Välkommen att bekanta dig med projektets verksamhet genom. INFO från projektet BIOENERGI FRÅN SKOGEN

BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN Välkommen att bekanta dig med projektets verksamhet genom INFO från projektet 01-45 INFO-2003-04

INFO från projektet METKO 2004 En skogsteknisk mässa i Jämsänkoski, 2-4/9 2004. Totalt kom det 26.700 besökare som besökte de 280 utställare som fanns på plats. Några bildplock kring bioenergi från METKOmässan. Kombiaggregat för gallring Nisula 280 är ett enkelt och flerfunktionellt kombiaggregat som är i lämpligt storlek för en jordbrukstraktor med kran. Utrustningens uppbyggnad liknar en smal timmergrip som försetts med klipp. Aggregatet väger 280 kg utan rotator. Knivarna klarar stammar upp till 20 cm. 45 Energiträdsgrip från Ponsse Ett nytt aggregat visade Ponsse, EH 25. Det är en klippande energiträdsgrip som kan samla flera träd i greppet. Utrustad med arbetsautomatik sker grepp och avklippningen med en knapptryckning. Flerträdsskörd med engreppsharvester Både Profi-Forests och Keto Forsts MTH-skördeaggregat kan utrustas med en hydraulisk knivklipp. Sågenheten byts enkelt ut och klippenheten monteras på dess plats. När skördeaggregatet är försett med en klipp är det inte lika stenkänsligt och lämpligt för t.ex. skörd av energiråvaror intill väg. Utrustningen är lämplig för montering på mindre skogstraktorer eller lantbruks traktor.

Gruppkvista vid skörd Ett nytt intressant MTH-skördeaggregat för professionella entreprenörer kommer från Logset i Kvevlax. (MTH=Multi-tree handling, flerträdshantering). Logset 4M kan användas för normal engreppsskörd, alternativt för skörd av energiråvaror. Med utrustningen kan man gruppkvista flera stammar i greppet. Utrustningen väger 600 kg och passar för en skogstraktor. ABAB-klippen Svenska ABAB, eller Allan Bruks Ab, tillverkar ett klippaggregat för energiträd. Det kan ackumulera flera träd, och i greppet kan man klippa träd upp till 25 cm i diameter. Vikten, inklusive rotator och kranfäste, är 380 kg. Timmergrip med kap Ett exempel på att viss utrustning för energiråvara funnits länge är Norrhydros kombinerade timmergrip och sågkedja. Med NH-016 kan man lasta timmer eller energiråvara som med vanlig grip, men dessutom fälla träd eller röja och lasta. Kvistning är inte möjligt att utföra. Vikten är 106 kg utan rotator och tiltcylinder, minsta träddiameter är 6 cm och största är 25 cm som passar för utrustningen. Utrustningen är lämplig för den mindre skogsbonden. Valmet 350 Ett nytt skördeaggregat från Valmet är modell 350. Det är i tungviktsklassen och väger strax under 1.000 kg. Skördeaggregatet är bygelupphängt, liksom de två större i samma serie. Svärdet är 75 cm långt och största öppning mellan drivrullarna är 52 cm. För kvistningen finns en fast och tre rörliga knivar. Utrustningen är anpassad för både slutavverkning och gallring.

Bunta ihop energiråvaran Pika RS 2000 är en finsk nykomling som bygger på samma princip som Timberjack. Presstrycket och balarnas täthet kan vara betydligt större hos Pika. Buntarenheten kan enkelt kopplas loss från skogstraktorn och ställas på egna ben. En skavande buntare Valmet Wood Pac skiljer sig från de övriga buntarna genom att materialet lastas direkt in i balkammaren. I balkammaren finns åtta stycken valsar pressar ihop balen. Lastargripen bör vara försedd med såg eller klippfunktion för att anpassa materialets längd till balkammaren. Vid buntningen skavs en del av barr och småkvistar av, ca 20 % av materialvikten. Den mesta näringen finns just i de avskavda träddelarna, som då kan gödsla skogen. Stor flishugg LHM Giant är en finska stor flishugg För entreprenörer. Utrustningen är monterad på en fyraxlad lastbil. För drivningen finns en egen motor på 600 hk. Hydraulutrusningen drivs av lastbilens motor. Matarbordet till huggen rymmer 18 m3. Huggen kan lätt ta emot risbuntar eller stockar. Kapaciteten är 120-200 m3 flis per timme. Mobil flishugg Foresteri trumhack En ny flishugg på marknaden är Foresteris bogserade modell C4560, den är försedd med en egen 300 hk drivmotor. Hacken har en inmatningsöppning på 45 x 60 cm. Hacktrumman har en diameter på 57 cm och är försedd med 6 st. knivar. Hacken kan förses med olika såll mellan 35 65 mm hålstorlek. Flisningskapaciteten är mellan 40-100 m3 flis per timme beroende på råvara och flisningsförhållanden. KARLEBY UNIVERSITETSCENTER Ulf-Peter Granö Tel.: 00-358-6-8294239

INFO från projektet SkogsNolia 2004 Ute i Häggnässkogen ca 30 km söder om Umeå kunde man uppleva SkogsNolia under dagar, 10-12 juni 2004. Ett stort antal utställare visade och demonstrerade sina maskiner. Under de tre dagarna besöktes mässan av ca. 11500 personer, och och 201 utställare. Projektet hade sin informationsmonter tillsammans med SLU-skogsteknologi. Nedan några bildplock från mässans utrustning för energiskörd. Teknik för skörd av bioenergiråvaror Ett flertal utställare visade upp sina maskiner som passar för skörd av gallringsråvaror för energibruk. Allt fler MTH utrustningar (flerträdshanterande aggregat) kommer ut på marknaden. 44 Liten engreppsskördare Vimek i Vindeln-regionen, har vidareutvecklat ett litet MTHaggregat för sin skogstraktor. Utrustningen kan samla 2-4 stycken klena stammar. En giljotinklipp kapar träden. Företaget har också tagit fram ett nytt röjningsaggregat för montering på kran. Stegmatad skördare Arbro har stegmatade skördeaggregat i den storlek som passar för en lantbrukstraktor och i gallringsskog. Utrustningen kan i dagens utförande endast hantera en klenstam åt gången. Th. Olle Hemmingssons MTH-aggregat.

Korridorröjning Stora arealer skog är i behov av röjning. Olle Hemmingsson har konstruerat en prototyp för att snabbt kunna köra upp röjda korridorer i skogen. När 1½ - 2 m breda korridorstråk körs upp viks slyet till sidorna. Nästa steg är att också fundera ut hur man enkelt kan ta rätt på råvaran samtidigt med fällningen. Bunta GROT från slutavverkningar Sedan flera år har bl.a. Timberjack vidareutvecklat sin buntare. Vid hantering av bioenergiråvaror från Skogen, kan de rätt skrymmande GROTtransporterna underlättas till flisterminalerna genom buntningen. Keto Forst Ett litet kombinerat skördeaggregat är Keto Forst. Med en skicklig förare kan det användas för flerträdshantering vid skörd av energiråvara vid röjning och gallring. Utrustningen är lämplig för montering på mindre skogstraktorer eller lantbrukstraktor. Automatisk sågkedjeslip För entreprenörer är det viktigt att kunna ha sig med vassa sågkedjor. Med en automatisk sliputrustning går slipningen enkelt. KARLEBY UNIVERSITETSCENTER Ulf-Peter Granö Tel.: 00-358-6-8294239

BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 INFO från projektet 43 Närtransport, genom skotning, av helträd i gallring I avverkningsförsök vid skörd av helträd har Metla testat energigripen från Naarva. I försöken har kapaciteten vid skörd och skotning utvärderats i olika typer av bestånd. För försöken valdes två stämplingsposter i Kannus, som indelades enligt trädbestånden i olika försök. I tabell 1 redovisas data från de olika trädbestånden i avverkningsförsökens olika försöksrutor. Tabell 1. Data från stämplingsposternas trädbestånd Eskola Ant. stam. Längd Volym Areal kpl/ha m m³/ha ha Försök 1 5800 8,9 76 0,59 Försök 2 7000 8,5 195 0,42 Försök 3 2600 9,9 73 0,39 Försök 4 2000 9,4 77 1,44 Poleenharju Ant. stam. Längd Volym Areal kpl/ha m m³/ha m² Försök 1 6100 5,3 58,4 6800 Försök 2 5340 6,0 38,9 5097 Försök 3 7750 5,8 66,7 15276 Försök 5 4600 6,8 62,4 16523 Försök 6 3420 5,6 41,8 4430 Bild 1. Högar med energivirke som skördats och lagts intill stickväg i avverkningsförsöken i Eskola.

Tabell 2. Skotarens kapacitet i avverkningsförsöken Eskola Kapacitet Tid h min Massa m³ m³/h Försök 1 4 18 29930 35,2 8,19 Försök 2 4 14 30081 35,4 8,37 Försök 3 1 40 11377 13,4 8,02 Försök 4 6 20 49397 58,1 9,18 Summa 16 32 120785 142,1 8,60 Bild 2. Timberjack 810 skotare i arbete i avverkningsförsöken i Eskola. Trädens storlek hade inverkan på arbetskapaciteten. Kapaciteten för skotaren varierade mellan 6-9,2 m³/h. I första stämplingen, där trädens längd var märkbart längre än i den andra stämplingen, var också kapaciteten i huvudsak bättre. Att notera är att i stämplingen på Poleenharju i försök 6 var och transportsträckan orsaken till en minskad kapacitet. En noggrannare redovisning av skotarens kapacitet finns redovisat i tabell 2, till höger. Poleenharju Kapacitet Tid h min Massa m³ m³/h Försök 1 3 36 24526 28,9 8,02 Försök 2 1 37 9036 10,6 6,61 Försök 3 9 57 62165 73,1 7,35 Försök 5 10 58 65470 77,0 7,03 Försök 6 1 47 9111 10,7 6,01 Summa 27 54 170308 200,4 7,18 Jani Lehtimäki Juha Nurmi PL 44 69101 Kannus Tel 00 358 10 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

BIOENERGI FRÅN SKOGEN 2003-2007 INFO från projektet 42 Försök med Naarva-energigrip i gallringsskog Metla har testat energigripen från Naarva i avverkningsförsök, där kapaciteten har utvärderats i olika typer av bestånd. För försöken valdes två stämplingsposter i Kannus som indelades enligt trädbestånden i olika försök. I tabell 1 redovisas data från de olika trädbestånden i avverkningsförsökens olika försöksrutor. Tabell 1. Data från stämplingsposternas trädbestånd Eskola Ant. stam. Längd Volym Areal kpl/ha m m³/ha ha Försök 1 5800 8,9 76 0,59 Försök 2 7000 8,5 195 0,42 Försök 3 2600 9,9 73 0,39 Försök 4 2000 9,4 77 1,44 Poleenharju Ant. stam. Längd Volym Areal kpl/ha m m³/ha m² Försök 1 6100 5,3 58,4 6800 Försök 2 5340 6,0 38,9 5097 Försök 3 7750 5,8 66,7 15276 Försök 5 4600 6,8 62,4 16523 Försök 6 3420 5,6 41,8 4430 Bild 1. Energivirke som körts till upplägget invid väg i Eskola

Tabell 2. Skördarens kapacitet i avverkningsförsöken Eskola Kapacitet Tid h min Massa m³ m³/h Försök 1 6 42 29930 35,2 5,26 Försök 2 6 15 30081 35,4 5,67 Försök 3 2 6 11377 13,4 6,36 Försök 4 6 51 49397 58,1 8,49 Summa 21 53 120785 142,1 6,49 Bild 2. ProSilva skördare utrustad med Naarva-energigrip i arbete i avverkningsförsöken i Eskola. Trädens storlek hade inverkan på arbetskapaciteten. Kapaciteten för skördaren varierade mellan 4,3-8,5 m³/h. I första stämplingen, där trädens längd var märkbart längre än i den andra stämplingen, var också kapaciteten i huvudsak bättre. Det märkbara var att kapaciteten också var över 4 m³/h i ca 5 meter höga bestånd. En noggrannare redovisning av skördarens kapacitet finns redovisat i tabell 2, till höger. Poleenharju Kapacitet Tid h min Massa m³ m³/h Försök 1 6 42 24526 28,9 4,30 Försök 2 1 58 9036 10,6 5,43 Försök 3 15 42 62165 73,1 4,66 Försök 5 12 49 65470 77,0 6,01 Försök 6 2 5 9111 10,7 5,15 Summa 39 16 170308 200,4 5,10 Jani Lehtimäki Juha Nurmi PL 44 69101 Kannus Tel 00 358 10 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

INFO från projektet 41 Askans smältegenskaper Askans smältegenskaper påverkar värdet av en råvara som material för pelletstillverkning. Asksmälttemperaturen definieras genom mätning i en provugn. Aska formas till en toppig kon och studeras i ugnen då temperaturen höjs gradvis. Smp init = initial smälttemperatur. Smp Sf = konens topp har blivit rund. Smp Hsf= Konen har smält ner till häften. Smp fl = konen är helt flytande. Björk kvistad och Tall kvistad uppvisar höga smälttemperaturer i nivå med referensvärde för ren stamvedspellets > 1500 C. Sortimentet Tall okvistad har smälttemperaturer <1300 C och riskerar att ge sintringsproblem. Sortimentet Blandat okvistad har smältpunktstemperaturer >1400 C och kan ge godtagbar pellets vid förbränning under kontrollerad temperatur Askans innehåll av kalium Olika ämnen i askan påverkar asksmälttemperaturen. Ökat kiselinnehåll höjer i allmänhet sintringstemperaturen medan ökat kaliuminnehåll sänker sintringstemperaturen. När asksmälttemperaturen understiger 1300 C finns risk för sintring in pannan. Håkan Örberg SLU/BTK Tel.: 00 46 90-7868779 Smättemperatur aska ( C ) 1600 1500 1400 1300 1200 Tall okvistad Tall kvistad Björk kvistad Blandat okvistad Pellets stamved Figur 1. Asksmälttemperaturer för gallringsvirke. ASTM 1857-68-test. % 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Tall okvistat Tall kvistat Björk kvistat Blandat okvistat Träflis sävar Figur 2. Askans innehåll av kalium. Askhalter i % av TS Smp Init Smp Sf Smp Hsf Smp fl As khalt % K % av aska

INFO från projektet 40 Emissioner vid förbränning av pellets från gallringsvirke NO X -emissioner Den svenska lagstiftningen om miljöavgift för utsläpp av kväveoxider infördes 1990. Avgiften uppgår till 40 SEK/kg utsläppta kväveoxider och betalas av värme- eller elproducenter med en produktion som överstiger 25 GWh/år. Avgiften omfördelas sedan så att det totala avgiftsbeloppet återbetalas till de avgiftsskyldiga i proportion mot andelen producerad nyttiggjord energi. På så sätt får anläggningar med låga kväveutsläpp tillbaka ett större belopp än de betalar in medan anläggningar med höga kväveutsläpp får betala en nettoavgift. Sedan införandet av miljöavgiften har utsläppen av kväveoxider från berörda förbränningsanläggningar minskat (figur 1). Förbränningsförsök med pellets från fyra olika gallringssortiment samt vanlig stamvedspellets genomfördes i en 150 kw panna (ÖkoTherm). Utsläppen av kväveoxider var högre för pellets från gallringsvirke än för stamvedspellets och de okvistade sortimenten hade högst NOX-utsläpp (figur 2). Det är viktigt att vid en jämförelse mellan utsläppsnivåerna i stora anläggningar och i genomförda förbränningsförsök notera att större anläggningar har utrustning för kvävereducering, (t.ex. ammoniaktillförsel), medan den aktuella pannan inte har någon NOX-reducering. NOX (mg/mj) 120 100 80 60 40 20 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Figur 1. NO X -emissioner (mg/mj bränsle) vid svenska förbränningsanläggningar som berörs av NO X -avgifter (Naturvårdsverket). NOX (mg/mj) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Stamved Tall kvistat Björk kvistat Tall okvistat Blandat okvistat GRÄNSVÄRDE Anläggning Figur 2. NO X -emissioner (mg/mj bränsle) vid förbränning av pellets från stamved och olika gallringssortiment, samt gränsvärde för aktuell förbränningsanläggning.

Emissioner av CO, HC och SO2 Vid förbränning av pellets från stamved och olika gallringssortiment blev utsläppen av CO, HC och SO2 tämligen låga för samtliga pelletstyper (figur 3). CO-emissionerna är starkt beroende av att förbränningen optimerats för bränslet. För att hålla nere CO-halten i rökgaserna måste syretillförseln vara tillräcklig för att tillgodose en fullständig förbränning, men lufttillförseln får inte vara så hög att temperaturen i eldstaden blir för låg för att för att CO skall brinna. Vid förbränningen av Björk kvistat pellets var temperaturen i eldstaden lägre än vid de andra förbränningstillfällena. Orsaken till att CO-halten var relativt högre än för andra sortiment kan därför vara att lufttillförseln inte var optimal. Gränsvärden Gränsvärdena som anges i diagram 2 och 3 är de gräns-värden för emissioner som gäller för den aktuella pannanläggningen. Dessa har fastställts av Länsstyrelsen i samband med tillståndsprövning vid byggandet. Den aktuella anläggningen ligger i anslutning till tättbebyggt område. Emissioner (mg/mj) 60 50 40 30 20 10 0 Stamved Tall kvistat Björk kvistat Tall okvistat Blandat okvistat GRÄNSVÄRDE Anläggning Figur 3. Emissioner (mg/mj bränsle) vid förbränning av pellets från stamved och olika gallringssortiment, samt gränsvärden för aktuell förbränningsanläggning. CO HC SO2 Håkan Örberg Tel.: 00 46 90-7868779 Sylvia Larsson Tel.:00 46 90-7868792 SLU/BTK

INFO från projektet 39 Värmevärde och askhalt hos gallringsvirke Värmevärde Det effektiva värmevärdet hos pelletsråvaran anger hur mycket tillgänglig energi som frigörs vid förbränning. Eftersom samtliga råvaror torkas inför och vid pelletering anges det effektiva värmevärdet per kg TS för de olika gallringssortimenten. Det blandade sortimentet består av 53% björk, 22% tall, 16% al, 6% gran och 3% asp. Värmevärdet för stamvedpellets är ett typvärde. Askhalt En låg askhalt hos pelletsråvaran är fördelaktig för att hålla nere askmängderna vid förbränning. Mindre brännare har svårt att hantera större askmängder och i villabrännare ökar tillsynsbehovet genom att man måste aska ur pannan oftare. Den svenska standardiseringen delar upp pellets i tre grupper där man generellt kan säga att grupp 1 är lämplig för villabruk, medan grupp 2 och 3 bör eldas i större anläggningar. Håkan Örberg SLU/BTK Tel.: 00 46 90-7868776 Effektivt värmevärde (MJ/kg TS) Askhalt (% av TS) 19,80 19,60 19,40 19,20 19,00 18,80 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 Tall okvistat Tall okvistat Tall kvistat Tall kvistat Björk kvistat Björk kvistat Blandat okvistat Blandat okvistat Pellets stamved Figur 1. Effektivt värmevärde (med 95% konfidensintervall) hos olika sortiment av gallringsvirke samt stamvedspellets. Grupp 2 och 3 Grupp 1 Pellets stamved Figur 2. Askhalt (med 95% konfidensintervall) hos olika sortiment av gallringsvirke samt stamvedspellets. De röda och gröna linjerna visar svenska gränsvärden för askhalt hos pellets i grupp 1 (0,7%) och grupp 2 (1,5%) (SS187120).

INFO från projektet 38 Skörd av energiträd med Naarva-gripen På skogsforskningsinstitutet i Kannus gjordes under vårvintern 2004, försök med skörd av energiträd. Främst undersöktes trädbeståndets inverkan på avverkningskapaciteten i huggningen. Skördeförsöket gjordes med en skördare försedd med Naarva 1600-40 energigrip. Med Naarva energigrip sker kapningen av stammarna med en kniv av giljotintyp, den klipper av stammen mot motstål. Som basmaskin till utrustningen räcker det med en rätt liten skördare eller skogstraktor, därför att energigripens vikt är endast 500-600 kg. I försöket var basmaskinen en ProSilvia. Tillverkaren av energigripen meddelar att maximala klippdiametern för enskilda stammar är 32 cm och för en bunt klenstammar 40-50 cm. Avverkningsarbetet utfördes som helstamsskörd, och stammarna lades i högar okvistade, vinkelrätt intill stickvägarna. Arbetet med energigripen gjordes i huvudsak genom flerträdshantering. Bild 1. Naarva-gripen i arbete Jani Lehtimäki Juha Nurmi PL 44 69101 Kannus Tel.: 00 358 10 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

De täckta högarnas vattenhalt var i medeltal 10 %-enheter lägre än för högar utan täckning. INFO från projektet 37 Flisens kvalité inom Mellersta Österbottens flis- och energiandelslag Inom projektet har flisens kvalité följts upp inom fem stycken flis- och energi-andelslag/-kooperativ i Mellersta Österbotten under värmesäsongen 2003-04. I uppföljningen ingick följande andelslag; Halsua, Kannus, Kälviä, Lestijärvi och Lohtaja. Bild 3. Råvauhög utan täckning, vattenhalt 45 %. Bild 4. En täckt råvaruhög, vattenhalt 30 %. Flisens vattenhalt år 2003-04 inom olika andelslag/ kooperativ Hur täckningen inverkar på flisens vattenhalt 60 60 50 50 Vattenhalt % 40 30 20 V a tte n h a lt % 40 30 20 10 0 Lestinjärvi Halsua Kälviä Lohtaja Kannus 10 0 Täckta Utan täckning Bild 5. En dålig skötsel av råvaruhögarnas täckning leder till ökade arbetskostnader och medför en minskning av energiinnehållet. Bild 1. Flisens vattenhalt hos enskilda andelslag/kooperativ. Bild 2. Hur täckningen av råvaruhögarna påverkar flisens vattenhalt. Flisens vattenhalt varierade mellan 20 50 procent, medelvattenhalten var 34,5 procent. Tero Takalo Juha Nurmi PL 44 FI-69101 Kannus Tel. 010 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

INFO från projektet 36 Flis- och energiandelslag/-kooperativ i Mellersta Österbotten I Mellersta Österbotten verkar åtta stycken flis- och energiandelslag, eller i Sverige sk. flis- och energi-kooperativ. Dessa levererar över 30000 l-m 3 (lös kubikmeter) träflis till lokala värmecentraler / värmeanläggningar per år. Detta motsvarar ca 12 000 m 3 trädråvara. Andelslagen/kooperativen får ersättningen för den levererade värmeenergin, och betalar till medlemmarna ersättning för deras levererade trädbränsleråvara och utförda arbeten. Värmeanläggningarna drivs endera som enskilda för en viss fastighet, eller är gemensamma för en region. Dessa värmeanläggningars gemensamma produktion av värmeenergi är per år 24.000 KWh som motsvarar 2.000 ton lätt eldningsolja. För att producera motsvarande energimängd med lätt eldningsoljas, skulle kostnaden bli nästan 80.000 euro per år (730.000 Skr). När nu kooperativens producerade träenergi används stannar denna summa pengar i Mellersta Österbotten, och gynnar den lokala ekonomin. Tero Takalo Juha Nurmi PL 44 FI-69101 Kannus Tel. 010 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

INFO från projektet 35 Möte med en maskintillverkare Som en del i projektet ska olika tekniska lösningar bland maskintillverkare för skörd av energiträd kartläggas. Av den anledningen besöktes Logset Ab:s fabrik (bild 1), samt ett avverkningsarbete i Kvevlax och Oravais. I skogen fick vi bekantade oss med Logsets nya modell av skördaraggregat, 4M. Med denna utrustning finns det också möjlighet till flerträdshantering (MTH). Vi fick se utrustningen i arbete i en lövträdsdominerande skog. (Bild 2). På fabriken kunde vi bekanta oss med tillverkningen av skördare, skotare och skördaraggregat. Information gavs kring företagets produktutveckling och om olika skeden i monteringen. Henrik Fridlund på Logset Ab fungerade som värd för besöket. Bild 2. M4 skördaraggregat. Bild 1. Monteringen av en skogsmaskin. Jani Lehtimäki Juha Nurmi PL 44 69101 Kannus Tel.: 00 35810 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

INFO från projektet 34 Hyggesresternas placering vid avverkningen Som en del av forskningen inom projektet ingick att utreda möjligheterna att påverka hyggesresternas placering genom att ändra på skördemetoderna. Målsättningen var att jämföra skillnaden i placeringen av hyggesresterna i två metoder, vid användning av skördaggregat för flerträdsskörd. I den första metoden (konventionell upparbetning) placerades virkeshögarna invid körstråket, där kvistningen utfördes med ett skördeaggregat för flerträdshantering. Största delen av hyggesresterna hamnade då i körstråket, och virket i högar vinkelräta mot körstråket. I den andra metoden användes samma skördeaggregat, nu placerades virkeshögarna utspridda, också i området mellan körståken. Kvistningen gjordes intill virkeshögarna. Målet med metoden var att få hyggesresterna jämnare utspridda över hela markområdet i gallringen. Näringstillförseln till de kvarvarande träden i gallringen förbättras med jämnt utspridda hyggesrester. I bild 1 visas på skillnaden i de båda skördemetoderna i en kartutskrift med hjälp av ett positionsbestämnings-/dgps system. I gallringen till höger har arbetsmetoden gjort att virkeshögarna placerats jämnt fördelade över hela gallringsområdet. Med denna metod blir antalet högar märkbart flera än enligt den konventionella metoden i den vänstra Bild 1. Virkeshögarnas placering i gallringen, med körstråken utritade. Tv. Högarna vid en konventionell gallringsmetod, th. med virkeshögarna och hyggesresterna utspridda över hela gallringen. bilden, där har virkeshögarna placerats intill körstråket. Med ett färre antal virkeshögar som placeras intill körstråket, medför också att hyggesresterna samlas i större och färre högar i körstråket. Jani Lehtimäki Juha Nurmi PL 44 69101 Kannus Tel.: 00 358 10 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

INFO från projektet 33 Vilka mängder och fraktioner skavs av vid buntning med WoodPac? För att säkerställa den långsiktiga produktionsförmågan vid uttag av avverkningsrester kan i framtiden krav på askåterföring komma att ställas. Näringsämnen i ett träd är koncentrerade till de delar av trädet där essentiella livsprocesser äger rum (barr, småkvistar och bark). Det är därför viktigt att en så stor andel av dessa fraktioner blir kvar på avverkningsplatsen. På svaga ståndorter är detta särskilt viktigt. Avskiljning av dessa fraktioner sänker dessutom bränslets askhalt och halt av mineraler, som i vissa förbränningsanläggningar kan skapa driftsstörningar. När avverkningsrester komprimeras till buntar av WoodPac roteras materialet under högt tryck med hjälp av flänsförsedda valsar och detta gör att en hel del material skavs av. För att kvantifiera dessa mängder, och för att undersöka vilka fraktioner som skavs av, fick en WoodPac tillverka buntar stående på en presenning. De avskavda fraktionerna vägdes och ett representativt prov från såväl bunt som avskavt material samlades in. Den tillverkade bunten vägdes med hjälp av en kranspetsmonterad våg. Denna procedur upprepades åtta gånger med torra avverkningsrester (28 % fukthalt) och vid ett senare tillfälle åtta gånger med färska avverkningsrester (44 % fukthalt). De avskavda fraktionerna sorterades i stora kvistar, småkvistar bark, barr och damm (se figur 4). Figur 1. Vägning av buntar med hjälp av kranspetsmonterad våg Magnus Pettersson SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

Vikt kg 350 300 250 200 150 100 50 0 29% 26% 33% 22% 21% 20% 21% 19% 226 267 268 269 270 271 272 273 Prov nr TS vikt TS avbarrat Figur 2. Avskavda mängder på torra WoodPac buntar Vikt kg 350 300 250 200 150 100 50 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Prov nr Figur 3. Avskavda mängder på färska WoodPac buntar Buntvikt i TS Avskavda fraktioner i TS Figur. 4 Det avskavda materialet uppdelat på fraktioner Resultaten visar att i medeltal 24 % av de torra buntarnas torrvikt och i medeltal 20 % av de färska buntarnas torrvikt skavs av under tillverkningen. Totala barrandelen innan buntningen var 76 kg ts/bunt, i högen för det avskavada materialet 23 kg ts barr och kvar i bunten fanns 53 kg ts barr. Som procentuell andel av totala ts-vikten var barrandelen mer än dubbelt så hög i högen för det avskavada materialet (43%), jämfört med den kvarvarande barrandel i de färska buntarna (20%). För att bättre kunna jämföra olika system för tillvaratagande av avverkningsrester kommer näringsbalanser med dessa data som utgångspunkt att upprättas. Magnus Pettersson SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

INFO från projektet 32 Pelletering av avverkningsrester utan, föregående torkning med Kemyx processen Avverkningsrester utgör en stor framtida bioenergipotential som idag endast utnyttjas till en mindre del. Hantering, lagring och förbränning av oförädlade avverkningsrester är bekymmersamt eftersom de är heterogena, skrymmande och blöta. Förädling till pellets är därför ett fördelaktigt alternativ. Konventionell pelletering kräver torr råvara (ca. 10 15 % fukthalt) och energikrävande torkning måste därför installeras. En process har utvecklats i Italien av Kemyx som utlovar pelletering av råvaror upp till 50 % fukthalt utan föregående torkning. Den tillverkade pelleten påstås vara tillräckligt torra (8 10 %) för att lagras. Karakteristiskt för processen är ett stort flöde av rumstempererad luft och en låg pelleteringstemperatur (< 60º C). Färska avverknings rester från ett grandominerat bestånd transporterades till Italien för pelletering. Prover från tre olika ställen i pelleteringslinjen togs under testet. Dessa analyserades med avseende på fukthalt och pelletkvalité. Luftflöde och luftfuktighet till och från processen mättes. Med dessa data och den uppmätta elförbrukningen upprättades en energibalans. Under testets genomförande fick processen stoppas och startas flera gånger p.g.a. stora svårigheter att sönderdela det sega materialet. Figur 1. Öppnad Kemyx pelleteringspress med matris och rullar synliga Magnus Pettersson SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

Figur 2. Inmatning av avverkningsrester Från avverkningsrester med en fukthalt på 50 % tillverkades pellets med en fukthalt på 20 %. Luftflödet kunde endast förklara 20 % av denna torkeffekt. Varifrån energin tas till torka bort 80 % av vattnet är fortfarande ett mysterium. Pelletkvalitén var till viss del tillfredställande men askhalten ökade från ursprungliga 2 % till 6 % på de färdiga pelleten. Halten av flera metaller och klor ökade avsevärt vilket tyder på att tillsats av okänd substans sker någonstans i processen. Trots den låga pelleteringstemperaturen var hållfastheten på pelleten tillfredställande. Detta ställer frågan om bindningsmeka-nismer i pellets på sin spets eftersom lignin vid dessa låga temperaturer inte kan förklara sammanbindningen av partiklar. Resultaten är ej helt tillfredställande men processen uppvisar många fördelar gentemot konventionell pelletering och kanske kan den kan vidareutvecklas till att bli ett genombrott i pelleteringsteknologin. Figur 3. Provtagning från färdiga pellets Magnus Pettersson SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

INFO från projektet 31 Substansförlusterna var 8-18% och bestod till största delen av barr och finfraktioner som förlorades i hanteringen (lastning, transport, lossning och kranarbete i samband med provtagning). Väderförhållandena under sommaren var mera gynnsamma för torkning än under ett genomsnittligt år. Ändring av bränslekvalitet pga säsongslagring för GROT och klenstammar. Skogsbränslehantering skapar logistiska problem med stora lagrade volymer någonstans i kedjan skog förbränningsanläggning. Ofta behöver man lagra materialet i 6 12 månader. Ett nytt koncept för att hantera avverkningsrester (GROT) och klena träd, avsedda för energiändamål, är att kompaktera dom till cylindriska balar (CRLs). En studie har genomförts för att fastställa ändringar i fukthalt, askhalt, värmevärde samt substansförluster i CRLs från GROT och klena träd (2-10 cm, 3-4 m höga) efter säsongslagring. Icke komprimerad GROT användes som referensmaterial. Lagringen utfördes i ca 4 m höga och 40-50 m långa vältor med underlag av rundvirke. Hälften av vältan med CRLs var täckt av tjock papp. Dimensionerna av CRL, tillverkade med ett Valmet Wood-Pac aggregat, var längd 3,4 m, och diameter 70 cm. Avverkningarna utfördes i början av Maj månad, och under 3 veckor på avverkningsplatsen sjönk fukthalterna från 45-55% ner till 27-29%. Efter kompaktering och 9-12 månaders lagring sjönk fukthalten ytterligare ner till 18-21% för de täckta delarna, och till 19-25% för de icke täckta delarna av vältorna. Icke kompakterat GROT återfuktades till 41% efter 9 månaders lagring, mest beroende på att snö trängde in i vältan. Små skillnader i askhalt (1,1-2,3%) och icke signifikanta skillnader i värmevärde (19,6-19,9 MJ/kg torrsubstans) observerades. Figur 1. Vältläggning av icke komprimerad GROT Magnus Pettersson Tomas Nordfjell SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

Figur 2. Tillverkning av en CRL med ett Valmet Wood-Pac aggregat Studien visar att bränslekvaliteten och substansförlusterna påverkas av alla hanterings och lagringsaktiviteter i värdekedjan från skog till användning. Studien visar vidare att kompaktering av GROT och klena träd till CRLs ger goda möjligheter till säsongslagring, speciellt om vältan är täckt. Den viktigaste orsaken till detta är en begränsad återfuktning under vinterhalvåret jämfört med icke komprimerad GROT. Den kompakta naturen av CRLs hindrade snö från att tränga in i dessa. Statistik över klimater visar att de genomsnittliga förhållandena för torkning och lagring av CRLs är goda i norra Sverige och Finland. En annan fördel med CRLs är att en välta av dessa kräver mindre lagringsutrymme än motsvarande välta av icke komprimerad GROT. Figur 3. Lagringsvälta av CRLs vid skogsbilväg Magnus Pettersson Tomas Nordfjell SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

Förbränning av Pellets från gallringsvirke BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER INFO från projektet 30 Förbränning av pellets tillverkade av gallringsvirke. Generellt kan säga att bränsleformen pellets ger mycket goda förutsättningar för bra förbränning. En jämn matning av bränsle i förhållande till effektbehovet. Bränslet är homogent med avseende på energiinnehåll, fukthalt och densitet. Detta leder till att rätt mängd förbränningsluft kan sättas till I varje ögonblick. Resultatet av detta visas I mätningar av emissioner I rökgaserna och mängden oförbrännt I askan. De mycket låga halterna av CO (<30 mg/nm3) är mycket bra. Halter på oförbrännt kol I askan (<5,3% ) är också mycket bra. Ett mindre problem är att halterna av kväveoxider, NOx, är högre vid förbränning av gallringsvirke jämfört med stamvedspellets. Detta kan förklaras av högre kväveinnehåll I denna råvara jämfört med stamvedsråvara. Sämst I detta avseende är sortimentet Blandat okvistat. Kvävehalten är inte så hög att det leder till för höga NOx-halter vid optimerad förbränning. Det är viktigt att förbränningstemperaturen inte blir för hög < 1250 ºC varvid även s.k. termisk Nox kan bildas Håkan Örberg SLU/BTK Tel.: 00 46 90-7868779 -? mg/m3 i rökgaser. % av Ts 140 120 100 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 80 60 40 20 0 0 Blandat P 0,5 Tall kvistat P 5,3 Tall okvist Tall kvist 0,4 Tall okvistat P Sortiment 0,8 Kvävehalter bränsle % av Ts Björk kvistad Sortiment Blandat okvist 2,2 Pellets stamved CO mg/m3 NOx mg/m3 % Oförbrännt i aska N-halt

INFO från projektet 29 Buntning: Metod att stanna? Logistiskt sett har skogsbränsle hanterats på ett ganska dåligt sätt. Normalt borde varje lagringspunkt i ett materialflöde innebära någon typ av förädling. I fallet med GROT-hantering (GRenar Och Toppar) är risken snarast att varan försämras på varje lagringsplats. Vanligen körs GROTet direkt till köparen eller flisas ute på hygget. Dock innebär transportkostnaden och lagring i båda fallen förluster jämfört med ett optimalt system. En annan faktor är även kvalitén på råvaran. Hög vattenhalt och hög askhalt (mycket alkali och kisel) är ett problem. Framförallt barr, men även bark och finkvistar har hög näringshalt (vilket medför hög askhalt), borde därför lämnas kvar i skogen. Vad vet vi om buntar Buntning är en gammal idé (jfr tidigare info-nr) men först slutet på 90-talet kom ett par goda uppfinningar för att förpacka GROT. Produktivitet och ekonomi verkar klart intressanta, men fler studier behövs. Tidigare lagringsstudier indikerar att buntar torkar lika bra som löslagrat GROT och framförallt verkar de inte återfuktas lika lätt. Materialförluster halverade jämfört med löslagring av GROT. Två tekniska koncept på marknaden idag, med olika produktivitet och mängd material kvar i skogen. Vilken är bäst? Nya frågor Framtidens skogsbränslehantering? Med buntning förbättras transportekonomin och bränslet kan bli bättre än löslagrad GROT. Hur påverkas totalekonomin? Lagringsstudier gett olika resultat. Hur mycket förbättras energivärdet, fukthalten och minskar askhalten vid lagring av buntar? Hur mycket barr skall lämnas för att generera hög bränslekvalitet, och betydelselösa förluster av näringsämnen på växtplatsen? Kommer ett bättre bränsle att få högre pris? Vägvalet Vägvalet är snarare, skall barren ligga kvar på hygget och vad får det kosta (betalas), eller är det bättre tjäna pengar på att sälja barren till värmeverket och sen får de ta hand om askproblemet och förbränningsproblemet? Detta påverkar nämligen valet av buntningsteknik! Resultat kommer efterhand i Interreg projektet men vägvalsfrågan bör diskuteras redan nu! Iwan Wästerlund Avd f skogsteknologi SLU Umeå

INFO från projektet 28 I början på 2000 kom två uppfinningar från Småland: Fiberpack och WoodPac. I båda fallen var principen att tillverka buntar 60-70 cm i diameter och 3-3,5 m långa av hyggesavfall. Korvarna är enkla att hantera med vanlig virkesgrip och fulla laster på skotare och lastbil är möjlig att uppnå. Den senare gjorde även en avbarrning genom att materialet skavdes samman. maskin Buntningsteknik Hög 1:a gallringskostnad på 80-talet och begynnande skogsbränslebehov gynnade utvecklingen av träddelsmetoden: Fäll träden, dela dem i lämpliga längder och kvista/barka i en barktrumma. Stam blev till massa och övrigt blev skogsbränsle. Ett 15-tal träddelsterminaler startades i Sverige. Minskad avverkningskostnad var målet, men tyvärr blev transportkostnaden skyhög eftersom fordonen i både terrängtransport och vägtransport var kraftigt underutnyttjade. Olika komprimeringsutrustning provades, ofta blev tyngden större än nyttan. Sista träddelsterminalen hölls igång i Boden fram till ca 2000. Under mitten 90-talet gjordes de första storskaliga försöken med buntning av GROT med Bala Press, dvs ett stort steg framåt med förpackning. Efterföljande transporter fick fulla lass (1,7 MWh per bal) och det betalade i stort sett balningen. Dock användes onödigt stora krafter för förpackningen (eg avfallsförpackning). Vidare orsakade de 1,2 m Ø balarna problem vid flisningen eftersom de var större än de flesta intag. Torkningen blev också dålig. Med Fiberpac tekniken pressas materialet genom en tratt, binds om med snöre och kapas efter önskad längd uppnåtts. Med WoodPac metoden tumlas materialet mellan cylindrar och med dubbar skavs ca 20 % finmaterial (barr och finkvist) av. Efter snörning släpps bunten ut. Båda dessa metoderna har sina för- och nackdelar men är lönsamma i logistikkedjan. Troligen kommer flera typer. Energiinnehållet kan vara 1,3-1,5 MWh/bunt. Iwan Wästerlund Avd f skogsteknologi SLU Umeå

INFO från projektet 27 Logistisk syn på skogsbränsle Logistik handlar om flöden av varor: Rätt vara på rätt plats i rätt tid till bästa pris. Tekniskt sett kan även varans gång genom en industri eller förädling fram till kund granskas. Man talar om länkar och om noder för att beskriva processen. Länken är en operation (t.ex. såga) och noden ett lager. I lagerpunkten kan det vara en aktiv del (t.ex. flytta om gods till ny transportör) men oftast en passiv del (vänta). Om vi nu betraktar gårdagens hantering av grenar och toppar (GROT) ur ett logistiskt perspektiv framträder en ganska dyster bild: Mängder med passiv och lång lagring. Stora substansförluster på vägen och dålig verkningsgrad i länkarna. Ur energisynpunkt ännu sämre pga. låg torrsubstanshalt = energiinnehåll. GROT-hantering Insamling: 80-90 % Materialtapp i olika lager till terminal (mest barr): 15-25 % Tappat i hantering: 5 % Tappat i flislager m.m. pga mikrobiell nedbrytning: 5 % Resultat: Hälften av vad som fanns på hygget nyttjas som energi! Bränsle på hygget: 100 210 MWh/ha Tapp/förlust Kvar att nyttja: 50 130 MWh Den kraftiga variationen i årsbehov gör att lagring behövs. Men gårdagens bulkhantering är dålig logistiskt sett. Hantering bör ske så att fördelar i efterföljande steg erhålles (kvalitet och effektivitet). Lagerförluster bör undvikas. Gärna någon enkel typ av förpackning så att verkningsgraden höjs i följande steg. Men förpackningen skall passa i efterföljande steg. Avverkning - länk Bränsleanpassad avverkning Nod Passivt lager Skotning med 40% last Aktiv/Passiv A P Väglager: Aktiv= + torkning, - förluster Vägtransport, 55 % last Terminallager, passiv med förlust Flisning, omlagring Flislager med förlust Transport till panna Sammanställning av finsk och svensk litteratur. Iwan Wästerlund Avd f skogsteknologi SLU Umeå

Råvara från skogen till pellets och förbränning Uttag av energiråvara vid gallringsröjning, fälttorkning under lagring flisning - (eftertorkning) - malning och pelletering - förbränning INFO från projektet 26 KARLEBY UNIVERSITETSCENTER Ulf-Peter Granö Tel.: 00-358-6-8294239

INFO från projektet 25 Tillverkning av pellets från gallringsvirke. Inom detta projekt har man studerat teknik och kvalitén på pellets tillverkat av gallringsvirke.två bestånd på på ca 2 ha vardera har inventerats och avverkats. På halva mängden kvistades träden och på den andra halvan togs hela träden till pelletering. Bestånden kan beskrivas enl. nedan: A: 100 % Tall Ålder 33 år.mager mark. Sandhed. B: Blandbest.Björk 53%,Tall 22%, Al 16%, Gran 5%, Övr. 4% Ålder 15 år Skördematerialet transporterades som träddelar till flisning vid föräd-lingsanläggningen BTC I Umeå. Efter provtagning, torkning och finmalning pelleterades de olika sortimenten. Mätningar genomfördes på själva pelleteringsprocessen och pelletskvalitén bestämdes. De fyra olika sortimenten färdiga pellets som studerades var: 1. Tall kvistad. 2. Tall Okvistad 3. Björk kvistad. 4. Blandat Okvistad Resultaten visar att pelleteringsprocessen fungerar väl. Det blandade sortimentet med hela träd var lättast att pelletera. Svårast att pelletera var kvistad björk. Alla sortimenten uppvisade god hållfasthet och densiteten över 630 kg/m3 för alla sortiment. Optimering. För att pelleteringen skall fungera på bästa sätt måste matrisens pressakanallängd utprovas. Olika pressakanallängd passar olika råvaror. Likaså har tillsats av överhettad ånga till råvaran utprovats för att mjuka upp fibrerna. kg/tim eller kwh/ton kg/m3 och % hela pellets Lignotest 300 250 200 150 100 50 0 800 700 600 500 400 300 200 100 Pelletering av gallringsvirke. Produktion och Energiåtgång Blandat Björk Tall kvistad Tall okvistad Sortiment Kapacitet kg/tim E - åtgång kwh/ton Pelletering av gallringsvirke. Densitet och hållfasthet 0 Blandat Björk Tall kvistad Tall okvistad Sortiment Håkan Örberg SLU/BTK Tel.: 00 46 90-7869420 Densitet pellets Hållfast het. Ligno

INFO från projektet 24 Energived från röjning och gallring Den andel av råvaran från röjning och gallring som är lämplig att förädla till pellets varierar mycket, beroende på bl.a., - beståndsålder, täthet, växtplats och tidigare röjningar - drivningsteknik och hanteringsteknik genom hela kedjan - möjligheter till vidareförädling av råvaran - efterfrågan och pris på trädbränsle - priskonkurrens om grövre stammar till massaved och/eller klentimmer Är sortering av flisad råvara för pellets, tekniskt lämplig att utvecklas? När energiråvaran hanteras rätt och torkat i täckta högar under en säsong ökat ofta torrsubstanshalten till 60-70 %, och detta gäller även buntat material. Flisning är normalt ett steg i sönderdelningen av trädbränsle. I samband med flisning av okvistad energiråvara, som inte buntkvistats /slarvkvistats är det önskvärt att kunna sortera flis som kan pelleteras från sådan som ej kan det. Genom buntkvistning fås en bättre råvara för energived till flisning, torkning och pelletering. En fråga som man då ställer sig är buntkvistning ett alternativ till sortering? Buntkvistad, och buntad energiråvara Buntad GROT Flisning Sortering Torkning Bra flis Dåligt flis förblir flis Buntkvistning (MTH-kvistning) (MTH = multi-tree-harvesting) Buntning Buntning, av buntkvistad energiråvara För att underlätta hanteringen av energiråvara kan buntning vare en alternativ hanteringslösning. Buntning ska helst ske i direkt samband med gallring och buntkvistning. En helt utvecklad teknik saknas idag. Malning Pelletering Bränslepellets Ulf-Peter Granö Tel.: 00 358 6 8294239

INFO från projektet 23 Tidsåtgång vid närtransport av energived och gagnvirke vid olika skördemetoder Inom forskningsprojektet utfördes avverkningsförsök med tre olika metoder vid första gallring. Den första metoden innebar gallring enligt en-träds hantering (med ett konventionellt engrepps-skördaraggregat), där massaveden och topparna (ett okvistat energisortiment) lades intill körstråket i olika högar. I den andra metoden kvistades flera träd åt gången (buntkvistning med ett flerträdshanterande skördaraggregat), både massaved och toppar med ett flerträds-hanterande skördaraggregat. Massaveden och de kvistade topparna lades i separata högar intill körstråket. I den tredje metoden kvistades också flera träd åt gången, men nu skedde kvistningen mellan körstråken (intill stubben där träden stått). Med denna försöksmetod är målsättningen att utreda hur näringstillgången kan förbättras för de kvarvarande träden genom att hyggesavfallet sprids över hela avverkningsområdet. Också här användes samma flerträds-aggregat som i metod två. Avverkningsmetoden innebar också att en del av, det kvistade virket placerades i högar i området mellan körstråken. Detta innebar att avverkningen delvis gick långsammare. Resultaten visar att lastningen och närtransport av virket gick snabbast efter metod två, - där virket lagts intill körstråket. Kapaciteten var 14,3 m³ per timme. Gallring enligt en-träds metoden var näst bäst vid närtransport, med 13,3 m³ per timme. Kapacitetsmässigt svagast var metod tre, - fler-träds skörd och kvistning intill stubben, 10,8 m³ per timme. Vid uppföljningen av hela avverkningskedjan med olika skördemetoder, visar att det med metod två är överlägset effektivast, - med virket intill körstråket. Metoden var 7% effektivare än metod tre, med virket också lagt mellan körstråken. Metod två var ca 16% effektivare än metod ett, med enträds hantering. Total var kapaciteten med metod tre bättre än med metod ett, därför att avverkningsarbetet hade 35 % större kapacitet. Jani Lehtimäki Juha Nurmi PL 44 FI-69101 Kannus Tel. 010 2111 Bild 1. Massaved METLA-Skogsforskningsinstitutet

. landsbygdsinstitutet BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER Ett Interreg-projekt som delfinansierats av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 22 Skogsutbildning vid mellersta Österbottens Landsbygdsinstitut, enheten i Kannus Personal: Taisto Hakkarainen, skogsutbildning vid jordbruksavdelningen Pertti Hanni, ansvarig för skogsutbildningsprogrammet Hannu Heikkilä, vuxenutbildningen vid skogsavdelningen Pentti Roivas, Esa Saari, grundexamen vid skogsavdelningen Esa Haapaniemi, Petteri Kattilakoski och Mikko Kleemola, grundexamen vid skogsavdelningen / skogsteknologi GRUNDEXAMEN INOM SKOGSBRUK (120 sv) Utbildningsprogrammet för skogsbruk: ger beredskap för skogsskötsel och avverkning samt produktion av träenergi, både för de som blir skogsarbetare och entreprenörer. Utbildningsprogram i skogsteknologi (i samarbete med Skogsinstitut i Kuru): utbildar förare för skogsmaskiner eller skördare, i utbildningen använder, kör och underhåller man avverkningsmaskiner och transportbilar. Projektinfo till personalen inom skogsutbildningen vid Landsbygdsinstitut i Kannus, den 12 december 2003: - närvarande var merparten av skogslärarna, dessutom Juha Nurmi och Paula Jylhä från Metla samt Heimo Fiskaali från Landsbygdsinstitut i Perho. - Heimo Fiskaali och Jarmo Matintalo beskrev projektets förstudie samt startskede. - Juha Nurmi berättade om projektets samarbetsparter och mål, samt Metlas försök under det första projektåret. - varje lärare fick sin egen infomapp som ska kompletteras under projektåret 2004 Huvudpunkterna i diskussionen: - mera betoning på bioenergi i framtida utbildningsprogram. - specialisering i skörd av energived, också för att locka nya elever? - skördare och utrustning : en grip för energived? nyttja simulatorns möjligheter? > nya samarbetsmodeller inom! - lärarna kanske kan delta i projektets seminarier och mässor - en arbetsgrupp av skogslärare ska förbereda ett förslag om utbildningsprogram under januari Mellersta Österbottens landsbygdsinstitut PL 21 (Ollikkalankatu 3 f), 69100 KANNUS Jarmo Matintalo tel.044-7250 620, fax.06-8748 201 e-post: jarmo.matintalo@kpedu.fi internet: http://www.kpedu.fi

INFO från projektet 21 Kraftbehov för att åstadkomma en bunt av träd från förstagallringar Att direkt på avverkningsplatsen göra en bunt av mindre träd har många fördelar. Det går snabbare att hantera en enhetlig bunt än många enskilda små träd. En bunt kan komprimeras så att den tar betydligt mindre plats än vad de enskilda träden tar tillsammans. Det tar kortare tid att flisa en bunt än de ingående enskilda träden. Detta informationsblad handlar om hur stora krafter som egentligen behövs för en komprimering (Nordfjell & Liss 2000). Det material som använts är färska förstagallringsträd av gran, tall och björk med medelhöjder runt 8 m och medeldiametrar på ca 7,5 cm. De har buntats trädslagsvis, kapade 5,5 m från rotänden. Toppänden har vänts och lagts in i bunten. Buntar gjordes i storlekarna 250, 500 och 900 kg rå massa. Buntningen har genomförts med en kätting som har dragits åt nära ändarna och på mitten (3 ställen, och åtdragning på ett ställe åt gången). Experimentriggen visas i figur 1. Resultaten visar att det är förhållandevis små krafter som behövs för att komprimera trädbuntar mycket kraftigt. Detta är dock under förutsättning att kraften kan anbringas på ett sätt som motsvarar att dra en kätting runt trädbunten (Figur 2). Vid en och samma kraft får en liten bunt högre densitet än en stor bunt (kan beräknas från figur 2). Kraftbehovet för tall och björk skiljer sig något från det för gran. Anledningen torde vara att initialt är tallars och björkars grenar styvare. Det buntade materialet lagrades också från Maj månad till Oktober. Resultatet visade att allt material hade torkat bra. Små buntar torkade lika bra som ej buntat material, men stora buntar torkade något sämre. Figur 1. Experimentrigg för att åstadkomma komprimering. Hydraulkolven drog åt en kätting som gick ett varv runt trädbunten. Tomas Nordfjell SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

Buntdiameter (cm) 300 250 200 150 100 50 0 Tall och björk 500 kg 10 20 30 40 50 Kraft (kn) Gran 250 kg Gran 900 kg Gran 500 kg Figur 2. Diameter (på buntens mitt) som funktion av kraft vid buntning Rent tekniskt kan komprimering med en kedja runt bunten liknas med den som erhålls genom att använda en stor grip från en skotare. Kraften från en sådan är tillräcklig för att uppnå full kompression. De slutsatser som drogs var att det är möjligt att till fullo utnyttja den fulla lastkapaciteten på skotare och lastbilar vid transport av färska buntar. Det bör också vara möjligt att uppnå detta vid lastbilstransport även med delvis torkade buntar. En annan slutsats var att en lämplig buntstorlek är 5.5 m lång och med en massa på 250-500 kg i färskt tillstånd. Längden är lämplig för en lastbil, och diametern klaras av en stor flishugg. Figur 3. Ändytan på en 500 kg granbunt, före och efter komprimering. Pilen markerar samma träd i båda bilderna Litteratur Nordfjell, T. & Liss, J-E. 2000. Compressing and Drying of Bunched Trees from a Commercial Thinning. Scand. J. For. Res. 15: 284-290. Tomas Nordfjell SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

INFO från projektet 20 Tekniska patent om röjning i kombination med tillvaratagande av röjstammar Nästan all röjning idag utförs med en konventionell röjsåg, men många uppfinnare har försökt att finna andra tekniska lösningar. Vid en patentsökning i databaser som är tillgängliga via Internet kunde ca 2300 patent med anknytning till röjning urskiljas (Ligné 1999). Här redovisas ett fåtal av dessa där tekniken också är utvecklad för att ta tillvara det röjningsvirke som fälls. Det finns många amerikanska patent inom detta område, och det är vanligt att de i grunden bygger på ombyggda sockerrörsskördare. Tekniken att skära av sockerrör i lämpliga bitar är också användbar i skog. Här måste man skilja på skördetekniken i sig ifrån det behov som finns på basmaskinens framkomlighet i skogsmark (Figur 1 och 2). Skördetekniken går antingen ut på att flisa småträden, att bunta dom, eller att göra något som kallas knubbved. Knubbved är 50-150 mm stora vedbitar, och det har visats att användning av knubbved kan minska de problem med mögelbildning och substansförluster som är förknippade med fliseldning (Stridsberg 1988) (Figur 3). Prov har också genomförts angående att transportera och lagra knubbved i storsäckar. En form av nätsäckar visade sig vara tillräckligt stark samtidigt som knubbveden kunde torka (Swartström & Adolfsson 1990). Det finns också patent angående kranspetsmonterad teknik för att ta tillvara röjningsvirke. En sådan lösning visas i figur 4. En upp och nervänd tratt sänks ner över träden. Tre roterande skruvar som fångar Figur 1. Sockerrörsskördare ombyggd för skörd av energived US 4019308 Figur 2. En annan energivedsskördare som är byggd för kontinuerlig framryckning US 4338985 Tomas Nordfjell Daniel Ligné SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

upp träden, sliter eller skär av dom och sönderdelar dom. Bitarna transporteras sedan i en slang längs kranarmen med undertryck (damm-sugare) till en behållare på basmaskinen. Dessa i skogliga sammanhang ovanliga tekniska lösningarna kan förhoppningsvis ge inspiration till tillverkare av skogsteknisk utrustning. Figur 3. En teknisk princip för framställning av knubbved För de som på egen hand närmare vill söka bland patent hänvisas till: http://www.dips.prv.se (Svenska patent och registreringsverkets internationella sökfunktion), http://www.prh.fi (Finska patent- och registerstyrelsen) http://patents.cnidr.org/access/search-bool.html (US Patent), http://patent.womplex.ibm.com (IBM patent server) http://www.invent.se (En lämplig startsida och sökmotor med länkar till andra patentdatabaser) Litteratur Ligné, D. 1999. Sammanställning av patent och principer rörande röjning. Sveriges Lantbruksuniversitet, Avd. för Skogsteknologi, Umeå. Studentuppsats nr 24. Stridsberg, S. 1988.Technical and economical aspects on the use of chunk wood for energy production. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Skogsteknik. Garpenberg. Uppsatser och resultat nr 131. Swartström, J. & Adolfsson, K. 1990. Leveranssystem för knubbved ett praktiskt test av idéer. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för Skogsteknik. Garpenberg. Intern Stencil nr 34. Figur 4. Kranspetsmonterat flisaggregat som med luft suger flisen genom en slang till en behållare. US 4121777 Tomas Nordfjell Daniel Ligné SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

INFO från projektet 19 HUR MÄNGDEN AV VÄXTNÄRINGSÄMNEN OCH VATTENAVRINNINGEN PÅVERKAS NÄR HYGGESRESTER AVLÄGSNAS Ännu känner man inte så bra till den ekologiska påverkan av att hyggesrester avlägsnas från skogmarken. Förutom att näringsämnen avlägnas kan också bl.a. marktemperatur, vattentillstånd och mikrobernas egenskaper påverkas. Brist på kunskap och oro för skogsmiljön och skogsekonomins hållbarhet kan också onödigtvis begränsa skörden av hyggesrester. Valet av skördemetoder för hyggesresterna kan även den påverka markens näringsbalans, markens temperatur, ytvattenkvalit och speciellt den nya trädgenerationens utveckling. I ett forskningsförsöket i granbestånd efter slutavverkningen, mättes under fyra växtperioder mängden växtnäringsämnen i hyggesavfallet och markens organiska skikt samt i mineraljorden. Målsättningen i forskningsförsöket var att klargöra hur skörd och bortförande av hyggesavfall påverkar skogsmarkens bördighet. Forskningsmaterialet omfattar fältförsök som år 1999 slumpvis indelades i försöksrutor. Försöksleden var 1) hyggesresterna skördades inte, 2) hyggesresterna skördades färska i början på juni, 3) hyggesresterna skördades i början på augusti efter torkning på avverkningsplatsen. Näringsämnens avrinning från hyggesavfall och markens organiska skikt mättes genom näringsinnehållet i sjunkvatten och mängden sjunkvatten. Dessutom bestämdes markens näringsinnehåll genom jordprover. Från hyggesrester urlakades speciellt mycket kalium under fyra växtsäsonger, (ca 15 kg/ha), av vilken den största delen under de tre första växtperioderna. Urlakning av kväve totalt, fosfor och kalcium, var för var och en ca 3 kg/ha under mätperioden. När hyggesrester skördades och bortfördes färska, minskade under fyra år förnans organiska material med ca 6100 kg/ha jämfört med att hyggesresterna inte bortförts. Skörd av färska hyggesrester minskade organiskt material och växtnäringsämnen i olika föreningar som urlakades. Minskningen i förnan var för kvävet 85 kg/ha, fosfor 9 kg/ha, kalium 16 kg/ha, kalcium 83 kg/ha och magnesium 15 kg/ha. Skörd av hyggesrester minskade också den användbara mängden växtnäring för träden. Juha Nurmi Antti Wall PL 44 69101 Kannus Puh 010 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

När hyggesrester skördas efter att barren har ramlat av medför detta att nästan en tredjedel av hyggesresternas massa blir kvar på föryngringsytan. Det organiska skiktets näringsmängd och näringsurlakning på förnyelseytan påverkades endast till liten del med denna skördemetod för hyggesrester. Skörd av torkade hyggesrester, jämfört med skörd av färska hyggesrester, ser inte ut att under dessa fyra år av uppföljning ha medfört någon märkbar nytta för markens bördighet. Minskningen av kvävet totalt vid skörd av hyggesrester medför troligtvis inte att växtplatsens bördighet nämnvärt försämras. Det beror på att kvävet i markens organiska ytskikt, 0-10 cm, endast var ca 3 % lägre jämfört med områden där hyggesrester ej skördats och bortförts. Minskningen av de övriga växtnäringsämnen, när hyggesrester skördas, försämrar troligtvis inte heller markens bördighet, därför att det i allmänhet inte råder brist på dessa näringsämnen för trädens behov. Totalt kväve, kg/ha Kalium, kg/ha 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 18.0 16.0 14.0 12.0 10.0 8.0 6.0 4.0 2.0 0.0 Hyggesrester skördade färska Hyggesrester skördade färska 1999 2000 2001 2002 Hyggesrester skördade efter torkning Hyggesrester skördade efter torkning Ej skörd av hyggesrester Ej skörd av hyggesrester Fosfor, kg/ha Kalcium, kg/ha 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 0.0 6.0 5.0 4.0 3.0 2.0 1.0 0.0 Hyggesrester skördade färska Hyggesrester skördade färska Hyggesrester skördade efter torkning Hyggesrester skördade efter torkning Ej skörd av hyggesrester Ej skörd av hyggesrester Bild 1. Urlakad mängd växtnäring per ytenhet från det organiska markskiktet åren 1999-2002.

INFO från projektet 18 UTSPRIDNING AV HYGGESRESTER VID FLERTRÄDSHANTERANDE FÖRSTA- GALLRINGEN AV TALLBESTÅND Användningen av trädbaserade bränslen för värmeproduktion har ökat kraftigt under de senaste åren. Speciellt bränsleuttag i samband med avverkning av gagnvirke. För skogsägaren möjliggör användningen av trädenergibränslen att man också ekonomiskt kan utnyttja de klena träden som tidigare saknat kommersiellt värde. Växtnäringsförlusternas storlek vid avverkningen påverkas, förutom av den avverkade mängden, också av de avverkade träden sammansättning. Olika delar av träden innehåller också olika mängder växtnäring. Växtnäringsinnehållet i barr och grenars är stor jämfört med stamveden. De hyggesrester som efter avverkningen blir kvar på föryngringsytorna bryts ner och förvandlas först till förna och så småningom till humus. Frigörelsen av kväve sker snabbast från barr, som förlorar 30-50% av sitt kväveinnehåll under de första 6-8 åren. Näringsämnen frigörs långsammare från kvistar, det sker först efter årtionden. I forskningsprojektet klargörs hur utspridning av hyggesrester i första gallringen av tallbestånd fungerar vid flerträdshantering, samt hur näringsämnen frigörs. Målsättningen är att klargöra hur hyggesresterna påverkar näringstillståndet i marken efter första gallringen i ett tallbestånd som domineras av små träd När träd avverkas så bortförs alltid näringsämnen, detta kan leda till att växtplatsens produktionskapacitet försvagas. Den primära begränsaren för trädens tillväxt på mineraljordar är framför allt kväve. Det är speciellt mineralformerna av kväve, ammonium och nitrat, som är de viktigaste. Juha Nurmi Jyrki Hytönen Antti Wall PL 44 69101 Kannus Tel.: 010 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

Forskningen bygger på fältförsök, där man mäter utspridningen av hyggesrester och hur näringsämnen frigörs vid första gallringen i tallbestånd med flerträdshanterande skördaraggregat. Mätningar utförs av ändringarna i jordens näringsinnehåll för att bestämma mängden näringsämnen som bortförs vid avverkning och för att bestämma hur olika avverkningssätt påverkar detta. Försöken är lokaliserade i Kannus på Poleenharju området. Försöken påbörjades 10.10.2003 genom slumpvis uppdelning av området i sex försöksrutor. Åtgärderna i försöksrutorna bestod av gallring och uttag av prov från olika delar av hyggesresthögarna: 1) från högens ytskikt, 2) från högens botten och 3) på markytan. Beståndsdelarna i hyggesresterna är: 1) barr 2) kvistar med diameter under 5 mm 3) kvistar med diameter över 5 mm. Växtnäring som bortförs vid avverkning mäts på basen av de avverkade trädens massa och näringsinnehåll. Växtnäring som frigörs från hyggesresterna bestäms genom att efter avverkningen samla prov från de hyggesrester som finns i försöksrutorna för olika avverkningsmetoder (enträds och flerträdshantering). Avverkningsresternas torrsubstans- och växtnäringsförluster bestäms från prov som samlas in under olika tidsperioder. Delar från avverkningsresterna placerades i påsar i hyggesresthögarna och på marken. Provpåsarna tillverkades av insektsnät som nitades ihop. Bild 1 och 2. Prov från hyggesresterna placerade i nätpåsar på och under hyggesrest högarna.

Leveransform Lägsta pris gäller om pellets levereras i bulkform. Ett högre pris gäller för pellets levererat i storsäck (St-sä) om ca 600 kg. Det högsta priset gäller leveransform småsäckar (Sm-sä) (40kg). INFO från projektet 17 Pelletspriser 2003. Leveransform. EURO/MWh fritt kund inkl moms. Finland. Källa Biowatti Pelletspriser. Det pris producenten kan kalkylera med är beroende av ett antal faktorer: Energiinnehållet (MWh/ton) påverkas av vattenhalten och råvaruegenskaper. Ett bra pellets bränsle med vattenhalt under 10 % har ett energi innehåll på ca 5MWh/ton. EURO/MWh 50 40 30 20 10 0 Bulk 5 ton Bulk 7 ton Bulk 10 ton St-sä 5 ton St-sä 7 ton St-sä 10 ton Sm-sä 5 ton Sm-sä 7 ton Sm-sä 10 ton Bulkdensiteten (Kg/m3). Bör ligga över 650 kg/m3. När bulkdensiteten är för hög ökar bli pellets svår att elda. Hållfastheten. Talar om hur stor andel fint material som bildas under transport och hantering. Denna andel bör ligga under 2 % Pelletspriser. Sverige. BULK. kvartalsvis EURO/MWh. Källa STEM Askhalten. Låg askhalt är en förutsättning för små pannor och brännare. En något högre askhalt kan klaras i större förbränningsanläggningar där automatisk uraskning kan ske. Leveransmängd. Små leveransmängder resulterar oftast i ett högt pris medan stora bulkleveranser ger de lägsta priset. Säsongsprissättning. Framförallt i bulkhanteringen kan priset under olika delar av året variera. Den som har möjlighet att lagra stora mängder under sommarhalvåret kan erhålla ett lägre pris. Högsta pris har under tidigare år gällt första kvartalet. EURO/MWh 25 20 15 10 5 0 1994 1994:IV 1995:III 1996:II 1997:I 1997:IV Årtal, kvaratal 1998:III 1999:II 2000:I 2000:IV 2001:III 2002:II 2003:I

Priser I övriga EU länder På grund av varierande kostnadsläge på energi, skatter, löner m.m., så varierar priserna mellan olika länder i Europa. Detta öppnar upp för export från länder med hög produktionskapacitet på pellets. EURO/MWh 45 40 35 30 25 20 15 10 5 Pelletspriser BULK. EU länder 2002/2003.Medelpriser över året.fritt lager Källa EU BIONET 0 SVERIGE FINLAND DANMARK Land TYSKLAND ITALIEN FRANKRIKE Framtida pellets priser. Den ökade efterfrågan på pellets i framför allt Sverige men också i och Finland och övriga EU länder de senaste åren har lett till kraftigt ökade råvarupriser. Detta har resulterat i att råvaror med den bästa kvalitén såsom sågspån från ren stamved snart utnyttjas fullt ut. Import av spån och färdig pellets från de baltiska länderna har också lett till i det närmaste fullt utnyttjande av sågspån i dessa länder. En utökad bas av spån finns i dag framförallt i Ryssland. En lugnare prisutveckling kan förväntas genom utökad import av pellets från USA och Kanada. Intresset för pellets råvaror med något lägre kvalité, vilket bl.a. innebär högre askhalter ökar också. Nya råvaror från skogen och åkern är då aktuella. Man kan även förvänta sig att pellets priser för de högsta kvalitetsklasserna kommer att stiga snabbare än andra pellets. En differentiering av pellets priserna relaterade till olika kvalitetsklasser är därför att vänta. En lägre kvalitetsklass på pellets levererad till stora anläggningar I bulk kommer att ha ett lägre pris. Håkan Örberg SLU BTK Telefon +46 (0)90 7869462

INFO från projektet 16 Alternativa metoder vid skörd av energivirke Normalt skördas energivirke i samband med den normala gallringen eller slutavverkningen. Vanligtvis tas energivirke ut i form av kvistade klenstammar, okvistade toppar eller GROT som balats till risstockar. En ny metod som ökat vid insamling av energived är stubbrytning i samband med markberedning (Finland). Vid ett försök med skörd av energivirke i förstagallring studerades tre olika metoder. Första metoden innebar gallring enligt en-träds hantering (med ett konventionellt engreppsskördaraggregat), där massaveden placerades intill körstråket, topparna lades också intill körstråket okvistade i energivirkeshögar. I den andra metoden kvistades flera träd åt gången (buntkvistades), både massaved och toppar med ett flerträdshanterande skördaraggregat. Kvistningen skedde intill/på körstråket. Massa- och den kvistade energiveden lades i högar intill körstråket. I den tredje metoden kvistades också flera träd åt gången, men nu skedde kvistningen mellan körstråken (där träden stått). Kvistarna blev kvar intill de kvarvarande träden. Samma flerträdsaggregat användes som i metod 2. Med denna försöksdesign är målsättningen att utreda hur näringstillgången kan förbättras för de kvarvarande träden genom att hyggesavfallet sprids över hela avverkningsområdet. Avverkninsmetod 3 medförde att en del av den kvistade massaoch energiveden blev liggande mellan körstråken. Ihopsamlingen (skotningen) blev av den orsaken något långsammare. Från de preliminära resultaten kan man se att arbete som utförs med flerträdshantering i genomsnitt var 28-35% snabbare, än med en-träds hantering. Enligt tidigare studier har det framförts att flerträdshantering snabbar på skördearbetet med ca. 25%. I dessa tidigare försök skilde man inte ut energivirke utan man avverkade endast massaved och eventuellt klentimmer. Juha Nurmi Jani Lehtimäki pl. 44 69101 Kannus Tel. 010 2111 Bild 1. Skördaraggregat för flerträdshantering METLA-Skogsforskningsinstitutet

Uttag av klena stammar i gallring, till buntning och lagring INFO från projektet 15

Från lagringsplats till processning, förädling och till värmeanläggning

FORSKNINGSTEMAN VID KANNUS FORSKNINGSSTATION INFO från projektet 14 METLA-Skogsforskningsinstitutet Metla är ett statligt forskningsinstitut, som producerar forskningsresultat om skogsmiljö, skogens nyttjande samt om hushållning av skog och träråvara. Metla betjänar och fungerar som sakkunnig i frågor som berör skogsstatestik, uppföljnings- och kontrolluppgifter samt sköter administrationen av de forsknings- och miljöskyddsområden man förfogar över. Forskningen är organiserad utifrån problemorienterade projekt. Utomstående sakkunniga utvärderar varje projekt ungefär vart tredje år. KANNUS FORSKNINGSSTATION Vid Kannus skogsforskningsstation, som ingår i METLA, forskas kring såväl lokala som nationella teman. Uppdragsfinansierad verksamhet erbjuds också direkt till kunder. Vid forskningsstationen arbetar 9 forskare samt övrig personal. Totalt utförs här över 30 årsarbeten. Forskningsstationen administrerar både forskning- och undervisningsskog, totalareal mer än 4600 hektar. BIOENERGI * Tillvaratagande av GROT (grenar och toppar) * Kvalitetsstyrning av brännved * Flerträdshantering och buntningsteknik av små träd * Miljöpåverkningar av effektiviserad skogsskörd MYRSKOGAR BESKOGNING AV ÅKER SKOGSPLANERING STRANDSKOGAR VÄXTHUSGAS BALANSER TJÄNSTER RÖRANDE SKOGSKUNSKAP Från Kannus skogsforskningsstation deltar i projektet, doktor Juha Nurmi, skogsskötare Jani Lehtimäki, skoghushållningsingenjör Tero Takalo, forskningsmästare (utför forskningsförsök i fält) Jaakko Miettinen, laborant Jaana Huhtala och projektsekreterare Maire Ala-Pöntiö. I projektet koncentrerar vi oss att regionalt forska och utveckla skördeteknik, kvalitetsstyrning för brännved samt värmeentreprenörsskap. Vi nås på tel.: +358 0102111 samt Internet www. metla.fi

Genom att byta avverkningsteknik från den traditionella till den tvåsidiga metoden, kan skotarens ihopsamlingsarbete effektiviseras med 10%. Dessutom kan mängden tillvarataget GROT öka från 50 % till 70-80 %. INFO från projektet 13 SKÖRD AV ENERGIVED Vid skörd av gagnvirke blir ca 29 milj. m3 i form av trädtoppar och grenar kvar i skogen. Detta är en av Finlands största oanvända biomassareserver. När man funderar på att nyttja energiveden från hyggesavfall ska man ta de kvarvarande trädens tillväxt i beaktan, samt miljöpåverkan. Det har beräknats att mängden duglig energived från hyggesavfall, utan barrmassa, är ca 5,5 milj. m3. Om uttget av biomassa koncentreras till slutavverkningarna, fås för de kvarvarande träden vid gallring en viktig naturlig näringscirkulation, från näringen i avverkningsresternas barrmassa. Den traditionella arbetstekniken vid skörd av gagnvirke med en engreppsskördare, är att gagnvirket läggs i högar med virkesändarna mot körstråken. Kvistning och kapning sker på körstråket och toppar och grenar trampas ner av maskinen. (bild 1). Med en tvåsidig arbetsteknik, samlas gagvirket i högar längs med körstråket. Kvistning och kapning sker på båda kortsidorna om gagnvirkeshögarna. På så sätt får man virkesbitarna i linje med körstråket och GROT (grenar och topp) intill körstråket mellan virkeshögarna. (bild 1). 1-sidig metod 2-sidig metod Traditionell metod Bild 1. Virkets och Grotens uppläggning vid olika arbetsmetoder Juha Nurmi pl. 44 69101 Kannus Puh 010 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

INFO från projektet 12 Torkning av energived på avverkningsplatsen Det är allmänt känt att en långtidslagring av brännflis förorsakar märkbara torrsubstans förluster, ett minskat energiinnehåll samt dessutom uppstår också hälosproblem (mögelsporer). Vid lagring av färsk biomassa i flisad eller krossad form ges goda förhållanden för olika mikrobiella verksamheter. Största delen av de näringsämnen som är viktiga för växten finns bundna i barrmassan. Energived (hyggesavfall) innehåller också ämnen som klorid och alkaliska metaller som påverkar korrosion i tex förbränningsanläggningar. Dessa ämnen är också till största delen bundna till barrmassan. Cirkulationen av växtnäringen främjas om energiveden får torka på avverkningsplatsen. På så sätt blir 75 % av barrmassan kvar på växtplatsen. Detta minskar samtidigt de korrosionsproblem som energivedens barrmassa annars försorsakar. De vanligaste lagringsplatserna för energiveden är på avverkningsplatsen, i mellanlager samt som flis på upplag vid värme-centraler. Det bästa alternativet att rekommendera vid skörd av energived, är att att den får torka över sommaren på avverkningsplatsen. Ihopsamling av energiveden bör ske i god tid innan höstregnen börjar, till mellanlager av höga travar. När man gör på så sätt fås den näringsrika barrmassan att till största delen ramla av på avverkningsplatsen. Metoden medför också att energiveden torkar bäst och dess lagringsduglighet är säkrad för flisning under vintern. Resultatet blir ett torrt flismaterial, som under tillvaratagningen möjliggör att en del av näringsämnen återgår till skogsmarken. Juha Nurmi pl. 44 69101 Kannus Puh 010 2111 METLA-Skogsforskningsinstitutet

BIOENERGIAA METSÄSTÄ EUROOPAN UNIONIN osaksi rahoittama Interreg-projekti Projekti - INFO 11 Pelletit biopolttoaineena Nykyisin tuotetaan pellettejä polttoaineeksi lähinnä puuntuotannon sivutuotteista kuten kutteripurusta, sahanpurusta ja kuoresta. Pellettituotantoon tarvitaan uusia raaka-aineita. Näihin tulee kuulumaan myös harvennushakkuiden energiapuu. Pelletit verrattuna puuhakkeeseen Etuja: + soveltuvat hyvin automaattiseen käsittelyyn + polttoaineen syötössä käyttöhäiriöiden todennäköisyys on pieni + energiapitoisuus on suuri + voidaan säilyttää ilman hävikkiä + varastosäiliöiden jäätymisriskiä ei ole + korkea käyttösuhde pienissäkin lämpökeskuksissa Syitä: Pelletointi tuottaa homogeenista ja tasakokoista polttoainetta, jotka soveltuu hyvin varastosäiliöihin ja kuljettimiin. Pelletit ovat kuivaa polttoainetta ts. kosteuspitoisuus on korkeintaan noin 12 %. Märkä pelletti murenee. Siten pellettien kiinteys takaa alhaisen kosteuspitoisuuden. Etuja: + tasalaatuisuus mahdollistaa polttokattilan automaattisen ohjauksen + laajempi säätöalue (jopa 10 % maksimitehosta) ja siten alhaisemmat vuotuiset kustannukset + polttokaasujen määrä on vähäinen ja hyötysuhde on korkea + pelleteissä ei ole käsittelyä ja polttoa vaikeuttavia saasteita + huomattavasti vähäisemmät investoinnit polttoaineen käsittelyyn, polttolaitteistoon sekä savukaasujen käsittelyyn + öljy-ja hiilipolttouunit voidaan muuntaa edullisesti uuteen käyttöön + alhaisemmat käyttökustannukset Haittoja: - kalliimpi polttoaine Syitä: Häiriötön pellettituotanto vaatii tasaista sekä hyvänlaatuista raaka-ainetta. Polttaminen voidaan keskeyttää samoin kuin öljypolttimosta Korkea lämpötila polttopesässä ja liian ilman välttäminen Polttoaine on tuotettu pellettitehtaassa Polttoaine on tiivistettyä ja tasalaatuista Yksinkertaiset ja tehokkaat polttolaitokset + kuljetus ja varastointi taloudellista + toimitusten määrä pieni vuotta kohti + polttoaine voidaan toimittaa pölyttömästi ja likaamatta Pelletit ovat tiiviitä ja niiden energiapitoisuus on korkea. Pelletit toimitetaan usein ns. bulkkitavarana ja siirretään kuorma-autosta letkun avulla. Vertailu on peräisin teoksesta Pelletspärmen, joko on tehty JTI:ssä (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) Pelleteistä on lisätietoja Internetissä: http://www.jti.slu.se/publikat/ovriga/pelletsparm.htm Ulf-Peter Granö Puh.: 06-8294239

INFO från projektet Fakta om biobränsle Bränslesortiment Måttenheter för skogssortiment 10 kg TS = kg torrsubstans Torr rådensitet (kg/m 3 f) = kvot av torr massa och rå volym. Rådensitet = kvot av rå massa och rå volym ub = utan bark pb = på bark m 3 sk = skogkubikmeter och anger en trädstams volym ovanför stubbskäret, inkl topp och bark. Används för rotstående skog. 1 m 3 f = 1,2 m 3 sk. m 3 to = kubikmeter toppmätt volym. Handelsmått för timmer. m 3 t = kubikmeter travat mått och anger en traves totalvolym, inkl. bark, luft mm. m 3 f ub = kubikmeter fast volym utan bark och anger virkesvolymen utan bark. Handelsmått för massaved. 1 m 3 t = 0,55-0,60 m 3 f m 3 s = stjälpt kubikmeter, som är yttervolym av t ex en flishög. Ibland används istället termen löskubikmeter (m 3 l). ton TS = ton torrsubstans. Handelsmått för träddelar. Tabell 1. Omvandlingstabell för trädbränsle. Bränsle m 3 f MWh Ton 1 m 3 f Flis, 35-40% fukthalt 0,37 0,8-1 0,31-0,28 1 m 3 f Sågspån, 50-55% fukthalt 0,32 0,6-0,7 0,34-0,29 1 m 3 f Kutterspån, 10-15% fukthalt 0,15-0,20 0,6-0,8 0,17-0,14 Densiteten varierar mycket för trädbränsle och detta kan gälla för en och samma fukthalt. Densitet torrsubstans = 400 kg/ m 3. Stamvedens torr-rådensitet varierar mellan 400 och 600 kg/m 3 fastvolym. Förädlade biobränslen Tabell 2. Omvandlingstabell för förädlade biobränslen. Bränsle MWh m 3 s 1 ton Träbriketter, 12-15% fukthalt 4,5-5,0 1,5-1,8 1 ton Träpelletter, 12-15% fukthalt 4,5-5,0 1,5-1,8 1 ton Träpulver, 4-6% fukthalt 4,8-5,2 4,5-5,0 Rolf Olsson SLU BTK Telefon +46 (0)90 7869460

Exempel på volymer som krävs för att ersätta 1 m 3 olja 1 m 3 olja = 10 MWh = 3,5 m 3 eller 2,2 ton pellet/briketter = 10 m 3 flis (35% fukthalt). 1 m 3 briketter = ca 4,5 m 3 kutterspån. Bränsle Lagringsvolym m 3 A Eldningsolja 1 1,0 B Kol 2,2 C Träpelletter 3,4 D Träbriketter 3,5 E Halmbriketter 3,9 F Träpulver 8,5 G Stycketorv (35% fukt) 8,5 H Skogsbränsle (<35% fukthalt) 10,0 I Frästorv (50% fukthalt) 10,8 J Skogsbränsle (50% fukthalt) 13,3 K Bark (>50% fukthalt) 20,0 L Halm rundbal 25,0 M Löshalm 50,0 Energi per areaenhet 1 hektar vårskördad rörflen motsvarar ungefär 20-40 MWh (5-10 ton färsk vikt) beroende på odlingsförhållande. 1 hektar skördad halm motsvarar ungefär 8-16 MWh (2-4 ton färsk vikt). 1 hektar frästorv motsvarar ungefär 500 m 3 s (10-12 skördar per år), vilket ger ett energivärde på ca 400 MWh. I hektar stycketorv motsvarar ungefär 450 m 3 s (2-3 skördar per år), vilket ger ett energivärde på 495 MWh. Källa: Svenska Torvproducentföreningen. I hektar skog med 200 m 3 sk motsvarar ca 290 MWh Stora regionala skillnader och årsvariationer förekommer.

Omvandlingstal Prefix, multiplar av måttenheter k (kilo) = 10 3 = 1 000 M (mega) = 10 6 = 1 000 000 G (giga) = 10 9 = 1 000 000 000 T (tera) = 10 12 = 1 000 000 000 000 Ex. 1 MWh = 1 000 kwh kwh = kilowattimme MJ = megajoule Mcal = megakalorier toe = ton oljeekvivalent hk = hästkraft Bränsledata Angivna bränsledata för biobränslen är medelvärden eller typiska värden för respektive bränsle och bör endast betraktas som vägledande. Det kan förekomma mycket stora variationer inom varje bränsleslag beroende på bränslets ursprung, hantering, lagring samt årstidsvariationer. Källa: Sveriges lantbruksuniversitet avdelningen för kemi och biomassa, Umeå. Omvandlingstal energi kwh MJ Mcal toe 1 3,6 0,86 86,0*10-6 0,278 1 0,239 23,9*10-6 1,163 4,19 1 1,0*10-4 11 630 41 900 10 000 1 Omvandlingstal effekt kw Mcal/h hk (metrisk) 1 0,860 1,360 1,136 1 1,581 0,736 0,632 1 Figur 1. Effektiva värmevärdets (y-axeln i MJ/kg) beroende av fukthalten.

Bränsle Effektivt Fukthalt Effektivt Effektivt Askhalt Svavel värmevärde % värmevärde värmevärde % % MJ/kg TS MJ/kg MWh/ton Grot 19,2 (1) 45 9,5 2,6 1,5 0,05 Torrflis 19,2 12 16,6 4,6 0,8 0,03 Barkflis 19,2 55 7,3 2,0 3 0,05 Kutterspån 19,2 10 17,0 4,7 1,5 0,03 Sågspån 19,2 50 8,2 2,3 1,5 0,03 Salixflis 18,3 50 7,9 2,2 1,5 0,02 Frästorv 21,5 50 9,5 2,6 (2) 0,24 Stycketorv 21,5 40 12,0 3,3 (2) 0,24 Träpelletter 19,2 10 16,8 4,7 1,5 0,04 Träbriketter 19,2 10 16,8 4,7 1,5 0,04 Träpulver 19,2 7 17,7 4,9 1,0 0,04 Brännved 19,2 25 13,8 3,8 1,0 0,03 Halm 17,4 15 14,4 4,0 7 0,15 Rörflen, vår 17,2 14 14,3 4,0 5,5 0,1 Stenkol - 12 27,2 7,6 10 0,6 EO 1 35,9 GJ/m 3 0,01 42,7 11,9 0,005 0,1 (1) Varierar +- 0,5 MJ/kg TS, ungefär 90% av alla trädbränslen ligger inom detta intervall (2) Vitmossetorv ca 2%, starrtorv 4-6%

. INFO från projektet 09 Varför förädla skogsråvara till pellets eller briketter? En stor andel av skogsbränslena utnyttjas idag genom förbränning som fuktig flis direkt i förbränningsanläggningar konstruerade för bränslen med hög vattenhalt. Dessa kräver stor omsättning av bränslet då det inte tål lagring. Risk för värmebildning och mögelskador med påföljande problem är stor. Våta bränslen tål inte långa transporter och bör därför produceras nära värmeverken. Att förädla bränsleråvara till pellets eller briketter innebär att: - Vattenhalten sänks till under 15 % - Bulkdensiteten höjs till 600-700 kg/m3 De positiva konsekvenserna av detta blir: - Bränslet blir likformigt - Bränslet blir lagringsdugligt - Bränslet blir transportekonomiskt - Förbränningen kan ske effektivare och miljövänligare - En större del av årsvärmebehovet kan täckas av biobränslet genom bättre reglerbarhet i pannorna. Pellets görs idag från sågspån och kutterspån. Dessa råvarors potential är idag fullt utnyttjade i Sverige och expansion av pelletsektorn förutsätter att nya råvaror kommer in i pelletsektorn. Interreg skogsenergiprojektet syftar till miljövänlig teknik som möjliggör uttag av gallringsvirke till pellets.bilden är från försök att utveckla pellets från åkerbränslet rörflen med ny småskalig teknik. - Bränslet blir en handelsvara

En förutsättning för att förädling till pellets eller briketter skall vara lönsamt är att kostnaderna för förädlingen medför ett högre pris på marknaden. Detta förutsätter i sin tur att anläggningsägare till fullo kan utnyttja fördelarna med det förädlade bränslet. Detta är möjligt genom att : - Pannor för förädlade bränslen är mindre och mer kostnadseffektiva. - Mindre lagringsutrymmen krävs vid anläggningen. - Verkningsgraden är hög. - Automatisering leder till lägre arbetsinsats per producerad energienhet. Föra att bränslet rätt skall kunna värderas av värmeproducenter krävs att det förädlade bränslet ges en varudeklaration som innehåller : - Energiinnehåll MWh/ton pellets - Vattenhalten i pelletsen - Askhalten i % av torrsubstansen - Skrymdensiteten. Kg/m3 Rolf Olsson SLU BTK Telefon +46 (0)90 7869460

Ett Interreg projekt som delfinansieras av EUROPEISKA UNIONEN INFO från projektet 08 Sveriges Lantbruksuniversitet Enheten för Biomassateknologi och Kemi Forskning: Enheten för Biomassateknologi och Kemi har som målsättning att genom forsknings- och undervisningsinsatser bidra till utvecklingen av ett uthålligt samhälle där förnyelsebara naturresurser från åkern, i kombination med kretsloppsprodukter, utgör basen för produktion av energi- och industriråvaror. Analys- och Konsultservice Ditt styrmedel för ekonomisk och miljövänlig produktion. Laboratoriet utför ackrediterade analyser på biobränslen. Foderanalyser utförs enligt kvalitetshandbok Svensk Mjölk. Laboratoriet medverkar aktivt i Standardiseringsarbete och bedriver kontinuerligt metodutvecklingsarbete inom respektive analysområden. (se under projekt). Vi utför även konsultuppdrag enligt fastställd taxa t.ex. provtagning-analys-utvärdering. Utbildning: Huvuddelen av grundutbildningen ges inom området bioenergi. Inom forskarutbildningen ges även kurser i statistik, multivariat dataanalys, masspektrometri och NIR-spekroskopi.. BTC Biobränsletekniskt Centrum BTC är en forsknings- och undervisningsanläggning för att studera integrerade kedjor av energigrödor. Detta inkluderar odling, hantering, biobränsleförädling till briketter, pellets och pulver samt förbränningsstudier i pannor med effekter mellan 100 och 1000 kw BTC är en unik anläggning som kombinerar forskning kring tillverkning och förbränning av biobränslen med värmeproduktion. Anläggningen togs i drift jan-2000 och är lokaliserad vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU Röbäcksdalen i Umeå. I BTC finns möjlighet att med hög precision blanda och förädla torra biomassaråvaror till briketter, pellets och pulver. Varierande bränsleblandningar kan studeras i två flexibla fastbränslepannor på 650 respektive 160 kw. Det finns även möjlighet att bedriva forskning i en 150 kw pulverbrännare. I anläggningen finns tillgång till avancerad mätutrustning och under förbränningsförsök finns möjlighet att logga och registrera processparametrar, temperaturer och emissionsdata. Bränsle- och askanalyser sker vid SLU:s ackrediterade laboratorium för biobränslen och avfallsbränslen. I anläggningen kan omfattande förbränningsförsök, uppdrag och forskningsprojekt genomföras. Ett flertal forskare och tekniker är knutna till BTC som även utnyttjas för undervisning inom SLU:s och Umeå Universitets olika utbildningsprogram. Vi finns vid Röbäcksdalen, Umeå Box 4097, 90403 Umeå Vår enhet hittar du på: www.btk.slu.se l

INFO från projektet Landsbygdsakademin i Kannus Mellersta Österbottens landsbygdsakademi består av en allians mellan fyra olika skolenheter. Enheten i Kannus ordnar utbildning inom lantbruk-, skogsbruk- och pälsdjursnäringen. Antalet studerande är ca. 170. För vuxna finns också möjlighet att studera och avlägga grund-, yrkes- och specialyrkesexamen. Den korta kursverksamheten är en del av vuxenutbildningen. 07 Vi administrerar och förverkligar också utvecklingsprojekt inom olika näringsgrenar, både med nationell- och EU- finansiering. Delområden i vår verksamhet : Grundexamen - lantbruk, medräknat kennelområdet - skogsbruk, skogshuggare och skogsmaskinförare - pälsdjursproduktion Yrkesexamen och specialyrkesexamen - boskapsskötsel (ye), seminolog (ye), farmarmästare (sye) Utvecklingsprojekt inom utbildning - lantbrukets virtuella skola, pilotprojektet för utbildningsprov Närings- och regionalutvecklingsprojekt - Farmarskola, Pälsdjursnäringens kunskapsnätverk, Bioenergi från skogsprodukter Uppgifter om landsbygdsakademin i Kannus o Grundad 1925, lantmannaskolan, och 1930 boskapsskötarskolan o Studerande år 2003, 177, personal 45, varav 9 personer i projekt o Projektverksamheten år 2002 ca. 20% av totalbudgeten Finansiärer för projektet Bioenergi från skogsprodukter Mellersta Österbottens förbund Finlands nationella medfinansiering Länsstyrelsen i Västerbottens Sveriges nationella medfinansiering Interreg Kvarken-MittSkandia Interreg / EU finansiering Totalbudgeten ca. 8 milj. SEK, 870 000 euro Landsbygdsakademin i Kannus: Besöksadress: Ollikkalankatu 3 Postadress: PL 21, FIN-69101 Kannus Telefon, växel: +358 6 8748 111 Fax: +358 6 8748 201 Internet: http://www.kpedu.fi.fi Jarmo Matintalo Tel.: 044-7250620

2500 BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER INFO från projektet 06 Kostnadsutveckling för röjning Det är av två skäl angeläget att finna nya sätt att hantera ungskogsbestånd: Kostnadsutveckling vid konventionell röjning och tillgång till bioenergi. När det gäller kostnader så är det av intresse att jämföra kostnaderna vid slutavverkning med röjningskostnaderna över en 20 års period Då framgår att avverkningskostnaderna har sjunkit sedan slutet av 80-talet, men att röjningskostnaderna har stigit i princip hela 20 års perioden (Anon 1983 2003). (Fig 1 och 2). Avverkningskostnad (kr/m3) 120 100 80 60 40 20 0 1981 1983 1985 1987 1989 1991 Årtal 1993 1995 1997 Figur 1. Kostnad för slutavverkning i Sverige åren 1981-2001 Anon 1983 2001. Skogsstatistisk årsbok. Sveriges officiella statistik Skogsstyrelsen. http://www.svo.se/fakta/stat/ska2/ 1999 2001 Röjningskostnad (kr/ha) 2000 1500 1000 500 0 1981 1983 1985 1987 1989 1991 Årtal 1993 1995 Figur 2. Kostnad för röjning i Sverige åren 1981-2001 Den sammanlagda effekten av att slutavverkning blivit billigare och att röjning blivit dyrare är att röjningskostnadens andel av de totala skogsbrukskostnaderna över en omloppstid har ökat kraftigt. Detta kan exemplifieras med att som i Figur 3 ställa kostnadsutvecklingen för röjning i relation till den för slutavverkning. Att röja ett ha kostar nu mer än 30% av vad det kostar att slutavverka 100 m 3. Kostnadsutveckling för röjning relativt slutavverkning (%) 35 30 25 20 15 10 5 0 1981 1983 1985 1987 1989 1991 Årtal Figur 3. Kostnad för röjning av ett ha i relation till kostnad för slutavverkning av 100 m 3 i Sverige för åren 1981-2001 Slutsats: Eftersom röjning är så dyrt, så har man än större skäl att effektivisera och att ta tillvara råvaran för tex. energiändamål. 1993 1995 1997 1997 Tomas Nordfjell Daniel Ligné SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800 1999 1999 2001 2001

INFO från projektet 05 Presentation av avdelningen för skogsteknologi vid SLU i Umeå SLU i Umeå består av 9 skogliga institutioner ( Skogis ) med sammanlagt ca 350 anställda och ca 450 studenter. Vilka vi år och våra arbetsområden i detta Interreg projekt Följande personer från avdelningen ingår: Professor Iwan Wästerlund, Docent Tomas Nordfjell, Lektor Dag Fjeld, doktoranderna Christofer Rehn, Magnus Pettersson och Daniel Ligné samt sekreterare Inga-Lis Johansson. Vi kommer att koncentrera oss på forskning kring redskap, metoder och logistik rörande avverkning och transport av klenstammar till bioenergi. Den råvara som utgör basen vid förädling av skogsbränslen måste insamlas på ett både ekonomiskt och miljömässigt bra sätt. Detta kräver utveckling av ny teknik liksom nya arbetsmetoder, och det är vår roll att initiera och studera sådan teknik. Bilden till höger nedan visar ett exempel på ny teknik som är av intresse. Det är en mycket liten röjningsmaskin med unika egenskaper rörande att ta sig fram på trånga utrymmen. Eventuellt kan en maskin med ungefär samma uppbyggnad användas för att avverka och sammanföra klenvirke till stickvägar i ett virkesrikt röjningsbestånd eller i en tidig förstagallring. Skogis huvudentré En skördare uppställd för visning utanför Skogis Avdelningen för Skogsteknologi består av ca 15 personer. Vår vision är att utgöra en viktig del av ett Europeiskt skogsteknologiskt kompetenscentrum. Vi bedriver vetenskapligt förankrad forskning och undervisning vad gäller redskap, maskiner, metoder, system samt människans roll för nyttjande av den skogliga resursen. Vi vill vara en katalysator för utvecklingen av skogsbrukets värdekedja i ett mångbruksperspektiv. En timmerbil av trä kan symbol- både Skogsteknologi som isera arbetsfält och förädling av virke Ett konstverk av trä i anslutning till Skogis Vimek 404R, en liten röjningsmaskin som studeras Tomas Nordfjell SLU SE-901 83 Umeå www-umea.slu.se Telefonväxel +46 (0)90 7865800

INFO från projektet 04 JYVÄSKYLÄ UNIVERSITET Chydenius-Institutet KARLEBY UNIVERSITETSCENTER Chydenius-Institutet är en fristående enhet inom Jyväskylä universitet. Verksamheten grundar sig på uppfattningen om ett livslångt lärande och en fortlöpande utveckling ur både individens och organisationens perspektiv. Chydenius-Institutet har också samarbetsavtal med Uleåborgs universitet och Vasa universitet. Våra verksamhetsområden är: Fortbildning - för lärare och övrig personal inom utbildningssektorn - för personal inom social- och hälsovården - för personal inom offentliga organisationer - utbildnings- och utvecklingstjänster för företag Region-, landsbygds- och kulturforskning samt regionutvecklingstjänster Utbildning och forskning för informationsindustrin (DI-, FM-examen) Öppna universitetet (akademiska studier öppna för alla) Klasslärarutbildning för vuxna Företagstjänster Vad vi erbjuder, Långsiktiga utbildnings- och utvecklingsprogram riktade till företagsledningen Seminarier och kortkurser med aktuella teman från företagsvärlden Uppdragsutbildning inom företagens olika affärsverksamhetsområden Genom forskningsombudets tjänster främja SM-företagens forsknings- och produktutvecklingsarbete Landsbygdens utvecklingsprojekt och regionalutvecklingsarbete Examensinriktade program i företagsledning Chydenius-Institutet har också verksamhetspunkter i, Jakobstad i Business Park Vanadis II vån. Kaustby på Haitekki-området. Idag arbetar ca 100 personer inom Chydenius-Institutets olika enheter. Vi finns i Karleby: Besöksadress: Långbrogatan 1-3, Karleby Postadress: PB 567, FIN-67701 KARLEBY Telefonväxel: (06)8294 111 Fax: (06)8294 300 Internet: http://www.chydenius.fi KARLEBY UNIVERSITETSCENTER Ulf-Peter Granö Tel.: 00-358-6-8294239

BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER INFO från projektet 03 Det unika med projektet i Kvarken området. Möjligheter: Projektet är förankrat på gräsrotsnivå Nyttja koppling till gymn./ högsk./ univ. för att sprida kunskap och teknikutveckling Högteknologiska arbetstillfällen från skogsvård till bränsleförädling eller värmeproduktion(el) centraler Potentiell ekonomi, + 1 miljard Skr/ år Gemensam marknad för teknik och metodutveckling Erfarenheter kan nyttjas i undervisning (civ. ing./ing. UmU, skogsv. SLU, naturbruk Umeå och Kannus) för att stimulera studenter Traditionellt område för maskinutveckling Nyttja klenstammar till biobränsle för bättre ekonomi vid sena röjningar 31500 skogsägare i Västerbotten och Mellersta Österbotten

Problem att lösa i Kvarken området: Stora arealer av unga skogar är obehandlade Svaga marker (torv i Österbotten sandmarker Västerbotten) Klena stammar = olönsamt Eftersatta röjningar och tidiga gallringar (23000 + 35000 = 58000 ha/år) > 2 milj. m 3 mer per år borde avverkas för tex. energi (2,5 milj. m 3 med gren) x 2 MWh = 4-5 TWh Värde som förädlat bränsle: 1 miljard Skr/år, som färdig värme 2,5 miljard Skr/år Teknik saknas (och utvecklingspengar) Arbetskraftsbrist med manuell/motormanuell teknik Behov: Forskning & utveckling om teknik och arbetsmetoder för klenstammar Utveckling och prov av teknik för förädling av råvaran till ett bra och miljövänlig bränsle Förbättrad logistik i bränsle hanteringen för god råvarukvalitet (70% TS låg andel finmaterial) Utveckla modeller för skogsskötsel och skogsmiljöfrågor för denna teknik (torv sand marker) Ökad information till studenter, markägare och samhället

BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER INFO från projektet 02 Bioenergi från skogsprodukter Ett samarbete i Kvarkenområdet genom forskning, försök och uppföljning av dagens kunskaper Arbetsprinciperna för projektet är, Uppföljning av tidigare erfarenheter och forskningsresultat inom området Vissa pilotförsök inom oklara delar, för att utröna tillämpbarheten för Kvarken området Göra en förberedande uppföljning av miljöns och markstrukturens påverkan Utvärdering av hur de olika hanterings och förädlingsprocesserna påverkar slutresultatet Analysera teknologi som är tillämpbar för förädling av klena stammar till biobränsle Göra en förberedande utvärdering av logistiska lösningar för gårdsnivå som praktiskt kan förverkligas i området Analysera tekniklösningar för Kvarkenområdets särskilda förhållanden och klimat Bedömning av ekonomiska förutsättningar för olika hanterings- och processystem

INTERREG-PROJEKT mellan Mellersta Österbotten och Västerbotten Delar i projektet, Utvärdering av lämplig skördeteknik och testa maskinlösningar för gallringsuttag av små träd Utveckla informationsverksamheten i bioenergi för skogsägare, entreprenörer, m.fl. Följa upp vissa delar av miljö- och ägaraspekter vid råvaruuttag Se övergripande på logistiken för hanteringen av trädbränsle för värmeföretagare Analysera metoder för att avlägsna de gröna träddelarna i hanteringen Utvärdera metoder för en rationell hantering inom briketterings- och pelleteringstekniken Analys av biobränsle och förbränningstekniken för ett högvärdigt bränsle Utföra vissa pilotförsök i hantering och processning av trädbränsle Samarbetsparter, Keski-Pohjanmaan Maaseutuakatemia (FIN) Jarmo Matintalo Sveriges lantbruksuniversitet, SLU-BTK (SE) Rolf Olsson/Håkan Örberg Sveriges lantbruksuniversitet, SLU/skogsteknologi (SE) Iwan Wästerlund/Tomas Nordfjell METLA (Skogsforskningsinstitutet METLA) (FIN) Juha Nurmi Jyväskylä universitet/chydenius-institutet (FIN) Ulf-Peter Granö Keski-Pohjanmaan Metsänomistajien Liitto (FIN) Manu Purola För närmare uppgifter kring projektet kan du fråga, Finland, Ulf-Peter Granö på Chydenius-Institutet, tel. 06 8294239, eller Jarmo Matintalo på Lantbruksakademin i Kannus, tel. 050 5955283. I Sverige kan du vända dig till Rolf Olsson på Sveriges lantbruksuniversitet/btk, tel. 090 7869460, eller Iwan Wästerlund på Sveriges lantbruksuniversitet/skogsteknologi, tel. 090 7865855.

BIOENERGI FRÅN SKOGSPRODUKTER INFO från projektet 01