Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters

Relevanta dokument
Rapport 2016:02. Fiskräkning i Säveån Jonsereds övre fiskväg

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE. Fiskevårdsteknik AB

Ål i Göta älv. Rapport 2016:38

Sammanställning av fiskvandring förbi Fällfors, Byskeälven

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

Skiss på uppföljningsprogram för Säveåns Natura 2000-områden och naturreservat i Partille och Lerums kommuner

Vebro Industri. Ålvandring Uppföljning av åtgärder för ålens passage av Vessige Kraftverk. Henrik Jacobson

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

VATTENKRAFT. Information om. renovering av Långforsens vattenkraftstation INFORMATION FR ÅN JÄMTKR AF T

Handlingsprogram för ål. Delrapport. Erik Sparrevik

Alternativ ålyngeluppsamling

Miljöanpassning av vattenkraften. Har vi de verktyg som behövs?

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran.

knare? Kan vi räkna ål i fiskräknare? Vilken information kan vi få? Vad kan utvecklas? Fiskevårdsteknik AB

VARJE ÅR DÖR MER ÄN 100 TON ÅL I DE SVENSKA VATTENKRAFTVERKEN OCH NU RISKERAR DEN ATT HELT UTROTAS!

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2013

Lax- och öringstammens utveckling i Göta Älv och Säveån fram till och med år 2015

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

PROJEKT FISKTRAPPA TILL MÖLLEBÄCKEN

Fiskevård (Habitatvård) i Säveån - aktuella projekt nu och i framtiden.

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Figur 1: Karta över Motala Ströms avrinningsområde (den skuggade delen). Bilden är hämtad från SMHI:s vattenwebb.

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Till Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten, efterfrågade synpunkter 103 Ätran. Diarienummer

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Vandringshinder för fisk i Torrebergabäcken

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Säkerheten vid våra kraftverk

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Vattenkraften och miljön

I. Naturlig reproduktion. II. Anvisningar 2012

Uppflyttning av lekfisk i Nissan 2013

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Medbogardialog Attarpsdammen. Välkomna!

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Projektplan för Den levande Nyköpingsån

Fiskpassager i Nedre Dalälven

Uppvandringskontrollen i Testeboån 2010

Samtliga inventerade vattendrag

Förstudie av fiskväg vid Sjuntorps kraftverk i Slumpån

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Damminventering inom Avasund

MILJÖENHETEN. Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk. Författare: Jenny Sörensen Sarlin 2015:1

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Projekt Leduån. Patrik / Ove Segerljung. Projekt Leduån

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

RAPPORT 2015/2 FISKUNDERSÖKNINGAR. i Fyrisån 2015

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Elfiske i Jönköpings kommun 2016

Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):

TOLLEREDS ÖFVRE KRAFTSTATION

Göta älv nedan Vänern

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Ål i Göta älv. Provisoriska ålledare i Lilla Edet åren 2011, 2012, 2013 och 2014 och ålledare 1901 till 2014 i Olidan.

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

BAKGRUND TILL PROJEKT FISKTRAPPA FÖRBI KRAFTVERKET I NYKARLEBY

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Miljöhänsyn vid dammar och kraftverk

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

PM Geoteknik. Resmo fastighets AB. Ryk 2:7, Lilla Edet. Göteborg

Havs- och vattenmyndigheten Box GÖTEBORG

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Ålvandring till Kåsjön åtgärdsplan för Kåbäcken

Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten

Befintliga åtgärder för vandringsfisk

Klarälvens vattenråds samrådsyttrande till Fortum inför lagligförklaring och ombyggnad Brattfallet

Framtida FoU inom Krafttag ål

Det är hög tid att vända blicken mot broderlandet i söder, där chanserna att fånga stora, feta blanklaxar nu är bättre än någonsin.

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Ålförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,

Samrådsredogörelse

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Schakt i Uppsala. Nedläggning av optokabel 2007 & Bent Syse. RAÄ 88 Uppsala Uppland

Bevakning av bladsvampar Del 2. Effekt av bekämpning vid olika tidpunkter efter första angrepp.

Detaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG

Fiskvandring i Smedjeån


Göta älv och Vänern är ålens viktigaste vatten!

Elfiske i Jönköpings kommun 2011

TVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

STUDIER AV ÅLBESTÅND OCH ÅLMIGRATION MED FISKRÄKNARE RAPPORT 2017:447

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Naturinsatser mildrar kraftverkens skador

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Lule älv. Beskrivning av vattendraget

Fiskeregler för Rämshyttans fiskevårdsområde

Transkript:

Rapport Ålyngelvandring i Hedefors sommaren 2006 Prel rapport av Stefan Larsson West Waters 2006-11-01 Bakgrund Med anledning av att vattendomen för Hedefors Kraftstation i Säveåns vattensystem skall omprövas för tillskapandet av ny fiskväg förbi Hedefors kraftverksdamm har Länsstyrelsen i Västra Götaland tillsammans med Kammarkollegiet beslutat att en uppföljning av ålyngelvandringen omkring och förbi dammen skulle utföras sommaren 2006. Fiskvandringshindret vid Hedefors är ett definitivt vandringshinder för lax-fiskar medan det för ål är ett mycket svårforcerat vandringshinder. Det har under senare år konstaterats att det verkat mycket svårt för ålyngel att forcera dammen under sin vandring uppströms i Säveåns vattensystem. En orsak till detta är naturligtvis den höga fallhöjden, ca 7-8m, men även det faktum att dammen i sitt nuvarande utförande har lodräta släta betongväggar som är mycket svåra för ålyngel att forcera. Figur: Flygfoto Sivertsson I den nu gällande vattendomen från 1945/47 för Hedefors Kraftverksdamm står att För ålynglets framkomlighet ålägges ägaren till anläggningen att på fiskeriintendentens anmodan tillse att fiskväg eller uppsamlingsplats iordningställes. Under tiden före 1982 fanns ålledare och troligen även ålsamlare i funktion av äldre modell, dokumentation för detta föreligger ej. Fortfarande syns rester av de gamla ledarna på olika platser vid dammbyggnaden i form av tuber, hållare för ledare samt gamla ventilsystem m.m.

Restaurering av ålyngelledare 2005 År 1982 ersattes de gamla ålledarna som var preparerade med ris (Mårten Kristofferson, per. komm.) med en ny typ av ålyngelledare av Piasawa-kvastmodell med vandringsmedia bestående av styva borst som använts med framgång på många andra ställen i bl.a. Göta Älv vid Lilla Edet och Trollhättan. Det är fortfarande oklart om och hur effektiv den då installerade ålyngelledaren fungerade. Under senare delen av 90-talet och under åren 2000-2005 var ålyngelledaren i Hedefors under allmänt förfall och i huvudsak ur funktion och varje år kom rapporter om hur lokalbefolkningen i Hedefors by engagerat sig i att lyfta upp tusentals ålyngel förbi kraftverksdammen. Under år 2004 fick länsstyrelsen i Västra Götaland en anmälan om att ålyngelledaren i Hedefors Kraftverksdamm inte fungerade, varpå ansvarig handläggare på vattenenheten där ålade kraftverksägaren att tillse att ålyngelledaren skulle sättas i funktionsdugligt bruk igen. Under våren 2005 restaurerades ålyngelledaren i Hedefors på så vis att delar av den gamla revs ut och ersattes av nya ledarlådor etc. Samtidigt togs resterna av det gamla vandringsmediets piasawaborst bort. Nya piasawa-borst av specialmodell för ålyngelledare gick ej att införskaffa. Därför ersattes de av ett nytt vandringsmedium bestående av s.k. konstgräs som bedömdes vara likvärdigt eller bättre än det gamla. Figur: Ny ålyngelledare 2005 med konstgräs som vandringsmedie Föreliggande rapport beskriver erfarenheter kring hur den restaurerade och reviderade ålyngelsamlaren fungerat samt hur ålynglen uppträtt i samband med deras försök att forcera Hedefors Kraftverksdamm under sommaren 2006

Metoder Hedeforsdammen med kringområde har besökts under ca 40 tillfällen sen kvällstid under tiden 2006-06-30 till 2006-09-08, genomsnittliga tidpunkten för besöken var ca 23.00, med tätare besök under första veckorna i juli då ålyngeluppsteget var som intensivast. Vid besöken har antalet ålyngel som försökt forcera Hedeforsdammen skattats, storleksförhållanden uppmätts, samt väder- och vattenmängd bedömts. Framför allt har ålynglens vägar och uppehållslokaler i och omkring vandringshindret studerats. Vid ett antal tillfällen har ansträngningar gjorts för att med håv fånga och därefter lyfta upp ålynglen så att de isattes strax ovanströms Hedeforsdammen på samma vis som lokalboende i Hedefors by gjort under det senaste årtiondet. Detta har indirekt inneburit att det varit svårt att skatta hur många av de ålar som försökt forcera dammen som återkommit natt efter natt efter misslyckade forceringsförsök. Ålyngel samt 25-cmål i håvtransport Hedefors 2007-07-07

Resultat och observationer Primär data med antal observerade ålyngel under tiden för undersökningen finns presenterat i bilaga 1 Figurer med observationernas och vandringsrörelsernas rumsliga fördelning finns i bilaga 2 Vandringsförsökens tidsfördelning Undersökningen startade strax efter midsommar, eftersom besked om resurser till undersökningen gavs först då. Observationerna skedde sedan till den 8 september, efter detta har bara sporadiska besök gjorts vid dammen. Erfarenhetsmässigt, och även jämfört med litteraturuppgifter, sker ålyngeluppsteget på våra breddgrader under tiden juli-augusti, något som även stöds av de uppgifter lokalbefolkningen vid Hedefors givit om ålyngeluppsteget föregående år. En ganska distinkt topp på uppstegsförsöken för ålyngel år 2006 var under första hälften av juli med max mellan 6:e och 12:e juli. Vid samtliga besökstillfällen under denna intensivuppstegsperiod var det varje natt mer än 100 exemplar som försökte ta sig uppför dammen, med maximalt ca 800 ålyngel den 11 juli. Före detta observerades endast enstaka ålyngel vid dammen. Efter mitten av juli var mängden uppstigande ålyngel mindre men vid ett antal tillfällen försökte mer än 100 ålyngel (18/7, 19/7, 27/7 och 11/8) ta sig upp och förbi dammen. Hedefors Kraftverksdamm - Säveåns vattensystem, damm 2 från utloppet antal uppstigande ålyngel juni - september 900 800 700 600 500 400 Antal ålar 300 200 100 0 2006-06-30 2006-07-07 2006-07-14 2006-07-21 2006-07-28 2006-08-04 2006-08-11 2006-08-18 2006-08-25 2006-09-01 2006-09-08 Figur 1: Ålyngeobservationernas fördelning över tiden vid Hedefors kraftverksdamm.

Vandringsförsökens rumsfördelning Undersökningen har fokuserat på ålynglens uppträdande på östra sidan av Säveån vid dammen mellan där ålyngelledaren mynnar i kraftverkspoolen och de lodräta dammväggarna vid utskovsdammen där det är känt att ålynglen koncentrerar sina uppvandringsförsök. Vid några tillfällen har även den västra sidan av pooldammen undersökts, fr.a. vid de tillfällen då många ålyngel konstaterats vid östra sidan. Inte vid något tillfälle under 2006 har ålyngel synts till på västra sidan, troligen p.g.a. att vattenflödet här är mycket starkare än på östra sidan av poolen. Figur: Foto Hedeforsdammen Orange pil = vandringsrörelser för ålyngel 2006 Sammanfattningsvis kan konstateras att huvuddelen av ålynglen missar den nyrenoverade ålyngelledaren eftersom de följer den största lockevattenmängden som sipprar under mynningen på ålyngelledaren. Vid några tillfällen har dock ålyngel konstaterars både i ledaren och i den ålyngelsamlare som är byggd emellan dammluckan och instegsmynningen i ledaren, ca 5 m uppströms mynningen. Vid det ställe där huvudmängden ålyngel stiger upp från dammpoolen ligger stora stenar som gör att det är mycket svårt att fånga in ålynglen mot ledaren på ett effektivt sätt. I praktiken innebär detta att huvuddelen av ålynglen samlar sig alldeles under de lodräta väggarna på utskovsluckan och under natten försöker de ta sig hela vägen upp för den fuktiga lodräta väggen. Eftersom den allra översta delen på dammluckan lutar åt för ålynglen olämpligt håll bakåt och ut över dammen så har ålynglen över huvud taget ingen möjlighet att ta sig förbi hindret, varför dammen i nuläget jkan ses som ett definitivt vandringshinder för ålynglen, om inte en fungerande ålyngelledare finns som kan leda dem förbi dammen.

Figur: Hedeforsdammen Ålledare: Orange pil=huvud vandringsrörelser för ålyngel 2006 Streckad pil=vandringsväg för ål som hittar ålledare Foto: Skiss över hur hur ålynglen rör sig på dammluckan, orange pil visar yta som ålyngel med svårighet kan forcera, röd pi= yta som ålynglen inte kan forcera, d.v.s. definitivt vandringshinder.

Ålarnas storleksfördelning Vid samtliga tillfällen då ålyngel noterats vid Hedeforsdammen har även ungefärliga medel-, min- o maxlängder uppskattats. Olika storlekar förekommer mellan ca 8 cm och upp till ca 35cm. Av de ålyngel som verkligen försökt forcera sluthindret i dammen = den lodräta dammväggen har endast de mest småväxta ålynglen noterats kunna ta sig upp på dammluckan. Inga ålyngel i storlek över 12 cm har setts klättra framgångsrikt på dammlyckan, detta beroende på att det endast är mycket lätta exemplar som med självhäftningsförmågan mot det lodräta mer eller mindre fuktiga underlaget på dammluckan som utgör själva sluthindret i kraftverksdammen. Figur: Ålyngel av storlek ca 12 cm i ålyngelledare. Figur: Ålyngel i storlekar ca 8-12 cm under uppvandringsförsök vid dammluckefoten. I jämförelse med storleken på de (tidigare) uppvandrande ålynglen vid ålyngelsamlaren vid Vattenfalls anläggning i Trollhättan i Göta Älv, d.v.s. samma huvudflodsystem som Säveån, så är ålynglen vid Hedefors något mindre. I jämförelse med de i Ätran upvandrande ålynglen är dock Hedeforsexemplaren större. Framför alt verkar spridningen i storleksklasser vid Hedefors vara större än Trollhättan och Herting, något som kan indikera att ålyngelpassagen vid nedströms liggande Jonseredsdammen inte fungerar bra.

Figur: Ålyngel av storlek ca 12 20 cm under uppsteget (missat ålyngelledaren!).

Jämförelse med tidigare uppgifter De enda uppgifter som funnits tillgängliga för jämförelse är muntlig information från kringboende i Hedefors by som med jämna mellanrum konstaterat att ålynglen haft stora svårigheter att ta sig upp förbi Hedeforsdammen. Arne Johanssson Hedefors by 2005-07-30 Ålynglen har minskat sista åren men under slutet av 90-talet lyfte vi tusentals ålyngel för bi dammen. De stod i hundratals i vattensamlingar alldeles nedanför dammen. Niklas Lindh sportfiskare i området 2005-06-23 Det är en skandal att inte ålynglen kan ta sig förbi Hedefors, kraftbolaget borde göra något nu, redan denna säsong. Niklas Lindh har även skrivit insändare i Lerums Tidning om ålyngelvandringen i Hedefors. Rekommendationer inför fiskväg kanalisera lockevattnet täta så att inget spillvatten uppstår annat än i lockevattnet uppför lodrätt vandringsmedie vid utskovsdammen båda innerkanter. OBS - gäller även om omlöp bygges eftersom erfarenheter (Danmark-Gudenåverket) visar att ålynglen kan välja att ta annan väg än omlöpet. alternativt/eller dessutom justera in nedre del på befintlig ledare så att ålynglen lättare hittar in i ledaren ifall omlöp bygges, bygg in ålyngelvandringsmöjlighet, jfr Gudenån, Danmark Parallell ålyngelledare lägges då bredvid fiskkanalen, Se till och övervaka, eventuellt revidera så att ålyngelpassagen vid Jonsered fungerar,eventuellt komplettera med nya lägen i Jonsered. Övriga rekommendationer: se till att även utvandringen underlättas detta kan bestå i justering av gallerbredden (nu 70mm!) vid rensgallret i Hedefors det bör även bestå i en tillrättalagd ålevekuering i samband med rensanordningen alternativt bör utfångst av vuxna ålar vid Floda kraftverk övervägas för transport till kusten, detta bör även övervägas vid Solveden mellan Mjörn o Sävelången.! Utred om ålyngelutplanteringen i andra sjöar i Säveåsystemet (t.ex. Ömmern) i nuläget kan anses motiverat och försvarbart.

Bilaga 1 Åluppstegsmonitoring Hedefors 2006 Arbete utfört av West Waters enterprise/stefan Larsson för Kammarkollegiet 2006 datum tid start tid slut Totaltid Antal ålar Antal ålar Timmar Inom uppskattat Antal ålar I ledaren Antal ålar Ålarnas längdmått i samlare Medel Max Min 2006-06-30 23:30 01:00 1.5 0 0 0 0 2006-07-04 23:00 00:00 1 0 0 0 0 2006-07-05 23:30 00:00 0.5 5-20 10 0 1 12 25 10 2006-07-06 22:45 00:15 1.5 500-1000 750 4 3 18 25 10 2006-07-07 23:30 00:45 1.25 200-500 300 1 0 15 30 10 2006-07-08 23:00 23:45 0.75 400-800 600 2 0 18 25 10 2006-07-09 22:45 00:00 1.25 300-600 400 0 0 12 25 8 2006-07-10 23:30 00:30 1 100-200 150 0 1 12 30 12 2006-07-11 23:00 00:15 1.25 500-1000 800 6 2 15 25 8 2006-07-13 23:00 00:30 1.5 50-300 200 0 0 15 10 2006-07-15 23:00 00:00 1 25-200 100 2 1 18 25 10 2006-07-16 23:00 23:45 1 25-200 100 1 0 15 25 8 2006-07-17 22:45 00:00 0.75 25-100 50 0 0 18 30 12 2006-07-18 23:30 00:30 1.25 50-300 200 3 0 12 25 8 2006-07-19 23:00 00:15 1 24-200 100 1 1 12 25 2006-07-20 23:00 00:15 1 10-50 25 0 0 15 30 10 2006-07-22 23:30 00:30 1.25 5-50 15 0 0 15 25 10 2006-07-23 23:00 24:00:00 1 5-20 10 0 0 18 25 8 2006-07-24 23:00 24:00:00 1 20-100 50 2 0 15 30 12 2006-07-25 23:55 01:00 1 10-50 25 0 0 18 25 8 2006-07-26 22:45 00:15 1.5 50-250 75 1 0 12 30 8 2006-07-27 23:00 24:00:00 1 100-200 150 2 0 15 20 10 2006-07-28 23:30 00:30 1.25 5-20 10 0 0 15 25 8 2006-07-29 23:00 24:00:00 1 10-100 25 0 1 18 25 10 2006-07-30 22:30 23:30:00 1 20-100 50 1 0 15 30 10 2006-08-02 22:45 24:00:00 1.25 5-20 10 0 0 18 25 10 2006-08-04 22:30 23:30:00 1 0 0 0 0 8 2006-08-07 22:45 00:15 1.5 10-50 25 0 0 13 20 12 2006-08-09 23:00 24:00:00 1 25-100 50 1 0 18 25 8 2006-08-11 22:30 23:30:00 1 50-250 100 0 0 12 25 10 2006-08-13 22:45 24:00:00 1.25 10-50 25 0 0 12 25 10 2006-08-16 23:00 24:00:00 1 0 0 0 0 2006-08-19 22:45 24:00:00 1.25 5-20 10 0 0 12 25 8 2006-08-21 23:00 24:00:00 1 5-20 10 0 1 12 25 8 2006-08-24 22:30 23:30:00 1 5-20 10 0 0 15 25 10 2006-08-26 22:00 23:00:00 1 0 0 0 0 2006-08-28 22:00 23:00 1.5 10-50 20 0 2 15 25 12 2006-08-30 22:00 23:30 1.5 5-10 5 0 0 20 20 10 2006-09-02 22:30 23:00 0.5 0 0 2006-09-05 22:30 23:00 0.5 0 2006-09-08 23:00 00:00 1 5-20 10 0 0 25 20 15 Medellängder: Summor: 44.75 27 13 15.294 26.3 9.67

Bilaga 2 Hedefors Kraftverk, Säveåns vattensystem Ålyngel vandringsrörelser 2006-juni-augusti ArcView GIS-vy, primärkarteunderlag från Lerums Kommun, medgivande 2006-09-25 OBS Får ej spridas utan tillstånd, kontaktperson Bertil Jonsson, Lerums kommun