Panncentralen Facetten

Miljörapport 2015 Panncentralen Facetten ÅTVIDABERG

Innehåll 1 Grunddel 2 1.1 Allmänna uppgifter 2 2 Textdel 3 2.1 Organisationens uppbyggnad 3 2.2 Lokalisering och bakgrund 3 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 3 2.4 Miljöuppföljning 4 2.5 Reningsutrustning 4 2.6 Gällande beslut 4 2.6.1 Tillstånd 4 2.6.2 Villkor 4 2.6.3 Kontrollprogram 4 2.6.4 Tillsynsbeslut under 2015 5 3 Miljöberättelse 7 3.1 Miljöpåverkan 7 3.2 Verksamhetssystem 7 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 7 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 7 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning 8 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 8 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter 8 3.3.5 Förändringar och störningar i driften 9 3.4 Kontrollresultat 11 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring 11 3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 12 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan 13 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer 13 4 Villkor och kommentarer 14 Bilagor Bilaga 1 Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna 1 (16)

1 Grunddel 1.1 Allmänna uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004-9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0561-124 Anläggningsnamn Panncentralen Facetten Ort Åtvidaberg Besöksadress Eksågsvägen 14 Fastighetsbeteckningar Åtvidaberg 6:73 Kommun Åtvidaberg Huvudbransch 40.51 Koder enligt EG-förord. 166/2006 Saknas Tillstånd enligt Länsstyrelsen i Östergötland Tillsynsmyndighet Åtvidabergs kommun, Miljö- och hälsoskyddskontoret Kontaktperson för anläggningen Förnamn Karin Efternamn Larsson Telefonnummer 013-20 92 72 E-postadress karin.larsson@tekniskaverken.se Juridiskt ansvarig av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013-20 83 51 E-postadress tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping 2 (16)

2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Tekniska verken skapar nytta i vardagen för omkring 300 000 privat- och företagskunder, genom att erbjuda ett brett utbud av produkter och tjänster inom el, belysning, vatten, fjärrvärme, fjärrkyla, energieffektivisering, avfallshantering, bredband och biogas. Tillsammans med våra kunder driver vi utvecklingen mot vår vision att bygga världens mest resurseffektiva region. Panncentralen Facetten ligger organisatoriskt under affärsområdet Bränslebaserad Energi (Figur 1). Figur 1 Organisationsschema för affärsområden inom Energi, tekniska verken i Linköping AB 2.2 Lokalisering och bakgrund Panncentralen Facetten är belägen på industriområdet Facetten, fastighet 6:73 och har sedan 1998 levererat fjärrvärme till Åtvidaberg. Anläggningen har tidigare ägts av Åtvidabergs kommun och Vattenfall, men förvärvades 2007 av Tekniska verken. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar Panncentralen Facetten består av en fastbränslepanna med tillhörande rökgaskondensering samt två oljepannor. Fastbränslepannan används som baslastenhet, medan oljepannorna används som reserv- och spetslast. Rökgaserna avleds genom en gemensam 38 m hög skorsten. Pannornas produktionskapacitet fördelar sig enligt Tabell 1. Tabell 1. Produktionskapacitet (märkeffekt) panncentralen Facetten. Panna Effekt [MW] Bränsle Panna 1 6 Biobränsle Rökgaskondensering 1,5 Oljepanna 1 8 Eldningsolja 1 Oljepanna 2 7 Eldningsolja 1 3 (16)

2.4 Miljöuppföljning Miljöuppföljning sker enligt ett kontrollprogram där bland annat övervakning och mätning av utsläpp, drift- och internkontroll samt externa mätkontroller beskrivs. Biobränslepannan är utrustad med ett miljömätinstrument för kontinuerlig mätning av parametrarna O 2, CO och NO. Mätdata samlas kontinuerligt in och värdena processas och presenteras därefter i dygns- och månadsrapporter. Dessa ligger sedan till grund för uppföljning i förhållande till gällande miljövillkor. För oljepannorna sker ingen kontinuerlig mätning eller registrering av utsläppen. 2.5 Reningsutrustning Fastbränslepannan är försedd med en multicyklon och ett elektrofilter för stoftavskiljning. Genom rökgasåterföring fås en kväveoxidreducerande effekt. För att öka värmeutvinningen är pannan försedd med rökgaskondensering. Rökgaskondenseringen fungerar även som ett extra rökgasreningssteg. Oljepannorna eldas med eldningsolja 1 vilket medför låga stofthalter och att stoftreningsutrustning ej är nödvändigt. Svavelutsläppet regleras genom att använda eldningsolja med låg svavelhalt. 2.6 Gällande beslut 2.6.1 Tillstånd Länsstyrelsen i Östergötlands län 1998-03-04 Länsstyrelsen i Östergötlands län 2002-05-22 Åtvidabergs kommun 2011-12-30 (2011-MN0550/2) Länsstyrelsen lämnar tillstånd enligt Miljöskyddslagen till ombyggnad och drift vid panncentralen Facetten på centrala industriområdet i Åtvidaberg. Fastställande av slutliga villkor för utsläpp av kondensatvatten samt ändrat villkor för kolmonoxid gällande den utökade verksamheten vid panncentralen Facetten. Miljönämnden i Åtvidaberg förelägger Tekniska verken att tillsvidare utföra undersökning och kontroll i enlighet med bolagets förslag till kontrollprogram daterat 2011-12-20 (med en justering angiven i beslutet). Bolaget skall sedan vid behov uppdatera kontrollprogrammet så att det alltid motsvarar verksamhetens aktuella kontrollbehov. 2.6.2 Villkor Villkor för Panncentralen Facetten kan ses i kapitel 4 tillsammans med kommentarer. 2.6.3 Kontrollprogram Gällande kontrollprogram godkändes 2012-01-03 av Miljönämnden, Åtvidabergs kommun. En uppdatering av kontrollprogrammet Revidering av kontrollprogrammet pågår med avseende på punkter som framkommit vid periodisk besiktning 2014 samt tillsynsbesök 2015. 4 (16)

2.6.4 Tillsynsbeslut under 2015 Den 19 november 2015 genomförde Bygg- och miljönämnden, Åtvidabergs kommun, miljöskyddstillsyn vid anläggningen. Vid tillsynen gjordes en allmän miljögranskning av verksamheten men med visst fokus på periodisk besiktning, kontrollprogram och avfallshantering. Inspektionen resulterade i en inspektionsrapport från Bygg- och miljönämnden och ett beslutar (2015-12-10) att godkänna redovisningen av vidtagna åtgärder efter periodisk besiktning 2014. Tekniska verken ska revidera kontrollprogram m a p redovisning av CO vid start- och stopp av biopannan samt besiktningsfrekvens vid oljepannorna. Detta handläggs i ett särskilt ärende om kontrollprogram (Åtvidabergs kommun dnr 2015-MK0755) Tillsynsmyndigheten har inte meddelat några förelägganden under året. 5 (16)

3 Miljöberättelse En sammanställning av åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10-16 NFS 2006:9, finns i bilaga 1, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan Panncentralen Facettens miljöpåverkan är främst utsläpp till luft och vatten, omhändertagande av askor, förbrukning av naturresurser som olja och transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Under 2010 infördes även certifierade ledningssystem för kvalitet (ISO 9000) och arbetsmiljö (OHSAS). Miljöcertifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden uppdateras och utvärderas årligen. Exempel på ett återkommande miljömål för panncentralen Facetten är att minska fossilbränsleanvändningen, samt minska kväveutsläppen till luft och vatten genom systematisk processutveckling. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Påfyllningsrutiner för ex lut och Eo1 Avfallsrutiner Provtagning askor Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll LRQA Business Assurance genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs en intern revision av miljöledningssystemet varje år. 3.3 Drift- och produktionsförhållanden 3.3.1 Förändringar i produktion och processer Under 2015 har det inte genomförts några större förändringar förutom vanligt underhåll och byte av slitagedelar. 7 (16)

3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning Den totala energiproduktionen uppgick under 2015 till 31 103 MWh (2014 till 27 200 MWh). I Tabell 2 redovisas produktion och bränsleförbrukning fördelat mellan pannenheterna för år 2015 (2014). Tabell 2. Produktion och bränsleförbrukning, 2015. Inom parantes anges produktion och bränsleförbrukning 2014 Benämning Produktion [MWh] 2015 (2014) Bränsleförbrukning 2015 (2014) Fastbränslepannan (inkl. RGK) 27 610 (26 741) 9 564 ton(9 199ton) Oljepannorna 3 493 (482) 67 m 3 (54 m 3 ) Anläggningen har förbrukat 558552 kwh elenergi (2014: 558 552 kwh) och 509 m 3 vatten (2014: 1 046 m 3 ) under verksamhetsåret. 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter 3.3.3.1 Användning av kemiska produkter Alla kemiska produkter som används inom Tekniska verken ska vara godkända och riskbedömda. Produkterna värderas av kemikalierådet/kemikaliesamordnaren med avseende på miljö och hälsa, inköp och avfallshantering. Kemikaliesamordnaren lägger in godkända produkters säkerhetsdatablad i kemikalieregistret EcoOnline. EcoOnline kan användas av alla via intranätet för att se var kemikalierna används. Alla kemikalier som används ska finnas med i EcoOnline. I bilaga 1 beskrivs mer utförligt hur Tekniska verken arbetar med produktvalsprincipen. I tabell 3 visas förbrukningen av de största processkemikalierna på Panncentralen Facetten under 2015. Tabell 3. Förbrukning av de mest använda kemiska produkterna, 2015. Kemikalie Användnings- Förbrukning Enhet Område Amersite Syrereducerande 25 liter Natronlut NaOH för ph-justering 1 500 kg Salttabletter Avhärdningssalt 200 kg Ikasorb Sorbent 50 kg Hydraulolja Hydraulolja 40 liter Performax 24L Korrosionsinhibator 25 liter W.C.O. Wood Cutting Oil Bio Smörjningsmedel 30 liter 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Den enskilt största avfallsmängden som uppkommer vid panncentralen Facetten är trädbränsleaska. Flyg- och bottenaska matas ut i en sluten container och körs av entreprenör till Gärstad avfallsanläggning, Linköping. Annat avfall uppstår i regel under revisioner eller vid andra arbeten på anläggningen och kan vara olika typer av oljor, oljeskiljaravfall och liknande. Det farliga avfallet som uppkommer på anläggningen förvaras i märkta containers på anläggningen och hämtas, vid behov. Avfall klassat som farligt förvaras i oljeförådet i uppmärkta kärl och hämtas vid behov av miljöbil för transport till Gärstad avfallsanläggning. Under året uppstod endast små mängder farligt avfall varför ingen hämtning skett. I tabell 4 redovisas uppkommen mängd under 2015. 8 (16)

Tabell 4. Uppkommen mängd icke-farligt avfall, 2015 (2014). Typ av avfall Mängd Enhet Transportör Mottagare Botten och flygaska 131(121) ton Allren Gärstad Under 2015 har det inte vidtagits några speciella åtgärder för att minska mängden avfall eller farligt avfall. 3.3.5 Förändringar och störningar i driften Förhöjd CO vid störningar i CO- och O2-reglering Biopannan är försedd med mätutrustning för O2 som mäter syrekoncentrationen i rökgasen. Från O2-mätaren skickas sedan informationen till O2-regulatorns styrenhet. I styrenheten har man satt ett börvärde på syrehalten. Om den uppmätta syrehalten är lägre än börvärdet så ökas sekundärluftsflödet in i ugnen. Om O2-halten är högre än börvärdet så minskar luftflödet. Pannan är även försedd med en CO-mätare som skickar en signal till en CO-regulator, som installerades under mars 2015. CO-regulatorn (med ett eget börvärde) kan sedan höja och sänka O2- regulatorns börvärde, då man vill öka luftmängden när CO är hög och minska luftmängden då CO är låg (för att minska NOx-halt). En chematisk bild på regleringen kan ses i Figur 2. 9 (16)

Figur 2 CO- och O2reglering vid biopannan I samband med installation av CO- regulatorn, den 12 till 13 mars, var CO förhöjd under 1 respektive 4 timmar. Detta berodde på att vid omladdning av nytt program in i styrsystemet så nollas alla förut gällande värden som då måste skrivas in manuellt igen. Man missade att skriva in värdena till O2-regulatorn och den hamnade då i ett läge att den inte reglerade alls. Natten till den 27 september var kylig vilket gjorde att energibehovet på fjärrvärmenätet blev stort. Behovet minskade sedan mycket snabbt under förmiddagen då solen kom fram och värmde. Pannan hängde inte med i den snabba förändringen mellan högt och lågt energibehov vilket medförde att CO var förhöjt under 1 timme. Den 6 och 10 oktober var CO förhöjt under sammanlagt 9 timmar. Även dygnsmedel den 10 oktober var förhöjt. Man upptäckte då att signalerna i CO-regulatorn av någon anledning skiftats så att den bidragit till att minska börvärdet för O2 när den istället skulle ökat det, och på detta sätt har CO ökat ännu mer. När felet uppstått är oklart. Det går inte att utesluta att programmeringsfelet varat under längre tid. Efter omprogrammering har regleringen tillfredsställande. 10 (16)

Förhöjd CO i samband med att O2-mätare hade inläckage av luft (drog tjuvluft) Efter strömavbrott den 16 mars var CO förhöjt. Den 17 mars var 16 förhöjda timmedel och även dygnsmedelvärdet översteg riktvärdet. Den 18 mars var CO förhöjt under 1 timme. Man upptäckte då att en O2- givare drog tjuvluft. Läckan tätades provisoriskt, då den inte kan bytas under drift, för att bytas vid kommande revision. Den 15 till 16 maj var CO förhöjt under två respektive tre timmar. Orsaken var att temperaturvariationerna ute var stora mellan dag och natt vilket ger större lastförändringar, under kort tid, och då svårare för pannan att reglera bränsle och lufttillförsel. Misstanke fanns även att O2-givaren ha drog tjuvluft igen. Pannan släcktes för säsongen i slutet av maj och startades sedan igen i slutet av augusti 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Antal timmar över riktvärde CO 2 1 Dygn över riktvärde CO 0 2015-03-17 2015-10-10 Figur 3 Antal timmar över riktvärde CO Figur 4 Dygnsmedelvärde över riktvärde för CO 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Rökgaserna från fastbränslepannan analyseras och registreras kontinuerligt med avseende på NO, CO och O 2 varje minut. Det centrala övervakningssystemet, CACTUS, samlar kontinuerligt in mätdata från miljö- och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Mätutrustningen kontrolleras och servas kontinuerligt. Genomförda kalibreringar, reparationer och service journalförs. Mätinstrument och övervakningssystemet, CACTUS, har fungerat utan anmärkning under 2015. Vid jämförande NO X mätning 2015 visade att utrustning för mätning av O2 och NO uppfyller prestandakrav enligt NSF 2004:6. 11 (16)

3.4.2 Utsläppskontroll och utsläpp (sammanfattning enligt 4 pkt 9) 3.4.2.1 Utsläpp till luft Utsläpp till luft beräknas från uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se tabell 5. Tabell 5. Sammantaget utsläpp från panncentralen Facetten, under 2015 (2014 inom parantes). NOX [kg] Stoft [kg] Svavel [kg] Specifik NO X mg/mj (fastbränslepannan) 6 777 (8 248) 62 (60) 11 (9) 71,4 (88,8) Emissionsmätningar vid panncentralens pannor utförs av mätkonsulter vartannat år i samband med periodisk besiktning av anläggningen. Senaste emissionsmätning och periodisk besiktning utfördes 2014. Jämförande mätning med avseende på NO X sker varje år på fastbränslepannan enligt NFS 2004:6. 3.4.2.2 Utsläpp till vatten Kontroll av utsläpp till vatten från anläggningen sker dels månadsvis och dels 1 gång per år. På månadsbasis sker kontroll med avseende på ph och suspenderade ämnen (Tabell 5). 1 gång/år sker kontroll med avseende på TOC, BOD7 och metaller (Tabell 6 Tabell 6). Kondensatet avleds via dagvattenledningen till Storån och slutligen till recipienten Håcklasjön. Tabell 5 Provresultat (månadsvis) kondensatvstten Susp.substans ph SS-EN 872/1 SS 028122-2 villkor 10 mg/l 6,5-10 2,0 7,8 2,0 7,4 2,0 8,0 2,0 8,0 2,0 8,3 2,0 7,4 3,0 7,9 under detektionsgräns Tabell 6 Provresultat kondensatvatten 2015 Analysnamn Metod Resultat Mätosäkerhet [±] Enhet ph (25 C) SS-EN ISO 10523:2012 7.9 0.20 Suspenderade ämnen SS-EN 872-2 (GF-filter) <2.0 0.30 rag/l Biokemisksyreförbrukning, B0D7 SS-EN 1899-1 <3.0 0.3 mg/i TOG (Icke flyktigt tot org kol) SS-EN 1484-1 <1.0 0.16 mg/i Kadmium (GFAAS) SS-EN ISO 15586 0.85 0.21 Hg/I Krom (GFAAS) SS-EN ISO 15586 <2.0 <0.50 Hg/I 12 (16)

Koppar (GFAAS) SS-EN ISO 15586 3.5 2.1 Mg/I Nickel (GFAAS) SS-EN ISO 15586 <2 <1 Hg/I Bly (GFAAS) SS-EN ISO 15586 3 2 Hg/I Zink(ICP) SS-EN ISO 11885 472 142 Hg/I 3.4.3 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska verken är medlem i Östergötlands Läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund vilka regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Båtsjön. 3.4.4 Besiktningar sammanfattande kommentarer Enligt gällande kontrollprogram ska periodisk besiktning utföras vartannat år. Den periodiska besiktningen omfattar avsyning av anläggningen, kontroll av samtliga villkor samt emissionsmätningar. Vid den senaste periodiska besiktningen (2014-10-08) bedömdes verksamheten vid PC Facetten bedrivas på ett ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt tillfredsställande sätt och samtliga emissionsvillkor innehölls. 13 (16)

4 Villkor och kommentarer Nr Parameter Parameter Kommentar 1 Allmänt villkor 2 Anläggnings- och markarbeten 3 Reningsanordningar 4 Stoft från oljeförbränning 5 Stoft från fastbränslepannan 6 Kväveoxider Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt angivit eller åtagit sig. Anläggnings- och markarbeten inom delar som omfattas av antagen fördjupad översiktsplan för centrala industriområdet eller i övrigt där markförorening kan misstänkas får inte ske utan skriftligt godkännande från tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten äger rätt att föreskriva erforderliga föreskrifter avseende åtgärder och försiktighetsmått. Om tillståndshavaren och tillsynsmyndigheten inte är överens får frågan hänskjutas till Länsstyrelsen för avgörande. Reningsanordningar för begränsning av utsläppen till luft och vatten skall ständigt drivas så att största möjliga reningseffekt erhålls. Utsläppet av stoft från oljeförbränning får som riktvärde vid besiktning uppgå till högst 1,0 g/kg olja. Utsläppet av stoft från fastbränslepannan får som riktvärde vid besiktning uppgå till högst 20 mg/mj tillfört bränsle. Utsläppet av kväveoxider får som årsmedelvärde uppgå till högst 100 mg/mj tillfört bränsle. Verksamheten drivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Villkoret har inte varit aktuellt. Reningsanordningarna bedrivs i huvudsak i enlighet med ansökan. Villkoret innehålls Uppmätt värde vid senaste periodiska besiktning var för P2 (besiktningsdatum 2014-10-08) < 0,1 g/kg olja och för P4 (besiktningsdatum 2006-11-22) 0,08 g/kg olja. Villkoret innehålls Uppmätt värde vid senaste periodiska besiktning (2014-10-08) var 0,6 mg/mj tillfört bränsle. Villkoret innehålls. Det sammantagna årsmedelvärdet av kväveoxider för 2015 har beräknats till 71 mg/mj tillfört bränsle. Fastbränslepannans årsmedelvärde 2015 var 71 mg NOX/MJ tillfört bränsle. Oljepanna (P2) hade vid senaste besiktningsmätning (2014-10-08) ett utsläppsvärde på 44,5 mg NO X/MJ tillfört bränsle. Oljepanna P4 hade vid senaste besiktning 2006-11-22 96 NOX/MJ tillfört bränsle 14 (16)

7 Kolmonoxid (LST 2002-05-22) 8 Omhändertagande av aska 9 Haveri och driftstörningar 10 Buller Utsläppet av kolmonoxid från fastbränslepannan får som riktvärde uppgå till högst 200 mg/mj tillfört bränsle räknat som dygnsmedelvärde. Utsläppet får som riktvärde räknat som timmedelvärde uppgå till högst 500 mg/mj. Deponering av aska får endast ske på plats som är godkänd här för enligt miljöskyddslagen, alternativt kan aska från biobränsleeldning, efter samråd med tillsynsmyndigheten, återföras till naturen. Tillsynsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter angående hantering av aska. Om haveri eller omfattande driftstörningar i process- eller reningsutrustning inträffar, ska detta omgående anmälas till tillsynsmyndigheten. Buller från verksamheten, uttryckt som ekvivalent ljudnivå får som riktvärde inte överskrida nedan angivna nivåer vid bostäder, rekreationsytor vid bostäders grannskap samt vid utbildnings och vårdlokaler: Dag kl 7-18 50 db(a) Kväll kl 18-22 samt sön/helg kl 7-18 45 db(a) Natt kl 22-7 40 db(a) Värdet för natt gäller inte utbildningslokaler. Nattetid får den momentana ljudnivån inte överstiga 55 db(a) Vid arbetslokaler för ej bullrande verksamhet får gäller följande värden: Dag kl 7-18 60 db(a) Kväll kl 18-22 samt sön/helg kl 7-18 55 db(a) Natt kl 22-7 50 db(a) I övrigt får ljudnivån från verksamheten som riktvärde inte överskrida Naturvårdsverkets riktlinjer för Externt industribuller vid nyetablering av industri (SNV RR 1978:5, tabell 2.1) Dygnsmedel avseende CO översteg 200 mg/mj vid två tillfällen. Timmedel avseende CO översteg 500 mg/mj vid 35 tillfällen under 2015. Se avsnitt 3.3.5 Askan används som sluttäckning på Gärstad deponi. Inget haveri eller omfattande driftstörningar i process- eller reningsutrustning har inträffat under 2015. Inga synpunkter eller klagomål om ljudnivån från anläggningen har inkommit under året, någon mätning av ljudnivå har inte genomförts. 15 (16)

11 Bränslen, kemikalier och avfall 12 Damning 13 Förstagångsbesiktning Bränslen, kemikalier och avfall skall förvaras på ett sådant sätt att mark och vatten inte förorenas. Erforderliga åtgärder ska vidtagas för att förhindra störande damning Förstagångsbesiktning av verksamheten ska ske inom 6 månader från det att produktionsanläggningarna har tagits i drift. Tidpunkt och program för besiktningen ska i god tid innan besiktningen inges till tillsynsmyndigheten. 14 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten ska ske. Förslag till kontrollprogram ska inlämnas till tillsynsmyndigheten Senast inom 3 månader från det att beslutet vunnit laga kraft. Kontrollprogrammet ska utformas i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd 89:2 Anläggningskontroll enligt miljöskyddslagen 15 Kondensat (LST 2002-05-22) För utsläpp av kondensvatten får följande riktvärden inte överskridas: Kemikalier förvaras på ett miljömässigt riktigt sätt. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit. Området sopas med jämna mellanrum för att minska dammspridning. Förstagångsbesiktning gjordes 2000-10-11. Godkändes av Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2011-12-30. Analyser av suspenderade substanser och ph sker på månadsbasis. Se Tabell 5 och Tabell 6 Suspenderande substans 10 mg/l ph ska ligga i intervallet 6,5-10 16 (16)

Bilaga 1, sid 1(2) Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna år 2015 Panncentralen Facetten I detta dokument beskrivs Tekniska Verkens iakttagande och uppfyllande av Miljöbalkens allmänna hänsynsregler. Dokumentet är avsett att bifogas den årliga miljörapporten. Dokumentet innebär också en redovisning enligt 4 pkt 16-22 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport. Hela koncernen är miljöcertifierad sedan 2001 enligt miljöledningsstandarden ISO 14 001. Certifieringen ger ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet, bl a genom upprättande av miljömål. Miljömål finns upprättade för alla divisioner (affärsområden) inom Tekniska Verken. I enlighet med miljöledningssystemet så har också en miljöaspektlista upprättats för samtliga delar av verksamheten, vilket resulterar i ett fokus på miljöfrågor samt ett medvetet ställningstagande om prioritering av miljöåtgärder. Sammanfattningsvis är miljöledningssystemets rutiner och instruktioner bra verktyg för att kunna beakta Miljöbalkens hänsynsregler i verksamheten. Kunskapskravet (2 kap 2 Miljöbalken samt 4 pkt 22 i NFS 2006:9) På Tekniska Verken finns en mycket lång erfarenhet av energiproduktion i både större och mindre anläggningar. Företaget deltar aktivt i olika branschföreningar inom området och får fortlöpande information om nya rön. Arbete med skötsel och underhåll samt med förbättringar för att anläggningarna ska tillgodose allt strängare miljökrav, har givit personalen kunskaper om verksamheten och de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Tillämpningen av miljöledningssystem innebär bl.a. att fastlagda rutiner finns för upprätthållande av kunskap och kompetens avseende drift och skötsel av anläggningarna. Rutinerna säkerställer även att bevakning och uppdatering sker av lagar och förordningar tillämpliga på verksamheten. Personalen deltar i miljöutbildningar. Det finns olika kompetenskrav för olika avdelningar, vilket framgår av enhetsvisa/avdelningsvisa rutiner. Tekniska Verken är medlem i såväl föreningen Svensk Fjärrvärme som branschorganet Avfall Sverige, och deltar aktivt i de arbetsgrupper som berör våra verksamheter. Tekniska Verkens energianläggningar tillverkar inte varor, och därför är 4 pkt 22 i NFS 2006:9 inte helt relevant. Vid panncentralen Facetten produceras fjärrvärme till Åtvidabergs fjärrvärmenät. Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik (2 kap 3 Miljöbalken samt 4 pkt 16, 17 och 22 i NFS 2006:9) Försiktighetsprincipen uppfylls genom att identifiera risker i verksamheten och skapa rutiner och instruktioner för att minska riskerna. Riskanalyser genomförs minst vart tredje år, eller vid förändringar. Innan nya projekt startas genomförs en miljöbedömning av projektet, och ytterligare miljöbedömningar görs under projektets gång. Under året har inga nya riskanalyser genomförts. Risk- och säkerhetshanteringen omfattar inte enbart riskanalyser utan involverar samtliga anställda i det dagliga arbetet, t.ex. genom skyddsåtgärder, entreprenörsinformation, avvikelse- och tillbudshantering, skyddsronder, interna och externa revisioner m m. Under året (2015) har bl a följande åtgärder vidtagits för att säkra drift- och kontroll samt förbättra skötsel och underhåll vid anläggningen: Installation av CO- regulator i styrsystem som ska ge bättre förbränning och minskade utsläpp av NOx och CO. Direktlarm vid hög CO till jourhavande personal

Bilaga 1, sid 2(2) Tätting till dagvattenbrunn vid påfyllningsplats av lut Ny, större dagvattenledning från rökgaskondenseringen Inga olyckor eller liknande har inträffat vid anläggningen, varför inga särskilda åtgärder har behövt vidtas med anledning av detta. Under året har förekommit störningar som bidragit till förhöjda CO-halter. Detta beskrivs i avsnitt 3.3.5.. Produktvalsprincipen (2 kap 4 Miljöbalken samt 4 pkt 19 i NFS 2006:9) Tekniska Verken strävar efter att minska antalet kemiska produkter som används. De kemiska produkterna som vi använder listas i kemikalieregistret Eco online. Varje ny produkt, som inte finns i vårt bassortiment skall innan inköp bedömas och godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. Därtill görs riskbedömningar i samband med införskaffande av nya kemikalier och vid behov av hela sortimentet vid resp. anläggning. Detta medför att jämförelse sker med befintliga produkter med liknande egenskaper och en bedömning görs av kemikaliesamordnaren vilken av produkterna som ska väljas med beaktande av miljö- och hälsoaspekter. Kemikalieinventering görs en gång per år. Under 2015 har inga kemiska produkter vid anläggningen bytts ut mot andra av hälso- eller miljöskäl. Resurshushållningsprincipen (2 kap5 Miljöbalken samt 4 pkt 18 och 20 i NFS 2006:9) Tekniska Verken hushållar med naturens resurser bland annat genom produktion av fjärrvärme och el ur avfall och biobränslen, framställning av biogas till fordonsbränsle samt produktion av el med vattenkraft och kraftvärme. Vid panncentralen Facetten sker produktionen huvudsakligen med biobränsle, olja används endast som reserv- och spetslast. Anläggningen omfattas av den lag som trädde i kraft den 1 juni 2014, lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag (EKL). Lagen syftar till att främja förbättrad energieffektivitet i stora företag. Energimyndigheten ansvarar för föreskrifter och tillsyn av lagen. Rapporteringen av energikartläggningen ska göras under första kvartalet 2017. Efter en första rapportering ska företaget därefter rapportera in uppgifter från en ny energikartläggning vart fjärde år. Det avfall som uppkommer vid anläggningen är huvudsakligen aska från biobränslepannan. Askan används vid sluttäckning och konstruktionsmaterial på Gärstad avfallsanläggning.

Box 1500, 581 15 Linköping Tel 013-20 80 00, tekniskaverken.se