RAÄ Kvistofta 93:1 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING. Joakim Frejd. Schaktningsövervakning Katslösa 8:10 Kvistofta socken Helsingborgs kommun Skåne län

Transkript

1 RAÄ Kvistofta 93:1 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Joakim Frejd Schaktningsövervakning 2019 RAÄ Kvistofta 93:1 Katslösa 8:10 Kvistofta socken Helsingborgs kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:31

2

3 RAÄ Kvistofta 93:1 SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Joakim Frejd SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:31

4 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box Kristianstad RAÄ Kvistofta 93:1 Schaktningsövervakning Joakim Frejd Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2019 RAÄ Kvistofta 93:1 Katslösa 8:10 Kvistofta socken, Helsingborgs kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2019:31 Sydsvensk Arkeologi 2019 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Diverse kartor från rapporten. Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Syfte och metod 7 SYFTE 7 METOD 7 Topografi och fornlämningsmiljö 8 TOPOGRAFI 8 FORNLÄMNINGSMILJÖ 8 Tidigare undersökningar 8 Undersökningsresultat 9 Utvärdering 10 Referenser 10 Administrativa uppgifter 11

6 Figur 1. UO:s läge i Skåne och Helsingborgs kommun. Figur 2. UO:s läge på Terrängkartan. Skala 1:

7 Sammanfattning Sydsvensk Arkeologi AB har utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom området för Kastlösa bytomt (RAÄ Kvistofta 93:1). Undersökningen föranleddes av tillbyggnad till ett befintligt hus. Länsstyrelsen i Skåne län beslutade att ge tillstånd till markingreppet med villkor om arkeologisk undersökning. Undersökningsområdet var 364 m 2 stort, varav 186 m 2 schaktades av ner till moränleran. Inom ytan fanns inga fornlämningar, endast en fundamentsgrop till en luftledningsstolpe. Inga ytterligare åtgärder behövs i nuläget. Framtida markarbeten i byn bör dock tillståndsprövas. Det kan finnas bevarade lämningar av byns gårdar eller annat på andra ställen inom fornlämningen. 5

8 Figur 3. Undersökningsområdet (rött) samt schaktad yta (snedskrafferat) i relation till området för bytomten (blå linje). Skala 1: Inledning Sydsvensk Arkeologi har utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom området för Katslösa bytomt (RAÄ Kvistofta 93:1). Undersökningen föranleddes av att Länsstyrelsen gett tillstånd till markingrepp under villkor att schaktningsarbetena övervakades av arkeologisk personal. Markingreppet gjordes i samband med grundläggning av en tillbyggnad till befintlig byggnad. Arbetet bekostades av Sweden Antique AB. 6

9 Syfte och metod Figur 4. Schaktet efter att matjord och trädstubbar tagits bort. Från SO. Foto: Joakim Frejd. SYFTE Syftet med schaktningsövervakningen var att följa grävarbetena och dokumentera eventuella lämningar och kulturlager. METOD Schaktningen övervakades och schaktet mättes in med GNSS (Nätverks-RTK). Även fotodokumentation gjordes. Inför arbetet och i samband med rapportarbetet har arkiv- och kartmaterial studerats i begränsad omfattning. 7

10 Figur 5. Schaktet (röd linje) i relation till det angivna undersökningsområdet (svart linje) samt läget för det troliga stolpfundamentet. Skala 1:200. Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Katslösa by ligger cirka 2 km från Öresundskusten, söder om Helsingborg, nordost om Rydebäck och norr om Glumslövs backar (figur 2). Alldeles norr om byn rinner Ryabäcken, som är ett biflöde till Råån. FORNLÄMNINGSMILJÖ Den berörda fornlämningen utgörs av den västra delen av Katslösa bytomt. Cirka 200 m längre österut ligger östra delen av bytomten, registrerad som RAÄ Kvistofta 94:1. Gränserna för fornlämningen har dragits utifrån en tolkning av en lantmäterikarta från Enligt kartan har det legat fyra gårdar i denna del av byn, som legat uppradade i väst östlig riktning söder om Ryabäcken. Tidigare undersökningar Inga uppgifter om tidigare arkeologiska undersökningar inom bytomten har påträffats i Kulturmiljöregistret (Fornreg). 8

11 Figur 6. Skifteskarta från 1762 med det hypotetiska läget för undersökningsområdet markerat med röd ring. Undersökningsresultat Vid grävarbetet togs matjord och trädstubbar bort inom en 186 m 2 stor yta. Matjordstäcket varierade i tjocklek och var flera meter tjockt i östra delen, där kommunen enligt uppgift från fastighetsägaren påfört jordmassor i samband med anläggandet av en fotbollsplan på den skolgård som tidigare legat på platsen. Schaktningen gjordes ner till steril botten, vilken utgjordes av gul moränlera. Inom schaktet påträffades en stor rund fläck med matjordsliknande fyllning, som på ena sidan kantades av flera metallstag med öglor. Troligtvis utgjordes anläggningen av resterna av fundamentet till en luftledningsstolpe, som enligt fastighetsägaren tidigare stått på platsen. Schaktet mättes in med GNSS (Nätverks-RTK) med cm-noggrannhet och fotodokumentation gjordes av schaktet. Inga fornlämningar påträffades inom den del av undersökningsområdet som schaktades. Vid en jämförelse med äldre kartmaterial (skifteskartor från 1700-talet) så verkar undersökningsområdet ligga strax norr om de fyra gårdslägen som fanns i denna del av byn, på eller i anslutning till fäladsmark vid Ryabäcken (figur 6). Inga spår efter den medeltida eller historiska byn påträffades alltså, inte heller några förhistoriska lämningar. 9

12 Utvärdering Det finns en diskrepans mellan storleken på undersökningsområdet så som det redovisas i Länsstyrelsens beslut med där bilagda handlingar och det schaktade området. Enligt personalen på plats skulle det dock inte schaktas mer än vad som gjordes. Inga ytterligare åtgärder behövs i nuläget. Framtida markarbeten i byn bör dock tillståndsprövas. Det kan finnas bevarade lämningar av byns gårdar eller annat på andra ställen inom den möjliga fornlämningen. Referenser MUNTLIGA UPPGIFTER Lennart Gylling INTERNET Kulturmiljöregistret/Fornreg: Historiska kartor: 10

13 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne län Kommun: Helsingborgs kommun Socken: Kvistofta socken Fastighet: Katslösa 8:10 Koordinatsystem: SWEREF 99TM N koordinat: E koordinat: M ö.h. Cirka 26 m ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 1 Antal arkeologtimmar: 2 timmar Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: 364 m 2 Undersökt yta: 186 m 2 Platschef: Joakim Frejd Personal: Joakim Frejd Underkonsulter: - Företagare: Sweden Antique AB Tidigare undersökningar: - Fynd: - Dokumentationsmaterial: Regionmuseet, Kristianstad 11

14 12

15 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE Åhus, Kristianstad & Vä. Schaktningsövervakningar , C4 Teknik VA. Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 2. Vankiva 9:6. Boplatslämningar och gravar. Vankiva socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 3. Skatan 19, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län Avgränsande arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 4. RAÄ Norra Vram 37:1. Norra Vrams kyrkogård. Schaktningsövervakning Joakim Frejd. 5. Del av Norra Åsum 1:13 och Åsumtorp 54:36. Boplatslämningar vid Hammarsjön. Kristianstad socken och kommun, Skåne län Ylva Wickberg. 6. Mötesspår Hässleholm-Kristianstad och ny väg 2023 vid Attarp. Ignaberga socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 7. Tullstorp 180:22. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 8. RAÄ Fjelie 12:1. Önnerups bytomt. Schaktningsövervakning Joakim Frejd. 9. E22 Sätaröd-Vä, Kristianstad kommun, Skåne. Arkeologiska undersökningar Tony Björk, Leif Björkman, Kristian Brink & Ådel V. Franzén. 10. Örmatofta 6:1, Träne socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Fredrik Larsson. 11. RAÄ Västra Ingelstad 20:1. Avgränsande arkeologisk förundersökning Västra Ingelstad socken, Vellinge kommun, Skåne län. Joakim Frejd. 12. Skanör 31:9. Schaktningsövervakning Skanör med Falsterbo socken, Vellinge kommun, Skåne län. Joakim Frejd. 13. Södra kasern, Schaktningsövervakning Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Anders Edring. 14. Kristianstad 4:4, Beckhovsgatan. Kristianstads lastageplats. Schaktningsövervakning RAÄ Kristianstad 93. Kristianstads stad och kommun. Skåne län. Claes Pettersson. 15. Skosmedjan vid Södra kasern. En verkstad tillhörande regementet. Arkeologisk förundersökning Kv. Södra kasern 2. RAÄ Kristianstad 93. Kristianstads stad och kommun. Skåne län. Claes Pettersson. 16. Bastion Arvprins Gustaf. Ett försvarsverk från 1700-talets mitt. Fördjupad arkeologisk förundersökning RAÄ Kristianstad 93 samt 110. Kristianstad 4:4 samt kv. Bastionen 6. Kristianstads stad och kommun. Skåne län. Claes Pettersson. 17. Christinelund 2:3. Slusås gårdstomt. Arkeologisk undersökning RAÄ Allerum 159:1, Allerums socken, Helsingborgs kommun, Skåne län. Joakim Frejd. 18. Skammarp 4:1. Arkeologisk förundersökning Bjärshög socken, Svedala kommun, Skåne län. Fredrik Grehn. 19. Del av Rosengård 130:401. Arkeologisk utredning Husie socken, Malmö stad. Joakim Frejd. 13

16 Toarp 2:14, 2:10 och 2:13. Arkeologisk utredning Fornlämning Oxie 39:1. Oxie socken, Malmö kommun. Thomas Linderoth. 21. Helsingborg Generellt beslut gällande fornlämning Helsingborg 42. Arkeologiska förundersökningar Helsingborgs stad och kommun, Skåne län. Thomas Linderoth. 22. Lockarp 8. Bebyggelse från stenålder järnålder. Arkeologisk undersökning Fastigheten Lockarp 24:1 skifte 2 och del av fastigheten Lockarp 8:2, del av fornlämning Raä 18:1, Lockarps socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink och Fredrik Grehn. Volym 1 bakgrund, genomförande och resultat. Volym 2 bilagor. 23. Limhamn 150:384 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning, steg 2. Fredrik Grehn. 24. Bunkeflo 7:6 och 6:8. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Bunkeflo 9:1. Bunkeflo socken, Malmö stad. Thomas Linderoth. 25. Renvattenledning. Norra Ugglarp till Vombverket. Arkeologisk utrednings steg RAÄ Veberöd 4:1, 21:1 m.fl. Veberöd 19:1, 48:1, S. Ugglarp 1:1 m.fl. Bonderup, Veberöd och Vombs socknar. Lunds kommun. Skåne län. Erik Johansson med bidrag av Lars Persson. 26. Bunkeflo 7:7 m.fl., Hyllie 20:2 och Vintrie 24:4. Fornlämning Bunkeflo 164. Arkeologisk utredning Thomas Linderoth. 27. Rosengård 173:3. Område 1 & 2. Husie socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk förundersökning Fredrik Grehn. 28. Grundläggning i Storgatan. Schaktningsövervakning i Östra Storgatan Arkeologisk förundersökning 2017 i form av schaktningsövervakning, RAÄ Kristianstad 93, Östra Storgatan och Döbelnsgatan. Claes Pettersson. 29. Kärråkra 114:6-9, 114:11 och 114:19. Arkeologiska utredningar och förundersökning 2017, RAÄ Hässleholm , , , Hässleholm socken och kommun, Skåne län. Thomas Linderoth, Tony Björk och Ylva Wickberg. 30. Självbindaren 1, Kristianstad, Kristianstad kommun. Arkeologisk undersökning Thomas Linderoth & Ylva Wickberg. 31. RAÄ Kvistofta 93:1. Katslösa 8:10, Kvistofta socken, Helsingborgs kommun. Schaktningsövervakning Joakim Frejd.

17 DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

18 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:31