RAÄ Fjelie 12:1 ÖNNERUPS BYTOMT. Joakim Frejd. Schaktningsövervakning RAÄ Fjelie 12:1. Del av Önnerup 4:3 Fjelie socken Lomma kommun Skåne län

Transkript

1 RAÄ Fjelie 12:1 ÖNNERUPS BYTOMT Joakim Frejd Schaktningsövervakning 2018 RAÄ Fjelie 12:1 Del av Önnerup 4:3 Fjelie socken Lomma kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:9

2

3 RAÄ Fjelie 12:1 ÖNNERUPS BYTOMT Joakim Frejd SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:9

4 Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box Kristianstad RAÄ Fjelie 12:1 Önnerups bytomt Joakim Frejd Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018 RAÄ Fjelie 12:1 Del av Önnerup 4:3 Fjelie socken, Lomma kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2019:9 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Metalldetektering. Foto: Joakim Frejd. / Anläggning i profil. Foto: Joakim Frejd. / Metalldetektering. Foto: Joakim Frejd. / Schaktning. Foto: Joakim Frejd. Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 SYFTE 5 METOD 5 Topografi och fornlämningsmiljö 6 TOPOGRAFI 6 HISTORIK 6 Tidigare undersökningar 7 Undersökningsresultat 9 Utvärdering 10 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Bilagor 13 BILAGA 1. ARKEOLOGISKA OBJEKT 13 BILAGA 2. FYND 14

6 Figur 1. Undersökningens läge i Skåne samt Lomma kommun. Figur 2. Undersökningens (UO) läge på Terrängkartan. Skala 1:

7 Sammanfattning Under två dagar i augusti 2018 utförde Sydsvensk Arkeologi en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningen Fjelie 12:1 (Önnerups bytomt). Undersökningen föranleddes av anslutning av kommunalt VA till gården Östra Kannik. Schaktningen inom bytomten övervakades och påträffade fornlämningar dokumenterades. Schaktsträckan var cirka 130 meter och bredden var i ytan cirka 1 m. Schaktdjupet var ungefär 1,5 m. Vid undersökningen påträffades 22 anläggningar, 32 metallföremål och ett flintavslag. Bland metallföremålen identifierades ett västslaviskt knivslidesbeslag med datering till talen. De dokumenterade anläggningarna utgjordes av tre brunnar, fem gropar, nio diken och fem lager. Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Sydsvensk Arkeologi utfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningen Fjelie 12:1, Fjelie socken, Lomma kommun (figur 1 2). Fornlämningen utgörs av området för Önnerups bytomt (figur 3). Undersökningen föranleddes av framdragning av ledningar för tryckavlopp och vatten till gården Östra Kannik. Hela ledningssträckan var cirka m lång, men det var bara den drygt 100 m långa sträckan inom bytomten som omfattades av Länsstyrelsens beslut om arkeologisk undersökning. Arbetet bekostades av Stiftelsen Akademihemman, Lunds Universitet. Syfte och metod SYFTE Syftet med undersökningen var att bevaka markarbetena inom bytomten och dokumentera eventuella lämningar och fynd i schaktet. Schaktet beräknades omfatta en sträcka på ungefär 130 meter. Bredden uppskattades till 0,8 m och djupet till 1,2 m. METOD Undersökningen inriktades på att dokumentera eventuella anläggningars och fynds läge, eventuella kulturlagers förekomst och tjocklek samt att genom okulär besiktning och metalldetektering samla in föremålsfynd längs med den aktuella sträckan. Samtliga anläggningar och fynd mättes in med GNSS Nätverks-RTK med cm-noggrannhet. 5

8 Figur 3. VA-schaktet i relation till bytomtsgränsen. Tidigare undersökningsområden (Sydgasundersökningarna) är också markerade. Källa: FMIS. Skala 1:8000. Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Platsen för Önnerups medeltida by ligger på en obetydlig höjdsträckning mellan Lund och Öresundskusten. Jordarten är huvudsakligen moränlera. Strax norr om bytomten finns ett tidigare våtmarksområde med avrinning genom Åsbäcken mot sydväst ner mot Höje å. HISTORIK Önnerups by var en av byarna i Fjelie socken, knappt m söder om kyrkbyn Fjelie. Byn nämns första gången i skriftliga källor 1269 då en gård testamenterades till domkyrkan i Lund. Kyrkan verkar under medeltiden dominerat markägandet i byn och på 1700-talet stod kyrkan för en tredjedel av gårdarna. Efter enskiftet fanns endast tre jordbruksfastigheter kvar inom bytomten. 6

9 Figur 4. Schakt och fornlämningsgränser på ortofoto från Lantmäteriet. Skala 1:5000. Tidigare undersökningar Önnerups bytomt berördes av undersökningarna inför Sydgasledningen på talet. Inom bytomten gjordes två undersökningar, en för huvudledningen år 1983 samt en för en grenledning 1984 (figur 4). Den totala undersökningsytan utgjorde knappt 5 % av bytomten (Pettersson 1996). I byns södra del påträffades ett långhus från romersk järnålder. Fem av byns totalt 18 historiskt kända gårdslägen berördes av schaktningen. Byns bebyggelseutveckling kunde följas från etableringen under sent 900-tal fram till byns upplösning vid enskiftet i början av 1800-talet. Förändringar under tidens lopp i form av omregleringar, ägosplittring och ödeläggelser kunde ses i materialet. Byggnadsskickets variationer i en skånsk landsby avspeglades i de olika hustyperna som dokumenterades. Det totala antalet anläggningar var 2 142, varav merparten utgjordes av stolphål, gropar och rännor. Totalt 23 olika hus undersöktes samt ett stort antal brunnar och kulturlager (figur 5). Fyndmaterialet från främst brunnsfyllningar och kulturlager var mycket stort (4 564 fyndposter) och speglade bland annat lantbefolkningens kontaktnät och materiella kultur under medeltiden. 7

10 Figur 5. Sydgasschaktens läge i relation till skifteskarta från 1768 med dokumenterade hus inlagda. Efter Pettersson 1996 (figur 8). Schaktets ungefärliga läge inlagt. Kartstudier inför den nu aktuella undersökningen tydde på att VA-schaktet skulle dras sydväst om området för den år 1984 utförda undersökningen, där en tidigmedeltida hallbyggnad av trelleborgstyp med ett rikhaltigt fyndmaterial undersöktes. Fynden utgjordes bl.a. av 15 kg AII-keramik, kamfragment, nålar, mindre smycken och söljor. Huset daterades till 1000-talets mitt (ibid). Troligtvis skulle även schaktet komma att beröra läget för gård nr 11 (figur 5). 8

11 Figur 6. Schakt och dokumenterade anläggningar i relation till fornminnesgränserna enligt FMIS. Se även tabell 1 för mer detaljerad information om anläggningarna. Skala 1:800. Undersökningsresultat Schaktningen påbörjades i norr vid anslutningspunkten till befintliga VAledningar. Därefter grävde man över Sydgas huvudledning (ett 0,6 m tjockt stålrör med naturgas), med gasvakt närvarande. Första schaktsträckan gick från vägen mitt i byn och cirka 20 m åt sydost (figur 6). Här syntes nedgrävningen för gasledningen relativt tydligt. Topografiskt låg denna schaktsträcka i en svacka. Vägbanan låg på en höjdsträckning norr därom. Söderut kunde man ana en höjdplatå, förmodligen där gård 11 legat. Vidare schaktning skedde genom att man i ett första svep tog bort matjorden längs med hela sträckan. Matjordstäcket var inte särskilt kraftigt till en början (0,3 m), men tilltog i tjocklek i sydost (som mest 0,7 m). Under matjorden sågs en del mörka färgningar i moränleran. Sammanlagt identifierades 22 arkeologiska objekt (figur 6, tabell 1, bilaga 1). Tabell 1. Dokumenterade arkeologiska objekt Anläggningstyp Antal Brunnar 3 Diken 5 Gropar 9 Lager 5 Summa 22 9

12 Figur 7. Inmätta fynd. Se även bilaga 2. Skala 1:900. Efter att matjorden var borttagen och anläggningarna inmätta började man om i nordväst och schaktade då på djupet, ner ett stycke i moränleran. Hela schaktet var cirka 1 m brett i ytan och 0,8 i botten. Totalt schaktdjup var ungefär 1,5 m. I samband med djupschaktningen kunde några av anläggningarna dokumenteras i profil (genom fotografering). Efter schaktningen gicks matjordshögarna som lagts upp söder om schaktet igenom med metalldetektor och samtliga fynd mättes in. När matjorden lagts tillbaka i schaktet gjordes ännu en detektering över de igenfyllda schakten. Sammanlagt påträffades 32 metallföremål (bilaga 2). Dessutom hittades ett flintavslag. Metallföremålen bestämdes av Bertil Helgesson (bilaga 2). Bland dessa finns ett västlaviskt knivslidesbeslag som kan dateras till talen (fyndnr 18, figur 8). Ett liknande beslag påträffades vid undersökningarna på 1980-talet (Pettersson muntligen). Figur 8. Fynd nr 18. Västslaviskt knivslidesbeslag (före konservering). Foto: Erik Johansson,. Utvärdering Schaktet genom bytomten var relativt smalt och möjligheten till mer omfattande informationsinhämtning därför begränsad. Förekommande anläggningar kunde dock mätas in och fotograferas och ett antal metallfynd i matjorden som berördes av schaktningen togs tillvara genom metalldetektering. Ytorna för de äldre Sydgasundersökningarna har inte gått att passa in med någon större tillförlitlighet till de ytor som anges i FMIS, men troligtvis har det nu aktuella schaktet främst berört läget för gård nr 11 och möjligen tangerat gård 5. 10

13 Referenser LITTERATUR Pettersson, C Medeltida bytomt. Önnerup 4:3. Fjelie socken. Stamledning. Fjelie P20. Grenledning Nöbbelöv P1. RAÄ 12. I: Räf, E. (red). Skåne på längden. Sydgasundersökningarna Riksantikvarieämbetet Lund. Rapport UV Syd 1996:58. INTERNET FMIS MUNTLIG INFORMATION Pettersson, C. Information om knivslidesbeslaget från undersökningarna på 1980-talet i Önnerup. I publikationen (Pettersson 1996, figur 48) tolkat som möjligt rembeslag till hästutrustning. 11

14 Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: Länsstyrelsen i Skåne dnr: Datum för beslut: Län: Skåne län Kommun: Lomma kommun Socken: Fjelie socken Fastighet: del av Önnerup 4:3 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: Y koordinat: M ö.h. Cirka 8 m ö.h. Fältarbetstid: Antal arbetsdagar: 2 Antal arkeologtimmar: 16 Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: Cirka m 2 Undersökt yta: 178 m 2 Platschef: Joakim Frejd Personal: Joakim Frejd, Erik Johansson Underkonsulter: - Företagare: Stiftelsen Akademihemman Tidigare undersökningar: Sydgas 1983 och 1984 Fynd: Historiska museet, Lunds universitet (LUHM ) Dokumentationsmaterial: Regionmuseets arkiv, Kristianstad 12

15 Bilagor BILAGA 1. ARKEOLOGISKA OBJEKT Nr Typ Beskrivning N E 205 Dike , , Lager , , Lager , , Brunn Träkol och bränd lera i ytan. Rund form. I profil mycket djup. Brunn? , , Brunn Rundade kanter. 1,4 m djup , , Lager , , Lager Gult lerlager ovanpå , , Grop , , Grop , , Grop , , Grop , , Brunn Större grop med runda kanter. Möjligen , ,113 brunn. 267 Grop , , Dike , , Dike , , Dike , , Grop Större nedgrävning med matjordsaktig , ,136 fyllning. 288 Grop Större grop, något mörk (sotig?) fyllning , , Dike , , Grop Liten rund grop, sotig med träkolsfläckar , , Grop Som 298 fast större och med "ljus kant". Gul , ,904 och rödbrun (bränd?) lera i profilen ovanför (mot NO). 307 Lager Större lager. 298 och 302 verkade ligga , ,672 ovanpå detta. Kulturlager? Gårdsläge? Såg mer ut som ett stort dike i profilen. Djurben. 13

16 BILAGA 2. FYND Nr ID Material Sakord Antal Vikt Flinta Flintavslag CU-leg Klump, smälta CU-leg Ben till malmgryta CU-leg Bleck, eldpåverkat Järn Ring ? Koks? CU-leg Föremål, del av. Lock till något? Ovalt med plantliknande ornamentik på utsidan. Till snusdosa eller liknande Bly Blyinfattning till fönster? CU-leg Nål? Ev. till nätbindning eller annat liknande hantverk CU-leg Huvud till prydnadsnål tal?? Bly Klump Bly Muskötkula med gjuttapp CU-leg Mynt Christian IX 2 öre CU-leg Knapp med blommotiv, nyare tid CU-leg Knapp med stjärnmotiv, nyare tid Bly Muskötkula Bly Knapp, nyare tid CU-leg Västslaviskt knivskidesbeslag. Datering CU-leg Bleck Bly Klump CU-leg Bleck Bly Klump Bly Bleck CU-leg Mynt eller bleck? Bly Klump CU-leg Föremål, del av. Går ej att avgöra vad det är CU-leg Bleck CU-leg Sölja. Troligen 1600-tal CU-leg. Bokspänne. Eftermedeltida eller 1700-tal Järn Föremål, möjligen bultlåsnyckel, men kan lika gärna vara från något jordbruksredskap? CU-leg Sölja CU-leg Föremål, odefinierbart

17 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE Åhus, Kristianstad & Vä. Schaktningsövervakningar , C4 Energi AB. Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 2. Åhus, Kristianstad & Vä. Schaktningsövervakningar , C4 Teknik VA. Kristianstad kommun. Fredrik Grehn. 3. Vankiva 9:6. Boplatslämningar och gravar. Vankiva socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 4. Skatan 19, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län Avgränsande arkeologisk förundersökning Therese Ohlsson. 5. RAÄ Norra Vram 37:1. Norra Vrams kyrkogård. Schaktningsövervakning Joakim Frejd. 6. Del av Norra Åsum 1:13 och Åsumtorp 54:36. Boplatslämningar vid Hammarsjön. Kristianstad socken och kommun, Skåne län Ylva Wickberg. 7. Mötesspår Hässleholm-Kristianstad och ny väg 2023 vid Attarp. Ignaberga socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning Tony Björk. 8. Tullstorp 180:22. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Arkeologisk utredning Fredrik Grehn. 9. RAÄ Fjelie 12:1. Önnerups bytomt. Schaktningsövervakning Joakim Frejd. 15

18

19 DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.

20 SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2019:9