskler behöver du använda? (2p) Ryggmärgen och cauda equina skyddas av ryggradens fasta strukturer. Dock måste spinalnerverna kunna lämna ryggkanalen, detta sker genom foramen intervertebrale. c. Vilka strukturer bildar detta foramen? (2p) d. På vilken nivå slutar ryggmärgen? (0,5p) 9. Muskelkontraktionsmekanismen är ett komplext biokemiskt och mekaniskt fenomen som kräver att en sekvens av flera händelser sker i rätt ordning och resulterar i att muskeln utvecklar olika nivåer av kraft. a. Vilken särskild myofibrillär protein påverkas först av blockering av kalciumfrisättning sarkoplasmatiskt? (0,5p) b. Redogör för neurala och muskulära faktorer som du anser påverka storleken på muskelkraften? (2p)
10. Sinnesceller kan vara spridda i kroppen alternativt vara samlade till speciella organ, i vilka de reagerar på specifikt stimulusenergi. Sinnescellerna har flera grundläggande gemensamma egenskaper, bland annat att de är nervceller med retbart membran, omvandlar en energi till en annan (stimulustransduktion), svarar med graderad förändring av membranpotential. a) Vad innebär att en sinnescell adapterar (1 p = kortfattat svar) b) Nämn några sinnesceller som adapterar mycket långsamt (1 p) c) Sinnesceller med långsam adaptation är funktionellt sammanknippande med att annat sinne, vilket? (1 p) d) Förklara hur ljusstimulus leder till en förändring av membranpotential (stimulustransduktionen) i en fotoreceptor (5 p). Rita gärna en bild samt förklara noga och begripligt.
11. Bilden visar ett tvärsnitt av ett öga i låg förstoring och flera olika strukturer är markerade (1-10). Tyvärr uppvisar vissa delar artefakter, vilka lätt uppstår då ett öga prepareras för histologi. a) Namnge de strukturer som är märkta : 1, 2, 3, 4, 5, 6, 8, 9 (3 p) b) Ögat kan delas in i två funktionellt separata delar; det främre respektive det bakre segmentet. Det främre segmentet anses vara den optiska delen som är specialiserad för ljusbrytning och ackommodering (linsens brytningsförmåga) medan det bakre segmentet är själva sinnesdelen med omvandling av ljus till visuell information. a:a) vilka delar utgör det främre segmentet? (2 p) b:b) hur regleras linsen då ljusbrytningen skall förändras? Ange även relevant(a) kranialnerver! (3 p)
12. Många av oss har någon gång upplevt en så kallad adrenalinkick, till exempel vid en stressig och obehaglig situation. Förloppet är snabbt vilket innebär att utsöndrad signalmolekyl når celler i relevanta målorgan tämligen fort och man är redo för fightflight. a) beskriv kortfattat och begripligt denna del av nervsystemet som är involverad med avseende på struktur och funktion. (3p) b) Hur reagerar kroppen vid en fight-flight situation? (3 p) 13. Autonoma NS sympatiska och parasympatiska delar skiljer sig inte bara funktionellt utan även anatomisk, och de båda delarna uppvisar generella karaktäristika listade nedan. Kombinera ihop parasympaticus med rätt anatomisk karaktäristika (a-n). 0,5 p/rätt svar. a) Acetylcholin transmittor postganglionärt b) Kort preganglionär fiber c) Nikotinreceptorer d) Kort postganglionär fiber e) Fibrer utgår thorakalt f) Ganglion ej i anslutning till målorgan Parasympaticus g) Acetylcholin transmittor preganglionärt h) Lång preganglionär fiber i) Muskarinreceptorer j) Noradrenalin transmittor postganglionärt k) Ganglion i anslutning till målorgan l) Fibrer utgår cervikalt och sacralt m) Noradrenalin transmittor preganglionärt n) Lång postganglionär fiber
14. På sinneslaborationen gjordes en del tester av kranialnerverna, bland annat de som styr ögat och balans. Påstående 1-5 är beskrivningar av olika kranialnervers funktion och utbredning, och du skall kombinera vart påstående med rätt kranialnerv (listade som A-L.) (OBS inget avdrag för fel svar). (5p) a. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av svalget, samt komponenter i autonoma nervsystemet. b. Enbart motorisk. Innerverar tungmuskulatur och möjliggör vanligt tal och sväljning. c. Mixad nerv. Sensorisk och motorisk innervation av ansiktsmotorik, en gren kontrollerar tår och salivproduktion. Sensoriska fibrer svarar för känsel och smak på tungans främre 2/3 del d. Sensorisk nerv som leder synimpulser. e. Mixad nerv som bland annat innerverar smakreceptor i tungans bakre del samt känsel bakom örat, svalget och tungan. Svarsalternativ: A. n. olfactorius (I) B. n. opticus (II) C. n. oculumotorius (III) D. n. trochlearis (IV) E. n.trigeminus (V) F. n. abducens (VI) G. n. facialis (VII) H. n. vestibulo-cochlearis (VIII) I. n. glossopharyngeus (IX) J. n. vagus (X) K. n. accessorius (XI) L. n. hypoglossus (XII) 15. En känd riksdagspolitiker, Wilma, uppsöker landstingets akutmottagning och där konstateras att hon har drabbats av stroke. Som en följd av det inträffade läggs Wilma in för sluten vård. Under vårdperioden är det ett stort antal personer som begär att få information om Wilma fortfarande befinner sig på sjukhuset, närmare detaljer om vilken sjukdom har drabbats av, vilken typ av behandling som hon erhåller, när hon kan vara tillbaka på jobbet m.m. En av dessa personer som vill få information om Wilma är hennes vuxne son. Även en av Wilmas kollegor har kontaktat vården i syfte att få svar på olika frågor som rör Wilma. Ytterligare en person som visar stort intresse för Wilmas sjukhusvistelse är en journalist vid en kvällstidning.
Samtliga dessa personer hänvisas till att prata med den patientansvarige läkaren. Din uppgift är att utifrån hälso- och sjukvårdssekretessen göra en bedömning av om läkaren får, eller inte får, lämna ut uppgifter om Wilmas hälsotillstånd, aktuell behandling, framtidsprognos etc. till Wilmas vuxne son, Wilmas kollega samt den aktuella journalisten? (3p).