Regional rapport. Öppna Jämförelser Nr 2014:17 Vård och omsorg om äldre 2013

Regional rapport Öppna Jämförelser Nr 2014:17 Vård och omsorg om äldre 2013

Regional rapport Öppna Jämförelser 2014:17 Vård och omsorg om äldre Rapporten sammanställd av; Kristina Nordmark FoU, Region Västerbotten Denna rapport finns även att ladda ner på www.regionvasterbotten.se Mars 2014 2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 1 Om Öppna Jämförelser... 2 Relativa jämförelser... 2 Indikatorer och datakällor... 3 Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013... 3 Resultat i Öppna Jämförelser för kommuner i Västerbottens län 2013... 3 Resultat från SKL:s granskning av kommunernas information till medborgarna... 23 Sammanställning nationell ranking per kommun... 28

Inledning Från och med hösten 2009 samverkar Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen om Öppna jämförelser inom socialtjänsten. Syftet med jämförelserna är att bidra till att utveckla och förbättra kvalitet och effektivitet i socialtjänstens verksamheter. Öppna Jämförelser inom socialtjänsten är ett nationellt utvecklingsarbete och fram till utgången av 2014 ska det underlag som presenteras kontinuerligt förbättras. Denna länsrapport utgår från Öppna Jämförelser inom området Vård och omsorg om äldre som offentliggjordes den 15 januari 2014. Det är fjärde gången som FoU Västerbotten presenterar statistik från Öppna Jämförelser över länets resultat inom området. Ambitionen är att lyfta fram och sammanställa den offentliga statistiken på ett sätt så att det blir hanterligt och ändamålsenligt för länets kommuner och berörda delar av landstingets hälso- och sjukvård, i arbetet med att förbättra verksamheten och dess resultat. Vi hoppas att sammanställningen i rapporten ska kunna skapa underlag för reflektioner, analys- och förbättringsarbete. Vi tar gärna emot synpunkter på rapporterna. I december 2013 publicerades en omarbetad version av Handbok för Öppna Jämförelser inom socialtjänsten. Den första upplagan av handboken kom 2012. Utifrån erfarenheter där man använt handboken i studiecirklar vilket bland annat FoU Västerbotten gjort, har upplägget förändrats. FoU Västerbotten har, utifrån önskemål från SKL, arbetat med att få in en tydligare pedagogik i handboken och även kompletterat med mer verktyg och hjälpmedel som kan användas i arbetet med analys av resultaten i Öppna Jämförelser. Handboken hittar ni på www.skl.se. 2014 är sista året i satsningen Bättre liv för sjuka äldre. Syftet med satsningen är att ge stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete med fokus på en förbättrad kvalitet och en mer sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. I årets Öppna Jämförelser finns ett extra fokus på detta område då det är särskilt viktigt för gruppen mest sjuka äldre. Resultaten för 2013 inom satsningen på en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre finns beskrivet i rapporten Bättre liv för sjuka äldre - resultat 2013. SKL har under 2013 arbetat med en effektivitetsstudie inom äldreomsorgen. Syftet med studien var att finna faktorer som förklarar varför vissa enheter (t ex en hemtjänstgrupp eller ett särskilt boende) är mer effektiva än andra. Framgångsfaktorerna är presenterade i en broschyr, Effektduken, som på ett innovativt sätt beskriver nyckelfaktorerna för att nå en effektiv verksamhet inom äldreomsorgen. Effektduken ska ses som ett verktyg för att arbeta med framgångsfaktorerna och går att beställa här. Ett nytt jämförelseverktyg för Öppna Jämförelser finns tillgänglig på Socialstyrelsens webbplats, I jämförelseverktyget är det möjligt att se trender, skriva ut diagram för enskilda indikatorer och göra egna urval av landsting och kommuner. Verktyget hittar ni här. Socialstyrelsens handbok för effektivitetsanalyser, presenterar ett antal metoder för effektivitetsanalyser som kan användas vid nationella, regionala och lokala uppföljningar och utvärderingar av hälsa, vård och omsorg. Vi hoppas att länsrapporterna skapar bättre förutsättningar för analyser av de egna verksamheterna och därmed underlättar prioritering av förbättringsarbeten. Denna rapport finns även att ladda ner på www.regionvasterbotten.se. Kontakta gärna marie.ernestad@regionvasterbotten.se för synpunkter och frågeställningar, mobil: 070-376 37 07. 1

Om Öppna Jämförelser Varje år genomför SKL och Socialstyrelsen Öppna jämförelser (ÖJ) gällande Vård och omsorg om äldre. Det första resultatet publicerades 2007 och nu har 2013 års resultat kommit. Syftet med rapporten är att göra den gemensamt finansierade vården och omsorgen om äldre öppen för insyn, ge underlag för den offentliga debatten, stimulera till ett ökat lärande och verksamhetsutveckling för förbättrade resultat. Resultatet från årets undersökning för samtliga kommuner med kommentarer från SKL och Socialstyrelsen finns på respektive webbplats; www.socialstyrelsen.se och www.skl.se. Det är också möjligt att se resultat från ÖJ i Kommun- och landstingsdatabasen Kolada, www.kolada.se. Kortfattat kan nämnas att Socialstyrelsen gett följande kommentar kring resultatet ur ett nationellt perspektiv. Det är stora skillnader i kommunernas resultat för merparten av årets indikatorer. De äldres självskattade hälsa påverkar deras omdöme om äldreomsorgen. Förskrivningen av läkemedel är fortsatt hög bland de äldre. 18,5 procent av de äldre har tio eller fler läkemedel och 13,3 procent har minst ett läkemedel som bör undvikas. Vården i livets slutskede har förbättrats jämfört med tidigare år, bland annat genomförs fler smärtskattningar och brytpunktssamtal. Av alla inläggningar på sjukhus för personer över 65 år återinskrivs cirka 20 procent, och oftast inom 10 dagar efter utskrivning från sjukhus. I den äldre befolkningen fortsätter antalet fallskador att öka över tid och är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Generellt har de förebyggande åtgärderna för att minska antalet fallolyckor förbättrats. Kvinnor upplever i mindre utsträckning än män att de har en god funktionsförmåga 12 månader efter insjuknande i stroke. Resultatet visar att det inte finns några stora skillnader i de äldres upplevda kvalitet mellan offentliga och enskilda utförare. De enskilda utförarna är bättre på att informera i förväg om förändringar samt möjliggöra för den äldre att påverka tiderna när hjälpen ska utföras. De äldre ger generellt sett bättre omdömen om äldreomsorgen jämfört med förra året. Dock har resultaten försämrats när det gäller möjligheten att komma ut och upplevelsen av utomhusmiljön i särskilt boende. De skillnader som finns mellan kommunernas resultat behöver analyseras utifrån lokal och regional kunskap om verksamheten. Kommunerna kan också lära sig mycket av att jämföra sig med varandra, framför allt inom områden med mycket stora variationer. Relativa jämförelser gröna, gula och röda resultat I rapporten presenteras jämförelser för 37 indikatorer och 14 bakgrundsmått och gäller både struktur-, process- och resultatmått inom vården och omsorgen av äldre i Sveriges kommuner. Kommunerna jämförs med varandra genom att resultaten färgläggs i grönt, gult och rött. Grönt innebär att kommunens värde på indikatorn hör till de 25 procent bästa i förhållande till de andra kommunerna. Rött markerar de 25 procent av kommunerna som har de lägsta värdena och gult de 50 procent som ligger däremellan. Jämförelserna är alltså relativa och varken rikets medelvärde eller ett grönt resultat behöver vara bra. Det finns idag inga målnivåer för resultatet på indikatorerna. En av fördelarna med den färgsatta jämförelsemodellen är att det är lätt att få en överblick över resultaten. De relativa jämförelserna är också användbara så länge det inte finns några exakta och överenskomna målvärden för de enskilda indikatorerna. Om en annan kommun har ett bättre värde än den egna kommunens indikerar det att åtminstone det värdet går att uppnå. 2

Indikatorer och datakällor Inom Öppna jämförelser åskådliggörs kommuners resultat med tre olika typer av indikatorer: Resultat = vad man åstadkommer Process = vad man gör Struktur = vad man har ÖJ strävar efter att i första hand innehålla resultatindikatorer men när det saknas finns processindikatorer. Dessutom redovisas några strukturella bakgrundsmått för kostnaderna, omfattningen av kommunernas äldreomsorg och de äldres hälsotillstånd. Dessa mått beskriver närmast verksamhetens förutsättningar och kan vara viktiga redskap vid fortsatta analyser av resultaten. Rapportens indikatorer och de strukturella måtten gäller olika åldersgrupper från 65 år och äldre. Indikatorerna baseras på data från flera datakällor med olika karaktär och kvalitet. För att en kommun ska ingå i redovisningen måste resultatet också baseras på minst 30 observationer. För få observationer kan bero på låg svarsfrekvens i enkätundersökningarna eller för få registreringar i kvalitetsregister. För ytterligare information kring datainsamling med mera rekommenderas att gå in på SKLs hemsida via följande länk. Undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Flera av resultatmåtten kommer från undersökningen av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden. Alla frågor finns i äldreguiden, där man även kan hitta svar på enhetsnivå. Äldreguiden hittar ni här. Resultaten bygger på svar från drygt 99 469 personer med hemtjänst i ordinärt boende och närmare 39 919 personer i särskilt boende. Svarsfrekvensen var totalt 70 procent bland dem med hemtjänst och 57 procent bland dem i särskilt boende men den varierade mellan kommunerna. Motsvarande siffror för Västerbotten bygger på svar från 2 763 personer med hemtjänst i ordinärt boende och 1266 personer i särskilt boende. Västerbottens svarsfrekvens var totalt 68 procent bland dem med hemtjänst och 51 procent bland dem i särskilt boende. Enkäten bland dem i särskilt boende besvarades till stor del (68 procent) av anhöriga, bekanta eller gode män, medan äldre med hemtjänst oftare besvarade enkäten själva (82 procent). Siffrorna för Västerbotten är hämtade från www.socialstyrelsen.se. Resultat i Öppna Jämförelser för kommuner i Västerbottens län 2013 Den regionala rapporten är ett försök att sammanställa resultaten ur ett lokalt perspektiv. Varje område redovisas utifrån de indikatorer som ingår. Därefter följer en sammanfattande text av resultaten på riksnivå och regional nivå. De faktiska värdena och den färgkodning som anges i ÖJ redovisas i ett diagram. Om kommunen inte lämnat uppgifter eller har för få svarande (färre än fem personer), indikeras det med en stjärna (*). Två stjärnor (**) vid kommunens namn indikerar låg svarsfrekvens, få svarande (färre än 30 personer) eller på annat sätt osäker uppgift. I de flesta fall utgår skalan i diagrammen från 100 %, d.v.s. i vilken omfattning olika aspekter omfattar samtliga vård- och omsorgstagare. En annan skala har använts i de fall indikatorn frågar efter aspekter som bör omfatta så få vård- och omsorgstagare som möjligt. Uppmärksamma att Socialstyrelsen inte lämnar länsredovisning på alla indikatorer därför finns inte länets resultat publicerat i alla diagram. Sist i rapporten redovisas varje kommuns individuella ranking per indikator i ett samlat diagram i fallande ordning, bästa rankingplats först. Den är till för att ge respektive kommun en översikt över sina egna resultat. Vad gäller Västerbottens resultat kan man se att i 11 indikatorer av 37 hittar man en kommun i Västerbotten rankad som nummer 1. I drygt hälften av de indikatorer som går att jämföra med föregående år är resultaten förbättrade. Robertsfors kommun sticker ut med ett mycket positivt resultat då ingen av de 35 redovisade indikatorerna är bland de 25 procent sämsta i landet. 3

1. Fallskador Antal personer med fallskador per 1000 invånare 80 år och äldre som skrivits in på sjukhus, genomsnittliga värden för åren 2010-2012. (Resultatmått) Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av framförallt lidande och försämrad livskvalitet t.ex. svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Orsakerna till fallolyckan kan vara många och kan spegla det förbyggande arbetet inom en mängd olika verksamheter t.ex. snöröjning kan påverka antalet fallolyckor. Resultatet i riket varierar mellan 33 och 80 fallskador per 1000 invånare med ett genomsnitt på 60. Bäst resultat i riket har Olofström kommun. Resultatet i Västerbotten är sämst i landet och visar ett genomsnitt på 70. Antalet varierar mellan 58 och 80. Bäst resultat i Västerbotten har Norsjö kommun. Det pågår ett intensivt arbete i Västerbotten med att minska fallskador bland annat genom kampanjen Fall int! Mer information finns att läsa på www.fallint.se. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2. Åtgärd mot fall Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för fallskada och där minst en åtgärd mot fallskada har utförts, 2012-2013. (Processmått) Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Riksgenomsnittet för indikatorn har förbättrats från 55 till 66 procent men det finns stora skillnader mellan kommunerna och resultaten varierar mellan 0 och 100 procent. Bäst resultat har Umeå, Lycksele, Finnspång och Bollnäs. Resultatet i Västerbotten visar en variation mellan 47 procent och 100 procent. 10 av Västerbottens kommuner ligger över rikssnittet och 8 kommuner tillhör de 25 % bästa i landet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4

3. Åtgärd mot undernäring Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för undernäring och där minst en åtgärd mot undernäring har utförts, 2012-2013. (Processmått) Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. 65 procent av dem som bedömdes ha risk för undernäring har fått en förebyggande åtgärd. Riksgenomsnittet för indikatorn har förbättrats med 5 procentenheter men det finns stora skillnader mellan kommunerna och resultaten varierar mellan 0 och 100 procent. Bäst resultat har Malå, Hallsberg och Älvdalen. Resultatet i Västerbotten visar en variation mellan 64 procent och 100 procent. 12 av Västerbottens kommuner ligger över rikssnittet och 8 kommuner tillhör de 25 % bästa i landet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 4. Åtgärd mot trycksår Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för trycksår och där minst en åtgärd mot trycksår har utförts, 2012-2013. (Processmått) Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Riksgenomsnittet har i år förbättrats från 57 till 64 procent registrerade förbyggande åtgärder när det finns en konstaterad risk för trycksår. Resultaten varierar mellan 3 och 100 procent registrerade åtgärder. Bäst resultat har Umeå, Säter och Malung-Sälen. Resultatet i Västerbotten visar en variation mellan 55 procent och 100 procent. 8 av Västerbottens kommuner ligger över rikssnittet och 6 kommuner tillhör de 25 % bästa i landet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 5

5. Åtgärd mot nedsatt munhälsa Andel personer i särskilt boende som har bedömts ha risk för nedsatt munhälsa och där minst en åtgärd mot detta har utförts, 2012-2013. (Processmått) Äldre personer med sviktande hälsa och nedsatt rörelseförmåga drabbas oftare av fallskador, nutritionsproblem, trycksår och nedsatt munhälsa som orsakar ytterligare ohälsa, smärta, och beroende av hjälp och stöd. Arbetet med att förebygga fall, undernäring, trycksår och nedsatt munhälsa är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Indikatorn är ny för i år. Riksgenomsnittet ligger på 48 procent. Siffrorna ska dock tolkas med försiktighet eftersom det endast var 87 kommuner som registrerade munhälsa i kvalitetsregistret Senior alert. Bland dessa kommuner varierade resultatet från 2 till 98 procent. Bäst resultat har Ronneby kommun. Resultatet i Västerbotten visar ett genomsnitt 48 procent med en variation mellan 34 procent och 83 procent. Endast fyra kommuner finns med i Västerbottens resultat. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6. Tillgodosedda rehabiliteringsbehov efter stroke Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke uppgett att deras rehabiliteringsbehov var tillgodosedda, genomsnitt 2010 till 2012. (Resultatmått) Stroke är en allvarlig sjukdom som kan ge en rad olika fysiska, kognitiva och sociala funktionsnedsättningar och besvär. Efter stroke är därför rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre, att återfå en del av sina förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för kvarstående funktionsnedsättningar. I genomsnitt anser 56 procent av alla personer över 65 år att deras rehabiliteringsbehov har blivit tillgodosedda, tolv månader efter insjuknandet. En något större andel män än kvinnor har fått sina rehabiliteringsbehov tillgodosedda, 58 respektive 55 procent. Andelen personer över 65 år med tillgodosedda rehabiliteringsbehov varierar mellan 33 och 90 procent bland kommunerna. Bäst resultat i landet har Nordmalings kommun. Genomsnittet i Västerbotten är 58 procent vilket är en förbättring med 2 procentenheter från föregående år. Precis som förra året finns endast fyra kommuner med i resultatet där lägsta är på 47 procent och högsta på 90 procent. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 6

7. Funktionsförmåga tolv månader efter stroke Procentandel av personer 65 år och äldre som tolv månader efter insjuknandet i stroke var oberoende av hjälp med förflyttning, toalettbesök samt på- och avklädning. Genomsnitt för åren 2010 till 2012. (Resultatmått) Måttet beskriver de äldres möjligheter att efter stroke kunna leva ett självständigt liv, i bemärkelsen att vara oberoende av andra i dagliga personliga aktiviteter som att förflytta sig, klä sig och sköta toalettbesök. Indikatorn avspeglar resultatet av både det akuta omhändertagandet vid insjuknandet och av de efterföljande rehabiliteringsinsatserna i bred mening. På riksnivå anser 63 procent av personer över 65 år att de tolv månader efter sin stroke kan leva ett självständigt liv. Variationen ligger mellan 40 och 80 procent. Det är stora skillnader mellan män och kvinnor, och detta mönster finns i alla län. Tolv månader efter insjuknandet anser 70 procent av männen att de kan leva ett självständigt liv, vilket ska jämföras med 57 procent av kvinnorna. Bäst resultat har Perstorp och Malung-Sälen. I Västerbotten är genomsnittet 63 procent d.v.s. samma som riksgenomsnittet. Det har inte skett någon för ändring jämfört med föregående år. Variationen ligger mellan 46 och 74 procent. 8. Tre eller fler psykofarmaka bland äldre Andel personer 75 år och äldre som använder tre eller fler psykofarmaka samtidigt 2012. (Processmått) Behandling med många psykofarmaka innebär inte bara en ökad risk för biverkningar och läkemedelsinteraktioner, utan kan också vara ett tecken på brister i behandlingen av psykiatriska tillstånd. Indikatorn har ändrat målgrupp från 80 år till 75 år. På riksnivå har i genomsnitt 4,1 procent av personer över 75 år tre eller fler psykofarmaka. Variationen ligger mellan 1,4 och 20,5 procent. Bäst resultat har Finspång kommun. I Västerbotten är genomsnittet 9 procent vilket är långt över rikssnittet. Variationen ligger mellan 3,4 och 11,8 procent. Bara tre kommuner i Västerbotten ligger under riksgenomsnittet. 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% 7

9. Smärtskattning sista levnadsveckan Procentandel av avlidna som smärtskattats under den sista levnadsveckan, 2012-2013. (Processmått) Indikatorn avser att mäta andelen patienter som under den sista levnadsveckan vid minst ett tillfälle skattade sin smärta med instrumentet VAS/NRS eller annat validerat instrument. Det viktigaste syftet med indikatorn är att mätning av den skall leda till att det görs en systematisk smärtskattning som dokumenteras, åtgärdas och följs upp ända fram till döden. För att i tid fånga och därmed minimera den sjukes smärtupplevelse krävs ett rutinarbete med systematisk smärtskattning. Den äldres smärtupplevelse kan förmedlas utan formella skattningsinstrument, men användande av smärtskattningsinstrument fungerar som screeningverktyg, då inte alla spontant berättar om sin smärta. Ett smärtskattningsinstrument underlättar också den interna uppföljningen av vidtagna åtgärder mot smärta liksom rapportering personal emellan. Indikatorn visar i vilken utsträckning det finns ett systematiskt smärt- (symtom)skattningsarbete med möjlighet till dokumentation och uppföljning. Resultatet visar att i genomsnitt 25 procent smärtskattades under sin sista levnadsvecka. Det är en ökning med 9 procentenheter jämfört med föregående år. Andelen som smärtskattades var mellan 0 och 95 procent. Man kan se en stor variation mellan kommunerna. Bäst resultat har Vännäs kommun. Genomsnittet i Västerbotten ligger på 36 procent vilket ligger högt över riksgenomsnittet. Ökningen är 14 procentenheter från föregående år. Variationen är mellan 23 och 93 procent. 8 av kommunerna finns med i resultatet. 6 av Västerbottens 8 kommuner som redovisas ligger bland landets 25 procent bästa. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 10. Brytpunktssamtal Procentandel av avlidna som före döden fått informerande samtal om sin situation, 2012-2013. (Processmått) Indikatorn avser att mäta andel äldre och anhöriga som informerats om att patientens sjukdom/tillstånd har nått en punkt där all såväl botande som bromsande behandling avslutas, vilket är viktigt som en del i god palliativ vård i livets slutskede. När vården inser att sjukdomen eller åldrandet har gått så långt att det inte längre är meningsfullt, skadligt eller orsakar ett ökat lidande att behandla den underliggande orsaken är det viktigt att detta kommuniceras med såväl patient och närstående som personal runt den äldre. Detta för att den sjuke och dennes närstående skall kunna påverka hur den sista tiden skall vara och för att personalen skall vidta de åtgärder som behövs för att kunna erbjuda ett palliativt vårdinnehåll i livets slut. Detta kan naturligtvis behöva ett flertal samtal. Indikatorn har tagit fasta på hälso- och sjukvårdslagens syn på läkarmedverkan och redovisar därför inte de samtal som förs av sjuksköterskan ensam. Av de som avled hade i genomsnitt 50 procent fått besked av en läkare, eller en läkare och sjuksköterska tillsammans om att de var döende. Resultatet har förbättrats med 6 procentenheter jämfört med förra året. På kommunnivå varierar resultaten mellan 12 och 95 procent. Bäst resultat har Vindelns kommun. Genomsnittet i Västerbotten är 56 procent vilket betyder en förbättring med 8 procentenheter jämfört med föregående mätning. Variationen är mellan 29 och 95 procent. 8 av kommunerna finns med i resultatet. 8

10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 11. Eftersamtal med närstående Procentandel av avlidna där närstående erbjudits ett eftersamtal, 2012-2013. (Processmått) En aspekt av stödet och vården i livets slutskede är att erbjuda närstående ett uppföljande samtal efter dödsfallet. Ett sådant samtal ger bland annat möjlighet för närstående att få svar på frågor om själva skeendet under den sista tiden. Resultatet visar att de närstående erbjöds ett eftersamtal i samband med 59 procent av dödsfallen, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med förra året. I kommunerna varierar resultaten från 0 till 100 procent. Bäst resultat hade Svedala, Mellerud och Gagnefs kommuner. Genomsnittet i Västerbotten är samma som rikets dvs. 59 procent. Variationen är mellan 0 och 93 procent. 8 av kommunerna finns med i resultatet. Bäst resultat har Vännäs kommun. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 12. Behovsordination av opioid Procentandel patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet, 2012-2013. (Processmått) Indikatorn avser att mäta andelen patienter för vilka det fanns ordination för injektion av opioid (morfinpreparat mot smärta) vid behov, senast ett dygn före dödsfallet vilket är viktigt att följa som en del av god palliativ vård i livets slut. Då skall tillses att det finns adekvata ordinationer i händelse av smärtgenombrott, för att minimera fördröjning vid insättande av smärtstillande behandling. Ordinationen skall vara individuell då dosstorleken kan behöva justeras. Det finns på många enheter generella ordinationer vid akut smärta som visserligen är bättre än avsaknad av ordination men det kan aldrig ersätta ett rutinmässigt arbetssätt där vid behovsläkemedel gås igenom individuellt när en människa bedöms vara döende. Indikatorn är ny för i år. 9

På nationell nivå fick 92 procent av de avlidna där dödsfallet var väntat smärtlindring under den sista levnadsveckan och det finns inga skillnader i resultat mellan män och kvinnor. På kommunnivå varierade andelen smärtlindrade mellan 63 och 100 procent. 19 av landets kommuner har 100 procent där Vindelns kommun är en av dessa. Genomsnittet i Västerbotten ligger på det höga resultatet 94 procent. Variationen är mellan 71 och 100 procent bland de 8 kommuner som finns med i redovisningen. 10 8 6 4 2 13. Äldre med tio eller fler läkemedel Andel personer 75 år och äldre som använder tio eller fler läkemedel samtidigt 2012. (Processmått) Samtidig användning av många läkemedel kan medföra flera olika risker för individen, främst i form av läkemedelsbiverkningar, att preparaten har icke önskvärda och skadliga effekter samt att olika preparat påverkar varandra på ett olämpligt sätt. År 2012 var det i genomsnitt 18,5 procent av personer 75 år och äldre med hemtjänst eller särskilt boende som hade tio eller fler läkemedel i riket. Mellan kommunerna varierar andelen mellan 5 och 31 procent. I genomsnitt hade 19 procent av kvinnorna tio eller fler läkemedel, och männen 17 procent. Bäst i landet är Valdemarsvik kommun. Genomsnittet i Västerbotten ligger på rikssnittet med 18,6 procent. Variationen är dock stor (10,4-25,3 procent) mellan kommunerna i länet där Dorotea kommun har lägst andel med tio eller fler läkemedel. 3 25% 2 15% 1 5% 14. Äldre med läkemedel som bör undvikas Andel personer 75 år och äldre som behandlats med minst ett av fyra olämpliga läkemedel 2012. (Processmått) Med stigande ålder sker flera förändringar i kroppen som påverkar hur läkemedel omsätts och verkar i kroppen. Vissa läkemedel medför därmed en betydande risk för biverkningar hos äldre och bör därför undvikas i denna åldersgrupp. Dessa ingår i Socialstyrelsens nationella indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre, i form av indikatorn Preparat som bör undvikas om inte särskilda skäl föreligger. Som olämpliga läkemedel räknas här långverkande bensodiazepiner, läkemedel med betydande antikolinerga effekter samt tramadol och propiomazin. Dessa läkemedel bör endast användas om det finns välgrundad och aktuell indikation och förskrivande läkare har 10

bedömt att den förväntade nyttan med läkemedlet står i rimlig proportion till riskerna. Behandlingen bör vidare följas upp och omprövas regelbundet och med täta intervall. Resultatet visar att 13,3 procent av personer som är 75 år och äldre behandlades med minst ett av de fyra läkemedel som bör undvikas. Andelen i kommunerna varierar mellan 7 och 22 procent. Bäst resultat hade Skinnskattebergs kommun. Västerbotten har gått från 13 procent till 11,7 procent med en variation mellan 7,4 och 15,3 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun. 2 18% 16% 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% 15. Användning av antipsykotiska läkemedel Andel personer 75 år och äldre som behandlats med antipsykotiska läkemedel 2012. (Processmått) För dessa läkemedel finns indikation vid psykotiska symptom och vissa allvarliga beteendesymptom vid demens, t.ex. aggressivitet. I vården om äldre används de emellertid ofta för att dämpa beteendesymtom såsom motorisk oro, rop och vandring, oftast med blygsam eller ingen effekt. Preparaten är starkt förknippade med biverkningar av olika slag, såsom passivitet, kognitiva störningar och Parkinsonliknande symtom. De har också negativa effekter på känslolivet och sociala funktioner, och medför en ökad risk för stroke och förtida död hos äldre med demenssjukdom. Om användning bedöms vara indicerad bör låga doser tillämpas och en kort behandlingstid planeras, med snar (inom två veckor) utvärdering av effekt och eventuella bieffekter. Omprövning av behandlingen med ställningstagande till utsättning/dosminskning bör göras med täta intervall. Denna indikator är ny för i år och visar att 6,5 procent av personer som är 75 år och äldre behandlades med antipsykotiska läkemedel. Andelen var 6,5 procent för kvinnor och 6,3 procent för män. Variationen mellan kommunerna var 2,1 och 15,5 procent. Bäst resultat hade Kinda kommun. Genomsnittet i Västerbotten är 8,4 procent med en variation mellan 3,2 och 11,8 procent. Robertsfors kommun har minst andel personer som behandlas med antipsykostiska läkemedel. 14% 12% 1 8% 6% 4% 2% 11

16. Trygghet i ordinärt boende med stöd från hemtjänst Andel som uppger att det känns tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten 2013. (Resultatmått) Att kunna leva och bo kvar hemma under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. På riksnivå visar resultatet att 46 procent av de äldre känner sig mycket trygga med stödet från hemtjänsten, vilket är en förbättring med 3 procentenheter från förra året. Det är stor skillnad mellan kommunerna i hur trygg de äldre känner sig, med en variation mellan 28 och 64 procent. Bäst i riket är Ekerö kommun. Genomsnittet i Västerbotten är 48 procent vilket är en förbättring med 4 procentenheter. Variationen var mellan 41 och 61 procent. Bäst resultat har Åsele kommun som dessutom har en förbättring med 17 procentenheter från föregående mätning. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 17. Trygghet i särskilt boende Andel som uppger att det känns tryggt med att bo på ett särskilt boende 2013. (Resultatmått) Att kunna leva och bo under trygga förhållanden har en grundläggande betydelse för den enskildes hälsa och välbefinnande. Resultatet visar att 51 procent av de äldre kände sig mycket trygga i sitt särskilda boende, vilket är en förbättring med 2 procentenheter jämfört med år 2012. Även här är det stor skillnad mellan kommunerna med en variation på 28 och 77 procent. Bäst resultat har Valdemarsvik och Sturup. Genomsnittet i Västerbotten är 52 procent med en variation på 45 och 70 procent. Västerbotten har förbättrat sig med 2 procentenheter från föregående års mätning. Bäst resultat har Norsjö kommun. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 12

18. Trivsamma gemensamma utrymmen Andel som uppger att det är trivsamt i de gemensamma utrymmena på boendet 2013. (Resultatmått) Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Att det är trivsamt är en förutsättning för att kunna och vilja delta i gemensamma aktiviteter. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov. I kommunerna är 66 procent av de äldre nöjda med gemensamhetsutrymmena, vilket är en förbättring med 2 procentenheter jämfört med 2012. Andelen nöjda varierar mellan 29 och 87 procent. Bäst resultat har Skurups kommun. I Västerbotten är genomsnittet 67 procent med en variation på 55 och 82 procent. Västerbotten har förbättrat sig med en procentenhet från föregående år. Nordmaling som ligger bäst till i årets jämförelse har förbättrat sitt resultat med 25 procentenheter från föregående år. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 19. Trivsam utomhusmiljö Andel som uppger att det är trivsamt utomhus runt boendet 2013. (Resultatmått) Utformningen av boendemiljöer är viktig eftersom den påverkar den äldres aktiviteter och delaktighet. Tillgängliga bostäder stödjer den äldres självständighet och kan minska beroendet av hjälp. Även utomhusmiljön ingår i äldres boendemiljö, se avsnittet om utevistelser och aktiviteter. För att bostäder ska stödja den äldres självständighet är det viktigt att boendemiljön är anpassad utifrån individens behov och att det är trivsamt. I kommunerna tycker mellan 32 och 89 procent av de äldre i särskilt boende att utomhusmiljön är trivsam. Det genomsnittliga resultatet har försämrats med 3 procentenheter och var i år 67 procent. Bäst resultat har Karlsborg kommun. I Västerbotten är genomsnittet 58 procent vilket är en försämring med 4 procentenheter. Variationen ligger mellan 40 och 68 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun men ingen av Västerbottens kommuner ligger bland de 25 procent bästa i landet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 13

20. Maten i särskilt boende Andel som uppger att maten smakar mycket eller ganska bra 2013. (Resultatmått) Maten och måltidsmiljön har stor betydelse för de äldres livskvalitet och välbefinnande samt har en viktig roll för att förebygga och/eller bromsa sjukdom och ohälsa som undernäring. I genomsnitt angav 77 procent av de äldre att maten smakar mycket bra eller ganska bra, vilket är en förbättring med 2 procentenheter jämfört med 2012. Spridningen bland kommunerna är stor, mellan 53 och 95 procent svarade att maten smakar mycket eller ganska bra. Bäst resultat har Töreboda kommun. I Västerbotten är genomsnittet 77 procent med en variation på 63 och 94 procent. Västerbotten har förbättrat sig med 3 procentenheter. Liksom förra årets mätning ligger Nordmaling bäst till i Västerbotten. De har dessutom förbättrat sitt resultat med 11 procentenheter och ligger nu rankad tvåa i Sverige. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21. Måltidsmiljön i särskilt boende Andel som uppger att måltiderna alltid eller oftast är en trevlig stund 2013. (Resultatmått) Måltidsmiljön kan ha effekter på den enskildes energiintag, nutritionsstatus och välbefinnande. En positiv måltidsmiljö kan utgöras av sociala aspekter samt matens smak, doft, färg och konsistens. Riksgenomsnittet har förbättrats jämfört med 2012 och andelen nöjda ligger i år på 70 procent. Resultaten på kommunnivå varierar mellan 52 och 94 procent. Bäst resultat har Heby kommun. I Västerbotten är genomsnittet 74 procent vilket är en förbättring med 2 procentenheter från föregående år. Variationen är mellan 63 och 81 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 14

22. Möjlighet komma utomhus i särskilt boende Andel i särskilt boende som uppger att det är mycket eller ganska bra möjligheter att komma utomhus 2013. (Resultatmått) Utevistelse och deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll i den förebyggande verksamheten t.ex. för att förebygga fallskador och depression. För riket ligger genomsnittet för indikatorn på 58 procent. Variationen är mellan 26 och 87 procent. Bäst resultat har Sjöbo kommun. Västerbotten ligger långt under riksgenomsnittet på 49 procent vilket är en försämring med 5 procentenheter från föregående år. Variationen är mellan 42 och 68 procent. Bäst resultat har Robertsfors kommun trots en försämring av resultatet med 7 procentenheter sen senaste undersökningen. Det är även den enda kommunen som är bland de 25 procent bästa i landet bland Västerbottens kommuner. 8 7 6 5 4 3 2 1 23. Sociala aktiviteter i särskilt boende Andel i särskilt boende som är mycket eller ganska nöjda med aktiviteterna som erbjuds 2013. (Resultatmått) Deltagande i olika aktiviteter har flera positiva hälsoeffekter och spelar en viktig roll för t.ex. möjligheten till delaktighet, gemenskap och social samvaro. Sociala aktiviteter är ett område där resultaten på kommunnivå har legat något lägre än övriga indikatorer. Men resultaten har i år förbättrats med 3 procentenheter och i genomsnitt är nu 63 procent nöjda med de sociala aktiviteterna i sitt särskilda boende. Spridningen är stor mellan kommunerna, mellan 29 och 86 procent. Bäst resultat har Gislaved och Mora. Västerbotten ligger under riksgenomsnittet på 57 procent med en variation på 47 och 73 procent. Västerbotten har försämrat sig med 9 procentenheter sen föregående mätning. Bäst resultat har Robertsfors kommun som dessutom har förbättrat resultatet med 3 procentenheter. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 15

24. Bedömning av hemtjänstpersonalens tid Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2013. (Resultatmått) Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. På riksnivå är årets resultat något bättre än förra årets, och i år anser 82 procent av de äldre att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid. Resultatet i kommunerna varierar mellan 60 och 100 procent. På riksnivå är det ingen skillnad i resultat mellan kommunala eller enskilda utförare. Bäst resultat har Sorsele. Västerbotten ligger över riksgenomsnittet på 88 procent med en variation på 79 och 100 procent. Västerbotten har förbättrat sig med 4 procentenheter från föregående år. Bäst resultat har Sorsele där alla uppger att de alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet. Endast en kommun ligger under riksgenomsnittet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 25. Bedömning av personalens tid på särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet 2013. (Resultatmått) Att personalen har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete är en viktig förutsättning för att kunna tillgodose den enskildes behov. På riksnivå är årets resultat något bättre än förra årets, och i år anser 72 procent av de äldre att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid. Motsvarande resultat förra året var 70 procent. Resultaten i kommunerna varierar mellan 60 och 100 procent. På riksnivå är det ingen skillnad i resultat mellan kommunala eller enskilda utförare. Bäst resultat har Mönsterås kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 73 procent vilket är en försämring med en procentenhet. Variationen ligger mellan 65 och 84 procent. Bäst resultat har Nordmaling med en förbättring på 18 procentenheter jämfört med föregående år. 9 8 7 6 5 4 3 2 1 16

26. Möjlighet att påverka tider - hemtjänst Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2013. (Resultatmått) Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. Det genomsnittliga kommunresultatet visar att 61 procent alltid eller oftast kan påverka tidpunkten när stöd och hjälp ska utföras. Resultatet för hemtjänsten har förbättrats med en procentenhet jämfört med 2012. Men det är en stor spridning mellan kommunerna och resultaten varierar mellan 34 och 80 procent. Bäst resultat har Nacka kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 64 procent med en variation på 54 och 74 procent. Västerbotten har förbättrat sitt resultat från föregående mätning med 5 procentenheter. Bäst resultat har Robertsfors kommun som har förbättrat sitt resultat med 22 procentenheter från föregående år. 8 7 6 5 4 3 2 1 27. Möjlighet att påverka tider särskilt boende Andel som uppger att de alltid eller oftast kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen 2013. (Resultatmått) Inflytande och delaktighet handlar om den äldres möjligheter att påverka utformningen av biståndsbeslutet, de insatser som därefter ges och i förlängningen den egna livssituationen. Möjligheten att påverka vid vilka tider man får hjälp indikerar en delaspekt av möjligheten till inflytande och är en viktig del av individens självbestämmande och integritet. I genomsnitt uppgav 59 procent av de äldre att de alltid eller oftast kan påverka vid vilka tider insatserna utförs. Det är en förbättring med 3 procentenheter jämfört med 2012. Resultaten varierar mellan 34 och 83 procent. Bäst resultat har Skurup kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 56 procent med en variation på 51 och 74 procent. Västerbotten har förbättrat sitt resultat från föregående mätning med en procentenhet. Bäst resultat har Robertsfors kommun precis som föregående år. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 17

28. Hänsyn till åsikter och önskemål - hemtjänst Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2013. (Resultatmått) Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Årets resultat visar att 86 procent av de äldre med hemtjänst tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultaten varierar mellan 64 och 98 procent. Bäst resultat har Dorotea och Laxå. I Västerbotten ligger genomsnittet på 89 procent med en variation på 78 och 98 procent. Västerbotten har förbättrat sig med 2 procentenheter från föregående år. Bäst resultat har Dorotea kommun. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 29. Hänsyn till åsikter och önskemål - särskilt boende Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål 2013. (Resultatmått) Verksamheten ska så långt som det är möjligt anpassas efter den äldres behov och önskemål. Indikatorn avser att spegla de äldres möjlighet att påverka utformningen och genomförandet av det stöd och omsorg som ges. Att personalen tar hänsyn till den äldres åsikter och önskemål är en förutsättning för en individanpassad verksamhet och för den äldres möjligheter att kunna påverka. Årets resultat visar att 79 procent av de äldre i särskilt boende tycker att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. Resultaten varierar mellan 58 och 94 procent. Bäst resultat har Vansbro kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 77 procent med en variation på 74 och 88 procent. Västerbotten har försämrat sig med 3 procentenheter från föregående år. Bäst resultat har Nordmalings kommun. 9 85% 8 75% 7 65% 18

30. Kunskap om vart man vänder sig med synpunkter och klagomål Andel som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål på hemtjänst 2013. (Resultatmått) För att de äldre ska kunna framföra synpunkter och därigenom ha delaktighet och inflytande krävs att de blivit informerade om och vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål. Inom hemtjänsten har resultatet försämrats. År 2012 uppgav 64 procent att de visste vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål och i år var andelen 62 procent. Spridningen mellan kommunerna är mellan 35 och 85 procent. Bäst resultat har Åsele kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 61 procent med en variation på 58 och 85 procent. Precis som föregående år har Åsele bäst resultat och har dessutom förbättrat sig med 7 procentenheter. Ingen av Västerbottens kommuner ligger bland de 25 % sämsta i landet trots att genomsnittet på länsnivå har försämrats med 3 procentenheter sen föregående år. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 31. Bemötande - hemtjänst Andel personer 65 år och äldre som var mycket nöjda med hur hemtjänstpersonalen bemöter dem 2013. (Resultatmått) Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. På riksnivå har resultatet för hemtjänsten förbättrats med 1 procentenhet jämfört med förra året, vilket innebär att 76 procent av de äldre som svarade på enkäten alltid blir bemötta på ett bra sätt. Resultatet varierar mellan 61 och 94 procent för kommunerna. Bäst resultat har Sorsele kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 80 procent med en variation på 72 och 94 procent, vilket är en förbättring med 3 procentenheter från förra året. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 19

32. Bemötande - särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som var mycket nöjda med hur personalen bemöter dem 2013. (Resultatmått) Mötet mellan den enskilde och personalen är kärnan i vården och omsorgen om äldre. Ett gott och professionellt bemötande är en förutsättning för de äldres välbefinnande samt möjlighet till delaktighet och inflytande. Resultatet för särskilt boende ligger lägre än för hemtjänsten men har förbättrats med 2 procentenheter jämfört med 2012. Rikssnittet ligger i år på 58 procent, och i kommunerna varierar resultatet mellan 33 och 84 procent av de äldre som anser att personalen alltid ger ett bra bemötande. Bäst resultat har Arjeplog kommun. Till skillnad mot Sverige som har förbättrat sig med en procentenhet har Västerbotten försämrat sig en procentenhet. Genomsnittet är 57 procent med en variation på 47 och 77 procent. Bäst resultat i Västerbotten har Åsele kommun där man kan se en förbättring med 21 procentenheter från föregående år. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 33. Hemtjänsten i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten 2013. (Resultatmått) Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av hemtjänsten. På riksnivå är 89 procent av de äldre med hemtjänst mycket eller ganska nöjda. Spridningen mellan kommunerna i andelen mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten varierar mellan 73 och 100 procent. Bäst resultat har Lekeberg kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 93 procent med en variation på 85 och 99 procent. Västerbotten har förbättrat sig med en procentenhet från föregående mätning. Bäst resultat har Robertsfors kommun. Endast två kommuner ligger under rikssnittet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 20

34. Särskilt boende i sin helhet Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende 2013. (Resultatmått) Indikatorn ger ett sammanfattande värde av den äldres bedömning av sitt äldreboende. På riksnivå är 83 procent av de äldre i särskilt boende nöjda. Andelen nöjda i särskilt boende varierar mellan 64 och 97 procent bland Sveriges kommuner. Bäst resultat har Forshaga kommun. I Västerbotten ligger genomsnittet på 84 procent med en variation på 79 och 88 procent. Västerbotten har förbättrat sig med en procentenhet från föregående mätning. Precis som föregående år har Nordmalings kommun bäst resultat i Västerbotten. 35. Väntetid till särskilt boende Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende 2013. (Processmått) Väntetid till särskilt boende är ett mått på äldreomsorgens tillgänglighet. Medelvärdet var 51 dagar för de 185 kommuner som i år har genomfört undersökningen. På riksnivå var väntetiden därmed ett par dagar kortare än i föregående års mätning. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 0 och 156 dagar. Bäst resultat har Lessebo kommun som inte har någon väntetid alls. I Västerbotten varierar det mellan 8 och 68 dagar bland de 7 kommuner som lämnat uppgifter. Robertsfors hade föregående år i genomsnitt 82 dagar i väntetid medan man i årets mätning har 16 dagar vilket visar på en väsentlig förbättring. I övrigt har alla kommuner utom Norsjö försämrat sitt resultat från föregående mätning. Sorsele fanns inte med i tidigare mätning. 70 60 50 40 30 20 10 0 21

36. Personalkontinuitet inom hemtjänst Genomsnittligt antal hemtjänstpersonal som hjälper den äldre under 14 dagar 2013. (Processmått) Om många olika personer kommer in i hemmet för att utföra insatsen finns det risk att kvaliteten blir lidande. Det kan bli svårt för den enskilde att lära känna personalen och tröttsamt att gång på gång förklara vad som ska göras och hur. Det är därför viktigt att inte alltför många olika personer hjälper den enskilde i hemmet. Indikatorn för personalkontinuitet mäter antalet personal som en enskild äldre med hemtjänst möter under en 14- dagarsperiod. Mätningen utfördes mellan klockan 07.00 och 22.00. Hemsjukvårdspersonal räknas inte in i måttet. I måttet ingår personer som är 65 år och äldre som har två eller fler besök av hemtjänsten varje dag, förutom trygghetslarm och matleveranser. I genomsnitt mötte äldre med hemtjänst 14 olika personer under de två veckorna. Spridningen mellan kommunerna varierar mellan 6 och 26 personer i genomsnitt. Bäst resultat har Ydre kommun med 6 personer på 14 dagar. I Västerbotten varierar det mellan 10 och 17 personer bland de 6 kommuner som har lämnat uppgifter. De flesta av dessa ligger under rikssnittet. 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 37. Kommunens information om äldreomsorgen på webben Informationsindex för kommunens hemsida för äldreomsorg, sommaren 2013. Procentandel av maxpoäng. (Processmått) Indikatorn speglar innehåll och tillgänglighet till information om äldreomsorg på kommunernas webbplatser. Indikatorn visar kommunens resultat av den samlade maxpoängen för äldreomsorg. Indikatorn avser att mäta om det finns tillräckligt med information på webbplatsen och om informationen är lätt att hitta. Det riksgenomsnittliga resultatet i årets undersökning ligger på 83 procent, vilket är en ökning med fem enheter jämfört med år 2012. Bäst poäng i Västerbotten har Skellefteå kommun med 91 %. 5 kommuner i Västerbotten ligger över eller lika som rikssnittet men ingen ligger bland de 25 procent bästa i landet. 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 22

Det finns information hur man ansöker om hjälp (bistånd/insatser) Det finns information om vilka tjänster som finns inom äldreomsorgen Det finns information om vilka tjänster/hjälp som kan erbjudas inom hemtjänsten.* Det finns information om öppna verksamheter, t ex. dagverksamhet Det finns information om trygghetslarm Det finns information rehabverksamhet Det finns information om fixartjänster Det finns information om uppsökande verksamhet Det finns information om vilka olika boendeformer som finns inom äldreomsorgen. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda enheterna inom särskilt boende med kontaktuppgifter till ansvarig chef och andra nyckelfunktioner*. Enheter inom äldreomsorgen verksamma i kommunen presenteras. Det finns information om enheternas profil (arbetsinriktning, aktiviteter, värdegrund, etc.) Det finns information om äldreboendenas geografiska placering. Det finns information om hur lång tid det tar innan jag får mitt bistånd. Det finns information om hur man överklagar biståndsbeslutet Det finns information om avgiftens storlek. Finns det möjlighet för medborgaren att göra simulerad beräkning av preliminär avgift för äldreomsorg Det finns information om stöd till anhöriga Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om valmöjligheter inom hemtjänst och särskilt boende. Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla särskilda boendena i kommunen* Det finns en samlad och jämförbar resultatredovisning av alla hemtjänstens enheter i kommunen* Det finns information om pensionärsorganisationer, brukarråd och frivilliga organisationer Andel (%) av maxpoäng Summa (Max=69) Resultat från SKL:s granskning av kommunernas information till medborgarna Bjurholm 3 3 3 0 3 0 0 0 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 0 0 0 0 57 39 Dorotea 3 3 3 0 3 3 0 0 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 0 0 0 3 65 45 Lycksele 3 3 3 3 3 0 0 0 3 3 3 3 3 0 3 3 3 3 3 0 3 3 3 78 54 Malå 3 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 0 3 0 0 3 3 0 0 0 3 65 45 Nordmaling 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 1 3 3 3 3 3 3 88 61 Norsjö 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 0 0 0 3 78 54 Robertsfors 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 3 0 3 3 0 3 3 3 3 3 0 78 54 Skellefteå 3 3 3 3 3 3 3 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 0 3 3 3 91 63 Sorsele 3 3 3 0 3 3 0 0 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 3 0 0 0 65 45 Storuman 3 3 3 3 3 3 0 3 3 0 3 3 3 0 3 3 1 3 3 3 0 0 0 71 49 Umeå 3 3 3 3 3 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 0 0 3 87 60 Vilhelmina 3 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 0 3 3 0 3 3 3 3 3 3 83 57 Vindeln 3 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 0 1 3 3 3 3 3 0 0 0 71 49 Vännäs 3 3 3 3 3 3 3 0 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 3 0 0 0 3 83 57 Åsele 3 3 3 3 3 3 0 0 3 3 3 3 3 0 3 3 3 0 3 0 0 0 3 70 48 Grön färg betyder att svaret på frågan finns, gul färg att den delvis finns och röd färg att den inte finns. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger 3 poäng, gult 1 poäng och rött ingen poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna och slutligen sammanställs resultaten till ett övergripande kommunresultat. 23

Område Avvikelse från standardkostnad Hemtjänst, kostnad per inv. Hemtjänst, kostnad per brukare Särskilt boende, kostnad per inv. Särskilt boende, kostnad per brukare Andel 80+ Bakgrundsindikatorer Antal personer per handläggare Andel äldre med hemtjänst Andel äldre i särskilt boende Omfattning av hemtjänst Hälsotillstånd, hemtjänst Hälsotillstånd, särskilt boende Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende Indikatorbeskrivning Procentuell skillnad mellan nettokostnad och standardkostnad en för äldreomsorgen. 2012 Kronor per invånare 65 år och äldre. 2012 Hemtjänst Kronor per brukare 65 år och äldre. 2012 Hemtjänst Kronor per invånare 65 år och äldre. 2012 Särskilt boende Kronor per brukare. 65 år och äldre. 2012 Särskilt boende Andel 80 år och äldre i kommunen Antal personer 65 år och äldre med beslut om insatser enligt SoL per handläggare. 2012 Andel av befolkningen 65 år och äldre med insatser inom hemtjänsten. 2012 Andel av befolkningen 65 år och äldre som bor i särskilt boende. 2012 Beviljade timmar hemtjänst per brukare och månad. 2012 Andel som uppger att de har mycket god eller ganska god hälsa. 65 år och äldre. 2013 Hemtjänst Andel som uppger att de har mycket god eller ganska god hälsa. 65 år och äldre. 2013 Särskit boende Andel som uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. 65 år och äldre. 2013 Hemtjänst Andel som uppger att de har svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. 65 år och äldre. 2013 Särskit boende Min - max (-32,4) - 69,2 Procent Kronor Kronor Kronor Kronor Procent Antal Procent Procent Procent Procent Procent Procent Procent 6 006-40 772 77 194-621 735 13 289-60 817 397 972-1 211 690 2,2-10,7 64-360 2,1-14,6 2,0-8,0 6,8-51,1 19-46 8-44 0-13 3-23 Riket 16 586 201 816 28 649 625 351 6,1 161 8,5 4,7 22 30 25 7 13 Västerbotten 12,2 17578 195172 42866 662105 7,5 164 9,2 6,4 23 31 22 4 10 Bjurholm -5,4 16 408 169 859 43 766 684 426 10,7 148 9,7 6,4 20 38 20 3 Dorotea -6,9 14 811 125 667 43 252 550 485 10,2 165 11,8 7,9 24 33 2 Lycksele 2,8 16 625 223 088 38 417 636 966 6,6 118 7,5 6,0 25 34 15 6 6 Malå 20,4 40 772 459 972 26 876 566 526 7,0 272 8,9 4,7 20 33 20 Nordmaling 22,5 13 654 162 157 45 575 695 874 7,3 8,4 6,5 22 30 27 3 10 Norsjö 25,9 20 313 181 790 47 023 667 720 7,2 200 11,2 7,0 28 38 22 0 6 Robertsfors 20,9 12 859 112 163 39 869 652 949 6,8 137 11,5 6,1 22 31 24 3 12 Skellefteå 19,4 18 460 202 151 33 624 590 696 6,1 149 9,1 5,7 28 32 23 4 8 Sorsele 25,5 22 809 225 521 59 460 851 857 7,9 10,1 7,0 32 23 Storuman -11,1 6 971 93 548 38 005 564 652 8,2 146 7,5 6,7 17 32 33 3 19 Umeå 12,4 12 677 137 800 31 526 619 392 3,8 203 9,2 5,1 26 31 17 5 12 Vilhelmina 18,6 17 926 220 866 52 609 689 341 6,6 112 8,1 7,6 23 21 22 2 10 Vindeln 10,8 23 140 304 463 42 662 631 490 8,2 128 7,6 6,8 32 40 17 4 9 Vännäs 13,8 11 344 133 757 39 507 765 989 5,7 184 8,5 5,2 16 28 29 3 8 Åsele 13,8 14 908 174 776 60 817 763 211 9,5 8,5 8,0 17 32 34 0 3 24

Avvikelse från standardkostnad Procentuell skillnad mellan äldreomsorgens nettokostnad och standarkostnad, 2012. (Strukturmått) Avvikelse från standardkostnad visar hur kommunens faktiska kostnader för äldreomsorgen förhåller sig till de kostnader som kommunen förväntas ha utifrån dess strukturella förutsättningar som t.ex. befolkningsstruktur och med en genomsnittlig ambitionsnivå. En positiv avvikelse betyder att kommunen har högre kostnader än vad som är förväntat. 30,0 20,0 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 På riksnivå var standardavvikelsen mellan -32,4 och 69,2 år 2012. Standardavvikelsen i Västerbotten var mellan -11,1 (Storuman) och 25,9 (Norsjö). Kostnad per invånare, hemtjänst Kostnad per invånare 65 år och äldre, hemtjänst 2012. (Strukturmått) Indikatorn visar kommunens totala kostnad för hemtjänst dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som har hemtjänst. På riksnivå var kostnaden för hemtjänst i ordinärt boende i genomsnitt cirka 16586 kronor per invånare år 2012 (min 6 006, max 40 772 kronor per invånare som är 65 år och äldre). Kostnaden för hemtjänst i Västerbotten var i genomsnitt cirka 17 578 kronor per invånare (min 6971kr i Storuman, max 40 772kr i Malå). Kostnad per brukare, hemtjänst Kostnad per brukare 65 år och äldre, hemtjänst 2012. (Strukturmått) Indikatorn visar kommunens totala kostnad för hemtjänst dividerat med samtliga personer som har minst en insats inom hemtjänsten. Indikatorn visar vad en brukare med hemtjänst kostar i genomsnitt i kommunen. En hög genomsnittskostnad är antingen ett resultat av att brukarna har många beviljade insatser eller att kostnaden för att utföra hemtjänsten i kommunen är hög. På riksnivå uppgick kostnaden per brukare med hemtjänst i ordinärt boende i genomsnitt till cirka 201 816 kronor (min 77 194 kr, max 621 735 kronor per person med hemtjänst i ordinärt boende). I Västerbotten uppgick kostnaden per person med hemtjänst i ordinärt boende i genomsnitt till cirka 195 172 kronor (min 93 548 kr i Storuman, max 459 972 kr per person i Malå). Kostnad per invånare, särskilt boende Kostnad per invånare 65 år och äldre, särskilt boende 2012. (Strukturmått) Indikatorn visar kommunens totala kostnad för särskilt boende dividerat med antalet 65 år och äldre i kommunen. En hög kostnad är ofta ett resultat av att det är många av de äldre i kommunen som bor i ett särskilt boende. Kommunernas kostnader för särskilt boende var i genomsnitt cirka 28 649 kronor per invånare (min 13 289, max 60 817kr). Kostnaden för särskilt boende var i genomsnitt cirka 42 866 kronor (min 26 876 kr i Malå, max 60 817 kr i Åsele). 25

Kostnad per brukare, särskilt boende Kostnad per brukare 65 år och äldre, särskilt boende 2012. (Strukturmått) Indikatorn visar kommunens totala kostnad för särskilt boende dividerat med samtliga personer som bor på ett särskilt boende. Indikatorn visar vad en brukare som bor i särskilt boende kostar i genomsnitt i kommunen. Särskilt boende kostade i genomsnitt cirka 625 351 kronor per brukare (min 397 972 kr, max 1 211 690 kr per brukare). Kostnader för särskilt boende var i genomsnitt cirka 611 215 kronor (min 550 485 kr i Dorotea, max 851 857 kr i Sorsele). Andel 80 år och äldre Andel invånare 80 år och äldre i kommunen 2012. (Strukturmått) Personer som är 80 år och äldre har i stor uträckning någon form av insats av kommunens äldreomsorg. Om kommunen har en stor andel personer som är 80 år och äldre i förhållande till övriga befolkningen förväntas också ett stort behov av kommunens äldreomsorg. Genomsnittet i riket ligger på 6,1 procent vilket betyder att Västerbotten har en högre andel äldre med insats från äldreomsorg då andelen är 7,5 procent. Lägst andel är det i Umeå (3,8 procent) medan Bjurholm har högst (10,7 procent) vilket också är högst i riket. Antal personer per handläggare Antal personer 65 år och äldre med beslut enligt socialtjänstlagen per biståndshandläggare 2012. (Strukturmått) Bakgrundsindikatorn ska spegla kommunernas resurser för biståndshandläggning. Många personer med beslut enligt socialtjänstlagen kan tyda på en hög arbetsbelastning hos biståndshandläggarna, vilket kan medföra att färre beslut följs upp. På riksnivå ligger genomsnittet på 161 med en variation mellan 64 och 360. I Västerbotten är genomsnittet 164 med en variation mellan 112 (Vilhelmina) - 272 (Malå). Andel äldre med hemtjänst Antal personer 65 år och äldre med beslut om hemtjänst 2012. (Strukturmått) En hög andel äldre med hemtjänstinsatser i ordinärt boende kan visa att invånarnas behov är högre än i riket i stort. En hög andel kan även tyda på att kommunen har en lägre tröskel i biståndsbedömningen när det gäller hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Rikets snitt ligger på 8,5 procent med en variation på 2,1-14,6 procent. I Västerbotten är snittet 9,2 procent vilket är något högre än rikssnittet. Variationen är mellan 7,5 (Storuman och Lycksele) - 11,8 (Dorotea). Andel äldre i särskilt boende Antal personer 65 år och äldre med beslut om särskilt boende 2012. (Strukturmått) En hög andel kan tyda på att invånarnas behov är högre än i riket i stort eller att kommunen har en lägre tröskel för bedömningen om äldre personer ska erbjudas en plats i särskilt boende. Rikets snitt ligger på 4,7 procent med en variation på 2-8 procent. I Västerbotten är snittet 6,4 procent vilket är högre än rikssnittet. Variationen är mellan 4,7 (Malå) - 8 (Åsele). 26

Omfattning av hemtjänst Antal beviljade hemtjänsttimmar per månad och person 65 år och äldre med hemtjänst 2012. (Strukturmått) En hög andel beviljade hemtjänsttimmar kan tyda på att kommunens hemtjänstmottagare har ett stort behov eller tvärtom vid en låg andel beviljade hemtjänsttimmar. På riksnivå ligger genomsnittet på 22 timmar med en variation mellan 6,8 och 51,1. I Västerbotten är genomsnittet 23 timmar med en variation mellan 16 (Vännäs) - 32 (Vindeln och Sorsele). Hälsotillstånd, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa 2013. (Strukturmått) Måttet indikerar hur de enskilda hemtjänsttagarna upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Rikets snitt ligger på 30 procent med en variation på 19-46 procent. I Västerbotten är snittet 31 procent. Variationen är mellan 21 (Vilhelmina) procent och 40 (Vindeln) procent. Hälsotillstånd, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har ganska eller mycket god hälsa 2013. (Strukturmått) Måttet indikerar hur de äldre i särskilt boende upplever sin egen hälsa, vilket ofta avspeglar sig i enkätsvaren. En stor andel med mycket eller ganska bra självskattad hälsa innebär ofta att kommunen också har bättre resultat på indikatorer med data från Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? än kommuner med en låg andel personer med god självskattad hälsa. Rikets snitt ligger på 25 procent med en variation på 8-44 procent. I Västerbotten är snittet 22 procent som är strax under riket. Variationen är mellan 15 (Lycksele) procent och 34 (Åsele) procent. Ängslan, oro eller ångest, hemtjänst Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest 2013. (Strukturmått) Hemtjänsttagare med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär. Rikets snitt ligger på 7 procent med en variation på 0-13 procent. I Västerbotten är snittet 4 procent vilket är långt under rikets genomsnitt. Variationen är mellan 0 (Norsjö och Åsele) procent och 6 (Lycksele) procent. Ängslan, oro eller ångest, särskilt boende Andel personer 65 år och äldre i särskilt boende som uppgav att de har stora besvär av ängslan, oro eller ångest 2013. (Strukturmått) Äldre personer i särskilt boende med svåra besvär av ängslan, oro eller ångest kan ha större behov än de utan eller med lindriga besvär. Rikets snitt ligger på 13 procent med en variation på 3-23 procent. I Västerbotten är snittet 10 procent vilket är långt under rikets genomsnitt. Variationen är mellan 2 (Åsele) procent och 20 (Malå) procent. 27

Sammanställning nationell ranking per kommun Diagrammet visar respektive kommuns ranking i en nationell jämförelse med övriga 290 kommuner. Ett lågt värde innebär en hög rankingplats och därmed ett bra resultat i jämförelse med andra kommuner (indikatorsiffror till vänster i diagrammet). Ett högt värde innebär låg rankingplats (indikatorsiffror till höger i diagrammet). För vissa kommuner saknas värden på ett flertal indikatorer. Det beror på att det saknas resultat i Öppna Jämförelser. Prickarnas färger motsvarar en relativ jämförelser med övriga Sverige enligt tidigare redovisning. Ranking Bjurholm 250 200 150 100 50 0 30 31 2 24 28 33 16 3 34 18 25 1 26 14 8 13 7 37 15 4 5 6 9 10 11 12 17 19 20 21 22 23 27 29 32 35 36 Indikator Ranking Dorotea 250 200 150 100 50 0 28 31 8 24 33 13 2 30 3 15 26 16 14 37 1 4 5 6 7 9 10 11 12 17 18 19 20 21 22 23 25 27 29 32 34 35 36 Indikator Ranking Lycksele 250 200 150 100 50 0 2 3 27 15 23 29 14 18 1 26 30 21 6 8 33 24 28 16 37 22 25 34 17 19 13 32 7 20 31 4 5 9 10 11 12 35 36 Indikator 28

Ranking Malå 250 200 150 100 50 0 3 2 8 4 14 13 25 15 32 21 20 37 1 5 6 7 9 10 11 12 16 17 18 19 22 23 24 26 27 28 29 30 31 33 34 35 36 Indikator Ranking Nordmaling 250 200 150 100 50 0 6 20 18 25 3 9 4 2 32 29 21 5 17 31 34 24 30 33 23 37 22 7 26 1 11 27 19 10 12 14 8 16 13 15 28 35 36 Indikator Ranking Norsjö 250 200 150 100 50 0 17 35 10 16 32 9 24 20 28 8 36 18 4 3 14 12 2 25 1 34 26 33 30 13 15 22 37 31 7 21 11 5 6 19 23 27 29 Indikator Ranking Robertsfors 250 200 150 100 50 0 33 9 10 3 14 26 31 2 28 18 35 7 21 27 24 15 25 11 23 20 22 5 36 34 12 16 32 8 30 17 19 1 29 37 13 4 6 Indikator 29

Ranking Skellefteå 250 200 150 100 50 0 11 24 37 14 21 33 13 12 34 20 9 18 31 25 28 3 2 17 10 26 4 36 35 32 29 7 16 6 19 8 30 22 27 23 15 1 5 Indikator Ranking Sorsele 250 200 150 100 50 0 24 31 28 8 33 14 4 35 30 3 26 2 13 15 37 1 5 6 7 9 10 11 12 16 17 18 19 20 21 22 23 25 27 29 32 34 36 Indikator Ranking Storuman 250 200 150 100 50 0 2 36 13 32 4 3 34 17 21 25 27 26 7 20 30 23 35 8 14 29 16 19 31 22 33 24 18 15 1 37 28 5 6 9 10 11 12 Indikator Ranking Umeå 250 200 150 100 50 0 2 4 3 5 28 6 26 12 30 36 8 7 10 33 24 37 21 16 9 31 35 23 11 34 14 18 32 17 19 20 27 29 13 22 25 15 1 Indikator 30

Ranking Vilhelmina 250 200 150 100 50 0 9 33 12 13 31 8 24 26 10 27 4 36 17 34 35 21 29 22 16 11 3 20 37 23 2 18 19 30 28 15 32 1 25 14 5 6 7 Indikator Ranking Vindeln 250 200 150 100 50 0 10 12 9 8 24 28 4 31 25 33 3 2 15 18 13 17 29 16 21 34 14 26 30 23 22 32 11 19 27 20 37 7 1 5 6 35 36 Indikator Ranking Vännäs 250 200 150 100 50 0 9 5 11 14 24 30 7 25 8 13 10 28 29 27 32 34 18 31 15 17 21 37 12 22 16 1 26 23 19 20 33 2 3 4 6 35 36 Indikator Ranking Åsele 250 200 150 100 50 0 30 32 16 31 18 14 17 25 24 33 21 15 3 2 22 34 28 8 1 26 20 13 37 4 5 6 7 9 10 11 12 19 23 27 29 35 36 Indikator 31

Sida för egna anteckningar 32

Regional rapport Öppna Jämförelser 2014:17 Vård och omsorg om äldre Mars 2014