Skinskattebergs Jernbruk.

Relevanta dokument
Ramnäs Virsbo Hembygdsförening. Ramnäs

Till vänster: Bagare Fritz Bergkvist framför lusthuset, ca Foto: Karl Pettersson. Text: Mariann Odelhall och Klas Påhle

SILLBÖLE JÄRNGRUVA. Text Astrid Nurmivaara. Bild Skyltning i Gruvsta Jukka Nurmivaara

Lövstabruk. Järnframställningslämningar i form av slagglager

Kläder, skor, hus, möbler, redskap och annat nödvändigt

Småskalig vattenkraft är kretsloppsenergi.

LÄR KÄNNA DIN HEMBYGD

Antikvarisk kontroll. Lövsta bruk. Ombyggnad av dammslutor. Lövsta bruk Österlövsta socken Tierps kommun Uppland. Bent Syse

Theodor Franzéns lilla svarta

Stormaktstiden- Frihetstiden

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

Varför handla ekologiskt?

med gårdsnamnet "Mårs".(Mårsch)

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

En berättelse om Karl Nilsson

En resa till de sahlinska bruken i Dalsland

Stormaktstiden fakta

Limå REGIONALT INTRESSE. Siljansnäs socken (Näsbygge fjärding) Beskrivning Bruksmiljö vid Limåns utlopp i Siljan. Ett flackt område med föga utblick

Ramnäs bruk och dess skogshistoria

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Foto omslag: Fredrik Hjerling Foto baksida: Eva Simonson Tryckår: 2011 Tryckeri: Haninge kommuntryckeri

Namn: Mia Karlsson, Västervångskolan, Landskrona

Upprustning av ässja vid Västanå bruk Viksjö socken, Härnösands kommun

Häfla Hammarsmedja. 333 år

Augusti Hembygdsdräkt för Åkers socken? Järnvägen Södertälje Eskilstuna. En jämförelse mellan då och nu. Riksarkivets kartor

Åke Gösta Fredricsson ( )

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Prästholmshistoria av Kristoffer Wallenberg

Anfäder Eric Nilsson Åstrand

Motion till riksdagen 1988/89 :Jo278 av Erik Holmkvist (m) Ökat nyföretagande inom jordbruket i de nordliga länen

Anders Herman och Klara Josefina Alm

Hörnsjöfors Bruk och Västerfärnebo

Konsumenter granskar sillbranschen - en Väckarklocka

Antikvarisk kontroll vid Trummelsbergs bruk

Publicerad i Göteborgsposten 22/

Marknadsbrev nr 8. Försäljningarna har delats in i samma kategorier som tidigare.

Naturreservatet Rosfors bruk

MUGGEBO Backstuga under Ulfsnäs, FoF

E N S TA D I F Ö R Ä N D R I N G. Lars-Eric Thylin / 2019

KARLSKOGA KAROSSERIFABRIK

S1_007 Nils Gustav Petersson 1/12

Väggen 2, Vireda församling.

Byggnadsminnesförklaring av Stadra gård, Grecksstadra 2:1, Nora socken och kommun, Västmanland (2 bilagor)

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

i Göranssons fotspår

Den industriella utvecklingen i och runt Gislaved

Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson

Hedkarlsbo, (Sandvreten)

Från vaggan till graven. Vi följer en person under 1800-talet

EDF produktionskostnadsanalys Ökad konkurrenskraft för svenska mjölkföretag

Vinningsbo platsens historia

Ord till kaptenstavlor

Christian Wilhelm Emil Flors Brevsigill

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

ÖVERENSKOMMELSE OM FASTIGHETSREGLERING

Ytterhogdals- Överhogdals- och Ängersjö Församling.

Bocken brinner i Gästrikland

Hur en gammal kultursort av vete hittade mig!

Från WebMatte Stockholms stad

Karlslunds herrgård. Restaurering av terrassmur Karlslund, Örebro, Närke. Charlott Torgén Rapport 2013:1

om förändringar, emigration och nya levnadsvillkor

Välkommen till Ljung!

Karta: Miljö och Stadsbyggnad, Avesta Kommun HORNDALS BRUK. Levande industrihistoria i sydöstra Dalarna

Rapport för arkeologisk förundersökning av RAÄ 110 och antikvarisk kontroll av RAÄ 7, inför anläggandet av fiskvägar, Fågelfors socken, Småland

Titta själv och tyck till! Ewa

LEDNINGSARBETEN KRING KARLSTRÖMS BRUKSMILJÖ

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

AXBERGSHAMMAR KRAFTSTATION. Vattenfall

Rulle - en Hössna-profil

Ohs starten på resan

RAPPORT ÖVER FINNSHYTTANS KULTURHISTORIA ÅR 2018

Mariedammsleden. Vandringsled i lätt kuperad terräng 4 km eller 9 km

Högskoleverket. Delprov NOG

Hängbroprojekt mellan Norrmalm och Gamla stan

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Texthäfte till delprov B

DERAGÅRD Klass 2. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken

Inte knöligt alls att handla av potatisbilen

Suder-Mattesstatyn. Minneskullen vid sjösta

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Nautic Yacht Båtförmedling

Husen. Lumphuset är fortfarande en del av pappersbruket.

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Stenvik, Hö ssö Ö stregå rd

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

Ombildning av enskild näringsverksamhet till aktiebolag

TRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON

ca Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö

Lägga in en karta i DG 8.2!

LUCI-HEMMANET Av Chatarina Henriksson, Bodträskfors. Teckningar av Waldemar Granlund.

Erbjudande till dig som mikroproducent!

Medeltidens vattenledning fortfarande brukbar vid Skinnskatteberg,

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Lokal Utvecklingsplan Värne - Mellby Eksjö Kommun

Länsstyrelsen i Västmanland / Västmanlands läns museum. INDUSTRIINVENTERING Skinnskattebergs kommun

Bredband i Skinnskattebergs kommun. Magnus Nyrén Länsstyrelsen i Västmanlands län Informationsträff

Lönsamhet större mjölkgårdar. D&U konferens Svensk Mjölk Karlstad

Transkript:

Skinskattebergs Jernbruk. Hedströmmen, ett idogt vattendrag har med sina små och större tillflöden lämnat drivkraft åt ett trettiotal hyttor (masugnar), ett sjuttiotal hammarsmedjor. Dessutom till ett mångfald kvarnar och sågar, en av fallsträckorna heter Kyrkströmmen. Kyrkströmmen förbinder Övre och Nedre Vättern och utnyttjades intensivt på 1600-talet. Smedjor och hammare låg tätt, vilket kartan över Skinnskattebergs Bruk visar. Den äldsta hammarsmedjan var i bruk år 1576 och ägdes av Henrik Skrifvare. Under 1500-talet uppmuntrade Gustaf Wasa tillkomsten av v nya järnbruk, så att vidareförädling av av tackjärn kunde ske i Sverige. Stångjärn, plåtar och trådämnen tillverkades och var en inkomstbringande exportvara. Bruken byggdes där god vattenkraft och tillgång på träkol fanns som behövdes i stora mängder. Staten tog ut en produktionsskatt i form av färdiga varor. En hammarskatt på t.ex. 1 skeppund motsvarar 170 kilo i varor. Skatten omfattade ungefär cirka en procent av produktionen.

Den första brukspatronen blev Fredrik Gyllenborg (1668-1759) Han startade uppbyggnaden av Skinnskattebergs Bruk. Hans far hette Jacob Gyllenborg och adlades av Karl XI p.g.a. goda insatser vid den landsomfattande reduktionen, (indragning till staten). Fredrik Gyllenborg ärvde sin faders arrenderätt till prästhamrarna i Skinnskatteberg och Baggå. Han kom därigenom in i bygdens historia och köpte ytterligare andel i smedjor. Vid Skinnskattebergs Bruk anlades plåtsmedja, valsverk, järntråddrageri och knipphammare. Fredrik Gyllenborg påbörjade även en kanal som skulle förbinda Övre och Nedre Vättern för båttrafik och vara försedd med slussar. Kanalen blev aldrig färdigställd men man kan ännu se lämningar av den mellan Sotvreten och Bårn. Fredrik Gyllenborg hade även en del uppdrag i Stockholm. Han var bl.a. i Riksbankens ledning och stor låntagare där. Efter kriget mot Ryssland försattes bruket i konkurs. Riksbanken blev nu ny ägare. Wilhelm Hising köpte bruket år 1771. Nu påbörjades även bygget av herrgården. Bygget tog lång tid att färdigställa, 20 år, så Wilhelm Hising fick ej uppleva invigningen, han dog 1780.

Wilhelm Hising dy. Var en duktig mineralog. Under studietiden blev han bekant med, den senare världsberömde kemisten Jöns Jacob Berzelius. Tillsammans upptäckte dom år 1803 ett nytt grundämne, som döptes till Cerium. Tungstenen som innehöll cerium kom från Bastnäsfältet i Riddarhyttan. Familjen Heijkenskiöld blev år 1852 nästa ägare av bruket. Under Thor Heijkenskölds skickliga ledning gav bruket mycket god avkastning. År 1880 upphörde driften vid de fyra smedhamrarna. Anläggningen byggdes om till valsverk. Lönsamheten sjönk emellertid och år 1909 lades driften helt ned. En nära 400-årig järnbrukshistoria var tillända.

Skinnskattebergs Bruk omkring 1880. Smältsmedjan närmast, ovanför syns sågverket och till vänster arbetarbostäder. Mittemot sågverket på andra sidan strömmen skymtar valsverket.

Journalerna månadsvis för bruket omfattar brukets räkenskaper. År 1877 hade brukshandeln ungefär 200 hushåll som kunder, varav 50 från tätorten. Här köptes råg malt, salt, sill och tobak. Redan på 1770-talet kunde man hos brukshandeln köpa tyger tillverkade i Borås. Västgötaknallarna gjorde tydligen affärer på många platser, trots långa besvärliga transporter. Förövrigt var bruket självförsörjande då det gällde livsmedel, potatisåkrar var det gott om. Vid varuköp kvittades kostnaden mot innestående fodringar i form av löner för utförda arbeten åt bruket. Överskottet togs ut som kontanter. Oftast var det dock underskott vid månadens slut. Arbetslönerna var mycket låga. Ur räkenskapsboken för år 1776 betalades för ved, 15 kronor för 300 kors. (1 kors= 1 kubikmeter). Timmerflottning i tre dagar betalades med 3,75 kr. Lastning vid Harnäs av 671 centner tackjärn från pråm betalades med 3,35 kr. (1 centner= 42,5 kilo). Några aktuella livsmedelspriser: Söt mjölk, 6,5 öre/liter Potatis, 3 öre/kg Salt, 3 öre/kg Socker, 108 öre/kg Sirap, 54 öre/kg Vete, 13 öre/kg. Råg, 9 öre/kg. Korn, 8 öre/kg. Malt, 6 öre/kg. Brännvin, 90 öre/liter.

Bomullstyg, 42 öre/m Lärft, 61 öre/m. I räkenskapsböckerna finns många andra intressanta uppgifter. Bland annat finner man att ångslupen Skinnskatteberg gjorde två extra resor till Uttersberg, ersättningen var två kronor. Priset på djur på 1870-talet var förhållandevis högt. Man betalade för två stycken 4-åriga hästar 1700 kronor, dragoxar kostade 500 kronor/par. En ko kunde man köpa för 80 kronor. På tillverkningskontot för tackjärn hade påförts kosnaden för 15 kannor brännvin och 4 kannor ättika under september månad 1876! Man frågar sig av vilken anledning? Vid genomgång av namnen på bruksanställda förekommer namnet Norström hos 11 manfolk, Damberg hos 6 personer, Norrman 6, och Backström hos 5 personer. I journalen finns upptaget kunder från cirka 60 gårds och byanamn. Se bifogad förteckning. Gårds och byanamn år 1860: Alderkärret, Aspmo, Aspbo, Billsjön, Björnbo, Bredsjön, Bondtorp, Bromsberg, Darsbo, Damkärn, Emthyttan, Ersbo, Fagersta, Finntorp, Främshyttan, Finngården, Falterröjdingen, Fasttorpet, Grillstorp, Gerån, Geråkärn, Hedkärra, Harnäs, Kattfallet, Krabo, Kärrgeten, Kniptorp, Kullen, Lermansbo, Ljusenberg, Långviken, Lexsjöberg,

Lexnäbben, Lindbo, Lexsjöbo, Moren, Mortorp, Pilbo, Röjdingen, Piltorpet, Sandva, Sundet, Skräddarbo, Snälltorp, Tegelbruket, Trålsbo, Wetterskoga, Valtarbo.