Kvalitetsredovisning. för förskola, förskoleklass, skola, fritidshem, mm. Sala kommun

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, skola, fritidshem, mm i Sala kommun kalenderåret 2008 Beslutad till de delar som berör Skolnämnden (förskolan, grundskolan och särskolan) 2009-04-14. Beslutad till de delar som berör Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (gymnasieskolan och vuxnas lärande) 2009-05-19 1

Innehållsförteckning 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningar i Sala kommun.3 2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning.6 3. Förutsättningar för måluppfyllelse.9 3.1 Förskolan.. 9 3.2 Grundskolan och särskolan... 9 3.3 Gymnasieskolan 10 3.4 Kvalitet mätt i betyg, lärartäthet och resurser till undervisning 11 3.5 Utvecklingstendenser 12 3.5.1 Befolkning och personal 12 3.5.2 Förskolan 13 3.5.3 Grundskolan 18 3.5.4 Förskoleklass 20 3.5.5 Skolbarnomsorg 21 3.5.6 Musikskolan 22 3.5.7 Gymnasieskolan 23 3.5.8 Vuxenutbildning 25 3.5.9 Särskolan 26 3.6 Resursfördelningsmodellen.. 27 4. Arbetet i verksamheten.. 29 5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål...32 5.1 Kunskaper 32 5.2 Normer och värden.. 42 5.3 Elevers ansvar och inflytande.. 46 5.4 Skola och hem.. 46 5.5 Övergång och samverkan. 47 5.6 Skola och omvärlden 47 5.7 Betyg och bedömning... 49 5.8 Rektors ansvar... 49 6 Uppföljning av likabehandlingsplanen..50 7 Analys och bedömning av verksamheten som helhet.51 7.1 Analys och bedömning av åtgärder i 2007 års redovisning som skulle genomföras eller påbörja.. 51 8 Åtgärder för förbättring 57 8.1 Kunskaper 57 8.2 Normer och värden.. 57 8.3 Elevers ansvar och inflytande.. 57 8.4 Skola och hem.. 57 8.5 Skola och omvärlden 58 8.6 Betyg och bedömning 58 8.7 Rektors ansvar... 58 2

1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningar i Sala kommun 1:1 Förordning om kvalitetsredovisning I förordningen om kvalitetsredovisning, står följande: 1 Varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Kommunens kvalitetsredovisning skall omfatta såväl kommunalt bedriven skolverksamhet som kommunalt bedriven förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Kommuners kvalitetsredovisningar för föregående kalenderår skall vara upprättade senast den 1 maj. Förordning (2005:609). 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja kommunernas, skolornas, förskolornas och fritidshemmens kvalitetsarbete och därigenom bidra till att förverkliga utbildningarnas nationella mål. Kvalitetsredovisningarna syftar även till att ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse. Varje kommun skall sträva efter att göra kvalitetsredovisningar som upprättats för verksamhet i kommunen kända och enkelt åtkomliga för var och en. Förordning (2005:609). 3 Kvalitetsredovisningarna skall innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I kvalitetsredovisningarna skall verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Förordning (2005:609). 3 a /Träder i kraft I:2009-01-01/ I kvalitetsredovisningen ska uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplaner enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och planer mot kränkande behandling enligt 14 a kap. 8 skollagen (1985:1100) redovisas. Förordning (2008:945). 4 Skolans, förskolans och fritidshemmets kvalitetsredovisning skall utarbetas under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta i arbetet med kvalitetsredovisning. Förordning (2005:609). 5 Det som sägs om skolor i 1 4 gäller även för sådana fristående skolor som avses i 9 kap. 1, 8 och 8 b skollagen (1985:1100), riksinternatskolorna och sådana särskilda resurscenter som anordnar utbildning enligt 10 kap. 3 a skollagen. Det som sägs i 1 3 om skyldighet för en kommun gäller också i tillämpliga delar för andra huvudmän inom det offentliga skolväsendet. Förordning (2005:609) Denna förordning trädde i kraft den 15 augusti 2005. Denna kvalitetsredovisning är Sala kommuns kvalitetsredovisning för kalenderåret, som bygger på skolornas och förskolornas redovisningar för läsåret 2007/2008, kompletterad med andra uppgifter som är väsentliga för uppföljning och utvärdering för kalenderåret. Strukturen följer de som angivits i Skolverkets allmänna råd, och strävan har varit att så långt som möjligt även i övrigt följa de allmänna rådens intentioner. Skolnämnden och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som ambition att så långt möjligt sammanlänka kvalitetsredovisningen med nämndernas årsredovisning och bokslut och strategiska planer. 3

1:2 En kort historik över arbetet med kvalitetsredovisningar i Sala kommun Kvalitetsredovisningar har gjorts i Sala sedan 1999. Redovisningarna har ändrat stuktur och karaktär under de år som gått. År 2000 gjordes kvalitetsredovisningen i form av en informationstidning till alla hushåll i Sala. År 2002 byggde strukturen i stort sett på de sex fokusområden som arbetsmarknadens parter inom utbildningssektorn avtalat om. År 2004 blev kvalitetsredovisningen en utvärdering i vilken mån målen i kommunens skolplan förverkligats. År 2006 infördes den rubrikstruktur som finns i Skolverkets allmänna råd för kvalitetsredovisningar, vilket innebar betydligt starkare fokus på de nationella målen. Strukturen är densamma i enheternas redovisningar, som baseras på läsår, och kommunens kvalitetsredovisning som baseras på kalenderår. Även om strukturen ändrats under årens lopp, har barnens och elevernas inflytande varit ett återkommande tema. Bland annat har Sala kommun sedan 2001 genomfört omfattande enkätundersökningar där professor Thomas Englunds definition av ett deliberativt samtal varit en grund. Sedan 2005 har enkätundersökningarna genomförts på ett så standardiserat sätt att resultaten mellan åren går att jämföra med varandra, så att trender och tendenser skall kunna urskiljas. 2007 delades Barn- och utbildningsnämnden så att ansvaret förskola, grundskola och obligatoriska särskola innehas av Skolnämnden, medan ansvaret för gymnasieskola och vuxenutbildning inklusive gymnasiesär och särvux innehas av Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Kvalitetsredovisningen gäller dock fortfarande skolväsendet i Sala kommun, vilket innebär att kvalitetsredovisningen skall fastställas av två nämnder. Nämnderna beslutar alltså att fastställa eller godkänna kvalitetsredovisningen till de delar som berör dem. 4

1:3 Årscykel för kvalitetsutveckling 5

2. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Nedan beskrivna åtgärder är ett sammandrag av de åtgärder som enligt 2007 års kvalitetsredovisning skulle genomföras 2008. En analys och bedömning av dessa åtgärder presenteras i senare kapitel i denna kvalitetsredovisning. 2.1 Åtgärder enligt 2007 års kvalitetsredovisning Åtgärder med anledning av skolplanens målbild för 2010. 2.1.1 Kunskap. Systematiskt kvalitetsarbete och kompetensutveckling. Följande övergripande strategier ligger till grund för de åtgärder som skall vidtas i såväl grundskolan som gymnasieskolan: 1. Skapa större kunskap om verksamheternas styrdokument bland all personal och i skolan bland elever, föräldrar, lärare, rektorer och övrig personal samt politiker, för att starkare fokusera på skolans nationella uppdrag. I praktiken handlar det om kompetensutvecklingsinsatser. 2. Skapa handfasta rutiner för kvalitetsarbetet. I det ingår att berörda nämnder tar fram indikatorer och mätmetoder som underlag för redovisning av graden av uppfyllelse av nationella mål, samt bryter ner fullmäktiges fokuserade mål till operativa, mätbara mål. Detta skall i sin tur brytas ner till åtgärder respektive delmål i lokala arbets/handlingsplaner. 3. Skapa rutiner för bättre uppföljning av varje enskild elev under dess skoltid. I praktiken handlar det om att varje elev skall ha en bra individuell plan för utveckling och studier (IUP), bedömningsmatriser för likvärdig syn på bedömning inom kommunen, samt, att elever som riskerar att inte uppnå målen därutöver har ett åtgärdsprogram, etcetera. 4. Skapa förutsättningar för större flexibilitet i lärandet. I praktiken handlar om samverkan med andra aktörer kring entreprenörskap, kultur i skolan (exempelvis nya metoder för undervisning), men också om teknik både kompetens och materiell utrustning. I praktiken handlar det också om att kombinera vissa pedagogiska tjänster med att ha ett övergripande ansvar för vissa utvecklingsområden, inom hållbar utveckling, IT och media (PIM), NO-teknik (Framtidskraften), matematik, läs- och skriv samt bibliotekssatsning. För grundskolans del innebär det följande: Under 2008 inleds ett omfattande projekt för att utveckla planeringar som är tydligt kopplade till skolans styrdokument. Varje arbetslag i grundskolan skall ta fram planeringar för ett mindre arbetsområde under en begränsad tid i syfte att eleverna skall utveckla de förmågor som beskrivs i styrdokumenten. Det handlar om att skapa individuella utvecklingsplaner som ett verktyg för detta lärande, kopplat till tydliga bedömningsmatriser till stöd för såväl lärare som elever. Projektet genomförs i sex steg, där alla lärare i grundskolan aktivt skall delta. Syftet är att skapa ett gemensamt och värderingsfritt språk för att beskriva elevernas lärande samt skapa aktiva verktyg för eleverna att utveckla deras förmåga till självvärdering och därmed få inflytande över den egna lärprocessen. Utvecklingsarbetets syfte är inte i första hand att skapa bedömningsmatriser, utan att skapa kompetens för att använda bedömning som ett stöd i elevernas lärande. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.1 och 7.1.2 För gymnasieskolans och vuxnas lärandes del innebär det följande: Verksamheten väljer ut två kunskapsmål och ett inflytandemål i läroplanen, och redovisar på ett lämpligt sätt hur dessa skall utvärderas. På sikt bör vi utvärdera mål under alla läroplansrubriker, och på ännu längre sikt samtliga läroplansmål. Gymnasieskolan skall för övrigt under 2008 redovisa hur den kan knyta an till det utvecklingsprojekt som inletts i grundskolan, för att skapa bästa möjliga kontinuitet i utbildningen. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.1 och 7.1.2 6

2.1.2 Förhållningssätt I enheternas kvalitetsredovisningar för läsåret 2007/2008 skall de enheter som ännu inte uppnått utmärkelsen Skola för hållbar utveckling redovisa vilka åtgärder som skall vidtas för att nå målet. Skolor som redan uppnått utmärkelsen skall redogöra för de åtgärder som vidtas för att behålla den. Samtliga enheter skall i sina kvalitetsredovisningar redogöra för de åtgärder som vidtas för att skapa ett ännu bättre samtalsklimat i verksamheten. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.3 2.1.3 Särskolan I kommunens kvalitetsredovisning för 2008 skall skolförvaltningen redogöra för de åtgärder som vidtas för att i större utsträckning integrera särskoleelever i den reguljära grundskolan. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.4 2.1.4 Gymnasieskolan Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen skall fortsätta med, och vidga, satsningen på samarbetsformer med andra gymnasieskolor, exempelvis i form av omvårdnadscollege i länet. Möjligheten att fortsätta erbjuda ett lika brett utbud av utbildningar i Sala är dock beroende av de ekonomiska resurser som står till buds, och hur ekonomiska rutiner eller strukturer kan skapas för att minska de ekonomiska fluktueringar som uppstår beroende på hur stora elevgrupper som söker utbildning på annan ort. Fortsatta diskussioner på kommunnivå måste därför föras och resultaten av dessa redovisas i kvalitetsredovisningen för 2008. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.5 2.1.5 Vuxnas lärande Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen skall under 2008 presentera konkreta förslag om var och hur ett lärcentrum kan skapas i Sala. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.6 2.1.6 Familjecentral En familjecentral skall inrättas under år 2009. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.7 2.1.7 Musikskolan Ett utredningsarbete har påbörjats i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen, tanken är att kombinera etableringen av kulturskola med en kommunal kulturgaranti, som också i stor utsträckning kan påverka undervisningens innehåll och pedagogiska metoder. Kulturskolbegreppet kan inbegripa betydligt fler lokaliteter, inte minst i kulturkvarteret Täljstenen. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.8 2.2 Övriga åtgärder, med anledning av nämndsbeslut och skolplan och vad som framkommit i kvalitetsredovisningen för 2007. 2.2.1 Moderna språkval i grundskolan Skolnämnden skall under 2008 åter genomföra en kartläggning av elevförändringar i moderna språkvalsgrupperna. Under 2008 skall åtgärder vidtas för att öka intresset för franska, tyska och spanska som språk, och en plan tas fram för hur skolan långsiktigt skall förbättra och vidmakthålla intresset för moderna språk i skolan. Resultatet skall redovisas i kommunens kvalitetsredovisning för 2008. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.9 2.2.2 Åtgärdsprogram Skolnämnden skall under 2008 genomföra en kartläggning av åtgärdsprogram för de elever som lämnar grundskolan utan betyg i svenska, engelska och matematik, samt för de elever som inte nått målen i de nationella proven i skolår 5. 7

Andelen berörda elever som har åtgärdsprogram för dessa ämnen skall vara 100 procent. Nämnden skall också genomföra en kvalitativ bedömning av de åtgärdsprogram som finns. Resultatet skall redovisas i kommunens kvalitetsredovisning för 2008. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden skall under 2008 genomföra en kartläggning av de åtgärdsprogram som upprättas för de elever som inte når målen. Omfattning och rutiner kring rapporteringen av detta skall vara klara inför höstterminen 2008. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.10 2.2.3 Föräldrainflytande och föräldramedverkan Det ovan beskrivna utvecklingsprojektet kring kunskapssyn, skolans styrdokument och planering av undervisning får utkristallisera vilka åtgärder som kan behöva vidtas på kommunal nivå för att förstärka föräldrarnas roll i elevernas lärprocess. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.11 2.2.4 Samverkan med andra aktörer Samverkan kring kulturgaranti och kulturskola skall leda till konkreta resultat som redovisas i kommunens kvalitetsredovisning för 2008. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.12 2.2.5 Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Under 2008 skall en rapport lämnas, och eventuella beslut fattas, om hur studie- och yrkesvägledningen inom grundskola och gymnasieskola kan organiseras, samt en plan upprättas för att fördjupa samverkan mellan skola och arbetsliv, samt entreprenörskap i skolan. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.13 2.2.6 Särskolan En utvärdering av den tjänst som inrättats för att befrämja inkludering av särskoleelever i grundskolan, skall under 2008 göras. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.4 2.2.7 Musikskolan Samverkan kring kulturgaranti och kulturskola skall leda till konkreta resultat som redovisas i kommunens kvalitetsredovisning för 2008. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.8 2.2.8 Arbetet med flickor och pojkar Mot bakgrund av den knapphändiga redovisning som generellt finns från enheterna kring arbetet med att åtgärda skillnader i undervisning och liknande beträffande pojkar och flickor, krävs en tydligare redogörelse av detta perspektiv i kvalitetsredovisningen för 2008. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.14 2.2.9 Elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år. Allt färre elever slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år, minskat väsentligt på senare år, (se tabell på sidan 12). Med anledning av detta skall utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden genomföra en analys och presentera eventuella åtgärder för att förbättra resultatet. Analys och bedömning av ovanstående åtgärder redovisas under 7.1.15 8

3. Förutsättningar för måluppfyllelse 3:1 Förskolan I kommunens förskolor har antalet inskrivna barn ökat från 565 oktober 2006 till 661 i oktober 2007 och 683 i oktober 2008. Utöver det finns cirka 100 barn i kooperativa förskolor i Sala. Den genomsnittliga vistelsetiden i kommunala förskolor har ökat från 29,1 tim/v år 2006 till 31 tim/v år 2007 och 2008. Antalet barn i familjedaghem har under samma period varierat; 96 oktober 2006, 100 oktober 2007 och 93 oktober 2008. Vistelsetiderna har ökat från 30,1 år 2006 till 31,4 år 2007 och 32 tim/v år 2008. 3:2 Grundskolan och särskolan Inskrivna 15 oktober 2008 Åkraskolan 29 22 28 25 40 45 39 228 199 0 199 238-39 Lärkbacksskolan 31 27 29 35 30 33 30 215 184 0 184 195-11 Ängshagenskolan 27 20 18 25 31 16 18 155 128 0 128 127 1 Ekebyskolan 120 108 115 0 0 343 343 351-8 Åby skola 10 12 14 14 50 40 0 40 34 6 Kila skola 12 19 14 23 21 25 13 127 115 0 115 114 1 Varmsätra skola 21 12 17 12 15 12 20 109 88 0 88 89-1 Ransta skola 8 11 15 8 19 15 19 95 87 0 87 93-6 Hedens skola 14 14 13 14 17 9 16 97 83 0 83 86-3 Västerfärnebo skola 10 8 8 8 7 10 6 46 68 65 57 47 179 226 278-52 Kilbo skola 9 11 10 14 7 9 9 69 60 0 60 55 5 Kyrkskolan Möklinta 3 4 11 11 8 6 17 60 57 0 57 72-15 TOTALT 205 187 206 224 225 213 217 276 271 283 1477 1272 830 2102 2224-122 Särskolan För- åk åk åk åk åk åk åk åk åk Totalt Totalt Totalt Totalt lå Diff skole- klass 07/08 1 2 3 4 5 6 7 8 9 f-6 1-6 7-9 1-9 07/08 mot lå åk 1-9 åk 1-9 Vallaskolan 31 27 29 35 30 33 30 110 95 103 215 184 308 492 492 0 Förskoleklass åk 1 åk 2 åk 3 åk 4 åk 5 åk 6 Särskolan - 2 1 3 2 10 4 8 9 11 4 22 32 54 46 8 Av 54 elever i särskolan är 45 från Sala och 9 från Heby. åk 7 åk 8 åk 9 Åk 10 Totalt 1-6 Totalt 7-9 Totalt 1-9 lå 07/08 åk 1-9 Diff mot lå 07/08 åk 1-9 9

3:3 Gymnasieskolan Antal oktober 2007 Antal oktober 2008 Procent av populationen 2008 (jämf. 2007) Antal elever på Kungsängsskolan 864 804 Antal elever på KSK gy-sär folkbokförda i Sala födda 1987-2 1991 respektive 1988-1992 Antal elever gy-sär på KSK från annan kommun 1 Antal elever på KSK folkbokförda i Sala födda 1989-1991 661 618 58 (64) (lå 07/08) respektive 1990-1992 (lå 08/09) Antal elever på KSK från Heby kommun 109 103 Antal elever på KSK från övriga kommuner 17 21 Antal gymnasieelever på Ösby 214 195 Antal särskoleelever på Ösbys nationella program 24 27 Antal elever på naturbruksprogrammet på Ösby 48 33 folkbokförda i Sala födda 1989-1991 resp 1990-1992 Antal gysärskolever på naturbruksprogrammet påösby, 8 7 folkbokförda i Sala födda 1989-1991 resp 1990-1992 Antal gysärskoleelever på Sär-IV folkbokförda i Sala födda 1989-1991resp 1990-1992 12 12 Antal elever folkbokförda i Sala, i gymnasieskola i annan kommun eller fristående gymnasieskola Antal elever folkbokförda i Sala, på folkhögskola eller annan skolform Antal gymnasiesärelever folkbokförda i Sala, i gymnasiesärskola i annan kommun eller fristående gymnasieskola. Antal Salabor i populationen 1989-1991 resp 1990-1992 som inte är inskrivna i grundskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola, folkhögskola eller annan skolform och inte fått slutbetyg från gymnasium Antal Salabor i populationen födda 1989-1991 (lå07/08) resp 1990-1992 (lå 08/09) 248 336 31 (24) 7 10 15 40 69 6 (4) 1027 1061 100 Under 2007 var skolnämnden ansvarig för särskoleelever i Sala, med undantag för de elever som gick på gymnasiesärskolans nationella program på Ösby, där ansvaret ligger på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. På Ösby finns även ett individuellt program för särskolan, inom skolnämndens ansvarsområde.* 2008 ansvarar utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för all särskoleverksamhet för gymnasieelever. 10

Grundskolan Gymnasieskolan Förskolan Fritids Särskolan 3:4 Kvalitet mätt i betyg, lärartäthet och resurser till undervisning. 2004 2005 2006 2007 2008 Sala Riket Sala Riket Sala Riket Sala Riket Sala Riket Andel som uppnått målen (år 9) alla ämnen (%) 76 76 66 75 65 76 70 76 70 77 Andel (år 9) som är 89 89 89 89 86 89 87 89 88 89 behöriga till gy (%) Antal lärare 8,0 8,1 8,5 8,2 8,8 8,4 9,3 8,4 8,9 8,5 per 100 elever Antal pedagogisk personal per 100 elever 8,3 8,5 8,9 8,6 9,2 8,9 9,7 8,8 9,2 Andel lärare med 79 85 80 86 83 86 85 87 88 87 ped utb (%) Kostnad per elev för undervisning. 32,1 34,6 35,6 36,6 37,6 37,7 39,9 40,1 - - Andel elever som fullföljt utbildningen inom 4 år 73 75 78 76 73 75 65 75 81 76 Antal lärare 8,6 8,2 7,8 8,3 8,9 8,3 9.0 8,4 9,7 8,4 per 100 elever Andel lärare 76 80 75 79 72 78 72 78 73 78 med ped utb Kostnad per elev för undervisning 40,5 36,7 41,6 37,4 41,4 38,3 42,8 40,3 - - Antal inskrivna barn per årsarbetare 5,3 5,4 4,9 5,2 5,0 5,1 5,0 5,2 5,4 Andel årsarb (%) 47 51 48 51 47 51 47 52 med ped utb Kostnad per 140,6 130,3 156,3 141,5 156,3 151,0 164,6 157,2 heltidsbarn * Inskrivna barn 18,1 18,2 19,4 18,6 22,8 18,9 19,3 19,5 24 per årsarbetare Kostnad per 82,2 89,4 81,5 93,9 85,6 93,2 92,5 94,1 heltidsbarn** Antal lärare 26,4 25,8 27,1 26,4 26,4 25,6 26,3 25,6 23 per 100 elever Andel 8 15 5 16 9 15 15 15 integrerade elever Kostnad per elev (exkl skolskjuts) 222,6 265,6 248,4 276,8 235,0 282,8 269,6 304,2 *40tim/v **40 tim/v inkl skoltid. Uppgifterna är hämtade från SCB:s statistik till Skolverket. Jämförelse med riket avser kommunal verksamhet. SCB:s statistik kan ibland skilja något från de jämförelsetal som redovisas i kvalitetsredovisningen i övrigt, beroende på varierande mätdatum, mm. 11

3:5 Utvecklingstendenser 3:5.1 Befolkning och personal Barn i förskola och skola 2004-2020 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 0 år 194 185 188 248 201 222 227 231 234 238 240 243 244 245 247 247 247 1-3 år 601 612 604 567 621 637 671 650 680 692 703 712 721 727 732 736 739 4-5 år 428 382 374 425 414 379 373 436 449 423 449 458 465 472 478 483 487 1-5 år 1029 994 978 990 1035 1016 1044 1086 1129 1115 1152 1170 1186 1199 1210 1219 1226 6 år 224 222 206 176 198 227 194 185 188 248 201 222 227 231 234 238 240 Skolår 1-3 704 648 655 652 604 580 601 612 604 567 621 637 671 650 680 692 703 Skolår 4-6 891 841 771 704 648 655 652 604 580 601 612 604 567 621 637 671 650 Skolår 1-6 1595 1489 1426 1356 1252 1235 1253 1216 1184 1168 1233 1241 1238 1271 1317 1363 1353 Skolår 7-9 1027 1041 976 891 841 771 704 648 655 652 604 580 567 621 637 671 650 Grundskolan 2622 2530 2402 2247 2093 2006 1957 1864 1839 1820 1837 1821 1805 1892 1954 2034 2003 Gymnasieskolan 909 942 989 1027 1041 976 891 841 771 704 648 655 652 604 580 567 621 Grund+gyskolan 3531 3472 3391 3274 3134 2982 2848 2705 2610 2524 2485 2476 2457 2496 2534 2601 2624 1-18 år 4784 4688 4575 4440 4367 4225 4086 3976 3927 3887 3838 3868 3870 3926 3978 4058 4090 Uppgifterna i tabellen ovan är hämtade från kommunens invånarregister 9 januari 2009, och varierar något från vecka till vecka, beroende på inflyttningsnetto och annat. Födelsetalen (inklusive nettoinflyttning av nyfödda under 1 år) från 2009 och framåt bygger på länsstyrelsens prognos för 0-åringar. Prognoserna beträffande ofödda barn är förstås mycket osäkra. Inte heller kan man med exakthet slå fast in- och utflyttningens betydelse. In- och utflyttning har dock relativt liten betydelse för organisationens utformning. Inom varje årskull brukar det röra sig om något eller några enstaka barn. 12

3:5.2 Förskolan Förskoleverksamhet vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan. Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla förskoleverksamhet till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller då barnet har ett eget behov av verksamheten. Skyldigheten omfattar även barn till arbetslösa eller föräldralediga under minst tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Plats ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål, dvs. normalt inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov av plats. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt. Dessutom ska alla barn erbjudas avgiftsfri förskola minst 525 timmar per år från och med höstterminen det år de fyller fyra år (allmän förskola). Strukturella förändringar Synen på förskolans roll har under de senare årtiondena förändrats. Förskjutningen har skett från att ha utgjort en del av samhällets sociala åtaganden i form av barnomsorg i huvudsak till barn med föräldrar som arbetar eller studerar, till att vara en pedagogisk verksamhet med egen läroplan och där målgruppen är alla barn. Olika former av förskoleverksamhet Förskola är den vanligaste formen av förskoleverksamhet, och den mest efterfrågade bland föräldrarna. Cirka 700 barn finns inskrivna i kommunala förskolor i Sala, cirka 100 i familjedaghem och ytterligare cirka 100 i kooperativa förskolor. I förskolorna har ungefär hälften av den pedagogiska personalen relevant högskoleutbildning. Familjedaghemmen är en förskoleverksamhet som successivt minskar i volym. Dels minskar föräldrarnas efterfrågan på platser, dels minskat tillgången på familjedaghem. Kommunen tillhandahåller i viss mån gemensamhetslokaler för familjedaghemsverksamheten, men verksamheten sker också i stor utsträckning i dagbarnvårdarnas hem. Vårdnadsbidrag Sala kommun införde vårdnadsbidrag från 1 september 2008. Vårdnadsbidraget ska ge valfrihet och möjliggöra olika kombinationer av förvärvsarbete, förskoleverksamhet och tid med det egna barnet. Vårdnadsbidraget kan kombineras med fullt förvärvsarbete för båda föräldrarna. Kommunerna erbjuder ett vårdnadsbidrag åt föräldrar med barn som fyllt ett men inte tre år och som är folkbokförda i kommunen. Vårdnadsbidraget är ett obeskattat bidrag som uppgår till 3 000 kronor per barn och månad. Vårdnadsbidraget utges till vårdnadshavare som bor och är folkbokförd tillsammans med barnet. Vårdnadsbidraget får även efter anmälan av båda vårdnadshavarna betalas ut med hälften till vardera vårdnadshavaren. Vårdnadsbidrag utges inte för barn som har plats i offentligt finansierad förskoleverksamhet. Fullmäktige har anslagit 2 mkr per budgetår för att finansiera vårdnadsbidraget. Nivån på efterfrågan har dock under 2008 visat sig motsvara lite drygt hälften av detta. I någon mån har bidraget påverka efterfrågan på förskoleplatser. Av de cirka 30 bidragstagarna hösten 2008, bedöms cirka 5 ha avstått från förskola som en direkt följd av införandet av vårdnadsbidrag. Det är ungefär var sjätte bidragstagare. Kvalitetsförändringar Den finns en uttalad politisk ambition att förstärka kvaliteten inom förskolan genom att minska barngruppernas storlek till 13 i småbarnsgrupper och 20 i syskongrupper. Forskning visar att just gruppstorleken är en viktigare kvalitetsfaktor än personaltäthet. Att minska gruppstorlekarna kräver både ökad personaltäthet och satsningar på lokaler. Under 2000-talet har barnkullarna minskat, vilket gjort att en sådan kvalitetsförbättring skulle kunna uppnås inom befintliga ramar. Fram till 2006 präglades dock verksamheten av stora ekonomiska underskott. Nämnden tvingades till nedskärningar som bland annat berörde förskoleverksamheten. Barngrupperna blev färre, men större. När ekonomin åter blev bättre, var avsikten att återställa de tidigare gruppstorlekarna. Dessutom infördes ett maxtak för antalet barn per avdelning, i syfte att säkerställa vissa kvalitetsnivåer. Men från mitten av 2006 har barnkullarna åter blivit större. Efterfrågan på förskoleplatser har blivit större än tillgången. Nya förskoleavdelningar kan inte tillskapas i den takt som behövs. Den efterfrågade kvalitetsförbättringen har därför skjutits på framtiden. Under våren 2009 finns inget tak, och barngruppernas storlek kan i vissa fall komma att uppgå till 16-17 på småbarnsavdelningar och 23 på syskonavdelningar. Förvaltningen försöker dock att finna alternativa lösningar för att minska det akuta trycket under våren 2009. Efter sommaren 2009 kommer en ny kommunal förskola stå klar, och troligen även ett kooperativ. 13

Grafen visar antalet barn födda respektive år. Uppgifterna fram till och med 2008 är hämtade i kommunens invånarregister KIR (januari 2009). Följande år är i enlighet med länsstyrelsens huvudprognos. Staplarna i ovanstående graf visar hur efterfrågan beräknas se ut under respektive läsår. Det innebär att den efterfrågan som redovisas exempelvis 2009, får sitt genomslag under läsåret 2009/2010:s senare hälft, det vill säga våren 2010. Dock måste planering och dimensionering för barnantalet i stort sett vara klar under hösten 2009. Skillnaden mellan tidig höst och sen vår brukar vara cirka 100 barn. Med all respekt för att de prognoser som kommunstyrelsen fastställt som planeringsunderlag visas här också en graf över platsbehovet om antalet nyfödda i Sala de närmaste åren skulle bli 201, alltså på 2008 års nivå. 14

Om detta skulle bli verkligheten, skulle gruppstorlekar på max 14 och 21 kunna hållas år 2014, utan att någon utbyggnad görs. Då blir det en period med tillfälliga toppar de närmaste åren, som måste lösas på något sätt exempelvis genom tillfälliga lokaler eller genom överinskrivning. Behovet av förskoleplatser är svårt att förutsäga, eftersom de årliga förändringarna till stor del baseras på ännu ofödda barn. Nyttjandegraden kan också variera, bland annat beroende på arbetsmarknadsläget. Ungefärlig andel i populationen ej inskrivna barn i förskola (Uppgifter från oktober 2008) Andel ej i fsk 1 år 1 år 6 mån 64 % 1 år 6 mån 2 år 15 % 2 3 år 10 % 4-5 år 5 % Men många osäkra faktorer påverkar efterfrågan av förskoleplatser. - Framtida födelsetal är mycket svåra att prognostisera. Med 10 % felmarginal blir skillnaden årligen ungefär en förskoleavdelning. På fyra år blir det en hel förskola, om avvikelsen är åt samma håll, exempelvis att födelsetalen underskattats. År 2007 blev avvikelsen + 17 % jämfört med prognosen. 2008 blev den cirka -5 %. - Vårdnadsbidrag påverkar i någon mån efterfrågan. Bedömningen utifrån erfarenheterna av hösten 2008 är att cirka 30 barn i kommunen kommer att ha vårdnadsbidrag, och ungefär var sjätte av dessa (5 barn) avstår förskola med hänvisning till vårdnadsbidraget. - Nyttjandegraden påverkas dels av arbetsmarknadsläget, dels av medborgarnas inställning till förskola i relation till vård av barn i hemmet. Tidigare var det exempelvis inte möjligt att vara föräldraledig och samtidigt ta del av förskola för äldre småbarn i familjen. Numer är det möjligt, och efterfrågan ökar. - Förskolans organisation kan variera, exempelvis frågan om flera barn kan dela på en heltidsplats. Idag räknas alla barn uppta en plats, oavsett vistelsetid. Under 2008 utreddes möjligheten att dela platser på det sättet. Utredningen visade bland annat på svårigheter att förutsäga varje enskilt barns vistelsetid på sikt. Korta vistelsetider är något varje enskilt barn ofta har under en begränsad tid. Regler om delade platser kan därför försvåra organiseringen av verksamheten. Nämndens slutsats av de uppgifter som då presenterades blev med hänvisning till detta att frågan inte skulle avgöras genom politiska beslut, utan att förvaltningen fick finna lämpliga lösningar. - Antalet familjedaghem minskar år från år, i takt med pensionsavgångar. Efterfrågan på familjedaghemsplatser minskar samtidigt. Tillgången är för närvarande något större än den primära efterfrågan dvs några av de föräldrar som idag har sina barn i familjedaghem, hade valt förskola om det varit möjligt. Det motsatta förhållandet är ovanligt. - Kommunen strävar efter att samlokalisera skolor och förskolor för att nå större flexibilitet när det gäller lokaler, personal och andra resurser. Det finns därför en strävan efter att flytta i första hand mindre fristående enheter till lokaler i anslutning till skolor. - De lediga förskoleplatser som finns, ligger inte alltid inom rimligt avstånd från dem som efterfrågar platser. Boende i Ransta eller Sala tätort kan rimligen inte erbjudas en ledig förskoleplats i exempelvis Möklinta. 15

Uppgifter per 15 okt 2008 Förskola Barn per fsk Barn per ped pers Barn per årsarb Barn per årsarb okt 2007 Barn 1-3 år Barn 4-5 år Totalt fsk Fsk Bsk Övriga Totalt anst Ekorren 38 26 64 5,48 6,50 1,20 13,18 11,68 5,34 4,86 4,18 Bellanderska 19 14 33 2,25 3,75 0,69 6,69 14,67 5,50 4,93 4,11 Sätrabrunn 16 18 34 2,72 2,25 2,14 7,11 12,50 6,84 4,78 5,04 Kilbo 19 13 32 3,15 3,00 1,69 7,84 10,16 5,20 4,08 5,62 Möklinta 8 16 24 1,35 3,80 0,50 5,65 17,78 4,66 4,25 5,54 Ransta 37 12 49 1,75 9,20 3,50 14,45 28,00 4,47 3,39 3,58 Ransta 5- årsgrupp 15 15 1,00 1,00 15,00 15,00 15,00 - Dalhem 37 30 67 7,22 4,50 1,30 13,02 9,28 5,72 5,15 4,42 Klockarbo 18 14 32 2,00 4,00 0,70 6,70 16,00 5,33 4,78 4,76 Åby 7 12 19 2,00 1,00 3,00 9,50 6,33 6,33 6,00 Ängshagens fsk 37 27 64 7,50 4,75 1,60 13,85 8,53 5,22 4,62 4,90 Ängshagen 5-årsvht 18 18 2,00 0,75 2,75 9,00 6,55 6,55 6,33 Emmylund 45 36 81 8,65 6,80 1,25 16,70 9,36 5,24 4,85 4,68 Salbo 15 14 29 2,00 3,75 0,88 6,63 14,50 5,04 4,37 4,17 Turbo 40 24 64 6,55 5,45 1,62 13,62 9,77 5,33 4,70 4,85 Ekeby fsk 22 33 51 4,23 4,75 1,53 10,51 12,06 5,68 4,85 5,28 lilla avd 0 3 3 2,00 2,00 1,50 1,50 1,50 2,00 Bråstabacke 11 19 30 2,60 3,50 0,40 6,50 11,54 4,92 4,62 4,48 Abrakadabra 12 10 22 2,00 1,50 1,50 5,00 11,00 6,29 4,40 4,89 Regnbågen 8 8 16 1,75 1,75 1,00 4,50 9,14 4,57 3,56 4,86 Myran 10 10 20 1,50 0,91 0,95 3,36 13,33 8,30 5,95 5,53 Totalt 358 325 679 61,85 64,25 18,6 144,7 10,98 5,38 4,69 4,61 Med koop 399,00 372,00 767,00 69,70 71,91 22,45 164,06 11,00 5,42 4,68 4,63 Fotnot: Beräkningsgrunder, mm presenteras sist i detta avsnitt. Familjedaghem Barn 1-3 år Barn 4-5 år Totalt Dbv Totalt anst Barn per dbv Barn per dbv okt 07 Hela förvaltningen 50 43 93 21,00 21 4,43 4,88 Fotnot: Beräkningsgrunder, mm presenteras sist i detta avsnitt. Mellan oktober och april brukar antalet inskrivna barn i de olika formerna av förskoleverksamhet öka med cirka 100. 16

Teoretiskt sett finns vid olika maxtak följande antal platser i Salas kommunala förskolor: Enhet SMÅ SYSKON 15 och 23 14 och 21 13 och 20 Dalhem 2 2 76 70 66 Ängshagen 2 2 76 70 66 Turbo 2 2 76 70 66 Ekorren 2 2 76 70 66 Emmylund 2 3 99 91 86 Ekeby 1 2 61 56 53 Stacken Ekeby 1 4 4 4 Åby 1 20 20 20 Åkra förskola (fr ht09) 2 1 53 49 46 Bellanderska (finns ej h09) 1 1 38 35 33 Totalt tätort ht09 13 16 541 500 473 Ransta * 2 1,5-2 70 68 66 Salbo 2 1 40 40 40 Sätrabrunn 1 1 40 40 40 Kilbo 1 1 40 40 40 Klockarbo 1 1 20 20 20 Möklinta 1 1 20 20 20 Totalt landsbygd 8 7 221 216 213 * Max 20 på syskonavdelningar, då ytorna är små. Avdelningarnas dimensionering i Ransta har varierat mellan åren, och är fn våren 2009 1,5 på syskon. Ovanstående maxtak är beräknat efter 2 syskonavdelningar i Ransta. Organisationen i form av antal avdelningar och typ av avdelning, varierar något utifrån den efterfrågan som finns. I resursfördelningen förekommer ibland därför 0,5 avdelningar. På landsbygden är det ofta blandade åldersgrupper. Ovanstående tabell är därför en grov beskrivning utifrån ett teoretiskt normalläge. Sammantaget platsantal i samtliga förskoleformer i Sala från hösten 2009. Vid max 15 respektive 23 platser per avdelning. Vid max 14 respektive 21 platser per avdelning. Vid max 13respektive 20 platser per avdelning. Fsk Sala tätort 556 514 486 Fsk Salas 221 216 213 landsbygd Kooperativ 120 120 118 Familjedaghem 115 115 110 5-årsverksamhet 30 30 30 TOTALT 1042 995 957 I realiteten går det inte att nå full kapacitetsutnyttjande, eftersom de lediga platser som finns, inte alltid finns i närheten av där barnen bor. Några avdelningar har också reducerat antal platser, med hänsyn till barn i behov av särskilt stöd och lokalernas ytor eller disposition. Våren 2007 nåddes dåvarande taket 21 på syskonavdelningar och 14 på småbarnsavdelningar. Då fanns totalt 920-930 barn inskrivna. Det året fick alltså totalt cirka 20 platser räknas bort, på grund av ovanstående. Med 14 respektive 21 plats per avdelning. 75 % i tätorten och nuvarande nyttjandegrad och en befolkningsförändring enligt länsstyrelsens huvudprognos leder till ett underskott av platser i tätorten enligt följande; Våren 2009 Våren 2010 Våren 2011 Våren 2012 saknas 56 platser. saknas 14 platser. saknas 42 platser. saknas 68 platser. Då ingår följande i beräkningen: Nedläggning av Bellanderska förskolan (-36 platser), start av ny förskola på Åkra (+49) och start av ett nytt kooperativ (+20). Någon ytterligare förskola efter Åkra förskola är inte planerad. Däremot finns ett aviserat intresse för att starta 17

ytterligare ett kooperativ utöver det som antas starta hösten 2009. Förvaltningen arbetar också för att finna lösningar i befintliga skollokaler, exempelvis genom femårsverksamhet i skolan. Förvaltningen är också uppmärksam på om andra lokaler kan tas i anspråk. Ett hinder är dock att det inte finns avsatta ekonomiska medel för att starta fler förskoleavdelningar. Den satsning som Sala kommun gör genom politiska beslut, är att bygga ny förskola i Kilbo, för att ersätta den tillfälliga paviljongbyggnaden. Där ger dock de senaste årens födelsetal indikationer på att efterfrågan på förskoleplatser kommer att minska. 3:5.3 Grundskolan Alla barn blir skolpliktiga när de fyller sju år. Om föräldrarna önskar det kan barnen få börja skolan redan när de är sex år. Kommunerna är skyldiga att anordna plats för alla sexåringar i förskoleklassen. Till den obligatoriska skolan räknas grundskolan, sameskolan, specialskolan och obligatoriska särskolan. Undervisningen är obligatorisk och avgiftsfri. Vanligen har föräldrarna inte heller kostnader för exempelvis läromedel, skolmåltider, hälsovård och skolskjuts. Den senaste läroplanen för obligatoriska skolan (Lpo 94) trädde i kraft 1994. Den är gemensam för grundskolan, sameskolan, obligatoriska särskolan samt specialskolan och anpassades 1998 till att omfatta även förskoleklassen och fritidshemmet. Läroplanen anger skolans värdegrund och grundläggande mål och riktlinjer. Förutom detta finns för varje enskilt ämne en nationellt fastställd kursplan. Varje kommun ska fastställa en skolplan som visar hur kommunens skolor ska organiseras och utvecklas. Läroplanen, skolplanen och kursplanerna ger sedan utrymme för den enskilda skolans rektor, lärare och elever att anpassa innehåll, organisation och arbetssätt till lokala förhållanden. Planeringen av detta fastställs i skolans arbetsplan. Det finns en timplan för grundskolan som helhet. Timplanen anger den minsta garanterade tid som eleverna har rätt att få lärarledd undervisning i olika ämnen. Styrning och uppföljning av skolverksamheten Regeringen har tagit flera initiativ i avsikt att stärka kvaliteten och likvärdigheten i utbildningen. Åtgärderna består bland annat i ett förändrat uppföljningssystem, med regelbundna inspektioner av verksamheten, och större krav på uppföljning både av enskilda elever, skolornas kvalitet och kommunernas åtgärder. Det görs också en översyn av skolväsendets styrdokument. Betyg skall börja ges redan i årskurs 6. Idag ges betyg först i årskurs 8. Elever från och med årskurs 1 skall få skriftliga omdömen, som kan vara betygsliknande. Nationella prov med nya och tätare intervaller införs. Salas skolförvaltning ser framför sig omfattande kompetensutvecklingsinsatser för att implementera detta. Gymnasiereformen Förändringar inom gymnasieskolan kommer att påverka grundskolan. Regeringen aviserar att en reform av gymnasieskolan ska genomföras 2010. Preparandår 10 grundskoleår Gymnasieskolan kommer att bygga vidare på grundskolan. Gymnasieskolan ska alltså inte göra färdigt grundskolan för eleverna. Ett preparandår övervägs vilket är liktydigt med ett tionde grundskoleår. Detta preparandår kommer i kombination med förändringar av bland annat de yrkesförberedande utbildningarna att princip att ersätta gymnasieskolans individuella program. 2008 lämnade ett 30-tal elever grundskolan i Sala utan att ha uppnått behörighet att söka gymnasieutbildningar. En del av dessa kan i framtiden komma att söka de ovan nämnda yrkesförberedande gymnasieutbildningarna, men en stor andel kommer sannolikt också bli aktuella för preparandåret, som om det införs kan bli grundskolans ansvar. Därom tvistar dock beslutsfattarna för närvarande. Men ett preparandår oavsett var ansvaret hamnar - kan komma att motsvara ungefär en klass, med elever som har behov av mer stöd och resurser än den genomsnittliga eleven. Detta påverkar i så fall Skolnämnden och fullmäktiges nettokostnadsfördelning, vilket i sin tur kan minska kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan. Styrdokument och kunskapssyn Skolförvaltningen har gått in i ett projekt med kompetensutveckling av rektorer och undervisande personal, där skolans styrdokument skall få tydligare genomslag i undervisningen. Bland annat handlar det om synen på kunskap enligt Lpo 94, strävansmål, mm. 18

Kritik har framförts på riksplanet, som även torde beröra Sala, angående styrdokumentens tillämpning, där de senaste läroplanerna inte anses ha fått tillräcklig genomslag i det vardagliga arbetet. Elevtalen fortsätter att minska, vilket påverkar organisationen. Förändring av antal elever i Salas skolor jämfört med 2008 Ht år 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Åk 1-6 1252 1235 1253 1216 1184 1168 1233 1241 1238 1271 1317 1363 1353 Åk 7-9 841 771 704 648 655 652 604 580 567 621 637 671 650 Åk 1-9 2093 2006 1957 1864 1839 1820 1837 1821 1805 1892 1954 2034 2003 Diff jmf 2008-87 -136-229 -254-273 -256-272.288-201 -139-59 -90 Under 2000-talet har tre skolenheter lagts ner, med sammanlagt 185 elever. Dessa har gott och väl rymts i närliggande skolenheter. Några ytterligare strukturförändringar är inte aktuella. De 13 skolenheter som finns kvar, har alla också långsiktigt ett elevunderlag som inte föranleder att skolans fortsatta existens kan ifrågasättas. Undantaget är möjligtvis Möklinta där elevunderlaget på senare tid krympt på ett oroväckande sätt. 19

Antalet elever, anställda lärartäthet, mm per enhet: Fotnot: Beräkningsgrunder, mm presenteras sist i detta avsnitt. Skola, Uppgifter per 15 okt 2008 Åk 1-2 Åk 3-6 Åk 1-6 Åk 7-9 Elever totalt 1-9 Lärare Spec Elevass Bibl/övr pedpers Övriga Totalt anst Lärare per 100 Pedagog per 100 Personal per 100 Ekebyskolan 0 343 343 31,91 2,60 2,55 3,73 40,79 9,30 10,80 11,89 Heden 27 56 83 0 83 5,10 0,50 1,40 0,91 1,47 9,38 6,75 9,53 11,30 Kila 33 82 115 0 115 8,60 0,90 0,15 0,62 10,27 8,26 8,39 8,93 Kilbo 20 40 60 0 60 4,67 0,25 0,00 0,00 1,88 6,80 8,20 8,20 11,33 Valla 1-6 58 119 177 177 15,10 0,75 0,00 1,20 0,92 17,97 8,95 9,63 10,15 Valla 7-9 306 306 28,60 2,00 0,80 2,30 1,32 35,02 10,00 11,01 11,44 Möklinta 15 43 58 0 58 4,00 0,75 1,08 1,41 7,24 8,19 10,05 12,48 Lärkbacksskolan 55 128 183 0 183 16,32 1,00 1,89 1,95 21,16 9,46 10,50 11,56 Ransta 26 63 89 0 89 4,73 1,00 1,50 1,28 2,25 10,76 6,44 9,56 12,09 Varmsätra 29 60 89 0 89 6,24 0,50 0,75 2,12 9,61 7,57 8,42 10,80 Vfbo 1-6 16 29 45 45 4,09 0,80 0,80 5,69 10,87 12,64 12,64 Vfbo 7-9 179 179 14,25 0,70 2,88 1,10 1,60 20,53 8,35 10,58 11,47 Åby 1-3 26 14 40 0 40 2,93 0,50 0,05 1,50 4,98 8,58 8,70 12,45 Åkraskolan 49 149 198 0 198 17,28 3,25 2,43 4,01 26,97 10,37 11,60 13,62 Ängshagen 38 90 128 0 128 9,32 0,50 0,29 2,05 12,16 7,67 7,90 9,50 Klöverskolan 1,30 3,70 5,00 TOTALT 392 873 1265 828 2093 174 13 10 20 27 238,33 8,97 10,39 11,67 varav 1-6 99,68 10,70 3,85 13,58 20,18 147,99 8,62 9,71 11,30 varav 7-9 74,76 2,70 6,28 5,95 6,65 96,34 9,36 10,83 11,64 Lärartätheten i Sala kommun blir 8,96 enligt SCB:s beräkningar där asylsökande elever räknas bort. * Bibliotek, skolvärd och motsvarande. Det vill säga personal som i första hand har till uppgift att möta eleverna. 3:5.4 Förskoleklass Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet. Sedan den 1 januari 1998 är kommunerna skyldiga att erbjuda barn plats i förskoleklass från och med höstterminen det år då barnet fyller sex år till dess barnet ska börja fullgöra sin skolplikt. Förskoleklassen ska omfatta minst 525 timmar om året. Sala har, liksom de flesta andra kommuner, valt organisera förskoleklassen i grundskolan. Ett alternativ är att ha verksamheten inom förskolans verksamhetsområde. Det finns både pedagogiska och praktiska skäl till att låta förskoleklassen finnas i anslutning till grundskolan. Förskoleklassens verksamhet regleras av den obligatoriska skolans läroplan. Förskoleklass och fritidshemmen har ett starkt samröre både pedagogiskt och organisatoriskt och för närvarande finns inga lokaler i förskolorna för förskoleklassverksamhet. Barnantalet i förskoleklasserna kommer de närmaste åren att ligga runt 200. 2007 års höga födelsetal slår igenom år 2013. 20

Uppgifter per 15 okt 2008 Förskoleklass Inskrivn a barn Lärare/fsk Övr ped pers Totalt anst Lärare/fsk per elev Personal per 100 Persona l per 100 okt 2007 Heden 14 0,65 0,10 0,75 4,64 5,36 5,36 Kila 12 0,75 0,75 6,25 6,25 7,50 Kilbo 10 0,63 0,63 6,30 6,30 7,35 Vallaskolan 32 1,90 1,90 5,94 5,94 8,81 Möklinta 3 0,21 0,21 7,00 7,00 7,42 Lärkbacksskolan 32 1,82 0,38 2,20 5,69 6,88 10,71 Ransta 8 0,50 0,25 0,75 6,25 9,38 6,30 Varmsätra 21 1,55 1,55 7,38 7,38 7,69 Västerfärnebo 10 0,80 0,80 8,00 8,00 7,38 Åby 10 0,88 0,05 0,93 8,80 9,30 4,00 Åkraskolan 29 1,60 1,60 5,52 5,52 8,33 Ängshagen 26 1,50 1,50 5,77 5,77 5,26 TOTALT 207 13,79 0,78 14,57 6,18 6,56 7,02 Fotnot: Beräkningsgrunder, mm presenteras sist i detta avsnitt. I oktober 2005 var antalet personal per 100 barn i förskoleklass totalt i kommunen 7,2. Motsvarande uppgift 2006 är 7,1. 3:5.5 Skolbarnomsorg Skolbarnsomsorg (vardagligt uttryckt fritids eller fritidshem) vänder sig till barn till och med tolv år som går i skolan (förskoleklass eller obligatorisk skola). Kommunerna är skyldiga att tillhandahålla skolbarnsomsorg till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller då barnet har ett eget behov av verksamheten. Plats ska erbjudas utan oskäligt dröjsmål, dvs. normalt inom tre till fyra månader efter det att föräldrarna anmält behov av plats. Plats ska erbjudas så nära barnets hem som möjligt. I Sala är numer samtliga fritidshem lokalintegrerade med grundskolan. På de allra flesta håll är också personalen integrerad genom att fritidspedagoger medverkar som stöd i undervisningen. Andelen barn i åldern f-6 som är inskrivna på fritids har mellan hösten 2007 och hösten 2008 ökat från 44 till 49 procent. Störst andel har Åby, som bara har f-3-elever och därför kan förväntas ha större andel. Vid 10-årsåldern börjar inskrivningsgraden att minska kraftigt. Bland f-6-skolorna har Ransta högst andel med 71 procent, medan Åkra har 32 procent. Enhet Åby (f-3) Ransta Kilbo Ängshagen Kila Heden Lärkb.- skolan Valla Varmsätra Västerfärnebo Kyrkskolan Åkra Andel f-6 inskrivna på fritids % 82 71 62 56 53 53 52 48 43 41 36 32 Jämfört med riket i övrigt har Sala lägre personaltäthet och mindre andel utbildade fritidspedagoger i verksamheten. Nämnden fick 2006 utökad ram för att förstärka kvaliteten, vilket också skett på senare år, men i en långsammare takt än förväntat. En förklaring kan vara brister i redovisningen till SCB. Fritidspersonal som tjänstgör i skolverksamhet när fritids är stängt, redovisas numer konsekvent som skolpersonal, vilket inte är fallet i alla kommuner, och tidigare även varierat mellan skolor i Sala. Förvaltningen har nu centraliserat arbetet med SCB-redovisning för att säkra att uppgifterna är jämförbara, åtminstone inom kommunen. Förvaltningen arbetar för att finna ytterligare former för att förstärka kvaliteten på fritids. För barn från 10 års ålder får verksamheten bedrivas i form av öppen fritidsverksamhet. I Sala kommun finns dock inte sådan verksamhet. De stora elevkullarna har i stort sett lämnat fritidshemsverksamheten. Våren 2006 bestod kullen med 4:or i Salas grundskolor av 271 barn. 2007 och 2008 var motsvarande kull runt 220. De närmaste åren kommer kullarna bestå av 210-220 barn, och om ytterligare några år vara nere i under 200. Resurstilldelningen till fritids har justerats, så att personaltätheten kan ökas de närmaste åren. Inriktningen är också att förstärka kompetensen, genom att i första hand efterfråga fritidspedagoger till verksamheten. Personaltätheten på fritids har därigenom ökat något, men inte i den utsträckning som resurstilldelningen förstärkts. Medlen har av allt att döma gått till andra ändamål. 21

Fritidshem Uppgifter per 15 okt 2008 Utbildad ped pers Barn per helårsanställd Barn per helårsanställd okt 2007 Inskrivna barn Övriga Totalt anst Heden 55 0,78 1,41 2,19 25,11 20,09 Kila 48 0,80 1,50 2,30 20,87 18,00 Kilbo 27 0,75 0,55 1,30 20,77 25,00 Vallaskolan 111 3,40 3,40 32,65 12,62 Möklinta 15 1,00 1,00 15,00 27,18 Lärkbacksskolan 94 1,72 2,02 3,74 25,13 14,86 Ransta 59 0,72 2,30 2,52 23,41 24,53 Varmsätra 48 1,01 0,80 1,81 26,52 17,18 Västerfärnebo 32 1,07 0,58 1,65 19,39 22,57 Åby 25 0,12 0,90 1,02 24,51 19,37 Åkraskolan 88 0,78 3,59 4,37 20,14 21,94 Ängshagen 75 1,84 1,27 3,11 24,12 34,44 Myran 12 0,63 0,63 19,20 iu TOTALT 677 12,99 15,92 28,91 23,42 20,41 Inkl kooperativ 689 13,62 15,42 29,54 23,33 Fotnot: Beräkningsgrunder, mm presenteras sist i detta avsnitt. I oktober 2005 var antalet barn per personal på fritids totalt i kommunen 20,0. 2006 var motsvarande uppgift 23,2, 2007; 20,41 och preliminärt 2008; 23,42. * I alla verksamheter, men i synnerhet i skolbarnomsorgen, är det skillnad mellan de enskilda anställdas tid i verksamheten och barnens/elevernas. Barnen finns i allmänhet på plats några timmar på morgonen, och några timmar på eftermiddagen. En plats uppehålls dock av en individ, oavsett vistelsetid. Personalresursen, omvandlat till helårstjänster, är dock fördelad på flera anställda. Det kan alltså finnas två halvtidsanställda på plats samtidigt, men räknas då ändå som en heltjänst. Måttet i tabellen ovan skall därför endast ses som ett jämförelsetal, och beskriver inte hur många barn per anställd det finns på plats i realiteten. Måttet barn per personal används dock i Skolverkets statistik och kan användas för att jämföra personaltätheten mellan kommuner och mellan enheter. 3:5.6 Musikskolan Musikskolan i Sala har cirka 480 elever inskrivna för undervisning individuellt eller i grupp. Men musikskolan har även ett uppdrag att samverka med grundskolan. Exempelvis får Vallaskolans åk 7-9 musikundervisning av Musikskolans personal i Musikskolans lokaler. Samverkan sker också i form av klassundervisningar i flera skolor, exempelvis Ukulele-undervisning i grupp. Ett utredningsuppdrag finns att utveckla Musikskolan till en kulturskola. Flera steg i den riktningen har redan tagits. Bland annat finns numer ett antal bildpedagoger anställda i Musikskolan. Dessa bildpedagoger har sin verksamhet i huvudsak förlagd till Kulturkvarteret Täljstenstens lokaler i anslutning till Aguelimuseet. Det finns också idéer om att utveckla Kulturskolan under inflytande av en kommunal kulturgaranti för alla barn och ungdomar. Samtal pågår med bland annat Kultur- och fritidsförvaltningen för att finna bra former för fortsatt samverkan kring dessa frågor. Kulturgaranti innebär att förvaltningen behöver anställa, eller ha tillgång till ett antal kulturpedagoger, exempelvis inom områdena bild, drama, musik, dans, etcetera. En sådan satsning torde i stor utsträckning påverka väsentliga delar av undervisningen i grundskolan. Att i nedskärningstider, då personal sägs upp, göra en sådan satsning kan dock möta på svårigheter. Förvaltningen försöker därför att genom extern finansiering finna möjligheter att införa en kulturgaranti. För att en sådan skall få legitimitet och kraft, bör dock flera förvaltningar, styrelser och nämnder involveras, och troligen även fullmäktige fatta beslut. Musikskolan är en förhållandevis liten verksamhet och torde i någon mån påverkas av att elevtalen minskar. Men Musikskolan påverkas också av elevernas intresse av musikundervisning. Kulturgaranti skulle sannolikt leda till att efterfrågan på musikundervisning, men även andra utbildningar inom kulturområdet, bli större. En kulturskola skulle kunna fånga upp detta och sätta en stark prägel på kulturliv och kulturutbud i Sala. 22

3:5.7 Gymnasieskolan 1200 Antal innevånare i gymnasieåldern (16-18 år) i Sala kommun ("Gymnasieåldern" infaller det år man fyller 16, och avslutas det år man fyller 19 år) 1000 909 942 989 1027 1041 976 891 841 800 771 704 648 655 600 400 200 0 ÅR 2004 ÅR 2005 ÅR 2006 ÅR 2007 ÅR 2008 ÅR 2009 ÅR 2010 ÅR 2011 ÅR 2012 ÅR 2013 ÅR 2014 ÅR 2015 Till skillnad från grundskolan är det mycket svårt att med någon större precision förutse hur många elever som från 2007 år och framåt kommer att välja program på Kungsängsskolan eller Ösby naturbruksgymnasium. Ännu svårare är det att förutse kostnader och intäkter för interkommunala ersättningar i gymnasieskolan. Kommer fler Hebyelever att välja Kungsängsskolan? Hur många elever kommer att välja Ösby naturbruksgymnasium, och hur många av dessa kommer i så fall från Sala? Vad innebär det friare gymnasievalet 2008, och de allt fler frigymnasierna i de större grannstäderna? Ett brett utbud av program med hög kvalitet jämte kompletta resurser såsom elevvård, studie- och yrkesvägledning, bibliotek, idrottshall, mm är viktiga konkurrensfaktorer. Marknadsföringsinsatser med tonvikt på elever som aktiva är mycket viktiga. Strukturella förändringar Utbildningsanordnarnas dilemma kan beskrivas med att den tid vi lever i präglas av snabb teknisk utveckling, behov av förändrad livsstil för att skapa en utbildning för hållbar utveckling, globalisering och internationalisering. Detta innebär att utbildningen måste förbereda eleverna för arbeten och kompetenser som 23

idag inte existerar och inte klart kan definieras. Samtidigt måste hänsyn tas till bevarande av befintliga strukturer. Gymnasieutbildningens betydelse En genomförd gymnasieutbildning betraktas idag allmänt bland arbetsgivare som en grundförutsättning för att kunna konkurrera om lediga arbeten, oberoende av arbetets inriktning. En bred utbildning med hög lägstanivå är därför en grund för framtida välfärd och tillväxt. Skolformerna är dock av staten definierade i fastställda tidsperspektiv och inte relaterade utifrån barns och ungdomars sociala utveckling och kunskapsutveckling. Möjligheterna till flexibla övergångar mellan skolformerna försvåras därför. Elevers hälsa Myndigheten för skolutveckling har utgivit en rapport om insatser för att uppnå de folkhälsopolitiska målen. I den pekar man på en rad studier som visar att ett gott skolklimat och hög trivsel har effekter på hur barn och ungdomar mår. Studier visar också hur elever, som har svårt att nå godkänt, tenderar att marginaliseras och därigenom får sämre hälsa. Flickors hälsa försämras under skoltiden, medan pojkars förblir konstant. Pojkar når inte upp till samma betygsnivåer som flickor, oavsett social bakgrund, etnicitet och bostadsort. En hög andel pojkar som tidigare inte varit studiemotiverade men som i efterhand vill få gymnasiebehörighet deltar i vuxenutbildning. En god hälsa har sin grund i individens känsla av att ha ett meningsfullt liv och att leva i ett sammanhang där man kan möta vardagens utmaningar. Inom området barns och ungdomars hälsa finns ett stort omvärldstryck. Flera myndigheter har regeringsuppdrag med inriktning på genomförande av hälsoinsatser inom skolan. Myndigheten för skolutveckling fick 2004 ett regeringsuppdrag att främja fysisk aktivitet i skolans vardag. De har under 2007-2008 fått ett annat regeringsuppdrag kring lärande och trygghet. I det uppdraget läggs fokus på samverkan mellan skola, socialtjänst, barnpsykiatri och polis, där bl.a. elevhälsan utgör en viktig bas. Gymnasiereform 2011 Regeringen aviserar att en reform av gymnasieskolan genomförs 2011. Den innebär att stora förändringar sker i gymnasieskolan. Utgående från direktiven och olika pressmeddelanden från utredaren kan på goda grunder antas att de flesta i utredningens förslag blir proposition i mars 2009 och därefter riksdagsbeslut i maj 2009. Det innebär följande förändringar och därmed ändrade planeringsförutsättningar för Sala. Preparandår 10 grundskolår Gymnasieskolan kommer att bygga vidare på grundskolan dvs. gymnasieskolan ska inte göra färdigt grundskolan för eleverna. Ett preparandår övervägs vilket är liktydigt med ett tionde grundskolår. Det är ännu ej klart om en kommande proposition kommer att föreslå att ansvaret för preparandåret ska ligga hos grundskolan eller gymnasieskolan. Om preparandåret blir grundskolans ansvar, kommer det i så fall att påverka Skolnämnden och fullmäktiges nettokostnadsfördelning, vilket i sin tur kan minska kostnaderna för elever i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan. Tre examensvägar Tre examensvägar införs; studentexamen, yrkesexamen/yrkesdiplomering antingen via yrkesutbildning (ej längre bara yrkesförberedande) vid skolan eller lärlingsutbildning. Huvudmännen är skyldiga att alltid garantera elev möjlighet att läsa in högskolebehörighet på båda yrkesvägarna. Det kommer att bli mer karaktärsämnen och mindre andel kärnämnen än i dag på de två yrkesutbildningarna vilket kommer att påverka planeringen av tjänsteunderlagen. Ett garanterad vuxenutbildningserbjudande för alla medborgare som vill läsa in högskolebehörighet kommer sannolikt att införas vilket torde medföra en utökad volym vuxenutbildning i nästa planperiod. Lärlingsutbildning Andra frågor som gymnasieutredningen utreder är hur ansvaret ska se ut för lärlingsutbildningen vilket berör frågor kring rättssäkerhet, styrdokument. I detta sammanhang övervägas även ett införande av lärling som anställningsform. Vidare hur kommunen ska ersätta företagen vid lärlingsutbildning? Riksrekryterande utbildningar Det utreds om riksrekryterande utbildningar, förutom i idrott ska vara kvar. 24

Om de tas bort är det sannolikt att ej heller friskolorna har kvar sin riksrekryterande status. De kommer då att inordnas i ett regionalt och lokalt perspektiv. Detta har bäring på den kommunala gymnasieskolans planeringsförutsättningar. Kärnämnenas innehåll Kärnämnenas innehåll kan bli olika och anpassade för varje yrkesprogram. Det kan påverka läromedelskostnaderna och gruppstorlekar och därmed undervisningskostnaderna. Samverkan med näringsliv och högskola Skolorna ska samarbeta med näringsliv och högskola. Om inte en gymnasieskola kan uppvisa ett strukturerat samarbete med näringslivet för inte skolan anordna ett yrkesprogram. Certifiering och diplomering Certifiering och diplomering ökar som exempelvis collegecertifiering och diplomerade gymnasieekonomer, utöver de utbildningar som redan idag ger certifikat och arbetsböcker, exempelvis bygg, elteknik och fordonsutbildning. I det sammanhanget övervägs statligt finansierade insatser för att höja yrkeslärarkompetensen. Lokala kurser och inriktningar Utredningen ser över Valfrihetens pris inom gymnasieskolan och om det stora diversifierade utbudet är nödvändigt. Det blir troligen inga eller ytterst få lokala kurser, lokala inriktningar, specialutformade program, individuella val mm. Detta jämte aviseringen att det individuella programmet kommer att avskaffas medför helt andra planeringsförutsättningar vad gäller kostnader. Detta kan mildra eller neutralisera effekterna av de kostnadsökningar som beskrivs ovan. Likabehandlingsplan och ordnings- och trivselregler Staten har infört krav på att alla skolor ska ha en likabehandlingsplan, där olika typer av värdegrundsfrågor för skolan behandlas. Planen ska årligen revideras. För kommunala skolor infördes också krav på upprättande av ordnings- och trivselregler. Dessa åtgärder har satt ökat fokus på både inflytande, delaktighets- och trygghetsfrågorna. Detta är ett väsentligt stöd i arbetet att ge lika förutsättningar för exempelvis flickor och pojkar, och bör därmed ge bättre möjlighet till kvalitetsförbättringar. Frisök Elevernas rätt att välja gymnasieskola som genomföras 2008 kan teoretiskt sett öka verksamhetsvolymen och intäkterna i Sala kommun. Men det kan också förstärka den tendens vi sett på senare år, där allt fler Salaelever väljer utbildningar på annan ort. I framför allt storstäderna inte minst Västerås - växer ett allt större utbud fram i form av friskolor. Andelen elever i åk 1 som sökte utbildning utanför Sala, ökade från 25 % år 2007 till 43 % år 2008. En fortsatt satsning på hög kvalitet och brett utbud i Sala kan därför ge ekonomiska nettovinster. Ökat utbud kontra minskat underlag Friskolornas utbildningar berör i stor utsträckning gymnasieskolans kärna, det vill säga samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga program, som i sin tur utgör en väsentlig grund för att kunna erbjuda breda valmöjligheter och kombinationer även inom andra program. Om två år står hela landet inför minskande kullar med gymnasieungdomar. Konkurrensen hårdnar därmed ytterligare. Det är ytterligare ett skäl till att upprätthålla en god kvalitet för att undvika en situation där vissa program har ett fåtal elever med höga snittkostnader per individ. 3:5.8 Vuxenutbildning Yrkeshögskola En ny utbildningsform, yrkeshögskola, planerar regeringen att införa senast 2010. I yrkeshögskolan ska alla yrkesinriktade eftergymnasiala utbildningar ingå, som inte redan ryms inom ramen för universitet och högskola. Översyn av studiestödsregler Den ökade flexibiliteten inom vuxnas lärande kan vara svårförenligt med de studiestödsregler som finns. CSN kommer att se över studiestödssystemet så att individanpassning möjliggörs i högre utsträckning. 25

Distansstudier Teknik och kunskap att såväl anordna som delta i distansstudier har utvecklats kraftigt den senaste tiden inom vuxnas lärande. Gymnasiereformens påverkan En kommande gymnasiereform kan beröra vuxenutbildning, på det sätt som beskrivs under avsnittet Gymnasieskolan. 3:5.9 Särskolan Uppgifter per 15 oktober 2008 Eleve r totalt Pedagog per 100 F-klass - år 6 år 7- år 10 Lärar e Spec ped Elev ass Övrig a Totalt anst Lärare per 100 Personal per 100 Grundsär 21 31 52 11,87 9,00 2,55 23,42 0,23 0,40 0,45 Gymnasiesär 10 1,60 2,25 0,85 4,70 0,16 0,39 0,47 Särvux 20 1,25 1,25 0,06 0,06 0,06 Fritids 8 0,75 0,75 0,00 0,09 0,09 Fritidsklubb 10 2,00 2,00 0,00 0,20 0,20 TOTALT 21 31 82 14,72 0 14 3,4 32,12 17,95 35,02 39,17 Fotnot: Beräkningsgrunder, mm presenteras sist i detta avsnitt. I elevunderlaget ovan, ingår elever från Heby. Särskolans elevunderlag borde minska i takt med att populationen minskar. Vi har dock under senare år haft en motsatt utveckling, där en allt större andel av populationen skrivs in i särskolan. Kostnad per elev (kr) 2007 års kostnader Huvudman totalt För undervisning totalt exkl. lokaler och inventarier Kostnad totalt för hemkommunen inkl. skolskjuts (tkr) Folkbokförd i kommunen kostnad per elev (kr) för skolskjuts Kommuner Samtliga kommuner 304 200 160 100 268 900 4 265 987 35 300 Kommungruppen (12500-25000 invånare) 350 300 174 700 295 900 625 805 39 400 Sala 269600 142100 245400 12104 84900 Totalkostnaden för Heby var samma år 544300 kronor per elev, varav för undervisning 413500 kr. Heby kommun gör inga nyinskrivningar av elever i Sala, utan erbjuder särskola på hemorten. Ungefär halva särskoleunderlaget i Sala försvinner därmed. Heby har traditionellt sett haft ungefär lika många särskoleelever som Sala. Fotnoter gällande tabeller ovan i detta avsnitt Personal som tagits med i denna statistik är enbart den som finansieras med erhållen budget. De som betalas av rehab-konto, arbetstränar, betalas av annan kommun eller av annan orsak går "utöver" har ej tagits med. I summeringen lärare per 100 ingår specialpedagoger. På Fritids har fritidspedagoger, förskollärare och lärare samlats under rubriken Utb ped pers. På Ängshagens 5-årsverksamhet har eftermiddagsverksamhetens personal tagits med under rubriken barnskötare. Dessa barn tillhör INTE Ängshagenskolans fritids, utan är i en grupp tillsammans med 6-åringarna. 6-åringarnas fritidsverksamhet redovisas under Fritids. På Skola finns både förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare,syo, kurator, bibl ass, IT-ped och skolvärd med under rubriken Bibl/övr pedpers. På förskola finns även outbildad personal som arbetar i barngrupp med under rubriken bsk. På Åby fritids går barnen till förskolan 1 timme på morgonen och 1 timme på eftermiddagen, och där finns utbildad pedagogisk personal. I Västerfärnebo, på Ekebyskolan och Vallaskolan finns pedagogassistenter. Dessa har räknats med under rubriken Elevass. I Västerfärnebo har adm ass och vaktmästare tagits med endast på 7-9. Bibliotekarierna (Vfbo och Valla) är ej medräknade, eftersom de servar samtliga skolor i förvaltningen. På Ekeby finns bibliotekarien med (0,50). På Särskolan är adm ass, bibl, vaktm o ekbitr endast redovisad på Grundsär.På Särskolan är adm ass endast redovisad på Grundsär. 26

3:6 Resursfördelningsmodellen 3:6:1 Medel till förskolan fördelas enligt följande principer: Enligt tidigare skolplaner och verksamhetsplaner för Sala kommun, har ambitionen varit att successivt sänka det maximala antalet inskrivna barn i varje förskolegrupp till från 23 till 20 på syskonavdelningar (3-5 år)och från 15 till 13 på småbarnsavdelningar (1-3 år). För blandavdelningar (1-5 år), som ofta förekommer på landsbygden finns inget motsvarande beslut maxtak. Maxtaket har inte kunnat hållas, främst på grund av att barnkullarna blivit större än prognostiserat. Under våren 2008 fanns det fortfarande småbarnsavdelningar med 15 barn, och syskonavdelningar med fler än 20 barn. Det är under vårterminerna som efterfrågan på förskoleplatser är som störst. Inför våren 2009 kommer sannolikt inte ens taket på 15 att kunna hållas och skolnämnden har fattat beslut om att helt ta bort taket. Inför 2010 ser situationen något bättre ut, genom att fler förskoleplatser tillskapats, och kullarna i förskolan är något mindre. 2011 blir det dock stora problem igen, om prognoserna infrias, nyttjandefrekvensen består och inga nya förskoleplatser tillskapas. Varje avdelning får resurser till bemanning motsvarande 3,33 tjänst. Därutöver fördelas medel till mat, pedagogiskt material, mm. 2008 motsvarar det 4,2 tkr per barn och år. 2009 är motsvarande fördelning 4,83 tkr per barn och år. Hyra och andra fasta kostnader fördelas separat, utifrån de faktiska kostnaderna. Vissa förskolor har också extra tilldelning, så kallad viktad resurs, som baseras på en kartläggning av föräldrarnas socioekonomiska bakgrund. (Enligt SCB). En del förskolor har också, enligt beslut av förvaltningschefen, ett lägre maxtak för antalet barn. 3:6:2 Medel till förskoleklass fördelas enligt följande principer. Medel till förskoleklass fördelas på samma sätt som till förskolan, men utifrån 20 barn och 1,4 tjänst per grupp. Den rörliga resursen för förskoleklassen är 1000 kronor per barn, plus matkostnader. Ovanstående gäller för såväl 2008 som 2009. 3:6:3 Medel till fritidshemmen fördelas enligt följande principer. Medel till fritids fördelas på samma sätt som till förskoleklassen, men utifrån maxtalet 35 barn och 2 tjänster per grupp. Den rörliga resursen för fritids är 0,3 tkr per barn, plus 0,3 tkr för pedagogiskt material och 0,7 tkr för livsmedel/måltider. 3:6:4 Medel till grundskolan och skolbarnomsorgen fördelas enligt följande principer: Lärartätheten i Sala var hösten 2007 9,3 lärare per 100 elever. Resursen för lärartäthet har inför höstterminen 2009 justerats ner med tio procent i samtliga årskurser. I nedanstående tabell redovisas grundfördelningen, alltså det minimum som finns till varje enhet. Inom dessa generella medel finns utrymme för att förstärka undervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Det verkliga utfallet i lärartäthet blir dock större än vad denna basresurstilldelning till lärartäthet ger. Det beror främst på att det finns ytterligare medel i form av social viktning till vissa skolor, men även på att medel fördelas till skolor som är små och därför kan få organisatoriska svårigheter utan extra tillskott. I kommunen finns också särskilda grupper i exempelvis skoldaghemmet Klöverskolan och en kommungemensam grupp förlagd till Vallaskolan för elever med särskilda förutsättningar. I några enstaka fall fördelas också medel från anslaget för oförutsett, för extra resurser till enstaka elever med mycket stort stödbehov. Fördelning lärartäthet åk 1-2 Fördelning lärartäthet åk 3-6 Fördelning lärartäthet åk 7-9 2007 6,2 8,6 8,7 2008 6,1 8,5 8,6 2009* 5,8 8,14 8,24 2010 ** 5,58 7,74 7,83 27

Viktade resurser till skolan och förskolan - Den viktade områdesresursen den så kallade sociala viktningen av vissa skolor och förskolor - justeras, så att den viktade summan per elev eller barn i de aktuella enheterna blir lägre än under senare år. Skolan: Viktning (extra resurstilldelning) per elev i berörda skolor. Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 2007 3000 kr 5000 kr 8000 kr 2008 2500 kr 4250 kr 7000 kr 2009* 2190 kr 3720 kr 6130 kr 2010** 1750 kr 2980 kr 4900 kr Förskolan Viktning (extra resurstilldelning) per barn i berörda förskolor Nivå 3 Nivå 2 Nivå 1 2007 2000 kr 4000 kr 6000 kr 2008 1500 kr 3250 kr 5000 kr 2009* 1310 kr 2840 kr 4380 kr 2010** 1050 kr 2280 kr 3500 kr * Det här är den nedskärning som blir totalt under 2009, då nedskärningarna inte beräknas träda i kraft förrän inför det nya läsåret 2009/2010. ** 2010 redovisas för att klargöra effekten på helårsbasis. Det är alltså den fördelning som i praktiken gäller från och med höstterminen 2009. 3:6:5 Medel till gymnasieskolan, vuxnas lärande, särskolan och musikskolan fördelas enligt följande principer: Medel till gymnasieskolan, vuxnas lärande, särskolan och musikskolan fördelas via anslag, och baseras inte på någon fördelningsmodell. Det finns alltså inga parametrar som med automatik reglerar resurstilldelning efter skiftande elevunderlag, eller andra varierande faktorer i verksamheten. I de fördelade personalkostnaderna ingår 1,5 procent för vikarier och 0,7 procent för kompetensutveckling. Dessutom görs en viktning utifrån enheternas specifika lönenivåer, det vill säga kompensation till de enheter som avviker från snittlönerna. 28

4. Arbetet i verksamheten Elevantalet sjönk Antalet elever i grundskolan (f-9) blev 154 färre läsåret 2007/2008, jämfört med 2006/2007. Sedan 2001 har antalet elever minskat med över 700, och väntas fortsätta att sjuka, i synnerhet i skolår 7-9. Detaljerade uppgifter finns på hemsidan www.sala.se/skol. Personalstyrkan har anpassats till de nya förutsättningarna. Anpassningarna har i första hand berört Kommunals medlemmar. Antalet lärare har under några år varit nästan oförändrat, vilket bidragit till att lärartätheten ökat. 2008 skedde dock ett trendbrott, då antalet lärare minskades i större takt än elevminskningen, vilket ledde till att lärartätheten sjönk. Anställda i skolförvaltningen november 2006-november 2008. 2006 2007 2008 diff 07-08 FÖRSKOLA 165,8 163,7 166,7 3,0 -varav förskollärare 63,1 63,1 61,9-1,2 -varav övriga iu iu 17,2 Dagbarnvårdare 24,0 20,5 21,0 0,5 GRUNDSKOLA 337,0 315,8 286,8-29,0 varav lärare* 202,3 187,5 173,4-14,1 specialpedagoger 7,8 17,7 13,4-4,3 elevassistenter 20,2 14,9 10,1-4,8 bibl/övr ped 22,4 19,6 19,5-0,1 Övriga 34,5 30,7 26,8-3,9 Förskoleklass 15,4 12,6 14,6 2,0 Fritidshem 34,4 32,7 28,9-3,8 Klöverskolan* 4,0 4,0 4,3 0,3 SÄRSKOLA (OBL) 29,0 36,3 32,1-4,2 varav lärare 11,8 17,5 14,7-2,8 MUSIKSKOLA 11,9 13,0 12,6-0,4 GEMENSAMT 40,8 42,4 41,6-0,8 varav elevhälsa, inkl Klöverskolan 14,1 14,4 17,1 2,7 Kansli/stab 12,3 12,4 10,4-2,0 Rektor o ped.led 14,4 15,6 14,1-1,5 Ledning o central adm totalt 26,7 28,0 24,5-3,5 ALLA I SKOLFÖRVALTNINGEN 584,5 571,2 539,8-31,4 * Klöverskolan hör till verksamhetsområde "Gemensamt" och räknas därför inte in i Grundskolan, annat än i SCB:s statistik 29

Enstaka lärartjänster får stort genomslag i statistiken för en i en relativt liten organisation. Som ovan nämnts finns också visst utrymme för tolkning av vad som skall redovisas som lärartjänster. Enstaka vakanser kan också bidra till stora förändringar. 2005 sammanföll en rad sådana faktorer, vilket bidrog till den stora svackan. Jämförelse med riket kan i sammanhanget bli missvisande, eftersom kommunernas och skolornas utbud av olika program varierar. Förutsättningar för olika utbildningar skiljer sig åt. Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. I Skolförvaltningen finns ett centralt elevhälsoteam som extra stöd i verksamheten. I samverkan med vård- och omsorgsförvaltningen finns dessutom ett team med socialarbetare (Skolteamet) med inriktning mot skolan. På 7-9-skolorna och gymnasieskolorna finns kuratorer och i övrigt finns skolsköterska på alla enheter. Förvaltningens kartläggning av åtgärdsprogram indikerar att verksamheten ytterligare behöver förstärka rutinerna kring detta. Detta redovisas på annan plats i kvalitetsredovisningen. Ett gott samarbete finns också med barn- och ungdomspsykiatrin i Sala, och tillsammans med psykiatrin, vårdoch omsorg och skolan bedrivs Pilot-projektet, som innebär under en begränsad tid ge ett kraftfullt stöd till familjer för att finna former för att bättra stödja sina barn i sin utveckling. Ett arbete pågår tillsammans med förvaltarenheten för att bygga bort alla begränsningar som finns för elever med funktionshinder att kunna nå alla lokaler. På flera håll finns dock sådana hinder kvar, som snarast bör åtgärdas. På Kungsängsskolan finns läs- och skrivstudio för att stödja elever med särskilda behov. Båda förvaltningarna har också en Asperberger-grupper för elever som på grund av sådan diagnos fungerar bättre i små grupper. Många av de elever som är i behov av särskilt stöd inom gymnasieskolan finns på IV-programmet där extra resurser finns. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. På de enheter i grundskolan och i gymnasieskolan där det finns behov, ges stöd i modersmål. Även studiehandledning ges vid behov som stöd i den reguljära undervisningen. Arbetet med flickor och pojkar. En satsning på tjejcafé har genomförts för att öka delaktigheten och självkänslan i vissa flickgrupper. Enheternas redovisning av arbetet för att åtgärda skillnader i undervisning och övrig skolverksamhet lämnar dock generellt sett mycket övrigt att önska och bör därför bli föremål för åtgärder. Inom gymnasieskolan och en högstadieskola (Ekeby) finns projektet DISA (Depression in Swedish Adolescents) vars syfte är att förebygga depressioner och negativa tankemönster hos främst flickor. 30

Arbetet med hälsa och livsstil Enheternas kvalitetsredovisningar påvisar att det finns en stor medvetenhet om betydelsen av arbete med hälsa och livsstil, och att det också pågår ett aktivt arbete för att främja detta, exempelvis genom mycket idrottsaktiviteter på schemat. På Kungsängsskolan har alla elever minst idrott B, vilket inte är obligatoriskt att ha enligt kursplanerna. 31

5. Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål För skolväsendet finns tre olika läroplaner, för förskola, obligatoriska skolväsendet, grundskoleklassen och fritids och för de frivilliga skolformerna (gymnasieskolan och vuxnas lärande). Planerna är till stora delar är identiska. Nedanstående kapitel inleds med en presentation de strävansmål och där sådana saknas de sammanfattande riktlinjer som finns för grundskolan. 5.1 Kunskaper Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra, befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet, utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk, lär sig att kommunicera på främmande språk, lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för att formulera och pröva antaganden och lösa problem, reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att kunna träffa väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Med ovanstående strävansmål som grund har Skolförvaltningen analyserat resultatet beträffande: - testning med anknytning till läsfärdighet i flera årskurser i grundskolan, - andelen elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg, - andelen elever som efter avslutad grundskola nått behörighet att söka nationellt program i gymnasieskolan, - jämförelser i betygsresultat mellan enheter i Sala kommun och med riket i snitt, - skillnader mellan pojkar och flickor i betygsresultat, - meritvärde efter avslutad grundskola, - resultat på nationellt prov i skolår 5. - elevernas språkval, och hur de fullföljer utbildningen i moderna språk. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har analysreta resultatet beträffande: - slutbetyg och samlat betygsdokument för varje enskilt program, - andelen elever som uppnått de olika betygsnivåerna och jämförelse över tid. 32

5.1.1 Testning med anknytning till läsfärdighet Alla skolor testar Från alla skolor har resultaten på fyra av de tester som finns på kommunens testplan samlats in och bearbetats centralt. Det är tredje läsåret detta skett. De tester vi bearbetat är av två slag. Ett avkodningstest som visar förmågan att läsa lösryckta ord utan sammanhang och ett läsförståelsetest där eleven tyst läser en text och sedan besvarar flervalsfrågor om innehållet. Avkodningstestet är utfört i år 2 och 4. Läsförståelsen har prövats i år 3, 6 och 7. Att läsa är bland annat att avkoda I år 2, då vi vet att alla elever inte är riktigt klara med sin läsinlärning, klarar cirka 60 % av eleverna de normala kraven för sitt kön. (Kraven på flickors avkodningsförmåga är högre satta än dem på pojkar.) För att nå målet att utan svårighet kunna läsa de läroböcker som är standard i år fyra behöver alltså mer än en tredjedel av eleverna träna upp sin avkodningsförmåga många snäpp i år tre. Hos den enda elevkull vi har resultat från både 2:an och 4:an är tendensen att pojkarna förbättrar sina resultat med stigande ålder medan flickorna gör tvärtom. Förståelse för innehållet är av största vikt Att det inte lyckas för alla kan man se i resultaten av läsförståelsetesten i år 3. Då testas förvisso både avkodning och förståelse av innehåll, så testerna i sig kan inte jämföras. Drygt 40 % av pojkarna når inte upp till medelvärdet för elever i den här åldern. Flickorna klarar sig bättre, ca 70 % ligger på eller över medelvärdet. Den könsskillnad som visar sig i könsspecifika resultatkrav på avkodningsförmåga slår inte igenom i läsförståelsetesten. En insikt som kräver analys är att eleverna presterar sämre testresultat ju äldre de blir. Inget av resultaten i läsförståelse i år 6 och 7 överstiger de som finns från år 3. En alldeles för stor andel av eleverna i sexan och sjuan läser troligen sina läroböcker med stora svårigheter. De har problem med avkodning, hastighet, koncentration, minne och/eller uthållighet. Testresultaten kan inte berätta vari deras svårigheter består, men de är ett hinder för inlärning i de flesta ämnen. Djupanalys krävs De tester som utförs med alla elever är av den typ som ganska ytligt scannar av vilka elever som har svårigheter. För att djupare analysera vari elevens svårigheter består använder våra specialpedagoger och speciallärare mera förfinade testmetoder. När hindren har identifierats kan eleven få hjälp med lämpligt träningsmaterial, kompensatoriska hjälpmedel och anpassning av undervisningen. Den gemensamma nämnaren för alla elever med läs- och skrivsvårigheter är att de behöver mera tid. Jämförelse av elevkullar över tid Elever födda -94 lå 08/09 i år 8 År 6, DLS läsförståelse Pojkar Flickor Totalt Stanine 1-2 27 19% 23 18% 50 19% Stanine 3-4 43 31% 38 30% 81 31% Stanine 5 26 19% 28 22% 54 20% Stanine 6-7 33 24% 20 16% 53 20% Stanine 8-9 11 8% 16 13% 27 10% Inga resultat Tot.ant.elever 140 125 265 51% av pojkarna och lika många procent av flickorna ligger på stan. 5 eller över. År 7, DLS läsförståelse Pojkar Flickor Totalt Stanine 1-2 43 32% 40 33% 83 32% Stanine 3-4 35 26% 45 37% 80 31% Stanine 5 31 23% 18 15% 49 19% Stanine 6-7 23 17% 15 12% 38 15% Stanine 8-9 2 1% 4 3% 6 2% Inga resultat/bortfall 18 Bl.a. SvA-elever Tot.ant.elever 134 122 256 41% av pojkarna och 39% av flickorna ligger på stan 5 eller över. Elever födda -95 lå 08/09 i år 7 År 4, läshastighet, H4 24% av pojkarna ligger under pojkgränsen (75 ord) 76% av pojkarna klarar pojkgränsen. 24% av flickorna ligger under pojkgränsen (75 ord) 59% av pojkarna ligger under flickgränsen (93 ord) 60% av flickorna ligger under flickgränsen (93 ord) 40% av flickorna klarar flickgränsen. 33

År 6, DLS läsförståelse Pojkar Flickor Totalt Stanine 1-2 12 10% 17 14% 29 12% Stanine 3-4 51 44% 34 27% 85 36% Stanine 5 15 13% 34 27% 49 21% Stanine 6-7 31 27% 27 22% 58 24% Stanine 8-9 6 5% 12 10% 18 8% Inga resultat/bortfall 2 Tot.ant.elever 115 124 239 45% av pojkarna och 59% av flickorna ligger på stan. 5 eller över. Elever födda -96 lå 08/09 i år 6 År 3, DLS läsförståelse Pojkar Flickor Totalt Stanine 1-2 26 23% 9 10% 35 (16%) Stanine 3-4 16 14% 14 15% 30 (14%) Stanine 5 28 25% 38 40% 66 (30%) Stanine 6-7 21 18% 16 17% 37 (17%) Stanine 8-9 20 18% 17 18% 37 (17%) Inga resultat 10 (5%) Tot.ant.elever 111 94 215 61% av pojkarna och 75% av flickorna ligger på stan. 5 eller över. År 4, läshastighet, H4 27% av pojkarna ligger under pojkgränsen (75 ord) 73% av pojkarna klarar pojkgränsen. 15% av flickorna ligger under pojkgränsen (75 ord) 61% av pojkarna ligger under flickgränsen (93 ord) 49% av flickorna ligger under flickgränsen (93 ord) 51% av flickorna klarar flickgränsen. Elever födda -97 lå 08/09 i år 5 År 2, läshastighet, H4 39% av pojkarna ligger under pojkgränsen (50 ord) 61 % av pojkarna klarar sin gräns. 26% av flickorna ligger under pojkgränsen (50 ord) 52% av pojkarna ligger under flickgränsen (59 ord) 36% av flickorna ligger under flickgränsen (59 ord) 64 % av flickorna klarar sin gräns. År 3, DLS läsförståelse Pojkar Flickor Totalt Stanine 1-2 21 19% 9 10% 30 15% Stanine 3-4 28 26% 17 19% 45 23% Stanine 5 32 30% 32 35% 64 32% Stanine 6-7 15 14% 19 21% 34 17% Stanine 8-9 12 11% 14 15% 26 13% Inga resultat 7 3,4% Tot.ant.elever 108 91 199 55% av pojkarna och 71% av flickorna ligger på stan 5 eller över. År 4, läshastighet, H4 25 % av pojkarna ligger under pojkgränsen (75 ord) 75 % av pojkarna klarar sin gräns. 15 % av flickorna ligger under pojkgränsen (75 ord) 52 % av pojkarna ligger under flickgränsen (93 ord) 50 % av flickorna ligger under flickgränsen (93 ord) 50 % av flickorna klarar sin gräns. Elever födda -98 lå 08/09 i år 4 År 2, läshastighet, H4 42% av pojkarna ligger under pojkgränsen (50 ord) 58% av pojkarna klarar pojkgränsen. 23% av flickorna ligger under pojkgränsen (50 ord) 53% av pojkarna ligger under flickgränsen (59 ord) 38% av flickorna ligger under flickgränsen (59 ord) 62% av flickorna klarar flickgränsen. År 3, DLS läsförståelse Pojkar Flickor Totalt Stanine 1-2 21 19% 9 8% 30 14% Stanine 3-4 26 24% 26 24% 52 24% Stanine 5 33 31% 27 25% 60 28% Stanine 6-7 18 17% 32 30% 50 23% Stanine 8-9 10 9% 13 12% 23 11% Inga resultat//bortfall 11 Tot.ant.elever 108 107 215 34

5.1.2 Nationella prov i årskurs 5 Andel elever som nått målen i sv/eng/ma enligt nationella proven i 5:an år 2008: SKOLA Alla ämnen % Sv % Eng % Ma % Antal godkända elever sv/eng/ma Kilbo 90 100 90 100 9 Lärkbacksskolan 74 81 90 84 23 Västerfärnebo 67 67 83 100 4 Kyrkskolan 65 77 77 89 11 Ransta 63 79 74 74 12 Ängshagenskolan 61 61 94 94 11 Varmsätra 56 61 67 50 9 Kila 55 55 92 92 6 Heden 53 53 71 67 9 Vallaskolan 44 44 85 70 12 Åkraskolan 18 21 62 47 7 TOTALT ANTAL 113 av totalt 213 elever Tabellen ovan visar hur stor andel av eleverna i skolår 5 som klarat målen enligt de nationella proven i svenska, engelska och matematik. Variationerna mellan skolorna är stora. Populationen på vissa enheter är också mycket liten, vilket gör att enskilda elevers resultat kan ge upphov till stora avvikelser i statistiken. Men även de enskilda lärarnas tolkning av resultaten kan ha stor betydelse. På vissa skolor samstämmer nationella proven med skolans bedömning helt, på andra är avvikelsen betydande. 5.1.3 Betyg i grundskolan Ovanstående graf visar hur andelen (%) elever som lämnar grundskolan med fullständiga betyg varierat under åren 1998 till 2008. Den heldragna (röda) linjen visar det faktiska värdet i Sala. Den streckade (lila) linjen visar var Sala hade befunnit sig om Sala haft samma nivå som riket i snitt, men där vårdnadshavares utbildningsbakgrund, mm, vägts in enligt det modellberäknade SALSA-värdet (se www.skolverket.se ). Den tonade (gröna) linjen visar riksnittet. Fram till 2006 var förutsättningarna enligt Salsa att nå målen i Sala något bättre än i landet i snitt. 2006 hade Sala något sämre förutsättningar. 2007 korsar dessa linjer åter varandra, och förutsättningarna i Sala blev åter något bättre än i landet i snitt, enligt SALSA-modellen. SALSA-värdena för 2008 är i skrivande stund ännu ej publicerade. Under se senaste fem åren har dock Sala i stort sett legat i nivå med riksnittet förutsättningar, enligt SALSA. 35

Grafen ovan visar hus stor andel (%) av eleverna på respektive 7-9 skola, Sala kommun totalt och riket i snitt som nått målen i samtliga ämnen. Grafen ovan visar hus stor andel (%) av eleverna på respektive 7-9 skola, Sala kommun totalt och riket i snitt som nått målen svenska, engelska och matematik och därmed är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program. 36

37

Graferna ovan visar hur stor andel av eleverna på respektive skola, samt Sala kommun totalt som inte nått målen i respektive ämne. Grafen ovan visar skillnader mellan pojkar och flickor i Sala kommun, när det gäller andelen som lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. I moderna språk, teknik och engelska är skillnaderna små. I övrigt är det mer än dubbelt, tre- eller fyradubbelt) så många pojkar än flickor som inte når målen. Ungefär var sjätte pojke klarar inte målen i SO- och NO-ämnena. 5.1.4 Jämförelse mellan betyg och nationella prov Grafen nedan visar hur stor andel av eleverna i årskurs 9 som fick bättre slutbetyg än vad nationella proven indikerade. I exempelvis matematik var det i riket 24 % som fick bättre slutbetyg än provbetyg. På Vallaskolan var det 57 %. Skillnaderna mellan prov och betyg minskat, både i Sala och i riket. I matematik har den dock ökat på Vallaskolan och i svenska i Västerfärnebo (från 25 till 36 %). 38

5.1.5 Språkval Av 344 elever som började i årskurs 7 hösten 2004, bytte 91 språkval under den återstående grundskoletiden, det vill säga fram till och med vårterminen 2007. Strömmarna har gått i första hand från spanska till fördjupning i svensk/engelska. Någon motsvarande mätning har inte gjorts för åren 2005-2008. Däremot finns nedan en redovisning av andelen elever som läser alternativ till moderna språk, vanligtvis svensk/engelska. I grundskoleförordningen 2 kap står följande: Språkval 17 I timplanen anges ett visst antal timmar för språkval. Som språkval skall erbjudas minst två av språken franska, spanska och tyska. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett språk som erbjudits enligt första stycket, om minst fem elever väljer språket och eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Finska och samiska får erbjudas eleverna som språkval enligt första stycket. Om dessa språk erbjudits som språkval skall undervisning anordnas även om färre än fem elever väljer språket. Även andra språk får erbjudas som språkval, om eleverna kan bedömas ha möjlighet att fortsätta studierna i språket i gymnasieskolan. Förordning (2000:449). 18 Som språkval för en elev skall i stället för språk enligt 17 erbjudas följande språk, om eleven och elevens vårdnadshavare önskar det: - det språk som eleven har rätt till modersmålsundervisning i, - svenska som andraspråk för elever som i övrigt får undervisning i svenska som andraspråk, - svenska för elever som i övrigt får undervisning i svenska, - engelska, eller - teckenspråk. En kommun är skyldig att anordna undervisning i ett sådant språk, om minst fem elever väljer språket. När det gäller modersmålsundervisning för samiska, tornedalsfinska eller romska elever är en kommun skyldig att anordna undervisning även om färre än fem elever väljer språket. Förordning (2000:449). Under 2008 skulle åtgärder vidtas för att öka intresset för franska, tyska och spanska som språk, och en plan tas fram för hur skolan långsiktigt skall förbättra och vidmakthålla intresset för moderna språk i skolan. Under 2008 har förhållandena inte förbättrats. Graferna nedan visar att andelen elever som väljer bort moderna språk (franska, spanska, tyska) i Sala vida överstiger såväl kommungruppens som rikets snitt. Det finns också en klar tendens att andelen denna andel ökar mellan årskurs 7 och årskurs 9. 39

Moderna språk läsåret 07/08 Andel (%) som läser alternativ till moderna språk (svenska, svenska/engelska, engelska, modersmål) Uppgifterna är insamlade 15 okt och avser eleverna som var registrerade på skolan vid mättillfället. Vallaskolan Ekebyskolan Västerfärnebo skola Västerfärnebo konstaterar i sin kvalitetsredovisning att det är ett stort problem att många hoppar av sitt språkval. Ekebyskolan försöker motivera elever, och har också delat in spanskan i två grupper, varav en läser i långsammare takt. Vallaskolan skriver att man där skapar nyfikenhet för olika kulturer redan i de lägre årskurserna, och att svensk/engelska enbart ska vara en åtgärd i ett åtgärdsprogram och inte ett val. Valla hänvisar också till resestipendier och att SYV förmedlar behovet av språk på arbetsmarknaden. Oavsett detta, har alltså samtliga skolor betydligt sämre intresse bland eleverna för moderna språk än landet och jämförbara kommuner. Möjligtvis kan engagemanget i de tidigare skolåren vara avgörande. Trots att nämnden i kvalitetsredovisningen 40

påkallat redovisning av åtgärder på varje enhet för att öka intresset har Kilbo, Heden, Kyrkskolan, Lärkbacksskolan Åby (f-3) och Åkraskolan inte redovisat någon åtgärd. De flesta av dessa har inte ens svarat på frågan. Kila och Varmsätra hänvisar till centrala åtgärder, eller att 7-9-skolorna bär ansvaret. Ransta ska kontakta en språklärare på en högstadieskola som ska komma och inspirera till språkval. I efterhand har några skolor velat tillägga att de också har en sådan rutin, men att den upplevts så självklar att den inte var värd att redovisa som en särskild åtgärd. Ransta och Valla och Västerfärnebo är dock de enda f-6-skolorna som redovisat någon form av eget initiativ. 5.1.6 Gymnasieskolan KLASS/PROGRAM SLUTBETYG SAMLAT BETYGSDOK TOTALT Barn och fritid F05 16 5 21 Bygg 05 18 1 19 El data 05 4 4 8 El-installation 05 11 0 11 Estet bild och form 05 4 0 4 Estet musik 05 11 2 13 Fordon 05 12 0 12 Globala 05 13 1 14 Handels 05 20 3 23 Hotell och rest 05 5 5 10 Industri 05 10 0 10 Media 05 10 1 11 Naturvetenskap 05 12 1 13 Hantverk 05 1 3 4 Omvårdnad 05 11 2 13 Samhäll 05 44 5 49 Teknik 05 8 2 10 TOTALT 210 35 245 5.1.7 Hållbar utveckling Se punkt 7.1.2 5.1.8 Bedömning. Ovanstående beskrivningar och analyser av läsförståelse, nationella prov i skolår 5, slutbetyg i grundskolan och intresset för moderna språk väcker en del oro. Läsförståelsen, särskilt bland pojkar, är svag och trenden talar inte entydigt för att vi är på väg mot en 41

förbättring. Trenden bland flickorna är också starkt nedåtgående. De nationella proven visar på stora variationer mellan enheterna, något som dels kan indikera kvalitetsskillnader mellan skolor, men lika gärna vara signaler på att bedömningarna varierar. Betygen visar en viss förbättring när det gäller andelen elever som får minst betyget godkänt i svenska, engelska och matematik, men en försämring när det gäller andelen som når målen i alla ämnen. Det kan vara en indikation på att Salas skolenheter framför allt riktar in sig på de tre behörighetsgivande ämnena. Men även när det gäller betygen kan det vara skillnader i bedömning. Det finns stora skillnader mellan de betyg som ges, och de betyg som eleverna får vid nationella prov. I Västerfärnebo skola fick så gott som alla elever godkänt i SO- och NOämnena, (där nationella prov inte förekommer) medan det fanns en handfull elever som inte klarade målen i de behörighetsgivande ämnena (där det görs en avstämning mot nationen i övrigt genom proven). Sala har också förhållandevis få som börjar, och slutför utbildningen i moderna språk. Skillnaden mot nationen i övrigt visar att det måste finnas ett systemfel eller ett lokalt synsätt som måste bearbetas. Arbetet med hållbar utveckling har varit mycket framgångsrikt och lovar gott inför framtiden. Se punkt 7.1.2. Årskurs 7-9-skolorna har dock en del arbete framför sig, liksom gymnasieskolan. Förvaltningarna och nämnderna kan behöva vidta särskilda åtgärder för att se till att arbetet kommer igång ordentligt även på dessa enheter. 5.2 Normer och värden Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Med ovanstående strävansmål som grund har Skolförvaltningen och Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen analyserat resultatet beträffande: - dialogen mellan elever och personal, såsom den upplevs enligt deliberativa enkäten. - arbetet med Hållbar utveckling. 5.2.1 Deliberativa samtal Deliberativ är ett begrepp som främst har sin grund i demokratiforskningen som handlar om övervägd, ömsesidig argumentation. En deliberativ dialog kännetecknas av: a) att skilda synsätt ställs mot varann och olika argument ges utrymme. b) tolerans och respekt för andra. Det handlar bl. a om att lära sig lyssna på den andres argument. c) inslag av kollektiv viljebildning, dvs strävan att komma överens eller åtminstone komma till temporära överenskommelser. Följande grafer visar resultatet av den återkommande deliberativa undersökningen i Sala. Samtliga elever i skolår 2, 5, 8 och gymnasiets år 2 får svara på en enkät med frågor, där de på en femgradig skala skall beskriva hur väl de instämmer ibland annat dessa påståenden: - Jag vågar säga vad jag tycker i skolan. - Andra elever i skolan bryr sig om vad jag tycker - Personal i skolan bryr sig om vad jag tycker Undersökningar har gjorts under hela 2000-talet, men det är endast resultaten på senare år som är fullt jämförbara med varandra. 42

43

44

5.2.2 Bedömning Ovanstående visar att situationen är god på låg- och mellanstadiet. På mellanstadiet finns dessutom en tydlig positiv utveckling. I något enstaka fall kan resultatet av enkätundersökningen vara skäl att kontrollera att det inte finns problem i organisationen. På högstadiet och i gymnasieskolan är det fortfarande en relativt stor andel av eleverna som är tveksamma eller har en negativ bild av dialogen med skolpersonalen. Det går förstås att hänvisa till organisatoriska faktorer och även biologiska. Det kan finnas skäl att se över de organisatoriska hindren för att eleverna skall känna sig sedda. Det finns också skäl för skolan, dess personal och ledning att ta signalerna på allvar så att inte skulden för bristande dialog ensidigt läggs på eleverna. På Kungsängsskolan (gymnasiet) har personalen gemensamt valt att fokusera på sådana kunskapsmål i läroplanen som handlar om elevernas förmåga att tro på sin egen förmåga, deras insikt i sitt eget sätt att lära, etcetera. Det verkar alltså finnas en stor medvetenhet om kopplingen mellan kunskapsmålen och de mål som handlar om normer, värden, ansvar och inflytande. 45