Gymnasieenheten 1 (5) Konsekvensutredning avseende förslag till föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner i gymnasiesärskolan Konsekvensutredning Skolverket avser med stöd av 1 kap 4 och 5a gymnasieförordningen (2010:2039) att besluta om föreskrifter om ämnesplaner och ämnesområdesplaner för gymnasiesärskolan. Enligt 4 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning ska myndigheten, innan den beslutar om föreskrifter, utreda de kostnadsmässiga och andra konsekvenser som föreskrifterna medför. En sådan konsekvensutredning följer nedan. De ämnesplaner som Skolverket avser att föreskriva om och som berörs av denna konsekvensutredning framgår av bilaga 1. 1. Bakgrund, beskrivning av problemet och vad som ska uppnås Regeringen har gett Skolverket i uppdrag (U2011/7077/GV) att fastställa ämnesplaner för samtliga ämnen som får finnas i gymnasiesärskolan och fastställa kunskapskrav för betygsstegen A, C och E. Ämnesplanerna ska innehålla en eller flera kurser och följa samma struktur som ämnesplanerna i gymnasieskolan. Ämnesplanerna ska även kunna tillämpas inom särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå. Vidare har regeringen gett Skolverket i uppdrag att fastställa ämnesområdesplaner för samtliga ämnesområden som får finnas i gymnasiesärskolan. För varje ämnesområdesplan ska det finnas två kravnivåer, en för grundläggande kunskaper och en för fördjupade kunskaper. Av förordning (2011:555) med instruktion för Statens skolverk framgår att Skolverket ska utforma styrdokument, i det här fallet ämnesplaner och ämnesområdesplaner, som är tydliga och kan förstås av berörda målgrupper för att bidra till en likvärdig bedömning och ökad måluppfyllelse. Skolverket ska, enligt regeringsuppdraget, utforma de karaktärsämnen som erbjuds så att dessa svarar mot aktuella och möjliga arbetstillfällen för personer med utvecklingsstörning. Vidare ska programfördjupningen utformas efter samråd med arbetsmarknadens parter. Skolverket har tagit fram förslag till föreskrifter om ämnesplaner och kunskapskrav samt ämnesområdesplaner för ämnesområden med kravnivåer. Under arbetets gång har förslagen publicerats på Skolverkets webbplats för att ge skolor, branscher, och andra berörda möjlighet att inkomma med synpunkter. 2. Alternativa lösningar Enligt skollagen ska utbildningen i gymnasiesärskolan vara likvärdig varhelst den anordnas i landet. Det är Skolverkets bedömning att man inte kan uppnå
2 (5) likvärdighet i ämnet enbart genom andra lösningar, som till exempel med hjälp av informationsinsatser. För att få den styrande effekten som krävs för att utbildningen ska bli likvärdig måste ämnes- och ämnesområdesplanerna därför beslutas som föreskrifter. 3. Berörda 1. Huvudmannen för utbildningen (kommuner, landsting och fristående huvudmän). 2. De gymnasiesärskolor som kommer att anordna undervisning i ett eller flera av de nio nationella programmen med tillhörande ämnen samt de individuella programmen med tillhörande ämnesområdesplaner. I detta arbete berörs rektorn, lärarna samt studie- och yrkesvägledarna 3. Eleverna i gymnasiesärskolan och inom särskild utbildning för vuxna 4. Företag (som anordnar arbetsplatsförlagt lärande) 5. Producenter av läromedel Reformeringen av gymnasiesärskolan medför att programstrukturen reformeras. Vidare förändras gymnasiesärskolans målgrupp. Dessa reformeringar tillsammans med att elevkullarnas storlek årligen förändras, gör det på förhand omöjligt att avgöra hur många elever som kommer att välja respektive program. Det är inte heller möjligt att veta hur många skolor som kommer att erbjuda de olika programmen. Däremot är det möjligt att uppskatta antalet elever i gymnasiesärskolan till årligen 2 500 3 000. Det är svårt att överblicka hur många företag i punkterna 4 och 5 som kommer att beröras, eftersom detta är avhängigt hur många elever som väljer utbildning inom de olika branscherna, hur skolorna väljer att arbetsplatsförlägga utbildning m.m. 4. Kostnadsmässiga och andra konsekvenser för de berörda (6 4) För de berörda kan följande kostnadsmässiga och andra konsekvenser uppstå med anledning av ämnesplanerna. 4.1. Huvudman 4.1.1. Kompetensutveckling Enligt skollagen har huvudmannen för utbildningen ansvar för att personalen får den kompetensutveckling de behöver och att lärare har nödvändiga insikter i de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Med utgångspunkt i de förväntningar som den nya gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna ställer att eleverna i större utsträckning än tidigare ska vara bättre förberedda för arbetslivet, kan detta komma att medföra ökade behov av kompetensutveckling för lärarna.
3 (5) Tillkomsten av ämnen vars innehåll saknar motsvarighet i den nuvarande gymnasiesärskolan, fritids- och friskvårdsverksamhet, geografi, historia, moderna språk samt vård och omsorg, innebär att skolor måste tillse att undervisande lärare i dessa ämnen har erforderlig kompetens. 4.1.2. Inköp Ämnesplanerna fritids- och friskvårdsverksamhet samt vård och omsorg saknar motsvarighet i den nuvarande gymnasiesärskolan. Det innebär att när huvudmän för gymnasiesärskolor och särskild utbildning för vuxna väljer att erbjuda kurser i dessa ämnen och rektor beslutar att undervisningen ska förläggas till skolan så innebär det en initial kostnad. Ämnet fritids- och friskvårdsverksamhet fodrar tillgång till lämplig utrustning för olika slag av friluftsliv. Ämnet vård och omsorg fodrar tillgång till tekniska hjälpmedel för att träna vissa arbetsmoment och för enklare undersökningar. Det kan t.ex. gälla höj- och sänkbar säng, rullstol, rullator samt instrument, verktyg och andra hjälpmedel. I övriga ämnen utgår Skolverket ifrån att skolorna redan nu bedriver en ändamålsenlig och modern utbildning med tillgång på tidsenlig utrustning. För andra ämnen och ämnesområden orsakar Skolverkets föreskrifter därför inte huvudmannen några ökade kostnader för inköp. 4.1.3. Lokaler Kurs i ämnet hem- och konsumentkunskap ska av huvudmannen erbjudas alla elever i gymnasiesärskolan som ett alternativ i elevernas individuella val. För att bedriva undervisning i ämnet fodras bl.a. tillgång till kök. Flertalet gymnasiesärskolor har i dag antingen egna lokaler eller har på annat sätt tillgång till lämpliga undervisningslokaler. För de gymnasiesärskolor som i dag saknar tillgång till lämpliga lokaler innebär ämnet en kostnad för huvudmannen att anskaffa tillgång till sådan. 4.2. Rektor, lärare samt studie- och yrkesvägledare Rektor påverkas av föreskriften då denne initialt måste sätta sig in i ämnesplaner och ämnesområdesplaner för att kunna organisera utbildningen på skolan på ett lämpligt sätt och för att kunna fungera som pedagogisk ledare. Lärare påverkas av föreskriften eftersom även denne initialt kommer att behöva få mer kompetensutveckling än normalt, för att kunna sätta sig in i de nya ämnesplaner och ämnesområdesplaner. Studie- och yrkesvägledare behöver också kompetensutveckling för att kunna ge eleverna information om alla nya ämnen. 4.3. Elever Kostnadsmässigt får de föreslagna ämnesplanerna och ämnesområdesplanerna inga konsekvenser för elever.
4 (5) En konsekvens av ämnesplanerna för elever är däremot att dessa ska få ett större yrkeskunnande och därmed komma närmare en anställning när de avslutar sin utbildning i gymnasiesärskolan eller inom särskild utbildning för vuxna. 4.4. Företag Företag inom de branscher som bedriver verksamhet inom yrkesområden som kan komma att genomföras i form av arbetsplatsförlagt lärande kommer att påverkas. Sådana företag blir en part i utbildningens genomförande. För dessa företag blir det dels ett initialt merarbete att bli informerad om nya ämnesplaner och dels ett merarbete i början på de perioder då elever är på arbetsplatser. På längre sikt finns dock goda möjligheter att elevernas arbetsresultat kompenserar för detta merarbete. Det gäller i synnerhet om företagens insatser i början på de perioder som elever varit på arbetsplatser varit ambitiösa. Vidare kommer företag att påverkas positivt av ämnesplanerna eftersom elever kommer att nå ett yrkeskunnande som i större utsträckning motsvarar arbetslivets behov. 4.5. Producenter av läromedel Producenter av läromedel påverkas av de föreslagna ämnesplanerna. Det gäller uppenbart de ämnesplaner som saknar motsvarighet i den gamla gymnasiesärskolan: fritids- och friskvårdsverksamhet, geografi, historia, moderna språk samt vård och omsorg. Det ska påpekas att det i dag saknas aktuella och lämpliga läromedel i många ämnen för elever i gymnasiesärskolan. Det gäller i synnerhet läromedel i karaktärsämnen. 5. Överensstämmelse med EU-lagstiftning (6 5) Föreskrifterna på detta område har ingen anknytning till de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. 6. Ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser (6 6 ) I samband med genomförandet av regeringsuppdraget avseende programmål och ämnesplaner för gymnasiesärskolan m.m. kommer ett omfattande behov av informationsinsatser att uppstå. Målgrupper för informationen är i första hand huvudmän för landets alla gymnasiesärskolor och särskild utbildning för vuxna, såväl offentliga som fristående, rektorer, lärare samt studie- och yrkesvalslärare. Även hos andra grupper som berörs av gymnasiereformen, exempelvis föräldrar, uppstår behov av informationsinsatser. Skolverket planerar följande informationsinsatser. Under hösten 2012 genomför Skolverket riksomfattande konferenser för skolhuvudmän, rektorer, lärare samt studie- och yrkesvägledare. I samband med de olika konferenserna kommer också informationsmaterial att tas fram. Dessutom sprids information till olika målgrupper via Skolverkets webbplats och via olika sociala medier.
5 (5) 7. Antalet berörda företag och vilka branscher de är verksamma i samt storleken på företagen (7 1) De företag som berörs direkt av förslaget är landets samtliga fristående gymnasiesärskolor. Läsåret 2011/2012 fanns det 283 gymnasiesärskolor (varav 37 med enskild huvudman) och 211 kommuner som anordnade särvux. Antalet företag som nämns under rubrikerna 4.4 ovan är mycket svårt att bedöma. De yrkesområden som berörs är: administration, handel och varuhantering, bageri och konditori, bygg och anläggning, fastighetsskötsel, fordonsvård, godshantering, hantverk, hotell, restaurang och storhushåll, industriell tillverkning, kultur och media, naturbruk, renhållning, och vård- och omsorgsarbete. 8. Vilken tidsåtgång kan regleringen föra med sig för företagen och vad innebär den för företagens administrativa kostnader (7 2) Gymnasiesärskolereformen i sig kommer initialt att medföra ökad tidsåtgång och ökade administrativa kostnader för skolorna. Detta beror på att skolorna måste anpassa sina system till exempelvis den nya betygsskalan, nya nationella program m.m. Skolverkets ämnesplaner och ämnesområdesplaner ska dock styra vad undervisningen i ämnet ska handla om och därför påverkar inte innehållet i dessa skolornas administrativa kostnader. Tidsåtgången för exempelvis kompetensutveckling är helt beroende på vilken kompetens som redan idag finns på skolorna. Det är därmed svårt att överblicka vilken tidsåtgång regleringen medför. Innehållet i ämnesplanerna och ämnesområdesplanerna leder inte till några andra ökade administrativa kostnader för skolorna.