DGV 2004 Sammanställning över utförd verksamhet 2004 SGU-rapport 2005:12 DGV 2004 Databas för grundvattenförekomster och vattentäkter Sammanställning över utförd verksamhet 2004 Magdalena Thorsbrink, Linda Ahlström, Lena Ojala, Elin Mellqvist & Lars-Ove Lång SGU-rapport 2005:12
INNEHÅLL Innehåll... 1 Insamling DGV1... 3 Förberedelse för insamling DGV2... 3 Kemianalyser... 4 Insamling... 4 Inlagring... 5 Utvecklingsarbete... 6 Säkerhet... 6 Informationsinsatser... 7 Användning av DGV-data... 7 Referenser... 8 Bilaga 1. Brevet till landets Miljö- och hälsakontor angående insamling av övriga vattentäkter Bilaga 2. Sammanställning av enkätsvar rörande inventering av övriga vattentäkter 1
2
INSAMLING DGV1 Insamlingen av data från allmänna vattentäkter har fortsatt under året. Med allmänna vattentäkter avses anläggningar som anges vara allmänna enligt Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244). Informationen som samlas in berör vattentäktens typ, uttagsmängder, uppgifter om vattendom, distributionsområde/-en, hydrogeologiska förhållanden och vattenskydd. Därutöver ställs ett antal bedömningsfrågor rörande bl a eventuella vattenkvalitetsproblem. Under våren 2004 togs kontakt med drygt 40 kommuner för att uppmuntra till inmatning. Vid årsskiftet 2004-2005 hade ca 175 kommuner angett att rapporteringen till DGV var klar. Detta är 25 fler kommuner än vid föregående årsskifte. FÖRBEREDELSER FÖR INSAMLING DGV2 Ett stort arbete har under 2004 varit att skapa ett webbaserat inmatningsformulär för insamling av information om de övriga vattentäkterna. Med övriga vattentäkter avses anläggningar som inte omfattas av Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (1970:244) men som omfattas av EG:s ramdirektiv för vatten (EG 2000) på grund av uttagets storlek. Vattentäkter som producerar mer än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer omfattas. Databasen har utvecklats för att anpassas till de frågor som kommer att omfattas av det nya formuläret. I formuläret kommer färre uppgifter att efterfrågas än för de allmänna vattentäkterna. Orsaken är att det är kommunens miljö- och hälsoskyddskontor eller motsvarande i egenskap av tillsynsmyndighet enligt Livsmedelsverkets Föreskrifter och allmänna råd om livsmedelstillsyn m.m. (SLVFS 1990:10) som lämnar informationen och inte som tidigare för allmänna vattentäkter dess huvudman. I augusti 2004 skickades ett brev till landets miljö- och hälsoskyddskontor eller motsvarande inför insamlingen av information om övriga vattentäkter. I brevet informerades kommunerna om vilka vattentäkter som SGU önskar få information om och hur insamlingen är tänkt att gå till. Som en bilaga bifogades en inventeringsblankett med den information som SGU avser samla in. Brevet återfinns i bilaga 1. Många av de vattentäkter som omfattas av EG:s ramdirektiv för vatten och miljömålet Grundvatten av god kvalitet, men som inte är allmänna, måste även identifieras enligt Livsmedelsverkets nya dricksvattenföreskrifter som gäller fr.o.m. 25 december 2003 (Livsmedelsverket 2001). Målsättningen med utskicket i augusti, var förutom att informera om arbetet med DGV, att identifieringen av vattentäkter för de båda syftena bättre skulle kunna samordnas. I utskicket i augusti bifogades även en enkät med målet att få en överblick över de aktiviteter som pågår vad gäller övriga vattentäkter i kommunerna. De 142 enkätsvar som inkom visade att 105 kommuner har eller planerar att inventera dessa övriga vattentäkter främst för att följa upp att Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter efterlevs. I åtta av dessa 142 kommuner finns inte någon övrig vattentäkt. En sammanställning av enkätsvaren gjordes som publicerades på hemsidan, se bilaga 2. Målet är att uppgifterna om de övriga vattentäkterna kommer att kunna matas in av kommunerna via ett webbaserat inmatningsformulär under början av 2005. SGU kommer att gå ut med information till kommunerna med närmare instruktioner om den webbaserade inmatningen så snart webbformuläret är klart. 3
KEMIANALYSER Insamling Arbetet med insamling av data om grundvattnets kemiska sammansättning påbörjades i december 2003. SGU efterfrågade medgivande från de kommuner som då rapporterat in vattentäkter till DGV om digital överföring av vattenkemiska analyser från det laboratorium som kommunen anlitar. Totalt omfattades drygt 140 kommuner som anlitar analysföretagen AnalyCen eller Alcontrol av denna förfrågan. Under 2004 efterfrågades medgivande om överföring av vattenkemiska analyser från ytterligare 34 kommuner. Vid slutet av 2004 hade medgivande från nära 150 kommuner och kommunala bolag erhållits. Status kemi medgivande Ej utskick Medgivande lämnat Ej svar/avvaktande Figur 1. Status medgivande till överföring av vattenkemiska analyser till DGV Data överfördes under sommaren och början av hösten från laboratorierna Alcontrol och AnalyCen till SGU i det s.k. Interlab-formatet version 2.0. Interlab är det format som används för överföring av analysdata från vatten- och livsmedelslaboratorier till de databassystem som används i den kommunala verksamheten. Totalt har 44991 analyser överförts från de båda laboratorierna till SGU. 4
Inlagring Det första steget vid inlagring i DGV av kemianalyser är att tillföra varje kemianalys rätt vattentäkt inlagrad i DGV. Detta arbete inleddes under hösten. Kopplingarna har utförts på olika sätt; till vattenverk, vattentäktsområde eller brunn. I en kopplingstabell (tabell 1) anges kopplingsmetod med en bokstav beroende på om koppling kunnat göras, och i så fall till vad och hur kopplingen utförts. Tabell 1. Beskrivning av kopplingstyper som använts i arbetet med kemikopplingarna. VV = vattenverk, VTOMR = vattentäktsområde. Beskrivning av kopplingstyp A B C D E F G Koppling kan för närvarande ej göras VV-namn finns, flera VTOMR Namn på VTOMR finns VV-namn finns, endast ett VTOMR VV-namn finns, endast ett VTOMR och en brunn VV är känt och brunnsnamn finns. Ytvatten, koppling ej utförd Kvaliteten på kopplingen har bedömts enligt tabell 2. De flesta kopplingar som har kunnat göras bedöms vara bra (22361 av 23588 kopplade analyser). Endast ett mindre antal kopplingar har bedömts vara ganska bra eller osäkra. Tabell 2. Beskrivning av kopplingskvalitet som använts i arbetet med kemikopplingarna. Beskrivning av kopplingskvalitet 1 Kopplingen bedöms vara bra; exakt stavat namn, etc. 2 Kopplingen bedöms vara ganska bra; små skillnader i stavning, etc. 3 Kopplingen bedöms vara osäker; stora skillnader i stavning, etc. 4 Koppling har ej kunnat göras Totalt 21404 kemianalyser har ej kopplats till en vattentäkt. Den största kategorin som ej har kopplats är de prover som kommer från ytvatten (totalt 10541 analyser). Ytvatten-analyser har inte prioriterats i den pågående uppbyggnaden av DGV. Ytterligare 10862 analyser har inte kunnat kopplats av olika orsaker, se tabell 3. En del kemiprover har varit bristfälligt märkta, i vissa fall har bara sifferkoder använts på kemiprovet och i andra fall har de varit dåligt märkta på andra sätt, exempelvis har namn på vattentäkt saknats. I andra fall har uppgifter om vattentäkten inte funnits inlagrad i DGV. Vattenprover från andra platser än kommunala vattenverk har också funnits med bland provresultaten från analysföretagen. Det är t.ex. analysresultat från vattenprov tagna på industrivatten eller ur observationsrör. 5
Tabell 3. Orsaker till att koppling mellan kemianalys och vattentäkt ej kunnat utföras. Orsak Antal Prov ej märkt 8087 VV saknas i DGV 2274 Industrivatten 469 Obs rör 32 Utvecklingsarbete SGU arbetar med att finna ett sätt att förbättra och automatisera kopplingsmomentet. Ett första steg mot en effektivare hantering av analysuppgifter bör vara att tydligare reglera den information som lämnas på provens följesedel som berör provtagningspunkten. Ett problem som uppdagats i arbetet med överföringen av analyser från laboratorium är att olika benämningar används för samma ämne. Detta trots att laboratorierna levererar i enlighet med Interlab 2.0-formatet. En förklaring är att Interlab endast styr de första tecknen på varje ämnesnamn och tillåter att ämnesnamnet har olika ändelser. Vidare är Interlab-formatets lista över ämnen ej fullständig, då många ämnen saknas. Problemen med ämnesnamn ska under 2005 lösas med en översättningstabell, där varje ämne kommer att få en unik kod och varje variant på respektive ämne översätts till denna unika kod. I framtiden fylls denna tabell på med ämnesnamn i samband med att data inkommer från laboratorium. Översättningstabellen fylls dock endast på med nya namn vid leverans från laboratorium, vilket innebär att antalet tillkommande ämnesnamn bör minska efterhand. SÄKERHET SGU erhöll från Lantmäteriet (LMV) 2004-11-22 tillstånd i enlighet med Lagen om skydd för landskapsinformation (1993:1742) att sprida vattenförsörjningsdata ur DGV. Ett möte hölls i november med anledning av ansökan om spridningstillstånd gällande vattentäktsinformation. Medverkade gjorde deltagare från säkerhetspolisen, Lantmäteriet, Livsmedelsverket och SGU. Vid mötet fastslogs att detaljerad lägesinformation (koordinater och fastighetsuppgifter) i DGV kommer omfattas av sekretess enligt sekretesslagen (1980:100, 2 kapitlet 2 ). Arbetet med att fastställa säkerhetsrutinerna för DGV har fortsatt under året. Bland annat har en preliminär informationsklassning av data i DGV tagits fram. Vidare har rutiner för internt handhavande av data inklusive direktiv för ansvarsroller och behörigheter framtagits. De föreslagna rutinerna och informationsklassningen kommer att delges Säpo under början av 2005. 6
INFORMATIONSINSATSER Innehållet i DGV sammanställdes under hösten i en rapport (Ojala m.fl. 2004). Rapporten distribuerades bl a till samtliga länsstyrelser och gjordes tillgänglig på SGUs hemsida. SGUs hemsida har löpande uppdaterats med information om verksamheten i DGV-projektet. Ett faktablad om DGV togs fram under våren. Detta har använts för att förmedla kännedom om DGV vid VA-mässan i Älvsjö i september, vid externa besök på SGU samt vid externa SGUföredrag med anknytning till DGV. I samband med informationsmöten och seminarier rörande EG:s ramdirektiv för vatten och miljömålet Grundvatten av god kvalitet har information om DGV förts ut. Exempel på deltagare i dessa sammanhang är länsstyrelser, vattenmyndigheter, kommuner, andra myndigheter och brunnsborrare. Information om DGV har även under året förmedlats till SGU:s styrelse, SGU:s veteraner, personal och studerande vid Geovetarcentrum i Göteborg och besökande studenter. På föreningen Vattens IT-möte 19-20 oktober i Uppsala föreläste Lena Ojala och Magdalena Thorsbrink om DGV. ANVÄNDNING AV DATA Inom ramen för arbetet med EGs ramdirektiv för vatten och den första karakteriseringen av grundvattenförkomster i Sverige (SGU projekt nr 42136) har data i DGV under 2004 utgjort ett viktigt underlag. Uppgifterna om grundvattentäkterna i DGV har använts för att lokalisera de grundvattenförekomster där allmänna vattenuttag görs. Rapportering till EU kommer att göras den 22 mars 2005. Som underlag för det forsatta arbetet med distriktsvis inventering av grundvattenförekomster har en enkel vägledning tagits fram i ett gemensamt projekt mellan SGU och länsstyrelsen i Västra Götalands län (SGU projekt nr 42038) under ledning av Lars- Ove Lång. Inom ramen för miljömålsarbetet på SGU tas underlag fram för indikatorer. Inom projektet för att ta fram indikatorer för vägsaltanvändningen och dess påverkan på grundvattnet (SGU projekt nr 42132) har data i DGV använts för att få en uppfattning om antalet allmänna grundvattentäkter i närheten av det statliga vägnätet. Resultaten har publicerats i SGU rapporten 2004:13 Vägsalt användning och påverkan på grundvattnet. Under 2004 har FOU-projeket Uppföljning av miljömålet Grundvatten av god kvalitet med hjälp DGV pågått under ledning av Lena Maxe. Inom ramen för detta projekt har bl. a indikatorn som visar i vilken utsträckning allmänna grundvattentäkter har vattenskyddsområde färdigställts. Denna indikator baseras helt på uppgifterna i DGV. Statusen vad gäller vattenskyddsområden, baserat på uppgifter i DGV, redovisades i Miljömålsrådets uppföljning av miljömålen (de Facto 2004). Uppgifter från DGV har också utgjort underlag i miljömålsprojektet Badelundaåsen (SGU projekt nr 42124) under ledning av Lena Ojala. DGV har använts för att lokalisera allmänna vattenuttag samt för jämförelse av informationen i DGV med annan vattentäktsinformation insamlad genom SGUs kartering. Dataleveranser har under året skett till Länsstyrelserna i Västra Götaland, Stockholm och Västernorrland inom ramen för deras miljömålsarbete och arbete med Ramdirektivet för vatten. Data från DGV har vidare använts som underlag i en studie rörande förekomsten av uran i allmänna vattentäkter som utförts av Statens Strålskyddsinstitut (SSI). DGV har använts för att få reda på de geologiska förhållandena vid respektive vattentäkt som fanns inlagrade i DGV och som omfattades av studien. 7
REFERENSER EG, 2000: Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 okt. 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder inom vattenpolitikens område. de Facto, 2004: Miljömålen når vi dem? Miljömålsrådets uppföljning av Sveriges 15 miljömål. Livsmedelsverket, 2001: Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLV FS 2001:30. Ojala, L. & Mellqvist, E., 2004: Vägsalt användning och påverkan på grundvattnet. SGU rapport 2004:13. Ojala, L., Thorsbrink, M., Lång, L.-O., & Mellqvist, E. 2004: Information om kommunala vattentäkter i DGV September 2004. SGU-rapport 2004:15. 8