Verksamhetsplan för Finsam MittSkåne 2018 med inriktning på 2019 och 2020 Godkänd av förbundsstyrelsen 2017-09-27
2 1. Inledning Samordningsförbundet är ett för samverkansparterna gemensamt men självständigt samordningsorgan som fattar beslut i eget namn. Här igenom fås legitimitet för att utveckla effektivare arbetssätt. Samordningsförbundet förfogar över gemensamma resurser och fattar beslut om deras fördelning utifrån individers behov. Samordningsförbundet skall också stödja samarbetet mellan de samverkande parternas professioner. Det kan finansiera insatser som finns inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. Det kan också finansiera insatser som är av förebyggande karaktär. Samordningsförbundet Eslöv, Höör och Hörby med arbetsnamnet MittSkåne bildades 2011-04-01 i enighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (2003:1210) och är en fristående juridisk person. Ingående parter i förbundet är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt kommunerna Eslöv, Höör och Hörby. Ägarsamtal genomförs en gång om året. Insatserna inom den finansiella samordningen skall avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. De samlade resurserna ska användas så effektivt som möjligt. Det kan vara särskilt svårt att rehabilitera personer som har en kombination av medicinska, psykiska, sociala och arbetsmarknadsmässiga problem. Dessa människor riskerar att hamna i en gråzon mellan olika aktörers ansvarsområde, eftersom de insatser som behövs inte faller enbart inom en aktörs ansvarsområde. För att få hållbara lösningar är det nödvändigt att aktörerna samordnar sina insatser. Samverkan och samordning är viktiga medel för att motverka att människor blir utan rehabilitering. Samordningen blir effektivare eftersom parterna har ett gemensamt intresse av samverkan. I uppgiften att stödja samverkan innebär det bland annat att förbundet kan finansiera utbildnings- och informationsinsatser med syfte att förbättra samarbetet mellan olika personalgrupper, men också för att klarlägga respektive aktörs uppdrag och ansvar. Det finns ett starkt engagemang i vårt samordningsförbund och en vilja att se resultat vilket är grunden för allt utvecklingsarbete.
3 2. Samordningsförbundets Vision Tänk nytt- komplexa problem kräver annorlunda lösningar! Åtgärda - gemensamma behov skapar god samverkan med hållbara resultat! Genomföra- att våga prova det okända och möjliggöra nya vägar utifrån medborgarnas egna förutsättningar! 3. Behovsgrupper Samordningsförbundets uppdrag omfattar och berör medlemskommunernas invånare i ålder, 16 64 år och som är i behov av någon rehabiliteringsinsats. Många människor idag utgör en oanvänd arbetskraftsresurs men skulle genom djupare samverkan mellan myndigheterna kunna få bättre förutsättningar att bli en del av arbetslivet. Personer med någon form av funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Personer som befinner sig i utanförskap på grund av etablering, sociala och eller ekonomiska svårigheter. Ungdomar som är utan arbete eller studier. 4. Mål Genom att samordna ekonomiska resurser, ges bättre förutsättningar för att utveckla en helhetssyn utifrån individens behov, där myndigheterna tar ett samlat ansvar för insatserna. Samordningsförbundet ska arbeta för att koordineringen av arbetsrelaterat rehabiliteringsområde mellan medlemsorganisationerna förbättras och utvecklas. Vårt mål är att maximera nyttan både ur ett individ- och samhällsperspektiv genom att; 1. ge stöd och uppmuntran till idéer som sen kan formas till insatser och olika processer. Genomförandet ska ha hög kvalité och påverka livsvillkoren för de medborgare som är i behov av rehabiliteringsinsatser. 2. genom att knyta forskningsvärlden till oss på ett naturligt sätt tar vi vara på varandras kunskaper och erfarenheter. Vi ska fånga upp goda exempel, metoder och arbetssätt och arbeta in dessa i de ordinarie verksamheterna.
4 3. vi ska skapa arenor och mötesplatser, som gynnar kunskapsöverföring vilket också möjliggör nya konstellationer att samverka i. Vi ska aktivt arbeta tillsammans med det civila samhället samt medverka till en rymligare arbetsmarknad. 5. Verksamhet Trots ständiga omorganisationer med nya chefer och handläggare finns det en god grundstruktur för samverkan inom Finsam MittSkåne att bygga vidare på. Vi måste därför fortsätta att ständigt utveckla, förändra och anpassa vår verksamhet efter de verkliga behov som finns ute hos myndigheterna. Det är också viktigt att ständigt motivera verksamheterna att se möjligheter, vinster och besparingar som görs för både personal och den enskilde medborgaren genom att öka och fördjupa samarbetet. a) Strukturarbete. Vi fortsätter de kommande åren med att arbeta aktivt för att öka den strukturella samverkan. För att nå goda och framförallt varaktiga resultat krävs det en förändring eller förändrat arbetssätt även i medlemmarnas organisationer. Samverkansutvecklande aktiviteter bidrar till att öka kunskap och förståelse om varandras roller och uppdrag. Vi vet att i möten av olika slag uppstår möjligheterna att hitta andras kompetenser och utifrån det bilda nya blandade grupper som tillsammans kan lösa svåra uppgifter som blir positivt för den enskilde medborgaren. Vi planerar därför även de närmaste åren för att hålla gemensamma utbildningar, temadagar kring specifika behovsgrupper och problemområden, frukostmöten, seminarier, mässor och andra aktiviteter. b) Insatser. I våra insatser kräver vi att någon av parterna äger insatsen och därmed tar ett större ansvar för genomförandet och implementeringen. Flera myndigheter inom MittSkåne eller aktörer utifrån ska ingå i insatsen liksom att ansvarig personal såsom insatsledare och eller processledare ska komma från någon av våra parter.
5 Insats Oden. Vi har ett gemensamt ansvar att förhindra att ungdomar hamnar i utanförskap. Misslyckad etablering i samhället drabbar inte bara den enskilde utan i slutändan hela samhället! Detta är utgångspunkten i den ungdomssatsning som fortfarande pågår i förbundet. Även om det sedan starten har varit många unga människor som fått hjälp, finns det så mycket mer att göra. Två heltidstjänster fortsätter att arbeta med de mest resurskrävande ungdomarna enligt nuvarande arbetssätt under tiden som det arbetas med en utlokalisering av insatsen. Malmö högskola samlar ihop fakta, önskemål och idéer från verksamheterna för att lägga förslag på möjligheter att arbeta vidare med nuvarande och kommande ungdomar som är i behov av Odens arbetssätt. Det är viktigt att deltagarna får en bra överlämning, att kunskap och erfarenshetsutbyte ges tid samt att resultat av tidigare utvärderingar och rapporter tas tillvara. 2018 Fortsatt fokus och resurser på hemmasittarna. Ur Regeringens Strategi 2016 2018; En särskild utmaning är situationen för de ungdomar som står utanför i bemärkelsen att de inte har kontakt med någon samhällsinstitution. I vissa fall innebär det att de har vänt sig bort från både utbildning och arbetsmarknad. Många gånger är uppsökande verksamhet avgörande för deras möjligheter till etablering i arbets- och samhällslivet. Målet är att bryta ungdomarnas sociala utanförskap och inaktivitet. Att förbereda dem för arbetsmarknaden eller studier när många av ungdomarna mår psykiskt dåligt, har inlärningssvårigheter eller någon form av socioekonomisk belastning kräver mycket tid och motivation. Genom att skapa individuella åtgärder, ge motiverande samtal, erbjuda drogsamtal, ordna baskunskapskurser och anpassa praktik och arbete, hoppas vi få dem intresserade för nya eller fortsatta studier eller arbete. Vi har sett de goda resultaten i följeforskarens rapporter som gjorts kring insatsen hur betydelsefullt det är att arbeta så här. Rapporterna visar att det är just tiden som är viktig och avgörande för ungdomarna att komma ur utanförskapet, våga lita på myndigheterna och kunna se möjligheten att skapa sig en framtid. Ett gott samarbete finns redan med polisen, kriminalvården, frivården, skolan, psykiatrin och socialtjänsten i de tre kommunerna. Men arbetssättet i Oden, kommunernas aktivitetsansvar, DUA (delegationen för unga utan arbete eller studier)
6 och Arbetsförmedlingens utökade ansvar för unga behöver tillsammans få en struktur som håller över tiden. 2019 Under 2019 kan vid behov Finsam MittSkåne bidra med del av finansiering för att säkerställa en kvalitativ övergång. Freja 2018 Unga mammor och tjejer utan studier eller arbete. Många av våra tjejer som befinner sig i ett utanförskap är också unga mammor! Vi vet att många unga mammor behöver mer stöd och resurser än vad som är möjligt att ge för den enskilde myndigheten. Här behövs samordnande insatser men kanske mest individuella lösningar och stöd utifrån den enskildes situation. Fokus är på studier och arbetsmarknaden. En ny ansökan är beviljad av MUCF även för 2018. Då goda resultat redan uppvisats kommer arbetet att fortsätta på samma sätt som under 2017. Fortsatt kommer samma heltidstjänst arbeta med uppsökande verksamhet och med samma individuella arbetssätt som i insats Oden. Insats Samverkan för bättre hälsa. Att främja bättre psykisk hälsa och motverka den ökande psykiska ohälsan är utifrån ett folkhälsoperspektiv en av sociala välfärdens största utmaningar. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. Enligt kommunernas inventering saknar hälften av alla personer som har psykisk funktionsnedsättning helt sysselsättning och ännu fler står utanför arbetsmarknaden. För att vi ska kunna stödja dessa personer och bättre utnyttja våra gemensamma resurser är samverkan mellan myndigheterna nödvändig.
7 Syftet med insatsen är att identifiera och utveckla samverkansstrukturer som stödjer personer med psykisk ohälsa att komma vidare till lönearbete eller studier. Insatsen ska leda till långsiktig förändring på både struktur- och individnivå, både vad avser samverkan med andra aktörer och internt arbete. Nya metoder och modeller ska prövas i samverkan även under 2018 och också i denna insats är tiden en avgörande faktor för att lyckas. Samverkan är en långsam process, behovsgruppen är komplicerad, problemet är gemensamt och därför är insatsen väl förankrad i alla verksamheter. 2018 Regeringsuppdrag (2016) Försäkringskassa och Arbetsförmedlingen ska genom samordningsförbunden verka för att det vidtas förstärkta och samordnade rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnor och mäns förmåga till förvärvsarbete. I vårt förbund är det också prioriterade behovsgrupper och därför kommer vi under 2018 att utifrån de lokala behov som finns arbeta aktivt för att hitta långsiktiga samverkanslösningar tillsammans med verksamheterna. Långtidsjukskrivna medborgare. Sjukfrånvaron ökar och många sjukskrivna är kvinnor. Dessutom ökar längden på sjukskrivningsperioden för de som är sjukskrivna. Försäkringskassan har på uppdrag av regering genom sina regleringsbrev att arbeta aktivt med samordningsförbunden kring långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning. Uppdraget tydliggjordes under 2017 och förväntas ge resultat under 2018. Samtliga vårdcentraler har i uppgift att föra statistik över respektive patienters sjukskrivningar. Om underlaget från statistiken användes för att arbeta på ett mer aktivt och hållbart sätt skulle vi kunna genomföra Försäkringskassans uppdrag. Vi kommer därför att stödja vårdcentralerna för att möjliggöra detta. Ett exempel är att utifrån respektive vårdcentrals antal långtidssjukskrivna finansiera del av tjänst (rehab koordinator) att aktivt arbeta med och underlätta återgång till arbete för dessa patienter. Satsningen görs delvis redan på Tåbelund men utökas med Kärråkra, Hörby och Höörs vårdcentraler. Ett mervärde blir ökat samarbete mellan vårdcentralerna, Försäkringskassan, arbetsgivarna, Arbetsförmedlingen och psykiatrin. Ett annat exempel är att Tåbelund redan provar en bra självhjälpsaktivitet (REDO) som vi även skulle kunna erbjuda de övriga vårdcentralerna. Den här aktiviteten kan
8 utvecklas till att omfatta flera patientgrupper så som kvinnor, män, familjer och unga vuxna. Forskning och erfarenhet har visat att en aktiv sjukskriving tillsammans med fysisk aktivitet som ökar pulsen ger ett snabbare tillfrisknande för målgruppen personer som är sjukskriven pga. någon form av psykisk ohälsa. I MittSkåne-området, Eslöv, Höör och Hörby, är 31 42% av sjukskrivningarna pga. någon form av psykisk ohälsa, vilket är den enskilt största sjukskrivningsorsaken. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar hos befolkningen generellt och hos kvinnor specifikt. Målgruppen är personer som har varit sjukskrivna under en längre tid med psykisk ohälsa. Syftet är att patienterna ska erbjudas tillfällen där rörelseglädje och gemenskap skapar ett sammanhang som påskyndar tillfrisknandet och återgången till arbete. De ska också få möjlighet att bekanta sig med olika former av fysisk aktivitet för att hitta sin aktivitet och sin väg ut ur sjukskrivingen. Deltagarna kommer från vårdcentralerna i respektive kommun och efter screening av sjukskrivande läkare och i samråd med patienten. Samverkan med ideellsektor har i dessa sammanhang visat sig fungera mycket väl och aktiviteten kommer därför arrangeras och genomföras i samverkan med Friskis och Svettis. Friskis och Svettis finns i samtliga tre kommuner, är en välkänd organisation, arbetar med ett tillgänglighetsperspektiv och en deltagarbaserad värdegrund samt fokuserar på individuell träning som ger rörelseglädje. Ett annat problem för behovsgruppen är skuldsättning. På bara några månader kan stora skulder uppkomma hos inkassobolag och kronofogden, med dryga räntor som följd vilket leder till att utgifterna plötsligt blir oöverstigliga för lång tid framöver. Ibland med katastrofala effekter, både för ekonomi och hälsa. Det finns redan idag en dialog mellan de personliga ombuden och budgetrådgivarna men man når inte personerna i tid, det vill säga, innan dem blir skuldsatta. Fokus för samverkan ska ligga på att fånga upp individen innan det finns skulder och individen har skapat ett negativt förhållningssätt till sin privatekonomi. Konsumentverket har just nu ett projekt som berör samma problemställning. Dem har visat intresse för vår dialog och ser potentiella samarbetsmöjligheter. Unga med aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning som ersättningsform infördes år 2003. Syftet var att ta tillvara unga personers möjligheter till utveckling. En person kan beviljas aktivitetsersättning från och med juli det år hen fyller 19 år till och med månaden innan hen fyller 30 år. Aktivitetsersättning kan beviljas i två former, dels på grund av nedsatt arbetsförmåga dels på grund av förlängd skolgång. Någon prövning av arbetsförmågan görs inte i det sistnämnda fallet.
9 Unga med aktivitetsersättning behöver stöd och möjlighet att utveckla sin arbetsförmåga så att de eventuellt kan ta plats på arbetsmarknaden, något som är en kostnadsvinst både för individen själv och för samhället. Det finns sedan 2016 ett uppdrag, via Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens regleringsbrev att driva frågan inom samordningsförbunden. Fyra förbund med åtta kommuner går in gemensamt och gör under hösten 2017 en kartläggning. Detta för att få ett underlag inför 2018 som ska leda fram till konkreta förslag på olika insatser som sen förankras väl i samtliga myndigheter. Vi strävar efter att få aktivitetsersättningen att bli en ersättning med aktivitet, på vägen till självförsörjning. Personer som hamnar mellan regelverket på Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Cirka 80 % av alla som är sjuka eller arbetslösa är en kort period i behov av trygghetssystemen, resterande 20 % kan ha behov under en längre tid. Att samverkan mellan myndigheterna då är välfungerade har stor betydelse, dels för att skapa trygghet men också för att göra tiden med ersättning från myndigheterna så kort som möjligt. Många personer som kommer i kontakt med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är för sjuka för att ta ett arbete men för friska för att vara sjukskrivna. Detta är ett typexempel på hur det kan se ut när medborgarna hamnar mellan stolarna, mellan två myndigheters regelverk. Den här gruppen hamnar ofta i ett utanförskap och därför kommer förbundet medverka till olika aktiviteter för att hitta hållbara lösningar i god samverkan mellan berörda myndigheter. Personer som är för sjuka för att söka vård. Det handlar om individer som mår så pass dåligt att de inte klarar att ta sig till eller ta kontakt med vården på egen hand. Anledningen till att individerna inte i dag har kontakt med vården är att de lever i ett så starkt utanförskap att det inte orkar eller klarar av att lämna hemmet. Några av dem finns i våra insatser, andra har identifierats av de personliga ombuden i de tre kommunerna. Individerna behöver få kontakt med vården för att få en första bedömning för att identifiera om det finns ett behandlingsbehov, vilket behov som finns och vem som ska utföra behandlingen. Ett samarbete är påbörjat med Vårdcentralerna i Eslöv, Höör och Hörby om hur de bäst ska kunna arbeta med denna målgrupp med hjälp och stöd av oss.
10 Personer med posttraumatisk stresssyndrom. Gruppen med trauma och djupa depressioner (ej PTSD) kommer att behöva någon samverkansinsats för att kunna tillgodogöra sig språkundervisning, utbildning och eller arbete. Praktiska rutiner kring hantering av medicinskt underlag och samordnad rehabilitering behöver utformas och förankras på lokal nivå. Långa kötider till centret i Malmö tar ibland hela etableringstiden innan behandlingen kan påbörjas. Flera förbund runt MittSkåne diskuterar ett gemensamt PTSD center, en filial för åtta kommuner att använda för sina medborgare. Detta är dock en kostnadskrävande verksamhet och måste därför vara väl underbyggd i form av behov och nyttjande. Arbetet med att hitta gemensamma lösningar för behovsgrupper kommer att pågå under året. Primärvården och psykiatrin är mycket viktiga partners. 2019 Delar och samverkansområden inom insatsen som fungerar implementeras efterhand med hjälp av modeller och arbetsmetoder. Parterna måste därefter hålla en väl fungerande samverkan högt på sin agenda liksom att fortsätta utveckla detta vidare. Övriga områden inom insatsen där samverkan brister kring gemensamma behovsgrupper måste tydliggöras och åtgärdas för att bli hållbara på sikt. Psykisk ohälsa, långtidssjukskrivna och unga med aktivitetsersättning (funktionsnedsättning) är forsatt proriterade grupper. 2020 Fortfarande kommer det att finnas särskilda behov av att stödja grupper som har psykiska och eller fysiska funktionsnedsättningar att närma sig arbetsmarknaden och en bättre livssituation. Stukturella ändringar har gjorts hos parterna för att underlätta samverkan om och kring de personer som finns i behovsgruppen Insats Öppna Spår om minskat utanförskap och ökad integration. Många människor har idag i Sverige en svag arbetsmarknadsförankring. I vissa grupper är arbetslösheten stor, utbildningen låg liksom en nästan obefintlig arbetslivserfarenhet. Att ge dessa personer som står så långt från arbetsmarknaden en chans till arbete är en av de viktigaste välfärdsfrågorna vi har i dag. Oftast är de
11 ungdomar, utrikes födda och eller har nedsatt funktion och arbetsförmåga vilket starkt försämrar möjligheterna att hitta arbete. Finsam MittSkåne kan också stödja och hjälpa till att få igång sociala företag. Ett exempel är att inbjuda alla berörda till olika utbildningsinsatser. Vi kan också arbeta för att myndigheter och andra aktörer upphandlar med sociala kriterier och på det sättet ger de som står långt från arbetsmarknaden en chans. Vi måste tänka nytt om vi ska kunna göra någon skillnad med insatsen! 2018 RådRum (språkspår). Rådrum är nu igång i tre kommuner. Finansiering av samordnare fortsätter under året men nu med endast 50%. Samordnare behövs fortsättningsvis för att rekrytera nya rådgivare, starta kurser, stödja och finnas på de olika rådgivningscentren. Samtal med föreningar, kommun, Svenska kyrkan eller andra aktörer ska föras om att överta ansvaret för RådRum från inledningen av 2019. IT guider (Språkspår). Målgruppen är 16 20 åringar som går på introduktionsprogrammet, med goda ITkunskaper, data, mobil och sociala medier. De kan ha kommit på egenhand till Sverige eller med sin familj. Dessa erbjuds 30 timmars grundutbildning och ska därefter vara redo att börja jobba i förutbestämda verksamheter. Dem som får hjälp är äldre personer, funktionshindrade och andra grupper som har behov att lära sig hantera mobil, dator och sociala medier. För ungdomar ger det ett första jobb, utvecklade språkkunskaper, integration, större nätverk, självförtroende. För de som behöver hjälp ger det internetkunskap, social samvaro, kontakt med ungdomar och kulturell kompetens. SFI och Öppna förskolan (Språkspåret) Aktiviteten fortsätter även under 2018 där en SFI-lärare (40%) med erfarenhet av att arbeta med målgruppen nyanlända, bidrar till språkutveckling och integration av småbarnsföräldrar i det svenska samhället. SFI-läraren har även erfarenhet av att ha arbetat på och med den öppna förskolan i Eslövs kommun och känner till den pedagogik som används i verksamheten samt kan motivera och stimulera ett aktivt deltagande i verksamheten hos de föräldrar som besöker den öppna förskolan.
12 Etableringen (arbetsmarknadspår). Det finns en viss oro och risk att det 2018 blir ett antal nyanlända som kommer att gå från etableringen över till kommunen utan arbete, utbildning eller möjlighet till självförsörjning. Ett gemensamt samverkansarbete i form av aktiviteter kommer att behövas för att personerna inte ska hamna för långt i utanförskap. Här får vi i samverkan med berörda aktörer utifrån behov planera för vilken aktivitet som passar bäst. Detta behov kan också komma att kopplas ihop med den eventuellt nya insatsen Arbetsmarknad och utbildning. 2019 Ny insats Efter att tidigare insatser under 2018 har renodlats och en del implementerats finns det behov av en ny insats. Den ska vända sig till medborgare som är långtidsarbetslösa, ofta har låg utbildning och som befinner sig i ett utanförskap. Det ska inledningsvis vara en insats som i samverkan prövar nya vägar och kombinationer, med stark koppling till yrkesutbildning/utbildning och med direkt fokus på arbetsmarknaden. Insatsen bör startas upp under senare delen av 2018 för att vara igång 2019. Övrig verksamhet 2018 Mariamottagningen. Kommer möjligen igång vid årsskiftet 2017/2018 efter ett preliminärt beslut under juni månad 2017. Om Mariamottagningen har allt på plats då, bör förbundet täcka kommunernas kostnader under hela 2018 trots ett drygt års försening. Samverkansakademin. Det är samordningsförbunden i Lund, Kävlinge-Lomma, Mitt Skåne och Burlöv- Staffanstorp tillsammans med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan som bildar Samverkansakademin. Uppdraget är att öka samverkan mellan de olika aktörerna som individerna möter. Genom att erbjuda gemensamma utbildningar och föreläsningar ser vi att samverkan ökar. Forskning och erfarenhet visar också att gemensamma utbildningar ökar förståelsen för varandras uppdrag och kulturer.
13 Under 2018 kommer all personal att erbjudas en seminarieserie med olika föreläsare med rubriken; Är det utanförskapet som blir större eller innanförskapet som blir trängre? Frukostmöten. Varje insats planerar sina frukostmöten utifrån aktuella teman även 2018. Seminarier och konferenser. Aktuella tema, behovsgrupper, omvärldsförändringar och andra omständigheter påverkar verksamheternas behov. Vi kommer genom seminarier och konferenser (i eget förbund eller tillsammans med andra) även under kommande år erbjuda möjligheter att ta del av nya kunskaper, goda exempel och vetenskapliga rön. Två gemensamma utbildningsdagar varje år med föredrag både externt och internt, rapporter från insatserna och verksamheten i stort finns för förbundets styrelse och beredningsgrupp. Genom att skapa olika mötesplatser där det kan ske kunskapsutbyte uppstår nya samverkansmöjligheter, murar rivs och gamla föreställningar om varandras verksamheter förändras. När relationer och tillit uppstår blir samverkan och samarbete helt naturligt. 6. Uppföljning, forskning och utvärdering Förbundet har som en av sina uppgifter reglerad i lagstiftningen, att ansvara för uppföljning och utvärdering av både förbundet och de insatser som förbundet finansierar. Alla verksamheter som har finansiering från förbundet rapporteras i SUS (system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet) som staten ålagt alla samverkansinsatser med statlig finansiering att rapportera i. Vi anlitar Malmö högskolas forskare som följer våra insatser väldigt nära och de sätter in dessa insatser i ett sammanhang tillsammans med övrig forskning nationellt och internationellt. Det är viktigt att vi kontinuerligt följer upp insatser och aktiviteter och återkopplar dessa både muntligt och skriftligt till styrelsen och ägarna. För verksamheten i helhet görs det genom tertialrapport, delårsbokslut samt årsbokslutet.
14 Indikatorprojektet Vi kommer under 2018 arbeta med de indikatorer som NNS har tagit fram, både inom insatserna och som stöd till verksamheterna. Detta uppföljningsinstrument beskriver KASAM med olika stegförflyttningar som personer gör då de medverkar i olika aktiviteter och insatser. Indikatorerna ska ses som ett komplement till SUS som är det instrument som visar på antal, ålder, kön, ekonomi och andra parametrar. En av våra insatsledarna har utbildats och deltar aktivt i utvecklingen av projektet. Hon kan vid behov stödja övriga förbund i Skåne kring användandet av indikatorerna.