Kort om gymnasiesärskolan

Relevanta dokument
Kort om gymnasiesärskolan

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

Programmet för fordonsvård och godshantering

Programmet för samhälle, natur och språk

Programmet för hantverk och produktion

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Programmet för administration, handel och varuhantering

Programmet för hälsa, vård och omsorg

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

Programmet för skog, mark och djur

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation

REVIDERAD Kort om Särskild utbildning för vuxna

Programmet för hotell, restaurang och bageri

Kort om särskild utbildning för vuxna

TILL ELEVEN. Kort om Särskild utbildning för vuxna

Svensk författningssamling

gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan

Bygga broar Gymnasiesärskolan och arbetslivet. Bengt Weidow Undervisningsråd

Sammanfattning Lättläst version

GÖTEBORG 16 mars 2011

Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program Jälla-4

Nationellt och. Fyrisskolans gymnasiesärskola. Individuellt program Fyris E

Kort om gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan

Vi erbjuder följande program. Välkommen till oss!

Lidingö gymnasiesärskola

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasiesärskolan

Grundsärskolan är till för ditt barn

Vi erbjuder följande program. Välkommen till oss!

Plan för utbildning introduktionsprogrammen (IM) läsåret 19/20

Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner i gymnasiesärskolan

Gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagt lärande. Gymnasieskola 2011

Gymnasiegemensamma ämnen

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde!

Svensk författningssamling

Gymnasieskolan De viktigaste förändringarna:

Utbildningsavdelningen (13)

Svensk författningssamling

Grundsärskolan är till för ditt barn

Svensk författningssamling

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

Grundsärskolan är till för ditt barn

RYK-träff Gammelkroppa 28 okt. 2009

APL i gymnasiesärskolan vad vet vi?

Skolverket. Cecilia Hågemark, undervisningsråd. Växjö 9 oktober 2018

Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program

Ansvar och uppdrag. Senast uppdaterad

Plan för utbildning gällande:

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Aktuellt från Skolverket

För unga år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

En evig kamp!? Skolans uppdrag. Generella kompetenser Specialförberedelser

Svensk författningssamling

DETTA ÄR GYMNASIESKOLAN

Välkommen till gymnasieskolan!

Välkommen att studera på Särskild undervisning för vuxna

För ansökan till nationella program och individuella programmen se nästa sida!

Svensk författningssamling

Gymnasiesärskolan 2019/2020

Lokal plan för gymnasieskolans introduktionsprogram

1. Vad händer i år? 2. Skolsystemet. 3. Vilka gymnasieprogram finns det? 4. Hur är programmen uppbyggda? 5. Två typer av gymnasieexamen

Nyheter om gymnasiesärskolan mm

Individuella programmen GySär13

Beslut Yttrandet, daterat den 17 oktober 2017, antas och överlämnas till kommunstyrelsen för beslut.

Utbildningsplaner för Introduktionsprogrammen läsåret

Om gymnasiesärskolearbetet

Lärarkonferens om Gy2011

Valet till gymnasiet. Ekholmsskolan, 16 november 2017 Information till föräldrar. Johan Dahlberg Studie- och yrkesvägledare vägledningskompetens.

Introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

SKOLLAGEN. Delegationsordning rörande skollag och gymnasieförordning inom Öknaskolans verksamhetsområde. 1 kap Inledande bestämmelser

Gymnasiereformen i korthet

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni Bengt Weidow

Svensk författningssamling

Gymnasiesärskolans program för estetiska verksamheter lokalisering 2020

Plan för Sunne kommuns introduktionsprogram KS2019/288/07

Individuellt program. Fyrisskolans gymnasiesärskola. Fyris F

Skollag (2010:800) kap.15-17

Detta är gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Detta är gymnasieskolan

Beslut för gymnasiesärskola

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Beslut för gymnasiesärskola

Hej alla sökanden till Särskild utbildning för vuxna (SUV)! Här kommer en folder om kurserna inför hösten -14.

Gymnasieinformation. Gymnasiegemensamma ämnen: ämnen som ingår på alla program.

Nytt från Skolverket. Särskolans Rikskonferens Bengt Weidow Undervisningsråd

Plan för utbildningar på Introduktionsprogram

Särskolan är till för ditt barn

Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr Handläggare Margareta Nenzén

Plan för introduktionsprogrammen. Mölndals stad Utbildningsnämnden

Välkommen till Gymnasieinformation!

Utbildningsplan för introduktionsprogrammen i Håbo kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fridegårdsgymnasiet

Regeringsuppdrag. Översyn av kursplaner och kunskapskrav. Nya betygsskalan: A, C och E. Verksamhetspoäng

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram 2019/2020

Transkript:

Kort om gymnasiesärskolan

Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto: Michael McLain Beställningsnummer: 12:1295 Stockholm 2012

Gymnasiesärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper. Gymnasiesärskolan ska ha en stor flexibilitet för att eleverna utifrån sina förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. 3

Vem är gymnasiesärskolan till för? Utbildningen i gymnasiesärskolan ska vara öppen för ungdomar vars skolplikt har upphört och som inte bedöms ha förutsättningar att nå upp till gymnasieskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Det är elevens hemkommun som beslutar om en elev tillhör målgruppen för gymnasiesärskolan. Beslutet ska föregås av en utredning som innehåller en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Den som arbetar inom skolväsendet ska underrätta elevens rektor om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om något som tyder på att en elev i gymnasiesärskolan inte tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. En rektor som får sådana upplysningar ska anmäla detta till elevens hemkommun. Hemkommunen ska skyndsamt utreda frågan. 4

Skollag Gymnasieförordning Läroplan Programmål Ämnesplan/ ämnesområdesplan Dokument som styr gymnasiesärskolan skollag gymnasieförordning läroplan programmål ämnesplaner/ämnesområdesplaner. 5

Omfattning Elever i gymnasiesärskolan har en garanterad undervisningstid på minst 3 600 undervisningstimmar om 60 minuter fördelade på fyra läsår. Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för varje kurs och för varje ämnesområde. Individuell studieplan För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Den individuella studieplanen ska innehålla information om vilken studieväg eleven går på, de val av kurser eller ämnesområden som eleven har gjort, eleven följer ett fullständigt eller utökat program, vilka kurser som ingår i elevens fullständiga program och, om eleven följer ett utökat program, vilka kurser som ligger utanför det fullständiga programmet, samt eleven följer ett reducerat program och i vilken omfattning, samt om möjligt vilka kurser som har tagits bort. Gymnasiesärskolans program Gymnasiesärskolan består av nationella och individuella program. De nationella programmen De nationella programmen är: programmet för administration, handel och varuhantering, programmet för estetiska verksamheter, programmet för fastighet, anläggning och byggnation, programmet för fordonsvård och godshantering, programmet för hantverk och produktion, programmet för hotell, restaurang och bageri, programmet för hälsa, vård och omsorg, programmet för samhälle, natur och språk samt programmet för skog, mark och djur. 6

Programmål För varje nationellt program finns det programmål. Programmålen beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen samt mål för gymnasiesärskolearbetet. Programstruktur Omfattningen av studierna på nationella program anges i gymnasiesärskolepoäng. Ett fullständigt nationellt program omfattar 2 500 poäng. Gymnasiesärskolegemensamma ämnen 900 poäng Programgemensamma ämnen 400 600 poäng Programfördjupning 700 900 poäng Individuellt val 200 poäng Gymnasiesärskolearbete 100 poäng Svenska/svenska som andraspråk 200 p Engelska 100 p Matematik 100 p Idrott och hälsa 200 p Estetisk verksamhet 100 p Samhällskunskap 50 p Religionskunskap 50 p Historia 50 p Naturkunskap 50 p Gymnasiesärskolegemensamma ämnen Det finns tio ämnen som är gymnasiesärskolegemensamma och som därmed läses av elever på alla nationella program i gymnasiesärskolan. 7

Programgemensamma ämnen För varje program i gymnasiesärskolan finns ämnen som är gemensamma för programmet och som ska läsas av alla elever på programmet. De ger programmet dess karaktär. Programfördjupning Programfördjupningen innehåller ämnen och kurser som ligger inom ramen för programmålen och programmets karaktär. De kompletterar och fördjupar de programgemensamma ämnena. Kurserna inom programfördjupningen ökar bland annat elevernas förberedelse för yrkesverksamhet. Skolverket beslutar om vilka kurser som får erbjudas som programfördjupning på respektive program. Det är därefter huvudmannen som beslutar vilka av dessa kurser som erbjuds. Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som individuellt val. Som individuellt val har dock eleven alltid rätt att läsa en kurs i idrott och hälsa och en kurs i hem- och konsumentkunskap. Gymnasiesärskolearbete På alla program ska eleven genomföra ett gymnasiesärskolearbete om 100 poäng. Gymnasiesärskolearbetet ska genomföras inom ramen för programmålen och utgå från helheten i elevens utbildning. De hundra poängen visar på omfattningen av elevens arbetsinsats. På programmet för samhälle, natur och språk ska gymnasiesärskolearbetet visa elevens förmåga att utföra vanligt förekommande arbetsuppgifter inom ett yrkesområde. För övriga nationella program gäller att gymnasiesärskolearbetet ska visa att eleven är förberedd för ett yrkesområde som gäller för programmet. Därför är det naturligt att gymnasiesärskolearbetet genomförs i slutet av utbildningen. Mål för gymnasiesärskolearbetet ingår som en del av programmålen. Det är utifrån målen för gymnasiesärskolearbetet som läraren bedömer om elevens gymnasiesärskolearbete är godkänt eller inte. Ett godkänt gymnasiesärskolearbetet betygsätts med beteckningen E. För en elev som inte nått målen för gymnasiesärskolearbetet ska betyg inte sättas. 8

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) Arbetsplatsförlagt lärande (APL) innebär att eleven genomför delar av utbildningen på en eller flera arbetsplatser utanför skolan. Det arbetsplatsförlagda lärandet ska, förutom att bidra till att eleven utvecklar yrkeskunskaper, också bidra till att eleven förstår yrkeskulturen, blir en del av yrkesgemenskapen på en arbetsplats och utvecklar en yrkesidentitet. Därför är det arbetsplatsförlagda lärandet en central del i utbildningen på samtliga nationella program. Innehållet i det arbetsplatsförlagda lärandet styrs av ämnesplanerna. Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma på alla nationella program i minst 22 veckor. 9

Gymnasial lärlingsutbildning i gymnasiesärskolan Gymnasial lärlingsutbildning får finnas inom de nationella programmen. Minst häften av utbildningstiden ska vara förlagd till en eller flera arbetsplatser. Ämnesplanens struktur För varje ämne finns det en ämnesplan. Ämnesplanen är uppbyggd på samma sätt för alla ämnen i gymnasiesärskolan. I ämnesplanen finns dels beskrivningar av ämnet som helhet, dels beskrivningar av varje kurs som ingår i ämnet. För varje kurs anges centralt innehåll och kunskapskrav. Nedan kommenteras varje del i ämnesplanen. Ämnets namn Ämnesplanen inleds med en kort beskrivning av ämnet eller kunskapsområdet som ämnet behandlar. Ämnets syfte Texten under rubriken Ämnets syfte består av två delar, en text som beskriver syftet med undervisningen och ett antal mål. Syftet inleds med en beskrivning av vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Syftet avslutas med numrerade målpunkter som förtydligar vad av syftet som läraren ska betygssätta. Kurser i ämnet Under denna rubrik anges vilka kurser som ingår i ämnet och om och i så fall hur de bygger på varandra. Här anges också vilka av målen som respektive kurs omfattar samt omfattningen i gymnasiesärskolepoäng. Centralt innehåll Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen i varje kurs för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. Kunskapskrav Det finns preciserade kunskapskrav för betygsstegen E, C och A för varje kurs. Kunskapskraven utgår från målen och beskriver vilka kunskaper som krävs för respektive betyg. 10

Betygsskalan På de nationella programmen ska betyg sättas på varje avslutad kurs och efter gymnasiesärskolearbetet. Som betyg för godkända resultat på en kurs ska någon av beteckningarna E, D, C, B eller A användas. Högsta betyg betecknas med A och lägsta betyg med E. Bedömningen görs med hjälp av de kunskapskrav som gäller för kursen. Det finns fastställda kunskapskrav för betygsstegen E, C och A. Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. För den elev som inte har uppnått kraven för betyget E, ska betyg inte sättas De individuella programmen Utbildning på ett individuellt program ska erbjudas elever som inte kan följa utbildningen på ett nationellt program. 11

De individuella programmen ska bestå av följande ämnesområden: estetisk verksamhet, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, natur och miljö, individ och samhälle, språk och kommunikation. Praktik får ingå i ett individuellt program om det är till nytta för eleven. Kombination av ämnesområden och ämnen Rektorn får besluta att en elev som läser på ett individuellt program ska läsa en kombination av ämnen från nationella program och ämnesområden om eleven har förutsättningar för det. Ett sådant beslut ska dokumenteras i den individuella studieplanen. Ämnesområdesplanens struktur För varje ämnesområde finns det en ämnesområdesplan. Ämnesområdesplanen är uppbyggd på samma sätt för alla ämnesområden i gymnasiesärskolan. Ämnesområdets namn Ämnesområdesplanen inleds med en kort beskrivning av ämnesområdet. Ämnesområdets syfte Texten under rubriken Ämnesområdets syfte består av två delar, en text som beskriver syftet med undervisningen och ett antal mål. Syftet inleds med en text som beskriver vilka kunskaper som eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i ämnet. Syftet avslutas med numrerade målpunkter. Centralt innehåll Det centrala innehållet anger vad som ska behandlas i undervisningen inom varje ämnesområde för att eleverna ska få möjlighet att utveckla de kunskaper som beskrivs i målen. 12

Kravnivåer Det finns kravnivåer för grundläggande kunskaper och för fördjupade kunskaper. Kravnivåerna utgår från målen och visar med vilken kvalitet eleven visar sitt kunnande i förhållande till målen. Kravnivåerna ger läraren möjlighet att möta varje elevs behov av utmaningar i lärandet och att följa upp elevens kunskapsutveckling Betyg sätts inte på ämnesområden i gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolebevis Efter en gymnasiesärskoleutbildning ska eleven få ett gymnasiesärskolebevis. Gymnasiesärskolebeviset ska beskriva vilka kunskaper och erfarenheter eleven har med sig från gymnasiesärskolan. Det ska innehålla information om vilket program eleven har gått, vilka ämnesområden eller kurser eleven har läst, kursernas omfattning i poäng och ämnesområdenas omfattning, betyg, inriktning på elevens arbetsplatsförlagda lärande, samt information om elevens gymnasiesärskolearbete. 13

Gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) Hemkommunen ansvarar för att elever från grundsärskolan erbjuds yrkesintroduktion och individuellt alternativ inom gymnasieskolans introduktionsprogram om de önskar sådan utbildning. Hemkommunen får också erbjuda språkintroduktion till elever som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp. Yrkesintroduktion Yrkesintroduktion vänder sig till alla ungdomar som saknar godkända betyg för behörighet till ett yrkesprogram. Eleverna ska få en yrkesinriktad utbildning som underlättar för dem att etablera sig på arbetsmarknaden eller som leder till studier på ett yrkesprogram. Individuellt alternativ Individuellt alternativ förbereder elever till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Utbildningen utformas för enskild elev och vänder sig till ungdomar som saknar behörighet till ett nationellt yrkesprogram. Språkintroduktion Språkintroduktion är en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för ungdomar som nyligen anlänt till Sverige. Språkintroduktion syftar till att eleven ska gå vidare till annan utbildning. 14