Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3

Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3 ARKEOLOGISK UTREDNING, STEG 2. 2018 Ilona Carlsson Arkeologisk utredning 2018 RAÄ fornlämning nr- Bunkeflostrand 3:1, 12:1 och 21:3 Bunkeflo socken Malmö kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:11

Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3

Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3 ARKEOLOGISK UTREDNING, STEG 2. 2018 Ilona Carlsson Arkeologisk utredning 2018 RAÄ fornlämning nr- Bunkeflostrand 3:1, 12:1 och 21:3 Bunkeflo socken Malmö kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:11

Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:11 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Bild. Foto: fotograf. / Bild. Foto: fotograf. / Bild. Foto: fotograf. / Bild. Foto: fotograf. Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 7 Topografi och fornlämningsmiljö 9 NATURGEOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR 9 AKTUELL FORNLÄMNINGSSITUATION OCH TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR 9 Syfte och metod 12 SYFTE 12 METOD 12 Undersökningsresultat 12 Utvärdering 13 FÖRSLAG TILL VIDARE ÅTGÄRDER 13 Referenser 14 Ordlista 16 Administrativa uppgifter 17 Bilaga 1. Schaktlista 18 Bilaga 2. Anläggningslista 19 Bilaga 3. Detaljplaner 20

Figur 1. Skånekarta med utredningsområdet markerat med punkt. Figur 2. Utdrag ut terrängkartan med utredningsområden markerade med punkter. 6

Sammanfattning Inför Skanska Sveriges AB:s planer på bebyggelse, ett parkområde samt ett fördröjningsmagasin inom fastig-heterna Bunkeflostrand 3:1, 12:1 och 21:3 har Länsstyrelsen i Skåne län gett Sydsvensk Arkeologi AB uppdraget att utföra en arkeologisk utredning, steg 2. Utredningsområdet omfattade vid framtagandet av utredningsplan totalt en yta av ca 8 ha (80 710 m 2 ), men kom inför arbetets start att förändras och motsvara en yta om ca 7 ha (71 788 m 2 ). En arkeologisk utredning, steg 2, av planområdet har utförts av Sydsvensk Arkeologi AB med syfte att klargöra inom vilka områden det finns under mark bevarade lämningar. Utredningen har bestått av sökschaktning med grävmaskin. Framkomna lämningar mättes in med GPS. Den arkeologiska utredningen resulterade i att förhistoriska boplatslämningar påträffades spridda över hela exploateringsområdet. Anläggningsintensiteten var dock låg och bedömningen är att de ingår i en tidigare känd fornlämning (RAÄ Bunkeflo 160). Lämningarnas karaktär och avsaknad av tydliga strukturer gör att Sydsvensk Arkeologi inte rekommenderar några vidare arkeologiska åtgärder före exploatering. Bakgrund I enlighet med Länsstyrelsens beslut den 2017-05-31 (Lst dnr 431-9999-2017) har Sydsvensk Arkeologi AB (SAB) utfört en arkeologisk utredning, steg 2 inom fastigheterna Bunkeflostrand 3:1, 12:1 och 21:3. Anledningen till utredningen är att Skanska Sverige AB planerar bebyggelse, ett parkområde samt ett fördröjningsmagasin inom ett större markområde. Exploateringen kommer ske i etapper och den genomförda arkeologiska utredningen är ett av tre arkeologiska ärenden inom området. Det ursprungliga exploateringsområdet omfattade 87 710 m 2, fördelat på två ytor. En 30 910 m 2 stor yta norr, respektive en yta i söder om 49 800 m 2. Exploateringsytans utbredning kom att förändras under arbetets gång, och de två ytorna slogs ihop till ett sammanhängande område. Slutligen omfattade exploateringsområdet 71 788 m 2 (fig. 3). 7

8 Fig. 3. Det ursprungliga exploateringsområdet enligt beslut blåskrafferat och det slutliga utredningsområdet i rött.

Figur 4. Registrerade fornlämningar (FMIS) och tidigare undersökningar kring ursprungligt utredningsområde (lila ytor). Topografi och fornlämningsmiljö NATURGEOGRAFISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Området för den arkeologiska utredningen ligger ca 1 500 m från dagens kustlinje. Nivåkurvan för 10 meter löper genom det södra området. Ca 500 meter åt väster ligger 5-meterskurvan vilken motsvarar Litorinahavets högsta nivå. Jordarten består i huvudsak av grov moränlera och sandig morän. AKTUELL FORNLÄMNINGSSITUATION OCH TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Utredningsområdet ligger i en del av Malmö där många arkeologiska undersökningar utförts i samband med utbyggnaden av bostäder, skolor, infrastruktur m.m. Undersökningsområdena ligger kustnära och i en miljö präglad av främst neolitisk aktivitet med boplatser såväl som andra typer av områden. Det förekommer även ett inslag av gravlämningar från brons och järnålder i miljön samt boplatslämningar från järnålder. Inom de närliggande fornlämningarna Bunkeflo 159 162 som också är aktuella för arkeologisk förundersökning har det påträffats boplatslämningar av hittills okänd datering. 9

10 Tabell 1. Kända fornlämningar i utredningsområdets närområde.

11

Syfte och metod SYFTE Inför planerad exploatering har en arkeologisk utredning genomförts, vilket motiverades av områdets storlek och närliggande registrerade fornlämningar. Syftet med den arkeologiska utredningen var att klargöra om och var under mark det finns dolda fornlämningar. Det framtagna materialet skall vara ett planeringsunderlag för det fortsatta planarbetet och beslutsunderlag för Länsstyrelsens handläggning enligt 2 kapitlet Kulturmiljölagen (1988:950) (KML), men också ett underlag för sökandes fortsatta planering. Utredningsresultatet ska i första hand utnyttjas som underlag för detaljplanering av utformningen av exploateringen, och för vilka typer av markingrepp som kan tillåtas inom de olika ytorna med tanke på eventuella påträffade fornlämningar. METOD Utredningen utfördes genom sökschaktning med hjälp av grävmaskin. Sökschaktningen gjordes för att fastställa förekomst och utbredning av tidigare okända och under mark dolda fornlämningar. Schaktdragningen gjordes även med tanke på att framkomna fornlämningar skulle ta så liten skada som möjligt. Framkomna anläggningar tolkades okulärt direkt vid inmätning genom kodval (AS, AG, AH etc). Schakt, anläggningar och fynd mättes in med GPS och har registrerats i Intrasis. Daterande och funktionsbestämmande fynd har registrerats i Intrasis. Efter registrering och bearbetning har materialet tolkats och utvärderats. Efter avslutat fältarbete återfylldes schakten. Undersökningsresultat Den arkeologiska undersökningen utfördes genom att 45 sökschakt öppnades med hjälp av grävmaskin, motsvarande en yta av 2 253 m 2. Schakten var ca 1,75 m breda och fördelades över exploateringsområdet med tanke på topografiska förhållanden, samt att få ett så bra representativt resultat som möjligt över fornlämningsbilden inom utredningsområdet. Inga sökschakt drogs i den nordöstra delen därför att området var kraftigt stört samt att en stor jordvall omintetgjorde schaktning. Totalt påträffades 10 stolphål och 11 gropar inom 15 av sökschakten. Anläggningarna var spridda över hela området och var av allmän förhistorisk karaktär. Ytfynden i anläggningarna bestod enbart av flinta av allmänt förhistorisk karaktär. Ett lösfynd i form av en flintskrapa har registrerats, men är inte tillvarataget. Det bedöms att de påträffade fornlämningarna främst kan tillföras en tidigare känd fornlämning som ligger strax norr och väster om utredningsområdet (RAÄ Bunkeflo 160). 12

Utvärdering FÖRSLAG TILL VIDARE ÅTGÄRDER Den arkeologiska utredningen resulterade i att förhistoriska boplatslämningar påträffades spridda över hela exploateringsområdet. Anläggningsintensiteten var dock låg och bedömningen är att de ingår i en tidigare känd fornlämning (RAÄ Bunkeflo 160). Lämningarnas karaktär och avsaknad av tydliga strukturer gör att Sydsvensk Arkeologi inte rekommenderar några vidare arkeologiska åtgärder före exploatering. Figur 5. Översikt av numrerade utredningsschakt. 13

Referenser LITTERATUR Almqvist, U. u.å. Arkeologisk undersökning. Ängslätt. Bunkeflo, Malmö kommun. Juni och juli 1986. MHM 6925. Björklund, Å. 2006. Bunkeflostrand. Del av fastigheterna 21:2 och 21:3. Arkeologisk utredning. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2006:016. Brink, K. 2009a. Gårdarna på Almhov senneolitikum och äldre bronsålder kring Hyllie mosse. I: Hadevik, C. & Steineke, M. 2009 (red.) Tematisk rapportering av Citytunnelprojektet. Rapport nr 48. Malmö Museer. Arkeologienheten. Brink, K. 2009b. I palissadernas tid. Om stolphål och skärvor och sociala relationer under yngre mellanneolitikum. Malmö Museer, Arkeologienheten. Malmöfynd nr 21. Brusling, A. & Streijffert, M. 2001. Bunkeflostrand 6:37. Arkeologisk utredning. Malmö Kulturmiljö. Kultur Malmö. Carlsson, I. 2006. Bunkeflostrand 9:5 & 9:6. Arkeologisk slutundersökning. Malmö Kulturmiljö, Arkeologienheten. Rapport 2006:014. Carlson, Å. 2002. Bunkeflostrand 6:37. Rapport över arkeologisk förundersökning. Malmö Kulturmiljö. Frejd, J. 2009a. Bunkeflostrand 21:3, del av. Arkeologisk utredning inför ny bostadsbebyggelse m.m. Malmö Museer. Arkeologienheten. Rapport 2009:023. Frejd, J. 2009b. Bunkeflostrand 21:3, del av. Undersökning av neolitiska lämningar inom RAÄ Bunkeflo 149. Malmö Museer. Arkeologienheten. Rapport 2009:042. Frejd, J. 2013. Bunkeflostrand 21:3, del av. Arkeologisk utredning 2012. Sydsvensk Arkeologi AB. Rapport 2013:1. Frejd, J. 2016. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3. Bunkeflos socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning 2016. Sydsvensk Arkeologi AB. Rapport 2016:26. Friman, B. u.å. Bunkeflostrand 1:94. Arkeologisk utredning. Stadsantikvariska avdelningen. Kultur Malmö. Friman, B. 2008. Bunkeflostrand del av 21:2 och 21:3. Arkeologisk förundersökning 2005. Rapport 2008:050. Malmö Kulturmiljö. Gidlöf, K., Hammarstrand Dehman, K. & Johansson, T. 2006. Citytunnelprojektet. Almhov delområde 1. Rapport nr 39. Malmö Kulturmiljö. Gidlöf, K. 2009. En tidigneolitisk samlingsplats fyndrika gropar och långhögar på Almhov. I: Hadevik, C. & Steineke, M. 2009 (red.) Tematisk rapportering av Citytunnelprojektet. Rapport nr 48. Malmö Museer. Arkeologienheten. Grehn, F. 2008a. Bunkeflostrand 9:8 m.fl. Dokumentation inför planerad husbyggnation. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2008:037. Grehn, F. 2008b. Bunkeflostrand 21:3. Dokumentation inför byggande av bostäder. Arkeolo-gisk förundersökning 1999. Rapport 2008:045. Malmö Kulturmiljö. Lindhé, E. 2007. Grundvattensänkning. Ledningsdragning för grundvattensänkning längs Öresundsförbindelsen. Arkeologisk förundersökning 1997 & 1998. Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi. Rapport 2007:039. Lundström, P. 2006. Bunkeflostrand 23:1. Arkeologisk utredning 2006. Rapport 2006:069. Malmö Kulturmiljö. Nagy, B. 1974. Bomhög, en bronsåldershög i Bunkeflos n, Skåne. Trebetygsuppsats i Arkeologi, särskilt nordeuropeisk. Lunds Universitet. 14

Rudebeck, E. 2010. I trästodernas skugga monumentala möten i neolitiseringens tid. I: Nils-son, B. & Rudebeck, E. 2010. Arkeologiska och förhistoriska världar. Fält, erfarenheter och stenåldersplatser i sydvästra Skåne. Malmö Museer, Arkeologienheten. Malmöfynd nr 19. Sarnäs, P. & Nord Paulsson, J. 2001. Öresundsförbindelsen. Skjutbanorna 1B & Elinelund 2A B. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 9. Malmö Kulturmiljö. Sällryd, J. 2002. Bunkeflo 9:62 & 9:8. Rapport över arkeologisk utredning 2001. Malmö Kul-turmiljö. Thörn, R. 1989. Ängslätt. Rapport. Arkeologisk kontroll 1989. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Thörn, R. 1993. Ängslätt Syd (Vintrie 21:2 m.fl.). Rapport. Arkeologisk slutundersökning 1992. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Öijeberg, J. 1996. Nya Bunkeflovägen, västra delen. Rapport över arkeologisk utredning. Stadsantikvariska avdelningen, Malmö Museer. Öijeberg, J. 2004. Öresundsförbindelsen. Vintriehemmet 3A B. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport nr 10. Malmö Kulturmiljö. INTERNET FMIS Fornsök. 15

Ordlista Anläggning Avbaning Intrasis Inventering KML Kokgrop Kolluvium Kulturlager Lösfynd Raä-nr Sökschakt Underlag (ibland alv) Arkeologiska lämningar i form av nedgrävningar (t.ex. gropar, härdar, gravar etc.) Borttagande av jordlager med grävmaskin Statens historiska museers program för hantering och lagring av arkeologiska data. Här samlas och analyseras all dokumentation. I Intrasis finns även karta över inmätt data (som görs med GPS). Okulär avsökning av undersökningsyta Kulturmiljölagen Grop för matlagning. Maten packas in och läggs ner med varma stenar i gropen som sedan täcks med jord. Resultatet blir en ugnsliknande miljö. Jordlager bildat genom markomflyttning (erosion) Avsatta jordlager med fynd och lämningar efter mänsklig aktivitet. Bildas generellt av intensiv och långvarig aktivitet på en plats. Enstaka fynd som inte återfunnits i anläggning. Oftast rör det sig om fynd som påträffats i matjorden. Inventarienummer i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister Schakt som öppnas med grävmaskin, vanligen en skopbredd (1,6 1,8 m). Används främst i samband med arkeologisk utredning och syftar till att lokalisera och avgränsa fornlämning. Den del av markprofilen som ligger under matjorden 16

Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: 170021 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-9999-2017 Datum för beslut: 2017-05-31 Län: Kommun: Skåne Malmö Socken: Bunkeflo Fastighet: Bunkeflostrand 3:1, 12:1 och 21:3 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: 6158294 Y koordinat: 370120 M ö.h. 5 m ö.h. Fältarbetstid: 2017-09-11 2017-10-04 Antal arbetsdagar: 5 Antal arkeologtimmar: 60 Antal maskintimmar: 36 Exploateringsyta: 71 788 m 2 Undersökt yta: 2 253 m 2 Platschef: Personal: Helene Wilhelmson Thomas Linderoth, Joakim Frejd Underkonsulter: Byggnadsmaskiner, Karlssons Entreprenad Företagare: Skanska Sverige AB Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Intrasisprojekt, digitala bilder och annat dokumentationsmaterial förvaras på Malmö Museer. 17

Bilaga 1. Schaktlista Id Typ Beskrivning Fynd Matjordstjocklek Area (kvm) 285 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 64,468 293 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 49,216 302 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 74,185 314 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 30,343 318 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 34,09 326 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 33,055 330 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 47,214 338 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 72,872 347 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 33,738 351 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 27,821 355 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 31,853 359 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 60,806 367 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 26,247 371 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 66,906 379 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 37,86 383 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30-0,45 m 76,114 391 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 41,059 395 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 32,047 399 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,45 m 71,716 407 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 69,641 415 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. Flintskrapa 0,30 0,35 m 51,49 430 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 72,467 438 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 67,645 446 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 84,159 456 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 66,477 461 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 51,966 469 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 69,009 479 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 53,16 489 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 46,674 500 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 39,969 508 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 42,84 517 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 56,605 528 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 36,783 536 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 35,439 544 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30-0,35 m 47,749 545 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 87,684 564 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 64,853 573 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 51,514 583 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 28,151 589 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 20,345 593 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 33,362 601 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 39,158 609 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 43,538 618 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 25,068 624 Schakt Grov moränlera med inslag av sandig morän. 0,30 0,35 m 55,746 18

Bilaga 2. Anläggningslista Id Typ Beskrivning Schakt X Y 1008 Grop - 609 6158513,9 370239,1 1143 Grop Fyllning: Brungrå humös. 536 6158424,1 370142 1177 Stolphål Fyllning: Brungrå humös. 461 6158387,1 370141,1 1199 Grop Fyllning: Något matjordslik med en stor sten. Möjlig grop, men ger misstanke om en relativt sen datering. Kanske dike. 489 6158337,7 370179,3 1217 Grop Fyllning: Brun, något matjordslik. 469 6158346,2 370151,3 1223 Stolphål Fyllning: Brungrå humös 479 6158327,7 370130,7 1236 Stolphål Fyllning: Brun humös, något matjordsaktig, möjligt stolphål. 293 6158294,7 370120,6 1252 Grop Fyllning: Brun humös, något matjordslik, möjlig grop. 302 6158252,4 370116,5 1270 Grop Fyllning: Brungrå humös, något sandig, möjlig grop. 338 6158211,1 369985,9 1276 Stolphål Fyllning: Brungrå humös. 359 6158218,2 369917,8 1286 Grop Fyllning: Mörkt gråbrun humös. Oregelbunden färgning, ev. gropsystem? 359 6158219,3 369906,4 1306 Grop Fyllning: Brungrå humös. Grop eller lager? Ev. dike. 371 6158223,9 369849,2 1313 Stolphål Fyllning: Brungrå humös, stolphål? 383 6158228 369798 1322 Grop Fyllning: Brun humös, grop? 383 6158229,7 369789,9 1331 Stolphål Fyllning: Brungrå humös. 383 6158231,7 369770,1 1348 Stolphål 1358 Stolphål 1367 Grop 1377 Stolphål Fyllning: Brungrå humös. Kan vara takbärare tillsammans med AS1358. Fyllning: Brungrå humös, träkol på ytan. Kan tillsammans med AS1348 utgöra ett takbärarpar till ett långhus. Fyllning: Brun fläck i brungul sand, med en bränd flintbit. Ev. grop. Fyllning: Grå humös. Möjligtstolphål. Svår att se pga torkad lera. 407 6158219 369666,2 407 6158220,4 369663,6 456 6158214,5 369626,6 438 6158179,1 369691,3 1383 Grop Fyllning: Grå stenig humös. 438 6158178,4 369691,9 1397 Stolphål Fyllning: Brungrå humös. 438 6158163,8 369710,5 19

20 Bilaga 3. Detaljplaner

21

22

23

24 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE 2018 1. Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år 2016-2017. Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning 2017. Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning 2018. Ilona Carlsson.

DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?seq uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

Bunkeflostrand 3:1, 12,1 och 21:3 ARKEOLOGISK UTREDNING, STEG 2. 2018 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:11