Planeringsdirektiv med budget 2019-2023 Alliansens förslag
Innehåll Halmstads kommuns värdegrund... 2 Förslag till beslut... 3 Inledning / kommentar till Planeringsdirektiv med budget... 5 Halmstads kommuns vision... 8 4 strategiska områden 9 konkretiserade mål... 9 Attraktivitet för tillväxt... 10 Den inkluderande kommunen... 13 Ekologisk hållbarhet... 15 En kommun för framtidens välfärd... 17 Uppdrag... 19 Uppdrag till kommunstyrelsen... 19 Ta fram strategi för lokal livsmedelsförsörjning... 19 Ta fram en strategi för social hållbarhet... 20 Förbättra studieron och arbetsförhållanden i skolan... 20 Uppdrag Mjellby... 21 En stärkt kommunal arbetslinje... 21 Utvärdera flygplatsens verksamhet... 21 Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet... 22 Hel- och delägda kommunala bolag... 24 Budget... 30 Finansiella mål... 30 1
Halmstads kommuns värdegrund Halmstads vision bygger på demokratiska värden. Du som invånare i Halmstad ska kunna delta och ha inflytande i de demokratiska processerna. I Halmstad har alla människor lika värde och vår gemenskaps kännetecken är ömsesidig respekt. Alla som möter kommunens verksamhet ska känna att de har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Halmstads kommuns utveckling ska vara långsiktigt hållbar. Det innebär att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose. 2
Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar; att anslaget för partistöd fastställs till 3 730 kkr, varav grundstödet utgör 380,7 tkr, att medge anslag till kommunstyrelsens förfogande till oförutsedda behov med 2 500 tkr, att anslagsområde 649, Kulturskola, läggs samman med anslagsområde 641, Grundskola och barnomsorg, från och med år 2019, att medge kommunstyrelsen rätt att omdisponera anslag som reserverats för löneavtal och tilläggskontrakt för interna hyror, att medge kommunstyrelsen rätt att fatta beslut om resultatbalansering och ombudgetering mellan 2018 och 2019, att medge servicenämnden rätt att fatta beslut om omdisponering av investeringsanslaget Oförutsedda investeringsbehov vid verksamheter med sluten redovisning, att för enskilda investeringsprojekt, inom budgeterat anslag, till en total utgift på över 30 000 tkr ska ianspråkstagande godkännas av kommunstyrelsen, att för byggprojekt inom fastighets- och samhällsbyggnadskontorets anslagsområden medge avvikelser mellan anbud och budgetanslag med maximalt 500 tkr eller högst 5,0 procent av budgetanslaget för att projekt inte ska försenas, att planåren 2020-2023 ska styra den fortsatta ekonomi- och verksamhetsplaneringen, att det förhållandet att ett investeringsprojekt upptagits år 2020-2023 inte innebär att projektet är slutgiltigt sanktionerat om vare sig genomförande, tidpunkt eller belopp, att kommunstyrelsen har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning att kommunstyrelsen har rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens låneskuld, 700 000 tkr till en total låneskuld på 700 000 tkr, att Halmstads Rådhus AB har rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning, att Halmstads Rådhus AB har rätt att nyupplåna, det vill säga öka bolagets låneskuld, 900 000 tkr till en total låneskuld på 5 050 000 tkr, att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 5 050 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, att såsom för egen skuld ingå borgen för Halmstads Rådhus AB:s räntederivat upp till ett totalt högsta nettobelopp om 5 050 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader, 3
att såsom för egen skuld, ingå borgen avseende finansiella leasingavtal enligt nedanstående punkter: Halmstads Energi och Miljö AB (556528-3248) upp till ett totalt högsta belopp om 7 000 tkr Halmstads Energi och Miljö Nät AB (556330-3980) upp till ett totalt högsta belopp om 4 000 tkr Halmstads stadsnät AB (556532-6187) upp till ett totalt högsta belopp om 2 000 tkr Hallands Hamnar Halmstad AB (556008-5374) upp till ett totalt högsta belopp om 1 000 tkr Destination Halmstad AB (556650-5227) upp till ett totalt högsta belopp om 1000 tkr Halmstads Fastighets AB (556041-1786) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr Halmstads Flygplats AB (556650-1846) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr AB Industristaden (556127-9471) upp till ett totalt högsta belopp om 500 tkr, att såsom för egen skuld, ingå borgen för olika föreningar, samfälligheter, kooperativ och egna hems låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 34 000 tkr, jämte därpå löpande ränta och kostnader. 4
Inledning Kommentar till Planeringsdirektiv med budget 2019-2023 Halmstad står starkt Superkommunen Halmstad har ett fantastiskt utgångsläge. Vi har ett geografiskt läge som attraherar både människor och företag. Vi har en väl utvecklad infrastruktur, kommunala verksamheter som levererar goda resultat och ett varierat näringsliv som erbjuder en stor bredd av arbetstillfällen. Vi har en växande militär verksamhet, en högskola som ligger i framkant inom flera forskningsområden och en stor inflyttning av invånare. Halmstads kommun har också en stabil ekonomisk grund att stå på. Dock kommer det krävas av oss att vi fortsätter att hantera våra inkomster med varsamhet och arbetar för att få en välfärd som både har hög kvalitet och hög kostnadseffektivitet. En attraktiv kommun Halmstad ska fortsätta vara en kommun som människor vill flytta till. Företagande och jobbmöjligheter är en viktig pusselbit för att välja sin livsplats, och ett starkt näringsliv lägger också grunden för all vår välfärd. Att tydligt peka ut att Halmstad ska verka för att ha Sveriges bästa klimat för företagande är en av de viktigaste nya prioriteringarna i årets budget. Under 2019 slutför vi den omställning av näringslivsarbetet som inleddes i år och vi tillför också de medel som krävs för att få den nya organisationen på plats. Under året kommer ett förslag till nytt arbetssätt för kommunal tillsyn att presenteras och vi kommer att ta fram ett nytt näringslivspolitiskt program. Vi ser också behov av att införa en expansionslots-funktion som kan hjälpa till med markköp, detaljplansfrågor och andra hinder som kan uppstå som måste samordnas. Självklart kommer den populära tillståndslotsen att fortsätta sitt framgångsrika arbete med att hjälpa företagare att starta och utveckla verksamheter. Halmstads attraktivitet för boende och besökare kommer också att vara mycket viktigt för vår möjlighet att växa hållbart med sikte på 150 000 invånare år 2050. Fler invånare betyder både större möjligheter och större ansvar. Vi lyfter det stora behovet av strategisk planering av bostäder, skolor, och företagsmark geografiskt spritt i vår kommun. Förutsättningarna för detta är strategiska markköp och framtagande av detaljplaner för att skapa reella förutsättningar för bostadsbyggande och företagande. I budgeten finns medel avsatta för hybridgräs på Örjans vall och en konstgräsplan på Söndrums IP, vilken planeras att färdigställas i samband med renoveringen av Hallägrahallen. Genom dessa två investeringar utökas tillgängligheten för såväl bredd- som elitidrotten. Goda möjligheter för transporter är en förutsättning för en välfungerande och växande stad. Under perioden kommer en ny Slottsmöllebro att färdigställas och arbetet med att planera för ytterligare nya fasta förbindelser över Nissan kommer att påbörjas. 5
Mjellby konstgård är i behov av stora investeringar. Konstsamlingen, med fokus på Halmstadgruppen, är en viktig del av Halmstads besöksnäring och profil som kulturstad. I dagens samhällsklimat är det oerhört viktigt att kulturen finns tillgänglig för att ständigt utmana vår tanke och hjälpa oss tänka friare. Vi kommer därför under året att utreda hur Mjellby och dess samlingar bäst kan utvecklas långsiktigt, med kopplingar till besöksnäringsstrategin, kulturstrategin och kommande infrastruktursatsningar. I denna utredning ingår också att utvärdera muséets geografiska placering. Ett utmanande ekonomiskt läge Vi står inför en förväntad lågkonjunktur under mandatperioden, där den kommunala ekonomin kommer att vara ansträngd. Samtidigt innebär förändringarna i demografin att vi under de kommande tio åren kommer att behöva göra mycket stora investeringar i de kommunala kärnverksamheterna, med störst fokus på förskolor, skolor och olika boendeformer för äldre. Vi kommer därför under mandatperioden lämna det läge som vi har haft historiskt, där vi har kunnat finansiera investeringar fullt ut med egna medel. Med start i andra halvan av mandatperioden kommer våra investeringar att i hög grad finansieras genom upplåning. Detta driver på sikt upp våra räntekostnader och den framtida ambitionen måste vara att försöka hålla tillbaka denna utveckling genom årliga budgetöverskott som bidrar till att finansiera våra investeringar. Samtidigt står vi i ett läge där kommunens kostnader årligen ökar i högre takt än intäkterna, men där resultaten från verksamheterna inte alltid utvecklas i samma takt. Vi behöver ha ett förhållningssätt som innebär att kommunens kärnuppgifter prioriteras framför annat. Vi ser dock att vi under planperioden behöver arbeta med att identifiera och bromsa strukturella skillnader även inom kärnverksamheter, där vi ser en avvikande kostnadstrend gentemot jämförbara kommuner. Den oklara parlamentariska situationen i riksdagen gör det också mycket svårt att bedöma vilka ytterligare förändringar av statsbidrag som vi kan vänta oss de kommande åren. Satsningar på långsiktig ekonomisk hållbarhet Digitalisering och automatisering är ett av de viktigaste områdena för att skapa förutsättningar för en kostnadseffektiv och tillgänglig verksamhet med god service till halmstadborna. Vi gör därför stora satsningar på att förstärka digitaliseringsarbetet för att rusta Halmstad för framtiden. Vår förväntan är att satsningarna på digitalisering under de kommande åren kommer att ge en tydlig positiv effekt både på kostnadsutvecklingen och på servicen till invånarna. Vi behöver få ut mer effekt av den kommunala organisationen. Vi lever till stora delar fortfarande kvar i en organisation som genom sin struktur skapar barriärer, driver kostnader och försvårar rörlighet och effektiva processer. I årets budget lägger vi därför fokus på att börja skapa en modernare, mer kostnadseffektiv och smartare kommunal organisation som gör oss bättre rustade för framtiden och förbättrar servicen mot invånare och företag. Vi skickar också en tydlig signal till våra kommunala verksamheter att arbete och företagande ska vara grunden för våra invånares försörjning. En tydlig arbetslinje i försörjningsstödet, tydligt fokus på språkkunskaper och andra förberedelser för arbetslivet, breddade samarbeten med statliga och privata aktörer i syfte att förbättra integrationen och stärka näringslivets tillgång till arbetskraft är några av de effekter som vi vill se de kommande åren. Kopplat till detta kommer också en stor satsning på att förebygga och minska segregationen i Halmstad. 6
Årets budget innebär också i stora delar att vi förändrar budgetens struktur. Antalet mål blir färre och mer kommunövergripande. Vi anger mål som har en betydligt tydligare förflyttningskaraktär, där vi pekar ut i vilken riktning vi vill att samtliga verksamheter ska arbeta för att utveckla Halmstad. Vi vill att målen ska engagera många. Därför har vi även tagit bort de tidigare precisa mätetal som var kopplade till målen och beskriver istället vad vi vill att målen ska leda till i text. De övergripande målen kompletteras med ett antal tydliga uppdrag inom områden som vi pekar ut som särskilt viktiga att fokusera på, till exempel för att stärka integrationsarbetet, minska och förebygga utanförskapet, förbättra studieron i skolan och säkerställa Halmstads framtida livsmedelsförsörjning. Redan under hösten 2018 påbörjas ett brett politiskt arbete med den fyraårsprocess som ska utveckla budgetarbetet ytterligare under mandatperioden och vi kommer i det arbetet också utarbeta en långsiktig strategisk plan för Halmstads utveckling. Jonas Bergman (M) Jenny Axelsson (C) Ella Kardemark (KD) Lovisa Aldrin (L) 7
Halmstads kommuns vision Hemstaden. Vi är en kommun där människor möts med trygghet, respekt och kärlek. Kunskapsstaden. Vi är en kommun där människor växer och utvecklas genom livslångt lärande och kreativitet, företagsamhet och innovativt tänkande. Upplevelsestaden. Vi har en atmosfär som ger livslust genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Visionen, politiska inriktningar och konkretiserade mål Visionen konkretiseras genom politiska inriktningar och konkretiserade mål. Nedan följer en kort beskrivning av vad visionen betyder för oss. Därefter följer fyra områden som vi anser vara särskilt strategiskt viktiga. Inom varje område presenteras konkretiserade mål som anger den förflyttning vi vill se under planperioden. Kunskapsstaden I kunskapsstaden Halmstad är utbildning och lärande ständigt närvarande. Grunden för ett livslångt lärande och viljan att lära mer läggs i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Men möjligheten för människor att genom kunskap växa och utvecklas finns med som en tanke i allt det vi gör som kommun. Att vara företagare i kunskapsstaden Halmstad är spännande, utvecklande och smidigt. Vårt diversifierade och utvecklade näringsliv attraherar många olika kompetenser och med innovation som viktigt ledord tar vi sikte på framtiden. Här arbetar kommunen, regionen och näringslivet tillsammans med Högskolan i Halmstad vår kunskapsmotor vilket lockar företag, kunskap och människor till kommunen och bidrar till attraktivitet och tillväxt. Hemstaden Hemstaden Halmstad är en variationsrik och hållbar kommun med människan i fokus. I den lilla storstaden Halmstad sker de förväntade och oväntade mötena. Hemstaden Halmstads speciella atmosfär handlar om trivsel, närhet, trygghet men med en puls som ger livslust. Genom att bo i Halmstad har du förutsättningar att leva och göra val som inte äventyrar framtidens generationer. Upplevelsestaden Upplevelsestaden Halmstad är en kommun i händelsernas centrum. Vårt gynnsamma geografiska läge och vår goda förmåga att förstå vad invånare och besökare vill ha stärker vår dragningskraft. När alla söker det unika genom spets är vi unika genom vår bredd och våra upplevelser för alla. Högklassigt på internationell nivå, gemytligt på lokal nivå och nära genom vardagsupplevelser i vår levande stadskärna med unik arkitektur, våra naturområden i toppklass och vår ständigt närvarande kultur. Halmstad ger en smak av det lilla extra, en plats för människor att flytta till, besökare att återvända till och företag att lockas till. 8
4 strategiskt viktiga områden 9 konkretiserade mål Planeringsdirektiv med budget för åren 2019-2023 har en delvis ny struktur. I årets planeringsdirektiv pekas fyra områden ut som strategiskt viktiga för framtidens Halmstad med hänsyn till och med sikte på en stor befolkningsökning samt en vilja att utveckla kommunen att bli än mer attraktiv. Inom varje område presenteras konkretiserade mål som anger den förflyttning vi vill se under planperioden. Målen är nio och till sin karaktär mer kommunövergripande än tidigare mål. I år är även de precisa mätetal som tidigare var kopplade till målen borttagna, istället beskrivs i text vad målen ska leda till. Attraktivitet för tillväxt Mål 1. Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo på och besöka. Mål 2. Halmstads kommun ska verka för att ha Sveriges bästa företagsklimat. Mål 3. I Halmstad ska invånarna försörja sig genom studier, anställning eller företagande. Den inkluderande kommunen Mål 4. Halmstad ska alla känna att de har lika värde, mötas av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället. Mål 5. I Halmstads kommun ska invånarna känna att de mår bra och att de får ut mer av livet. Ekologisk hållbarhet Mål 6. Halmstads kommun arbetar för en ekologiskt hållbar utveckling. Mål 7. I Halmstads kommun ska det vara lätt att vara miljövänlig. En kommun för framtidens välfärd Mål 8. I Halmstad skapas och erbjuds goda välfärdstjänster på ett modigt, nytänkande och framtidsorienterat sätt. Mål 9. Halmstads kommun ska ha en hållbar ekonomi. 9
Attraktivitet för tillväxt Vi vill växa. Vi har passerat 100 000 invånare och siktar mot 150 000. Det kommer inte att ske av sig självt utan kräver en rad strategiska insatser. Några prioriterade områden är: Näringslivets utveckling vi siktar på att ha Sveriges bästa förutsättningar för företagande. Våra boendemiljöer ska fortsätta att utvecklas till att bli än mer attraktiva. Vi ska värna vår småskalighet: Här är det nära till allt som är viktigt här i livet jobbet, vännerna, fritidsaktiviteterna och naturen. Vi har utbudet, kraften och drivet hos en större stad, men bekvämligheten och tryggheten hos en mindre. Att vi är en stad full av liv, kreativitet, nyfikenhet, kultur och upplevelser. Mål 1. Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo på och besöka. Varför är målet viktigt? Målet är viktigt för att vi ska nå vår vision. Vi tror att en attraktiv kommun som människor vill bo på och besöka betyder att platsen mår bra och utvecklas positivt. En plats som mår bra och utvecklas positivt lockar till sig nya invånare vilket i sin tur lockar till sig företagsetableringar. Personer och företag som tillför kunskap, idéer och driver på utvecklingen är viktigt för kommunens tillväxt. Halmstads befolkning ökar och det ser den ut att fortsätta göra. Samtidigt som en ökande befolkning bidrar positivt till vår utveckling ställer den också krav på att vi kan möta befolkningsökningen på ett bra vis. Målet är därför även viktigt för att vi på ett hållbart och smart sätt kan möta en växande befolkning samtidigt som vi fortsätter att vara en attraktiv plats med den speciella atmosfär som kännetecknar Halmstad. Man ska fortsätta att få ut mer av livet här, oavsett hur många vi blir. Vad vill vi att målet ska leda till? Vi vill att målet ska leda till att Halmstad uppfattas som en attraktiv boende- och besöksort och att det i sin tur bidrar till att fler flyttar hit, besöker oss och väljer att starta företag här. Vi vill även att målet bidrar till att hela kommunen på ett hållbart, smart sätt och med god framförhållning utvecklas till en kommun som har kapacitet att ha 150 000 invånare. Inte minst vill vi se fler bostäder genom ett diversifierat och mångsidigt byggande som ger bostäder som motsvarar det invånarna behöver och vill ha. Genom våra bostäder bygger vi inte bara hållbara städer utan hållbara samhällen för alla. Vi vill även att målet ska leda till att organisationen har ett helhetsperspektiv för att göra Halmstads kommun till en ännu attraktivare plats. Attraktiviteten återspeglas i allt vi gör. Hur vi bygger i kommunen, hur vi utformar våra förskolor och äldreboenden, hur kulturlivet ser ut och hur vårt bemötande av de som bor, besöker och verkar här ser ut. Vi vill vidare att målet leder till att Halmstad ska vara en attraktiv nod som också tar ett större ansvar för hela regionens utveckling. 10
Mål 2. Halmstads kommun ska verka för att ha Sveriges bästa företagsklimat. Varför är målet viktigt? Målet är viktigt då vi ser att ett bra företagsklimat skapar fler företag, tillväxt och arbetstillfällen. En kommun med gott om arbetstillfällen bidrar till kommunens attraktivitet. Företag flyttar till orter där människor bor och där kunskap finns. På så vis stödjer målen Halmstad ska vara en attraktiv plats att bo i och besöka och Halmstads kommun ska verka för att ha Sveriges bästa företagsklimat varandra på ett positivt sätt. Företagens vilja och möjlighet att erbjuda arbete är viktigt för vår kommuns utveckling. Med en växande befolkning behöver vi både arbetskraft och arbetstillfällen i hela kommunen. För oss är det därför viktigt att företagen upplever att kommunen har en positiv inställning och erbjuder ett förstklassigt, samordnat bemötande, både till de som vill utvecklas i Halmstad eller de som kommer till Halmstad för att etableras sig. Vad vill vi att målet ska leda till? Vi vill att målet leder till att Halmstad har ett av Sveriges bästa företagsklimat. Ett gott företagsklimat ska locka fler företag att etablera sig i Halmstad och det i sin tur ska bidra till nya och fler arbetstillfällen. Med den förväntande befolkningsökningen krävs enligt prognoserna över 20 000 nya arbetstillfällen. Vi vill även att målet bidrar till en spännande och differentierad arbetsmarknad som lockar hit både inflyttare och inpendlare. För oss är det viktigt att nå nya företagsetableringar, locka hit större redan etablerade företag och möjliggöra för befintliga företag att utvecklas och växa. I ett internt perspektiv vill vi att målet leder till att organisationen har ett helhetsperspektiv på företagarens behov och arbetar med att erbjuda stöd och service på ett vis som inte begränsas av organisatoriska strukturer. Mål 3. I Halmstad ska invånarna försörja sig genom studier, anställning eller företagande. Varför är målet viktigt? Att kunna försörja sig själv och känna att man bidrar till samhället tror vi är ett viktigt grundläggande behov hos människor. Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla. Vi tror även att delaktigheten och sammanhållningen i samhället ökar. Det gäller inte minst de nya invånare som kommit till Halmstad från andra länder. Det är inte bara på ett individuellt plan som målet är viktigt. En hög sysselsättningsgrad ger bättre samhällsekonomi och i sin tur möjlighet till bättre välfärdstjänster. 11
För att klara av den demografiska utvecklingen där fler behöver välfärdstjänster samtidigt som den arbetsföra befolkningen minskar måste vi lyckas få människor i egenförsörjning. Dessutom tror vi att hög sysselsättningsgrad och ekonomisk trygghet bidrar till att kommunen uppfattas som en attraktiv plats. Vad vill vi att målet ska leda till? Vi vill att målet ska leda till att fler försörjer sig genom studier, anställning eller företagande. Vi vill se en minskad arbetslöshet och att det ekonomiska biståndet minskar. Till följd av en ökad sysselsättningsgrad vill vi uppnå ett minskat utanförskap och att invånare känner makt att forma sina egna liv. 12
Den inkluderande kommunen Halmstads kommun vill skapa en samhällsgemenskap med mångfald som grund. En god och långsiktig samhällsutveckling är bara möjlig om den kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av våra grundläggande demokratiska värderingar, något som alla invånare ska vara delaktiga i och medansvariga för. Inkludering och integration tillsammans med perspektiven folkhälsa och jämställdhet är viktiga beståndsdelar för utvecklingen av ett socialt hållbart Halmstad. Inkludering innebär att varje individ, oavsett kön, sexuell läggning, religionstillhörighet eller funktionsvariation ska ha lika möjlighet att vara delaktig i samhällets olika delar. Inom områdena inkludering och social hållbarhet står Halmstads kommun inför flera utmaningar. Det finns sociala skillnader mellan människor i vår kommun som syns inom olika områden. Skillnader ibland annat skolresultat, psykisk hälsa och arbetslöshet. I dag är Halmstad en segregerad stad och utanförskapstakten ökar. Halmstads kommun ska agera för att stärka arbetet med social hållbarhet och sträva efter att vara en livsplats där alla invånare får ut mer av sina liv. Mål 4. Halmstad ska alla känna att de har lika värde, mötas av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället. Varför är målet viktigt? Att alla människor känner sig lika mycket värda, möts av respekt och har möjlighet att vara delaktiga i samhället tror vi är viktiga grundläggande behov och även viktiga förutsättningar för att vi ska uppfattas som en inkluderande kommun. Vi vill se ett socialt hållbart Halmstad. Målet är centralt och viktigt i arbetet. Värden som rör demokrati, jämställdhet, delaktighet, hållbarhet, gemenskap och respekt återfinns i både vår värdegrund och vår vision. Målet ska stödja oss i vår förflyttning mot detta. Demokratin måste erövras varje dag och av varje generation brukar det sägas. Förutom att vi aldrig kan slå oss till ro och ta vår demokrati för given, så pekar citatet på att demokratin ständigt behöver utvecklas och förändras. Målet är därför också viktig kopplat till vår roll som demokratiaktör och det behov av demokratiutveckling som finns. Vad vill vi att målet ska leda till? Målet ska leda till att kommunens invånare känner att de har möjlighet till inflytande, påverkan samt att de känner att de är fria och lika mycket värda. Därför vill vi se att ett effektivt och tydligt arbete inom områden som jämställdhet, jämlikhet och integration vilket även möjliggör för människor att känna tillit till varandra, kommunen och samhället. Målet ska leda till att upplevelsen av Halmstad som en inkluderande kommun stärks i ett brett perspektiv och att utanförskap motverkas samt att den sociala oron minskar. Målet ska bidra till att alla människor upplever möjlighet att påverka sin livssituation och känner att de vill och har möjlighet att vara delaktiga i samhället. Demokrati är folkstyre och därför måste människor känna att de kan påverka kommunen och nå fram med åsikter. 13
För att på riktigt nå målets ambitioner tror vi att kommunen behöver samarbeta med många olika aktörer. Därför önskar vi att målet leder till ett nära och gott samarbete med civilsamhället kring de områden målet tangerar. I ett internt perspektiv vill vi se att målet bidrar till att förtroendevalda och medarbetare ständigt strävar efter att våra målgrupper känner sig inkluderade inom samtliga verksamheter. Mål 5. I Halmstads kommun ska invånarna känna att de mår bra och att de får ut mer av livet. Varför är målet viktigt? Vi tror att känna att man mår bra är ett viktigt grundläggande behov hos alla människor. Förutom att målet är viktigt för att vi ska nå vår vision är det också en viktig förutsättning för att vi ska kunna vara en inkluderande kommun. När de som bor i vår kommun mår bra tror vi det påverkar deras upplevelse av trygghet, gemenskap, möjlighet till ett självständigt liv, livslust och mycket mer. Det är inte bara på ett individuellt plan som målet är viktigt. Invånarnas hälsa i Halmstad påverkas av och påverkar välfärdens verksamheter. Att förbättra hälsan hos alla är av avgörande betydelse för att kunna ge god kommunal service såväl nu som i framtiden. Att arbeta för ett gott mående idag skapar möjligheter för framtidens Halmstadbor att få ut mer av livet. Vårt samhälle är mitt i en spännande förändring. Vi tror därför att det är särskilt viktigt med en tydlighet och förutsägbarhet kring vad kommunen står för och erbjuder. Få ut mer av livet är vårt löfte till invånarna. Vi vill arbeta aktivt med bilden av Halmstad och vad de som bor, besöker och verkar i Halmstads kommun kan förvänta sig av oss. Vad vill vi att målet ska leda till? Målet ska leda till att människor i olika åldrar, med olika bakgrund och olika förutsättningar ska uppleva att de mår bra. I detta är en mer jämlik hälsa i kommunen en särskilt viktig effekt att nå. Målet ska även bidra till att människor upplever möjlighet och vilja att bidra i samhället utifrån sina egna villkor och förutsättningar. I ett internt perspektiv vill vi att målet ska leda till att det inom organisationen finns en helhetssyn på människors mående som inte begränsas av organisatoriska strukturer. Målet, i den del som rör få ut mer av livet, ska leda till att ett starkt varumärke byggs för Halmstad. Men målet innebär mer än så. Få ut mer av livet ska i ett internt perspektiv också leda till en målgruppsdriven verksamhetsutveckling där vi vill se en modig utveckling av både det verksamhetsutbud vi har och det sätt på vilket vi utför verksamhet. Vi tror att de vi finns till för behöver vara delaktiga i att definiera vad få ut mer av livet innebär. På så vis utformar vi tillsammans framtidens verksamheter. 14
Ekologisk hållbarhet Den ekologiska aspekten av hållbar utveckling handlar om att vi måste hushålla med naturresurser; bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och minska den negativa påverkan på naturen och människors hälsa. Det är vår ambition att naturvärdena i kommunen ska vara stora och att den bebyggelse som finns ska vara ekologiskt hållbar. Mål 6. Halmstads kommun arbetar för en ekologiskt hållbar utveckling. Varför är målet viktigt? Klimatförändringar och negativ miljöpåverkan hör till vår tids stora globala utmaningar. Som en del i ett globalt system är det viktigt att Halmstad på ett positivt och proaktivt sätt bidrar till Agenda 2030 en agenda för förändring mot ett hållbart samhälle där Sverige har ambitionen att vara ledande i genomförandet. På ett lokalt plan medför Halmstads kommuns läge vid kusten stora utmaningar i ett förändrat klimat som alla kommunens verksamheter behöver förhålla sig till och arbeta aktivt kring. De förändringar i klimatet som vi redan bäddat för genom negativ miljöpåverkan de senaste decennierna kommer vi inte undan. Vi behöver därför förbereda oss för de effekter det medför samtidigt som vi vidtar krafttag för att inte förvärra miljön ytterligare för kommande generationer. Vad vill vi att målet ska leda till? I förlängningen vill vi att målet bidrar till både en grönare värld och ett grönare Halmstad där. Vi vill att målet leder till ett mer robust Halmstad med god förmåga att hantera klimatförändringarna. I ett kortare perspektiv vill vi att Halmstads kommuns ekologiska avtryck minskar. Vi vill se en klimatsmart kommun med ren luft och vatten och där biologisk mångfald värnas. Målet ska leda till ett proaktivt arbete utifrån Agenda 2030:s områden kring ekologisk hållbarhet. I ett internt perspektiv vill vi att målet leder till en miljösmart organisation där våra verksamheter medvetet arbetar för en ekologisk hållbarhet och att dagens behov säkerställs utan att äventyra kommande generationers förutsättningar. Särskilt viktigt just nu är att säkra framtida vattenförsörjning. Tillgången till rent dricksvatten måste öka och förbrukningen minska. Vi vill se resultat i form av smarta, innovativa lösningar för rening, återanvändning samt minskning av vattenförbrukning. 15
Mål 7. I Halmstads kommun ska det vara lätt att vara miljövänlig. Varför är målet viktigt? Vi tror att människor vill vara delaktiga i arbetet för miljön och förstår att det handlar om vår framtid, våra barn och barnbarns möjligheter. Samtidigt tror vi att människor väljer det som är enklast eller mest bekant. Därför är målet om att det ska vara lätt att vara miljövänlig i Halmstad viktigt. Om man är van att göra det som är enklast måste därför det miljövänliga sättet vara det enklaste. Om vi kan få fler av våra invånare, besökare eller företagare att välja det som är bra för miljön får vi kraft i vårt arbete mot en ekologiskt hållbar kommun. Vad vill vi att målet ska leda till? Våra invånare ska uppleva att det är enkelt att göra miljövänliga val och det ska också leda till att de väljer miljövänliga val allt från att återvinna till att välja cykeln framför bilen. De ska känna att de har en vilja och en ambition att ställa om och leva ett mer hållbart liv. Vi önskar att målet leder till positiva effekter för miljön, bland annat en hållbar och resurssnål konsumtion, en minskad energi- och vattenförbrukningen samt förändrade attityder och beteenden i positiv riktning kring miljövänliga val. 16
En kommun för framtidens välfärd En starkt växande kommun, med allt fler invånare, besökare och näringsidkare ställer stora krav på kommunens interna verksamhet. Utöver befolkningstillväxten har vi också en utmanande demografisk utveckling att hantera fler ska försörjas av färre. Digitalisering, effektivare och förändrad organisation samt fler samarbeten blir några av vägarna till att lösa finansieringen av framtidens välfärd. Mål 8. I Halmstad skapas och erbjuds goda välfärdstjänster på ett modigt, nytänkande och framtidsorienterat sätt. Varför är målet viktigt? Synen på välfärd kan skilja sig åt. Men obeaktat det så är frågan om framtidens välfärd, hur den ska finansieras och vad den ska innehålla, två angelägna frågor. Vi anser att målet är särskilt viktigt av två anledningar. Människors behov och förväntningar förändras i en mycket snabbare takt än vad vi är vana vid, inte minst till följd av digitaliseringen som driver beteendeförändringar. Det ställer krav på både vad och hur vi levererar välfärd. Upptill detta kan vi se att medborgarna organiserar sig utanför traditionella strukturer för att driva frågor inom välfärdsområdet vilket ställer krav på kommunen för att på ett bra sätt kunna möta denna typ av medborgarinflytande. Den andra delen handlar om de demografiska förändringarna som innebär ekonomiska utmaningar när färre ska försörja fler. Sammantaget tror vi detta innebär att kommunen på ett modigt och nytänkande sätt måste pröva sin organisering likväl som vilken verksamhet man kan och bör bedriva. Vi står inför ett skifte. För att kunna möta de behov som framtiden siar om måste vi delvis omvärdera synen på det kommunala grunduppdraget. Det viktigaste är att ha medborgarna i fokus och tydligt arbeta för ett bra Halmstad att leva i för alla. Vad vill vi att målet ska leda till? Vi vill att målet ska leda till att den verksamhet vi har idag är både smart, hållbar och något våra målgrupper kan lita på. Målet ska leda till att den verksamhet vi bedriver motsvarar de behov och den förväntan våra målgrupper har samtidigt som det görs på ett ekonomiskt ansvarfullt sätt för att inte äventyra för kommande generationer att ta del av en god välfärd. Vi vill att det kommunala utbudet prövas på ett konstruktivt sätt. Vad ska ingå i vår definition av välfärd? En effekt vi vill se av målet är att våra invånare känner en delaktighet i utvecklingen av välfärden. Genom det vill vi även se att fler invånare har acceptans och förståelse för de prioriteringar och den omställning av kommunens välfärdsutbud som vi tror behöver ske de kommande åren. I ett internt perspektiv vill vi se modiga lösningar för att på ett nytänkande sätt genomföra verksamhet. Inte minst vill vi se en utveckling med hjälp av digitala lösningar. Vi vill att verksamheterna ska känna att det finns en tillit för att pröva nya idéer. Målet ska även leda till intressanta lösningar för hur vi kan organisera kommunen för att möta framtiden och för hur vi tillsammans arbetar på ett framtidsorienterat sätt. 17
Vi önskar även att målet leder till att politiken utvecklar sin roll som demokratiaktör. Det innebär att skapa förståelse för kommunens uppdrag samt ta ansvar för helheten och prioritera de gemensamma resurserna. Inte minst handlar det om ett aktivt samspel med medborgare och civilsamhället där de ges möjlighet att vara en aktiv medspelare i samhällsutvecklingen. Mål 9. Halmstads kommun ska ha en hållbar ekonomi. Varför är målet viktigt? Vi anser att en hållbar ekonomi är grundläggande för ett hållbart samhälle. Det här målet är en förutsättning för att vi ska lyckas med våra övriga mål. En ekonomi som står stark och kan finansiera kommunens verksamheter är det som ger möjligheter till en god välfärd. Den möjliggör även de investeringar i människor och infrastruktur som behövs. Detta är inte minst viktigt nu då fler behöver använda kommunens tjänster och vi kan se att våra kostnader ökar snabbare än våra skatteintäkter. Genom målet vill vi se ett långsiktigt perspektiv på vår ekonomi så att vi skapar förutsättningar för kommande generationer samtidigt som vi bevarar kommunens goda ekonomiska ställning. Vad vill vi att målet ska leda till? Vi vill att målet ska leda till att vi har en ekonomi i balans. Vi vill vidare att målet leder till att vi stärker vår ekonomiska hållbarhet och att hela organisationen känner ett genuint ansvar för en god ekonomisk hushållning, som innebär att finansieringen av välfärden inte skjuts till kommande generationer eller leder till ett för högt skattetryck på våra medborgare. Vi vill se en verksamhetsutveckling som är kostnadseffektiv genom till exempel andra arbetsmetoder och digitalisering. Även om en ökad produktivitet och effektivisering sker kommer detta troligen inte att lösa den ekonomiska situationen i längden. Vi vill att det kommunala utbudet ses över. Vi vill att det här målet leder till en medvetenhet kring vilka långsiktiga ekonomiska effekter vårt agerande och våra beslut får. Samtidigt är det viktigt att vi också vågar göra satsningar som vi tror leder till goda effekter på lång sikt. 18
Uppdrag Utöver kommunfullmäktiges konkretiserade mål finns i denna budget särskilda uppdrag som ställs till nämnder och/eller bolagsstyrelser. I uppdragets beskrivning framgår vad uppdraget innebär och när det förväntas återrapporteras. Uppdragen kommer att följas upp under året i samband med ordinarie måluppföljningar. 1. Uppdrag till kommunstyrelsen För att klara av de utmaningar som vår kommun står inför behöver vi se över hur vi arbetar, vad vi arbetar med men också hur vi är organiserade. Vi behöver både en organisationsstruktur och en organisationskultur som klarar av dagens uppdrag men också att ställa om utifrån de samhällsförändringar som sker. På sikt handlar det om att se över hur våra nämnder och bolagsstyrelser, förvaltningar och bolag är fördelade och vilka uppdrag de har. Inom ramen för de uppdrag som läggs i detta planeringsdirektiv vill vi fokusera på förvaltningsorganisationen där vi kan se att tre områden ger positiva effekter. 1. Genomför under 2019 sammanslagning av miljöförvaltningen och byggnadskontoret i linje med den utredning som gjordes inom projektet arbetsformer och organisering. 2. Ta fram ett förslag på en effektiv ändamålsenlig förvaltningsorganisation för att skapa en hållbar lokalförsörjning. 3. Utred och ta under 2019 fram en utvecklingsplan som innehåller förslag som ska säkra framtidens välfärd inom vård- och omsorgsnämndernas verksamhet. Uppdraget innebär både att se över organisationsstruktur, arbetssätt och samverkan mellan huvudmän, bland annat med anledning av det nya kommunala hälso- och sjukvårdsuppdraget. 2. Ta fram strategi för lokal livsmedelsförsörjning Vi bedömer att det ur flera perspektiv finns skäl att stärka den lokala livsmedelsförsörjningen; 1. ur ett näringslivsperspektiv 2. ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv 3. ur ett mark- och exploateringsperspektiv Vi har inom kommunen fantastiska förutsättningar för livsmedelsproduktion genom högkvalitativ jordbruksmark och historiskt har vi en lång tradition av att försörja oss på olika typer av jordbruk. I dag ser vi tydligt att lokalt producerad mat har ett attraktivt värde. Människor väljer att köpa och äta mat som de vet kommer från närområdet. Här finns stora förutsättningar men vi behöver veta vad vi som kommunkoncern kan göra för att branschen och de lokala livsmedelsproducenterna ska kunna utvecklas i en positiv riktning. Med anledning av säkerhetsläget i omvärlden ökar kravet på att vi själva tar ansvar för att i olika hänseenden klara ett kortare eller längre krisläge. Här är en lokal livsmedelsförsörjning en central och viktig fråga. 19
Strategin behövs också för att tydligt peka ut hur vi i vår kommunala upphandling kan öppna upp för lokala, stora som små, livsmedelsproducenter att kunna vara leverantörer. Även om det redan i dag finns en ambition att köpa närproducerade livsmedel finns idag inte rätt verktyg för att på riktigt ge alla våra lokala företag en rimlig möjlighet. En annan aspekt som strategin bör ge svar på är hur vi på ett hållbart sätt kan bygga ut och exploatera mark inom kommunen och samtidigt ta hänsyn till vårt långsiktiga, framtida behov av jordbruksmark för livsmedelsproduktion. Vi ger med denna bakgrund kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram en strategi för att värna den lokala livsmedelsförsörjningen. Strategidokumentet ska beslutas under år 2019. 3. Ta fram en strategi för social hållbarhet Halmstads kommun vill vara socialt hållbar. Vi vill se ett jämställt och jämlikt samhälle där människors grundläggande behov uppfylls. I Halmstad ska det vara möjligt att leva ett gott liv utan orättfärdiga skillnader. För att det ska vara möjligt tror vi att ett medvetet arbete behövs inom hela kommunkoncernen. Det saknas dock en strategi för hur vi som kommun tar ett helhetsgrepp om social hållbarhet. Vi vill därför ge kommunstyrelsen i uppdrag att ta fram ett styrdokument för social hållbarhet som på kommunövergripande nivå förtydligar strategier för hur vi som kommun ska arbeta för att människor ska kunna färdas på ett bra sätt genom livet. Styrdokumentet ska ha en bred ansats inom området social hållbarhet men vi vill särskilt betona vikten av ett förebyggande socialt arbete. Vi vill att alla människor i Halmstad ska få tillhöra och tillföra. Vi driver en arbetslinje som innebär att varje Halmstadbo ska få känna stoltheten i att kunna försörja sig själv. En strategi inom social hållbarhet är starkt förenad med en arbetslinje. Det handlar om att bygga ett samhälle som håller ihop, där ingen hålls tillbaka men där ingen heller lämnas efter. Strategidokumentet avseende social hållbarhet ska tas fram med hög grad av delaktighet och beslutas under år 2019. 4. Förbättra studieron och arbetsförhållanden i skolan En av de viktigaste byggstenarna i vårt samhälle är utbildning, den ger människor en möjlighet att förverkliga sina drömmar. För det krävs att skolan är jämlik och fokuserar på dess grunduppdrag, att lära ut. Vi ser att det finns en hel del problematik som utgör hinder för skolan att lyckas göra just detta. Det måste vara möjligt att trivas i klassrummet och kunna arbeta i en lugn och trygg miljö. I klassrummet ska fokus vara på läraren och på uppgiften. Vi vill utreda möjliga åtgärder för att säkerställa att klassrummet är en plats där både elever och vuxna trivs och vill arbeta i. Exempel på möjliga åtgärder är bland annat mobilfria lektioner, fler vuxna på plats exempelvis lärarassistenter som kan avlasta läraren, aktivera elever som blivit avvisade från klassrummen samt utföra administrativa tidskrävande uppgifter. Allt börjar med lärarna. Vi måste säkerställa att våra lärare vill fortsätta arbeta som lärare i vår kommun, de måste ges rätt verktyg att kunna hålla ordning i klassrummet. Stök och bråk ska inte accepteras och det ska inte finnas skillnader på grund av geografisk placering av skolan. Barn- och ungdomsnämnden samt utbildning- och arbetsmarknadsnämnden får nu ett gemensamt uppdrag att kartlägga och hitta effektiva åtgärder för att förbättra studieron och arbetsförhållanden i skolan. Det är viktigt att hitta kostnadseffektiva, nytänkande åtgärder. Uppdraget ska återrapporteras under år 2019. 20
5. Uppdrag Mjellby I en attraktiv kommun finns ett levande kulturliv. Halmstad har en stolt bakgrund som en kommun med en stark vilja att främja kulturen. Vi vill att Halmstad ska fortsätta att vara en kulturstad. För oss är det viktigt att vi ser kulturen som en del av utvecklingen av Halmstad och ta tillvara på de kulturskatter vi har. Mjellby konstmuseum är ett exempel på detta och med sin unika samling av Halmstadgruppen och den svenska surrealismen utmärker den Halmstad och Halland på konstkartan. Nu står Mjellby inför ett skarpt läge. Det finns stora renoveringsbehov för att verksamheten ska kunna fortsätta bedrivas. En utredning har gjorts av Kulturförvaltningen som lämnar vissa frågetecken angående kopplingen till destinationsutvecklingen. Frågan kring museets geografiska läge behöver ytterligare utvärderas. Därför uppdrar vi till KLF att samordna en större utredning där man kopplar samman den fortsätta utvecklingen av konstmuseet med besöksnäringsstrategin, kulturstrategin samt kommande infrastruktursatsningar. 6. En stärkt kommunal arbetslinje Att kunna försörja sig själv och känna att man bidrar till samhället tror vi är ett viktigt grundläggande behov hos människor. Genom arbete och egen försörjning stärks människors självkänsla men vi tror även att delaktigheten och sammanhållningen i samhället ökar. Det gäller inte minst de nya invånare som kommit till Halmstad från andra länder. Halmstad har idag goda resultat i arbetet med att hålla nere kostnaderna för försörjningsstöd, men vi står också inför stora utmaningar både med hög arbetslöshet hos utrikes födda, samtidigt som kompetensbrist är ett hinder för tillväxt inom nästan alla branscher. Att ha en tydlig arbetslinje är inte minst viktig för en fungerande integration och har också en tydlig jämställdhetsaspekt. För att hantera de utmaningar och möjligheter som finns inom området behöver Halmstads kommun ha en bra och framtidsorienterad modell så att den kommunala arbetslinjen stärks. Därför uppdrar vi till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden att ta fram förslag på en modell för en stärkt kommunal arbetslinje. Modellen ska innehålla förslag till nya eller ändrade regelverk och arbetssätt för minskat utanförskap, ökat deltagandet på arbetsmarknaden, förbättrad tillgång till kompetens och ökad jämställdhet på arbetsmarknaden inom nämndens ansvarsområde. I uppdraget ingår också att jämföra modeller från andra kommuner och titta på nya önskade samarbetsformer med andra aktörer, till exempel Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, regionen och det lokala näringslivet. Uppdraget ska återrapporteras under 2019. 7. Utvärdera flygplatsens verksamhet Kommunstyrelsen får i uppdrag att utvärdera flygplatsens verksamhet så att kommunfullmäktige år 2020 kan pröva bolagets fortsatta inriktning. Bolaget förväntas, i likhet med kommunens nämnder, göra årliga effektiviseringar. 21
Visionsstyrningsmodellen och målstyrd verksamhet För att vi steg för steg ska närma oss visionen om Halmstad Hemstaden, Kunskapsstaden och Upplevelsestaden har vi i Halmstad infört en arbetsmodell: visionsstyrningsmodellen. Modellen omfattar mål, planer, omvärldsanalys, arbetsrutiner samt kvalitetssäkring och ska användas av alla förvaltningar och bolag. Visionsstyrningsmodellen syftar till att förenkla arbetet med att planera, genomföra och följa upp verksamheternas insatser för att nå visionen. Visionsstyrningsmodellen fastställdes av kommunfullmäktige år 2007. Under året har styrmodellen utvärderats vilket har lett till att ett antal utvecklingsförslag för en bättre och mer ändamålsenlig styrning tagits fram. Ambitionen är att kommunfullmäktige ska fatta beslut om ett förnyat ramverk som reglerar styrmodellen i Halmstads kommun under vården 2019 och att hela organisationen därefter med stor delaktighet utformar och fyller ramverket med innehåll i form av arbetssätt och metoder. Detta planeringsdirektiv är ett steg i riktning mot ett nytt sätt att styra i Halmstads kommun, med stor tillit till att varje organisatorisk nivå utför sitt uppdrag på bästa vis och med fokus på att skapa rörelse och förflytta kommunen via kommunfullmäktiges mål. Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen består av en fyra- och en ettårig process. Den fyraåriga processen omfattar en djupare strategisk analys samt en översyn av kommunens mål. Den årliga processen består av fyra moment. Planeringsdirektiv med budget utgör den andra delen av den ettåriga processen som inleds med att planeringsförutsättningarna klargörs. Förutsättningarna kartläggs genom att nämnder och bolag bidrar med information om sin verksamhet. Informationen används sedan som underlag till den omvärldsanalys som i sin tur utgör underlag till arbetet med planeringsdirektiv med budget samt till ägardirektiven för kommunens bolag. Varje år tar den politiska majoriteten och oppositionen fram varsitt planeringsdirektiv med budget. När kommunfullmäktige har tagit beslut om vilket planeringsdirektiv med budget som ska gälla påbörjar nämnderna och bolagen sin verksamhetsplanering. Den ska utgå ifrån antaget planeringsdirektiv, ägardirektiv, men även utifrån de handlingsprogram som kommunfullmäktige också beslutar om och som rör särskilda områden inom kommunens verksamhet. Den sista delen i den årliga processen är analysen och uppföljningen. Uppföljningen delrapporteras tre gånger per år, men mätningar kan göras vid fler tillfällen. Allt material som kommer in analyseras och sammanställs innan det presenteras för kommunfullmäktige och eventuella åtgärder vidtas. Det som mäts är de mätetal som är kopplade till de konkretiserade målen. Planeringsdirektivets roll i kommunen Planeringsdirektiv med budget är kommunfullmäktiges viktigaste sätt att styra kommunens verksamheter. Planeringsdirektivet är inte detaljerat och täcker inte alla kommunens verksamheter. Det är medvetet. Planeringsdirektivet lyfter fram ett antal områden som politiken anser vara extra viktiga för kommunfullmäktige och nämnderna/bolagsstyrelserna att arbeta med under planperioden. 22
Visionsstyrningsmodellen bygger på att nämnder och bolagsstyrelser, inom ramen för planeringsdirektivet, har en stor frihet att utforma den verksamhet de ansvarar för. De verksamheter som inte är direkt berörda av de konkretiserade målen eller av de övriga prioriteringarna står för den skull inte utan vägledning om vad som ska uppnås. Alla verksamheter kan gå tillbaka till den uppgift nämnden/bolaget har, genom reglementen och ägardirektiv, till kommunfullmäktiges vision, värdegrund och politiska inriktningar samt till handlingsprogrammen. 23
Hel- och delägda kommunala bolag Helägda bolag Koncernen Halmstads Rådhus AB De kommunala bolagen är en del av kommunens samlade verksamhet. Bolagskoncernen består av moderbolaget Halmstads Rådhus AB samt åtta helägda dotterbolag som verkar inom flera områden som är till nytta för kommunens invånare. Som en del i kommunens översyn av arbetsformer och organisering har dotterbolagen Halmstads Näringslivs AB och Destination Halmstad AB sammanförts under hösten 2018, strategiska näringslivs- och destinationsfrågor flyttas till kommunstyrelsen och dotterbolaget Halmstad Business Incubator AB blir ett bolag direktägt av Halmstads Rådhus AB. I syfte att ge koncernbolagen tydliga förutsättningar för att planera verksamheten tar dessa koncernövergripande prioriteringar ställning till bolagens budget/plan, alternativt avkastning, för perioden 2019-2023. Resultatbudget Bokslut Prognos* Budget Plan Plan Plan Plan mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Not Halmstads Rådhus AB 30,5 33,0 12,4 5,1 4,4-11,0-17,4 1,2. Halmstads Näringslivs AB -12,4 2. Halmstads Flygplats AB -12,7-20,1-22,4-23,3-23,2-24,1-25,5 3. Destination Halmstad AB -44,2-56,1-41,6-42,1-43,0-42,7-42,6 2,4. Halmstad Business Incubator AB -7,0-7,0-7,0-7,0-7,0 2. AB Industristaden 1,1 1,9 0,2 0,2-0,1 0,2 0,2 Summa resultat efter finansnetto -37,7-41,3-58,4-67,1-68,9-84,6-92,3 Avkastning Bokslut Budget Budget Plan Plan Plan Plan % enligt ägardirektiv 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 HFAB 4,1 4,0 4,0 4,0 4,5 4,5 4,5 1,5. HEM AB 7,6 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 6,5 1. 24
Halmstads stadsnät AB 8,9 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 4,0 Hallands Hamnar Halmstad AB 8,2 6,5 7,0 7,0 7,0 7,0 7,0 1. Investeringsbudget (netto) Bokslut Prognos* Budget Plan Plan Plan Plan mnkr 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Halmstads Rådhus AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Halmstads Näringslivs AB 0,0 2. Halmstads Flygplats AB 33,5 15,8 19,8 10,3 16,7 11,0 13,5 Destination Halmstad AB 1,1 1,1 0,6 0,5 3,7 0,7 1,2 2. Halmstad Business Incubator AB 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2. AB Industristaden -3,3 52,7 0,5 3,0 0,5 0,5 0,5 Delsumma 31,3 69,6 20,9 13,8 20,9 12,2 15,2 HFAB 490,3 480,0 510,0 355,0 360,0 370,0 360,0 5. HEM AB 157,1 100,0 150,0 220,0 250,0 220,0 160,0 6. Halmstads stadsnät AB 98,5 91,4 39,0 30,0 30,0 29,0 38,0 Hallands Hamnar Halmstad AB 22,7 49,0 15,0 33,0 19,0 25,0 25,0 Delsumma 768,7 720,4 714,0 638,0 659,0 644,0 583,0 Summa 800,0 790,0 734,9 651,8 679,9 656,2 598,2 *avser helårsprognos per 31 oktober 2018 Förutsättningar (noter) Noterna som beskrivs i detta avsnitt avser poster som redovisas i tabellerna ovan och som är av särskild vikt att lyfta fram eller som är en förändring jämfört med tidigare planerings- och ägardirektiv. 1. Utdelning från HFAB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med belopp enligt begränsningsregeln. Utöver det ska HFAB lämna utdelning med 20 mnkr per år för finansiering av kommunens bostadsförsörjningsåtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller åtgärder som tillgodoser bostadsbehovet för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för, med hänvisning till 5 p1 i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Halmstads Rådhus AB ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. 25
Utdelningen inom ramen för kommunens bostadsförsörjningsåtgärder ska främst användas för att finansiera insatser inom tre områden: projekt som främjar integration och social sammanhållning fritidsanläggningar eller mötesplatser som främjar integration och social sammanhållning» åtgärder som tillgodoser bostadsbehov för personer som kommunen har ett särskilt ansvar för. Utdelning från HEM AB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med 40 mnkr per år varav Halmstads Rådhus AB ska lämna 25 mnkr i utdelning till Halmstads kommun år 2019. Ökningen om 5 mnkr jämfört med tidigare planperiod ska huvudsakligen finansiera kommunstyrelsens strategiska arbete med tillväxt och attraktivitet för ett gott företagsklimat. Kommunstyrelsen har rätt att besluta om att utdelning ska ökas, upp till 40 mnkr, samt att ge ägarombud i uppdrag att vid extra bolagsstämma i Halmstads Rådhus AB, för kommunens räkning, fatta beslut i enlighet med kommunstyrelsens beslut. Från och med år 2020 ska Halmstads Rådhus AB:s utdelning till Halmstads kommun motsvara hela den utdelning som lämnas från HEM AB. Utdelning från Hallands Hamnar Halmstad AB ska lämnas till moderbolaget Halmstads Rådhus AB med 4 mnkr per år. Halmstads Rådhus AB ska lämna motsvarande belopp i utdelning till Halmstads kommun. Med en lånevolym på cirka 5 000 mnkr, är bolagskoncernen känslig för räntesvängningar och ny lagstiftning. Regeringen har från och med 2019 infört nya begränsningsregler för ränteavdrag i bolagssektorn, vilket får påverkan på koncernens finansiering och konsekvenserna får utredas vidare. Moderbolaget debiterar samtliga dotterbolag för koncernledningskostnader om totalt cirka 3 mnkr årligen, vilket fördelas enligt beräkningsmodell som ses över årligen. Cirka 2 mnkr av dessa debiteras årligen från kommunstyrelsen till Halmstads Rådhus AB. 2. Vid sammanslagning (fusion) hösten 2018 har Halmstads Näringslivs AB:s budgetram flyttats över i sin helhet till Destination Halmstad AB. Sammanslagningen beräknas innebära lägre kostnader om 1,5 mnkr per år. Dessutom förväntas bolaget, i likhet med kommunens nämnder, göra årliga effektiviseringar. Delar av bolagets strategiska uppgifter kommer att flyttas över till kommunstyrelsen under 2019, vilket minskar bolagets budgetram ytterligare under planperioden. Aktier i dotterbolaget Halmstad Business Incubator AB överlåts till Halmstads Rådhus AB och beräknad budgetram avseende verksamheten flyttas över till bolaget. Halmstad Business Incubator AB tar över uppdraget att svara för kommunens stöd till nyföretagande och från och med 2019 får bolaget förstärkt budget med 1 mnkr årligen för ökade satsningar på företagsinkubatorn som regional tillväxtmotor. 26
Bolagens nya ägardirektiv samt bolagsordningar gäller fr om 1 januari 2019 och organisering kommer att ske successivt. Destination Halmstad AB ansvarar tillsammans med berörd förvaltning och bolag för överlämning av uppdrag och bolaget behåller ansvaret för uppgifterna tills dess att den är genomförd. 3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utvärdera flygplatsens verksamhet så att kommunfullmäktige år 2020 kan pröva bolagets fortsatta inriktning. Bolaget förväntas, i likhet med kommunens nämnder, göra årliga effektiviseringar. 4. Destination Halmstad AB har ansökt och fått uppdraget av Riksidrottsförbundet och Sveriges Television att arrangera SM-veckan sommaren 2020, vilket kommunstyrelsen ställer sig positiv till. Kostnaderna för arrangörskapet ska dock inrymmas i bolagets befintliga ekonomiska ram. 5. För HFAB gäller följande inriktning: a. Kommunfullmäktige ser positivt på försäljning av en del av HFAB:s fastighetsbestånd. Kommunstyrelsen ska i nära samarbete med HFAB ta fram en plan 2019 för försäljning av lägenheter, med syfte att: i. möjliggöra/finansiera nyproduktion av hyresfastigheter ii. möjliggöra för en ny större aktör att etablera sig på hyresmarknaden i Halmstad, i syfte att bidra till Halmstads samhällsutveckling b. HFAB:s markförvärv ska alltid godkännas av kommunstyrelsen. c. På längre sikt är det kommunstyrelsen som ansvarar för allt markförvärv utanför översiktsplan. d. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med HFAB ta fram diskussionsunderlag, för en gemensam långsiktig bild av HFAB:s framtida roll som en del i kommunens bostadsförsörjningsansvar. Däri ingår även ekonomiska parametrar och bolagets roll ur ett bostadssocialt perspektiv m.m. En ny modell för beräkning av bolagets avkastningsnivå ska vara klar att använda budgetåret 2021. HFAB planerar att producera 1 000 nya lägenheter under åren 2016-2020 vilket innebär cirka 200 lägenheter per år. För perioden 2021-2023 planerar bolaget att producera cirka 100 lägenheter per år. HFAB får i uppdrag att utreda möjligheterna för ytterligare nyproduktion motsvarande 100 lägenheter per år under samma period. 6. HEM planerar att investera för totalt 1 000 mnkr under åren 2019-2023, vilket är 250 mnkr utöver verksamhetens ordinarie investeringsbehov för perioden. I beloppet ingår renovering av bolagets fjärrvärmepannor, vilket är en reinvestering för att hålla nuvarande anläggningstillgångar intakta. 27
Övrigt Huvudprincipen är att bolagen ska bära samtliga kostnader som är hänförliga till verksamheten. Reglerna gällande resultatbalansering och ombudgetering för kommunens förvaltningar är även tillämpliga på kommunens helägda bolag. Bedömning av detta sker årligen i samband med Halmstads Rådhus AB:s första styrelsemöte. Avseende bolag med angivna procentuella avkastningskrav gäller annan princip angivet i respektive ägardirektiv. Någon budgetmässig inflationskompensation har inte beräknats för planperioden. Delägda bolag Budgetmässig hantering av delägda bolag sker enligt avtal. Specifikation av helägda bolags investeringar Bolag Budget Plan Plan Plan Plan belopp i mnkr 2019 2020 2021 2022 2023 Halmstads Flygplats AB Fastighetsunderhåll 0,5 0,5 0,5 Maskinhall 10,0 Infrastruktur - teknisk 2,2 7,5 Infrastruktur och markarbeten 3,1 4,0 Säkerhetskontroll - utrustning 1,9 2,5 Flyg- och miljösäkerhet 1,0 1,0 1,0 1,7 1,0 Funktionshinderlyft 1,6 Fordon 5,3 7,7 2,3 12,0 Radar 4,0 28
Summa 19,8 10,3 16,7 11,0 13,5 Destination Halmstad AB Halmstad Teater 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Inventarier, digitala medier mm 0,4 0,3 0,5 0,5 0,5 Digital skylt 2,0 Ny webb 1,0 0,5 Summa 0,6 0,5 3,7 0,7 1,2 AB Industristaden Renoveringar 0,5 3,0 0,5 0,5 0,5 Summa 0,5 3,0 0,5 0,5 0,5 Summa HFAB 510,0 355,0 360,0 370,0 360,0 Summa HEM AB 150,0 220,0 250,0 220,0 160,0 Summa Halmstads stadsnät AB 39,0 30,0 30,0 29,0 38,0 Summa Hallands Hamnar Halmstad AB 15,0 33,0 19,0 25,0 25,0 Summa investeringar (netto) 734,9 651,8 679,9 656,2 598,2 29
Budget Finansiella mål I kommunallagens 11 kapitel stadgas bland annat att en kommun ska ange de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Kommunens viktigaste finansiella mål är följande: Resultatet skall vara positivt i en sådan nivå att det egna kapitalet över tiden är realt värdeskyddat Att det egna kapitalet skall vara realt värdeskyddat innebär att nivån på kommunens resultat måste vara så hög att det minst motsvarar inflationens urholkande effekt på förmögenhetsmassan, för att på så vis garantera att förmögenheten inte realt minskar över tid och för kommande generationer. Med ett inflationsantagande om 2,7 procent för år 2019 borde resultatnivån behöva uppgå till cirka 110 mnkr för budgetåret för att nå det finansiella målet. De senaste åren har inflationen emellertid varit låg samtidigt som kommunen erhållit positiva resultat, och det finansiella målet är uttryckt så att det är över tid som målet skall nås. Kommunen mäter måluppfyllelsen med ett femårigt rullande genomsnitt och skulle för budgetåret 2019 kunna erhålla ett negativt resultat på mer än - 100 mnkr och ändå nå målsättningen. Ett sådant negativt resultat under 2019 skulle dock fordra att resultatnivåerna för de följande åren behövde vara höga, långt över 100 mnkr i genomsnitt, för att nå den finansiella målsättningen. I detta förslag budgeteras med ett överskott om 11 mnkr år 2019. Med undantag för år 2021 är de budgeterade resultaten positiva samtliga år under perioden. För år 2021 avses kommunens resultatutjämningsreserv att användas för att uppnå kommunallagens krav på en ekonomi i balans. Resultatnivån är i det korta perspektivet förenlig med kommunens finansiella målsättning även om det är eftersträvansvärt med högre resultat för att gagna kommunens ekonomiska ställning på sikt. För att bevara en hållbar och god finansiell ställning i Halmstads kommun, som beaktar kommande generationers behov av kommunal service och krav på god kvalitet, behöver resultatmålet kompletteras med andra finansiella målsättningar. Kommunen har därför formulerat ett mål för den långsiktiga betalningsstyrkan som man vill uppnå: Soliditeten, inklusive total pensionsskuld, ska vara stark Soliditet, det vill säga eget kapital i förhållande till totala tillgångar, är ett vedertaget mått för att beskriva långsiktig betalningsstyrka. Ju högre soliditet en kommun har desto större är det finansiella handlingsutrymmet. 30
Halmstad kommun har ett av Sveriges kommuners högsta soliditetsmått och har haft en stark finansiell ställning under lång tid. Denna situation innebär låga finansiella kostnader och goda finansiella intäkter, vilka används för att bedriva verksamhet i kommunen. I föreliggande planeringsdirektiv sätts målsättningen att soliditeten inte ska understiga 55 procent under år 2019, vilket uppnås. Mot bakgrund av den stora likviditetsavtappning som sker i kommunen just nu, bland annat på grund av betydande investeringsåtaganden, kommer ett upplåningsbehov att uppstå de närmaste åren. I samband med detta beräknas kommunens soliditet sjunka till en nivå under målsättningen om 55 procent. Kommunen har även formulerat ett finansiellt mål för verksamhetens investeringsvolymer. På sikt vill kommunen kunna leva upp till följande finansiella mål för investeringsvolymen: Nettoinvesteringarna, exklusive investeringar som görs inom affärsdrivande verksamhet, skall över tiden inte överstiga summan av årets resultat och årets avskrivningar Målformuleringen bedöms skapa en sund ekonomisk begränsning av investeringsvolymen vilken dels tillåter investeringar som genomförs inom affärsmässig verksamhet, dels medger en på lång sikt stabil och gradvis ökning av investeringsvolymerna. Om målet uppfylls innebär det dessutom att eventuellt lånebehov endast bör uppstå för de investeringar som görs inom affärsmässig verksamhet, vilket kan anses vara förenligt med intentionerna i begreppet god ekonomisk hushållning. I praktiken innebär målsättningen att Halmstads kommun under normalår genomsnittligen kan investera för cirka 500 mnkr. I föreliggande planeringsdirektiv med budget är de budgeterade investeringsnivåerna mycket höga i genomsnitt, vilket innebär att kommunen inte beräknas kunna nå målsättningen de närmaste åren. Den höga investeringsnivån innebär att kommunen antingen behöver öka sin upplåning eller sälja av tillgångar. Skattesats I föreliggande förslag på planeringsdirektiv med budget är skattesatsen oförändrad, det vill säga 20,98 procent. Uppräkningsfaktorer och gränsvärden I planeringsdirektiv med budget har samtliga medel för beräknade avtalsmässig lönekostnadsutveckling och lönepolitiska satsningar reserverats centralt i likhet med tidigare år. Det sker ingen budgetmässig inflationskompensation i planeringsdirektivet. Internpriset för el är för år 2019 satt till 71 öre per kwh, inklusive elskatt och övriga avgifter men exklusive moms och elnätsavgift, vilket innebär en ökning med 2 ören per kwh jämfört med föregående år. En investering definieras som ett inköp, eller egen produktion, av anläggningstillgång med en livslängd på tre år eller mer och med ett värde som överstiger ett prisbasbelopp. 31
Resultatutjämningsreserv Halmstads kommun har i enlighet med kommunallagen reserverat medel i en så kallad resultatutjämningsreserv. Resultatutjämningsreserven får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel med syfte att täcka sviktande skatteunderlag vid befarad eller konstaterad konjunkturnedgång. Vid ingången av 2018 uppgick Halmstads kommuns resultatutjämningsreserv till 635 mnkr. Den bedömning som är gjord vid upprättandet av planeringsdirektivet är att det definitionsmässigt befaras inträda en konjunkturnedgång under aktuell period baserat på att tillväxten för kommunens huvudsakliga intäktskälla skatteintäkterna prognostiseras understiga ett tioårigt genomsnitt, i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) beräkningar (se tabell nedan). Detta innebär att det således är möjligt att utnyttja resultatutjämningsreserven under perioden för att utjämna intäkterna och erhålla ett ekonomiskt resultat i balans. Enligt SKL:s beräkningar betyder detta att Halmstads kommun kan använda mellan cirka 15 och 35 mnkr av resultatutjämningsreserven årligen under perioden 2019-2021. I föreliggande planeringsdirektiv beräknas 15 mnkr av resultatutjämningsfonden användas år 20201. 2019 2020 2021 Snitt 3,8% 4,0% 4,1% Årlig ökn. 3,4% 3,3% 3,8% Differens - 0,4% - 0,7% - 0,3% Källa: Skatteverket och SKL 32
Resultatbudget Noter 1. Resultat före avskrivningar, eller nettokostnadernas fördelning på nämnder och anslagsområden, framgår under rubriken Specifikation av driftanslag 2. Avskrivningar. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, uppdelat i komponenter där detta är tillämpligt. 33
3. Verksamhetens nettokostnad är framräknad enligt följande: Noter till tabell ovan: a. Driftredovisningens nettokostnad utgörs av anslagsområdenas nettokostnader, inklusive oförutsedda poster och reserver för löneavtalsutfall. b. Internräntan beräknas som en annuitet för de verksamheter som inte tillämpar sluten redovisning. För verksamheter med sluten redovisning ingår internränta för kommuninternt upptagna lån. c. För att erhålla en rättvisande bild av kommunens kostnader för framtida pensionsåtaganden belastas de olika verksamheterna med ett internt pålägg om 7,70 procent på utgående pensionsberättigad lön. Pålägget avser att fastställa den genomsnittliga kostnaden för alla inom pensionsavtalets ram och skall spegla kostnaden för ett års nyintjänande av pensionsförmåner för de anställda. Dessa interna kostnader uppsamlas här som en kommunintern intäkt. d. Avsättningen till pensionsskuld är beräknad utifrån den så kallade blandmodellen och avser kostnader, inklusive finansiella kostnader och löneskatter, för årets nyintjänande minskat med beräknade utgående pensioner för den del som inte omfattas av individuella delar eller av försäkringslösningar. e. Pensionsutbetalningar och pensioner, individuell del avser dels löpande utbetalningar för redan pensionerade, dels kostnader för den premiebaserade delen i pensionsavtalet. 4. Skatteintäkter, Generella statsbidrag och utjämning. Intäkterna består till största del av kommunens eget skatteunderlag, det vill säga kommuninnevånarnas erlagda kommunalskatt, samt bidrag och avgifter inom kostnads-, inkomst- och LSS-utjämningssystemen. I beloppen ingår också prognostiserade intäkter för fastighetsavgiftsmedel och vissa särskilda statsbidrag. 5. Finansiella intäkter består i huvudsak av avkastning på räntebärande placeringar, räntebidrag och borgensavgifter. 6. Finansiella kostnader består i huvudsak av räntor på upplåning. 7. Avsatt till pensioner. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 1998-01-01 redovisas som en ansvarsförbindelse. Upptaget belopp, som inkluderar särskild löneskatt, avser intjänande av pensionsrätt efter denna tidpunkt och som ej omfattas av individuella avgifter eller försäkringslösningar, det vill säga särskilda och kompletterande ålderspensioner samt garantipensioner. 8. Ansvarsförbindelse Pensionsskuld. Enligt kommunal redovisningslag skall pensionsskuld som avser intjänandeperiod före 1998-01-01 endast redovisas som en ansvarsförbindelse och inte som en skuld. 34
Balansbudget 35
Finansieringsbudget 9. Upplåning. Under planperioden beräknas kommunen behöva nyupplåna för att behålla en rimlig likviditetsnivå. Vid utgången av år 2023 beräknas kommunens skuld uppgå till 4 050 mnkr. 36