Utflykt söndagen den 2 september 2018

Relevanta dokument
De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

OMRADE AV RIKSINTRESSE FOR KULTURMINNESV~RD I HALLANDS LAN

En arkeologisk undersökning av gravar och boplatslämningar i Remmene socken

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Gravar och murrester på Södra Hestra kyrkogård

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Fornminnesguide. En historisk resa längs Vikingaledens fornminnen och legender

Kumla bytomt Kumla bytomt i Botkyrka socken. Kumla bytomt, arkeologisk undersökning 2008, husgrunder och gravar, startsida

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.

Fjärestads kyrka, Fjärestad socken

Norra gravfältet vid Alstäde

Medeltida gravar och brakteat vid Järsnäs kyrka

OMRÅDESBESTÄMMELSER OB 31

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Ny belysning, Gamla staden 8:1 i Helsingborg

FORNMINNEN PÅ STORBACKEN OCH LILL -TELSAR I MALAX 1 (8)

Säby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län

Åsmestad - Kramshagen

MILJÖKONSEKVENS- BESKRIVNING (MKB) Fördjupad översiktsplan för Knivsta och Alsike tätorter. Utställningshandling för

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:01 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 2

Borttagande av kraftledningsstolpe invid hällristning

Rapport 2014:16. Slottsvången 8. Arkeologisk förundersökning 2014, Helsingborgs stad och kommun. Therese Ohlsson

i har under det gångna året haft 2 st medlemsmöten samt 7 st styrelsemöten och 1 årsmöte.

Några Gravfält, Kyrkor och minnesmonument

Ett ledningsschakt på Åskloster 1:1

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

Väster om Ängakåsen, Kivik BREDBAND

Gamla staden 7:1 Helsingborgs kommun

Fibertillskott i Övra Östa

Under golvet i Värö kyrka

Västerhaninge kyrkas bogårdsmur

Gång och cykelväg i Hall

KABELSKÅP I SKÄNNINGEGATAN OCH ÖSTRA RÄNNEVALLEN

FJÄRRVÄRME I STUREFORS

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Vattenledning i Karlevi

Grävning för elkabel på gravfält

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr Karin Lindeblad.

Sex schakt i Ruddammsgatan, Eskilstuna

Avslutad arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av fornlämningarna Rasbo 436:1, 436:3 och 451:1, Uppsala kommun, Uppsala län

Trädgårdsgatan i Skänninge

Dränering av Bjuvs kyrka

Väntinge 1:1, fornlämning 195

Rapport 2011:15. Bältinge bytomt. Skarhult 13:36, Lars Salminen

Västnora, avstyckning

Jönköpings stads historia Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Gång- och cykelväg i Simris

18 hål på historisk mark

Kvadratisk stensättning i Källarp

FORNMINNES- Information till alla fornminnesintresserade.

Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Stenig terräng i Kista äng

Tillbyggnad av fritidshus inom gravfält i Vårdnäs

Linneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län

Kv Sankt Mårten 28. fornlämning nr 73:1, Lunds Stad, Lunds kommun, Skåne Arkeologisk förundersökning 2015

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Nytt golv i Östraby kyrka


Husberget i Torshälla

Hansta gård, gravfält och runstenar

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

Arkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10

I närheten av kung Sigges sten

Kärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr

. M Uppdragsarkeologi AB B

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

M Uppdragsarkeologi AB B

Västerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB

Rapport över Arkeologisk Förundersökning

Nöbbele 2:3. Arkeologisk utredning inför etablering av industrimark inom fastigheten Nöbbele 2:3, Reftele socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2010:9

Innerstaden 1:14 Lilla Torg och Gustav Adolfs Torg, fornlämning nr 20 i Malmö stad, Malmö kommun

Gasledning genom Kallerstad

Arkeologisk utredning etapp 1 invid Nykroppagatan i Farsta

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Edebo kyrka, vattenavledning

Multisportarena vid Himmelstalund

Fastigheten Högvakten 5 & 6, fornlämning nr 42

Rullstolsramp i kv Handelsmannen

Balder Arkeologi och Kulturhistoria

Brista i Norrsunda socken

En gravkammare i Ytterenhörna kyrka

Länsstyrelsens dnr: VISBY GM dnr: Johan Norderäng Per Widerström

Backarna i Bälinge. Arkeologisk kontroll. Hans Göthberg. Fornlämning Bälinge 11:1, 14:1, 15:1 Fastighet Högsta 1:7, 2:2 Bälinge socken Uppsala kommun

arkivrapport Rapport 2016:15

Kv. Diskonten och Östergatan

KNÄRED 153. BLANKERED. Blankered 1:2. Ej inlöst. Fyndår: 1936 Fyndtyp: Ensamfunnet Antal: 1 mynt

Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka

Planerad bergtäkt i Stojby

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Planerade bostäder inom Ullstämma 5:8. Rapport 2018:54 Arkeologisk utredning, etapp 2

Skräpgrop i Husby 7:2

. M Uppdragsarkeologi AB B

FORS MINIPARK ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

VÄRDEFULLA BYGGNADER KULTURHISTORISKA KVALITETER VÄRDERAS HÖGT

Gravfält i Glottra ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2018:27 ARKEOLOGISK KONTROLL

Transkript:

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt söndagen den 2 september 2018 Utflyktsguide Äldre karta över Halland från 1700-talet. Halländsk bonde, 1715. 1 (av 7)

Ale utflykt med buss till Halmstad och södra Halland Söndagen den 2 september 2018 Ciceroner: Lena Bjuggner, Anders Håkansson, Anders Persson och Erik Rosengren Program Prick 08.30 Ca 09.45 Ca 11.00 Ca 12.00 Ca 13.00 Ca 14.45 Ca 16.00 Ca 18.00 Start från Lund (Godsexpeditionen vid Clemenstorget) Under färden till Halmstad kommer ciceronerna att berätta om södra Hallands både äldre och nyare historia med koppling till kulturlandskapet och platserna vi ser. Vi gör naturligtvis också anhalter enligt följande plan: Ankomst Laholm. Kaffe och beskådande av den medeltida borgruinen Lagaholm och intilliggande kraftverk från 1932. Ankomst Påarps järnåldersgravfält. Det är ett av Hallands mer anmärkningsvärda gravfält i mycket kustnära läge. Lunch i centrala Halmstad Stadsvandring i Halmstad guidad av Lena Bjuggner, antikvarie, och Erik Rosengren, ku1turmiljöchef - två experter från Kulturmiljö Halland. Vi får information om Halmstads historia från äldsta tid till nutid. Besök av platsen där det allra äldsta Halmstad var beläget Skummeslövs kyrka och Skottorps slott. Gert Jeppsson berättar historien om de allra tidigaste medlemmarna av ätten Brahe. Kaffe. Ankomst Lund 2 (av 7)

3 (av 7)

Lagaholm Lagaholm är en slottsruin i Laholm, som ligger invid den plats där kraftverket byggt 1932 idag ligger. I Laholm fanns tidigt ett befäst hus som redan år 1231 blev benämnt i den danske Kung Valdemars jordebok. Det befäster Laholm som den äldsta staden i Halland. Syftet med borgens läge på sin holme mitt i Lagan var främst att kontrollera kommunikationerna på Lagan, landtrafiken mellan Helsingborg och Oslo samt handelsstigarna från inlandet. En styresman stationerades på plats som även var stadens högste ämbetsman. Fästningen var omgiven av en ringmur och innanför den låg en borggård med flera byggnader. Huvudbyggnaden var ett högt torn. Modell av Lagaholms slott som det såg ut på 1640-talet. Med artilleriets utveckling blev Lagaholms slott snabbt omodernt. Karl XI beordrade därför bönderna i trakten att riva slottet år 1675. 4 (av 7)

Påarps gravfält Påarps gravfält i Trönninge socken i Halmstads kommun är Hallands största gravfält. Det är beläget på ett klapperstensfält invid Laholmsbukten omkring 2,5 kilometer sydväst om Trönninge, nära Gullbranna. Gravfältet omfattar omkring 200 gravrösen och 50 stensättningar, några försedda med kantkedjor. Det största röset benämns Sänke hög och är 30 meter i diameter och två meter hög. Några mer omfattande utgrävningar har inte företagits på gravfältet, men genom fynd (bland annat lerkärl) och iakttagelser kan det dateras till äldre järnåldern. 5 (av 7)

Halmstad Halmstads stads historia Första gången vi möter namnet Halmstad är på 1200-talet, då kungsgården Halmstad låg i nu varande Övraby socken, mellan Nissan och stadsdelen Kärleken. Hur namnet ska tolkas är omtvistat, men en trolig förklaring är stället där det växer vass (halm) - eftersom Halmstads ankarplats den gången låg nära Nissans nedersta fors vid Slottsmöllan. Under 1300-talet flyttades staden närmare Nissans mynning, till det nuvarande läget, vilket innebar att byn Brooktorp införlivades med staden. Förleden Brook betyder bäck och det ger en vink om att terrängen var låglänt och fuktig. Därefter kallades den gamla staden Övraby, alltså den övre staden. I dag finns bara Övraby kyrkoruin kvar ovan jord. Under Kalmarunionen på 1400-talet blev Halmstad en strategisk mötesplats för de tre nordiska rikena. Stadslivet blomstrade. Arkeologerna har hittat en stor mängd föremål från den här tiden. Även den imponerande Sankt Nikolai kyrka byggdes då. Det rätvinkliga gatunätet i innerstaden tillkom under 1600-talet, då staden även befästes och slottet anlades. Ändå var Halmstad fortfarande en förhållandevis liten stad. 1800-talets stora samhällsförändringar kan i Halmstad, liksom i andra städer, avläsas i bebyggelsen. Det här var den offentliga sektorns första expansionsfas, då skolor, rådhus och sjukhus, brandstation och fattighus byggdes. En viktig motor var det nya produktionssystemet - industrialismen. Det äldsta industriområdet låg vid Nissans östra strand. I dag återstår endast före detta Östra bryggeriet (nu kommunal musikskola) och spridda rester av Nordiska filt. Det ekonomiska uppsvinget i slutet av 1800- talet banade väg för en helt ny, representativ stadsdel - Östra Förstaden - som innehåller de flesta av den oscarianska epokens kännetecken: breda trädplanterade boulevarder, imponerande fasadarkitektur i samtidens nystilar samt prestigefyllda institutioner som järnvägsstation, riksbank och tingshus. Halmstad är residensstad och till invånarantalet Hallands största stad. Stora ytterområden har tillkommit under 1900-talet. Källa: Sevärt i Halland Vägvisare till natur, kultur och filuftsliv Utgiven 1997 av Hallands länsmuseer och Förlaget Utsikten 6 (av 7)

Skummeslövs kyrka Kyrkan är en av Hallands äldsta kyrkor och ligger på ett gammalt fornminnes- och kultområde. Här finns spår av kontinuerlig bebyggelse från stenåldern, bronsåldern, järnåldern och vikingatiden och missionstiden på 800-talet. Skummeslövs kyrka är en vitrappad stenkyrka i romansk stil där de äldsta delarna är från 1100- talet. Kyrkan består av långhus med kor och rundad avslutning, absid, i öster. I väster finns ett kyrktorn i hela kyrkans bredd med överdel i trä samt åttakantig lanternin. Alla gravkamrarna under kyrkans golv finns kvar. Känt till namnet är den danska ätten Brahes gravkammare med en bevarad gravsten med så kallad munktext från 1416. Släkten Brahe ägde herrgården Rännenäs. Skottorps slott Skottorps Slott, är Sveriges bäst bevarade Empireslott. Mest berömt för att Karl XI gifte sig här den 6 maj 1680 med Ulrika Eleonora av Danmark, ett äktenskap som tydligen var väldigt lyckligt. 7 (av 7)