Miljö- och byggnämnden. Informationsärenden. Beslutsärenden. Tid: Tisdagen den 16 juni kl Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet

Kallelse Miljö- och byggnämnden Tid: Tisdagen den 16 juni kl. 17.00 Plats: Västra Roten, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3. Godkännande av dagordning Föredraganden Informationsärenden Beslutsärenden 4. Tingberg 13:6 - Ansökan om förhandsbesked för uppförande av enbostadshus Dnr 2013/0361 5. Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken fortsatt täkt samt bortledande av grundvatten på fastigheten Terås 1:1 och 1:2 Dnr 2015/0433 6. Stora Näset 1:25 - avloppsanläggning inom fritidsplaneområde Dnr 2015/0453 7. Internkontrollplan 2015 för miljö- och byggnämnden Dnr 2015/0003 8. Remissyttrande avseende Energiplan 2015-2020 för Lilla Edets kommun Dnr 2015/0361 Byggnadsinspektör Pär Andersson Miljöinspektör Mikael Asplund Miljöinspektör Mikael Asplund Miljöchef Henrik Olsson Bygglovschef Peter Ramhage 9. Information 10. Anmälan om inkomna skrivelser 11. Anmälan av delegeringsbeslut Carlos Rebelo Da Silva Ordförande

Tjänsteskrivelse Datum Dnr Dpl 2015-06-04 2013/0361-28 FHB Till miljö- och byggnämnden TINGBERG 13:6. Ansökan om förhandsbesked för uppförande av enbostadshus. Dnr 2013/0361 Sammanfattning Ansökan avser att avstycka rubricerad fastighet och bebygga den med ett bostadshus i ett våningsplan. Storleken på tomten är redovisad till ca. 1000 m². Området saknar detaljplan och områdesbestämmelser. Det är beläget mellan kommunens detaljplaneområden i Lödöse och ett kommande planområde i söder. Området nås via en enskild väg som tillhör Tingberg Gossagårdens vägsamfällighet. Vägen är smal, brant och framkomligheten är relativt låg. På båda sidor vägen ligger befintlig bostadsbebyggelse. En utbyggnad av det kommunala vatten- och avloppsnätet har genomförts i området. Förslaget strider inte mot riksintressen för naturvård och friluftsliv. I ÖP 2012 (översiktsplan) för Lilla Edets kommun är det aktuella området betecknat R1. I förklaringen står bl.a. följande: Område för utveckling eller bevarande i anslutning till befintliga tätorter. Inom tätorternas närområde råder stark efterfrågan på mark. All ny bebyggelse ska därför prövas i detaljplan. Till ledning för fortsatt planering ska fördjupad översiktsplan i enlighet med PBL upprättas för varje tätortsområde. För Lödöse tätortsområde ska planarbetet ske i nära samverkan med Ale kommun och de riksintressen för naturvård och friluftsliv som berör området ska särskilt beaktas. Beskrivningar och kartor i avsnittet Samhällenas utveckling kan tillsammans med tillämpliga delar av översiktsplanen i övrigt tjäna som underlag och utgångspunkt för fortsatt planläggning. Mark- och exploateringsavdelningen har övervägt frågan om detaljplaneläggning av det berörda området och kommit fram till följande ståndpunkt: Området är redan idag så pass förtätat att kvarstående luckor i det aktuella området kan prövas av förhandsbesked och bygglov. Nyttan att upprätta en detaljplan får ställas i relation till kostnaden för den. Villkor bör istället kunna göras i prövning om förhandsbesked/ bygglov om att anpassa byggnaderna till befintlig bebyggelse och villkora beslutet genom att begränsa byggytan, antal våningar och takvinkel på tillkommande byggnader. Pär Andersson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 70 par.andersson@lillaedet.se Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/2

sid- 2 - Berörda grannar har fått yttra sig över byggnadsföretaget. Ägarna till fastigheten Tingberg 2:31 har anfört att tomten är kuperad och liten och att det är risk för olägenheter när det nya huset hamnar för nära deras eget. Ägarna till fastigheten Tingberg 2:20 har inga invändningar mer än att det nya huset måste utföras i ett plan så att inte utsikten skyms. Vatten och avlopp ansluts till kommunalt nät. Lantmäteriet har i sitt yttrande daterat 2015-05-26 meddelat att avstyckning för bostadsändamål bör kunna ske och att positivt förhandsbesked kan lämnas under förutsättning att tillfarten till fastigheten samt kommunalt VA kan lösas. Beslutsunderlag Ansökan Översiktplan Förslag till beslut 1. Positivt förhandsbesked lämnas med stöd av 9 kap. 39 i plan- och bygglagen, med villkor enligt nedan. 2. För förhandsbeskedet fastställs följande handlingar: a. Ansökan om förhandsbesked, dnr 13/361-1. b. Situationsplan, dnr 13/361-2. 3. Avgift för förhandsbeskedet fastställs till 6.452 kronor. Villkor: Fastigheten skall anslutas till kommunalt VA. Utformning Bostadshuset skall uppföras i ett plan med en takvinkel på högst 27 grader mot horisontalplanet. Fasadmaterial bör utföras i trä. Upplysningar: Tillstånd enligt detta förhandsbesked är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom två år från det beslutet vunnit laga kraft. Förhandsbeskedet innebär inte rätt att påbörja byggnadsarbeten. Beslutet expedieras till Sökanden,. Grannar som lämnat synpunkter, ägarna till fastigheterna Tingberg 2:31, och 2:20. MEX-avdelningen, Cecilia Friberg. Lantmäteriet, Vänersborg, att Susanne Persson. Vägföreningen,. Kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. sid 2/2

m,. ~t~~ A ~~ ~ ~ ~ ~ ; i 55oZ~ ~.~ t ~ ~ --'" ~ 6 SOZ~ ~ :~, -~~GSOZ~ M ~ ~ ~~',~, ~-.~ 1 ti ~ ~ ~.,,.--~ '"'.~ t t ~ ~..--~Z 1,9 ~.~ ~ _ --~: ~. ~ ~ ^~~ e ~ ~a /4'.4, ~ ~``~ 1: ~ ~ ~~ ~isoz ~ C ~ L90Z~ ~'`~ ~- i ~ ~ ~ ~~ ~,~ --' O '' ~ ~ ~~ ~ ~.., ~~~. z / ~~, ~ ~ ~ 9 A\~ ~ ~~ ~ ~~

Tjänsteskrivelse Datum Dnr Dpl 2015-06-03 2015/0433-4 MIS Till miljö- och byggnämnden Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken fortsatt täkt samt bortledande av grundvatten på fastigheten TERÅS 1:1. 1:2 2015/0433 Sammanfattning WSP har på uppdrag från Skanska inkommit med samrådsunderlag enligt rubrik. Det handlar om fortsatt och utökad täkt av berg inom Terås 1:1, 1:2. Ansökan gäller ett maximalt uttag av 700 000 ton berg/år, sortering, krossning, även mottagning, bearbetning och mellanlagring av max 30 000 ton/år inerta material. Täkten kommer att medföra 18 m sänkning och bortledning av grundvatten. Närmaste bostadsfastighet ligger på ett avstånd av ca 380 m. Beslutsunderlag Samrådsunderlag från sökande Förslag till beslut Miljö-och byggnämnden har inga invändningar mot fortsatt täkt mm enligt ansökan inom rubricerade fastigheter. Det förutsätts då att villkor ges för att minska störningar av verksamheten. Beslutet expedieras till Sökande Mikael Asplund Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 55 mikael.asplund@lillaedet.se samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/1

SAMRÅNDSUNDERLAG Bergtäkt på fastigheterna Terås 1:1 och 1:2 i Lilla Edets kommun, Västra Götalands län 2015-04-28 Upprättad av: Gunnar Helander Granskad av: Mats Waern Godkänd av: Gunnar Helander

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd SAMRÅNDSUNDERLAG Bergtäkt på fastigheterna Terås 1:1 och 1:2 i Lilla Edets kommun, Västra Götalands län KUND Skanska Asfalt och Betong AB Region Bergmaterial Industrivägen 19 171 48 Solna KONSULT WSP Sverige AB Box 2131 550 02 Jönköping Besök: Östra Storgatan 67 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7225530 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER Gunnar Helander, WSP Sverige AB Tfn: 010 722 55 29 E-post: gunnar.helander@wspgroup.se Mikael Gustafsson, Skanska Asfalt och Betong AB Tfn: 010 448 41 38 E-post: mikael.n.gustafsson@skanska.se 2 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd INNEHÅLL 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING... 5 3.1 PLANFÖRHÅLLANDEN... 6 3.2 KRINGBOENDE... 6 3.3 LEDNINGAR... 6 3.4 NATUR- OCH KULTURMILJÖ... 7 3.5 RIKSINTRESSEN... 7 3.6 VATTEN... 8 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 9 4.1 AVGRÄNSNING OCH OMFATTNING... 9 4.2 TÄKT AV BERG... 9 4.3 VATTENVERKSAMHET... 10 4.4 EFTERBEHANDLING... 11 4.5 MASKINPARKEN... 11 4.6 ELDRIFT, BRÄNSLE- OCH KEMIKALIEHANTERING... 11 4.7 BYGGNADER... 12 4.8 ARBETSTIDER... 12 4.9 TRANSPORTER... 12 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN... 12 5.1 BULLER... 12 5.2 DAMNING... 12 5.3 VIBRATIONER OCH LUFTSTÖTVÅGOR... 12 5.4 UTSLÄPP TILL VATTEN... 13 5.5 NATUR- OCH KULTURMILJÖ SAMT FRILUFTSLIV... 13 5.6 LANDSKAPSBILD... 13 6 FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB)... 14 7 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLSFÖRTECKNING I MKB... 14 3 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd 1 INLEDNING Skanska Asfalt och Betong AB avser att på fastigheterna Terås 1:1 och 1:2 i Lilla Edets kommun ansöka om tillstånd för fortsatt täkt av berg samt bortledande av grundvatten enligt 9 respektive 11 kap. miljöbalken (1998:808). Det har sedan 1950-talet bedrivits täkt på den aktuella platsen. I början endast grustäkt men sedan 1980-talet har även berg brutits. Föreliggande samrådsunderlag har upprättats för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken med de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt, då den planerade täktverksamheten enligt 3 förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar alltid ska antas medföra en betydande miljöpåverkan, med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Därutöver har samrådsunderlaget upprättats för samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och tillsynsmyndigheten Lilla Edets kommun. Tabell 1.1. Verksamhetskoder som den planerade verksamheten bedöms omfattas av. Kod 4 kap. 2 10.11 (B) 4 kap. 6 10.50 (C) 29 kap. 2 90.40 (C) 29 kap. 10 90.110 (C) Beskrivning Tillståndsplikt B och verksamhetskod 10.11 gäller för täkt av berg med ett verksamhetsområde som är större än 25 hektar, om verksamheten inte endast innebär uppläggning och bortforsling av redan utbrutet och bearbetat material efter det att tillsynsmyndigheten meddelat beslut om att täkten är avslutad. Anläggning för sortering eller krossning av berg, naturgrus eller andra jordarter 1. inom område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, eller 2. utanför område som omfattas av detaljplan eller områdesbestämmelser, om verksamheten bedrivs på samma plats under en längre tid än trettio kalenderdagar under en tolvmånadersperiod. Anläggning för mellanlagring av annat avfall än farligt avfall, om den totala avfallsmängden vid något enskilt tillfälle är större än 10 ton. Anmälningsplikten gäller inte 1. anläggning för lagring av avfall under längre tid än ett år innan det bortskaffas eller tre år innan det återvinns eller behandlas, eller 2. om verksamheten är tillståndspliktig enligt 1. Anläggning för att genom mekanisk bearbetning yrkesmässigt återvinna annat avfall än farligt avfall, om verksamheten inte är tillstånds- eller anmälningspliktig enligt 9, 30, 31, 32 eller 50. 4 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Skanska Asfalt och Betong AB Region Bergmaterial Industrivägen 19 171 48 Solna Organisationsnummer: 556793-1638 Fastighetsägare: Skanska Asfalt och Betong AB Kontaktperson: Mikael Gustafsson Telefon: 010 448 41 38 E-post: mikael.n.gustafsson@skanska.se 3 OMRÅDESBESKRIVNING Täktområdet är beläget ungefär 7 km sydöst om centrala Ljungskile, Figur 3.1.1. I området har sedan tidigare bedrivits betydande täktverksamhet. I de närmaste omgivningarna finns skogs- och mossmarker. Längre bort finns sjöar och öppna marker med bebyggelse. Figur 3.1.1 Översiktskarta över det planerade täktområde, market med röd ring. ( Lantmäteriet) 5 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd 3.1 Planförhållanden I Lilla Edets kommuns översiktsplan, ÖP 2012, antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-13 är området upptaget som sten- och bergtäkt. Vidare anges också att ett område, som i västra del även omfattar bergtäkten, ska inbegripa verksamheter. Med detta möjliggör planen för en förändrad markanvändning i form av ytkrävande, icke miljöpåverkande verksamheter intill de berg- och grustäkter som finns längs med väg 167. Det finns inga detaljplaner som berör täktområdet. Vidare finns heller inga detaljplaner i nära anslutning till den planerade verksamheten, varken i Lilla Edets eller Uddevalla kommun. 3.2 Kringboende Inom 500 m från verksamhetsområdets gräns ligger enligt Fastighetskartan fem bostadshus, Figur 3.2.1. Den närmaste bostaden ligger väster om täkten ca 380 m från gränsen till verksamhetsområdet. Inom 1000 m från verksamheten ligger ytterligare ett tjugotal bostäder. Figur 3.2.1 Området kring täktområdet med streckade linjer som markerar 500 respektive 1000 m avstånd från gränsen till verksamhetsområdet. ( Lantmäteriet) 3.3 Ledningar Det finns inte några kraftledningar eller andra kända ledningar inom det planerade verksamhetsområdet. Ungefär 55 m söder som verksamhetsområdets gräns går dock en luftburen ledning, Figur 3.2.1. 6 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd 3.4 Natur- och kulturmiljö Omkring den planerade verksamheten finns i huvudsak skogsmark, till största delen barrskog, med inslag av våtmarker och sjöar. Vidare finns även en del öppna marker med anslutande bebyggelse. Det finns inga skyddade eller i övrigt värdefulla naturmiljöer i eller omkring området. Inga kända fornlämningar eller andra skyddsvärda kulturmiljöer finns noterade eller har observerats inom verksamhetsområdet. Det finns dock ett antal fornlämningar runt täktområdet, Figur 3.4.1. I väster finns tre fornlämningar i form av by- eller gårdstomter och öster- och norrut finns bland annat väg- och gränsmärken. Figur 3.4.1 Runt omkring täktområdet finns ett antal olika dokumenterade fornlämningar. ( Metria) 3.5 Riksintressen Det planerade täktområdet sammanfaller till stor del med ett riksintresse för vindbruk, Figur 3.5.1. Längre norrut finns Bredfjället med riksintressen för friluftsliv, naturvård och kulturmiljö. 7 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd Figur 3.5.1 Det planerade täktområdet berörs i stor utsträckning av riksintresse för vind. I området kring täkten finns riksintressen för naturvård, kulturmiljö och friluftsliv. ( Lantmäteriet) 3.6 Vatten De ytvatten som finns närmast runt omkring verksamhetsområdet, mindre sjöar och vattendrag, utgör inga vattenförekomster utifrån vattenförvaltningen utan klassas som övriga vatten. Det finns två stycken utpekade grundvattenförekomster i närheten av täktområdet, Figur 3.6.1. Den nordvästra delen av det planerade verksamhetsområdet ligger inom utbredningen av ett av dem. Norr om täkten finns även ett markavvattningsföretag. Några vattentäkter med skydd enligt miljöbalken finns inte inom eller i närheten av täktområdet. Enligt SGU:s dataregister Brunnar finns det privata brunnar, för dricksvatten- eller energiproduktion, bland annat i anslutning till bebyggelsen väster om täktområdet. 8 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd Figur 3.6.1 Två stycken grundvattenförekomster ligger i anslutning till täktområdet. ( Lantmäteriet) 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING 4.1 Avgränsning och omfattning Det planerade verksamhetsområdet omfattar ca 51 ha varav brytningsområdet utgör ca 20 ha. Den planerade täktverksamheten kommer att ske dels genom brytningen inom områdets södra och östra del samt dels genom att ytterligare en pall, ca 18 m, bryts ut från täktbotten inom hela brytningsområdet. Ungefär 10 miljoner ton berg bedöms kunna brytas. Brytningen kommer att ske ner till nivå + 92 m. Årsproduktionen beräknas normalt uppgå till ca 350 000 ton men för att kunna möta tillfälliga toppar i efterfrågan avser bolaget att ansöka om tillstånd för en maximalt tillåten årsproduktion om 700 000 ton. Överlagrande jordlager kommer att avbanas och användas till efterbehandling eller försäljas. I de östra delarna utgörs avbaningsmassorna av det grus som inte tagits ut vid tidigare brytning medan det i söder rör sig om moränmassor. Bolaget avser även att årligen ta emot, bearbeta och återvinna upp till 30 000 ton inerta massor i form av t.ex. schaktmassor, betong, tegel, klinkers och entreprenadberg. Bolaget avser i första hand att ansöka om ett icke tidsbegränsat tillstånd. 4.2 Täkt av berg Täktverksamheten kommer att bedrivas på ett för branschen traditionellt sätt. 9 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd De ingående momenten i verksamheten är: - Avbaning - Borrning - Sprängning - Eventuell skutknackning - Lastning och interna transporter - Förkrossning - Efterkrossning - Finkrossning - Sortering - Kubisering - Uttransport Krossning och siktning kommer att dels ske med mobil utrustning inom brytningsområdet och dels med fasta verk inom den nordvästra delen av verksamhetsområdet dit materialet kommer att transporteras med dumper eller bandtransportörer. Upplag kommer att finnas både inom och utanför brytningsområdet. 4.3 Vattenverksamhet Enligt definition i 11 kap. 2 miljöbalken är bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta, vattenverksamhet. Enligt 9 och 12 i samma kapitel är sådan verksamhet inte tillståndspliktig om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena. Vattenverksamhet, enligt vad som beskrivits ovan, innebär att bolaget kommer att avsänka grundvattennivån successivt allteftersom verksamheten etablerar sig på djupare nivåer i inom brytningsområdet. I praktiken kommer det att anläggas en pumpgrop någon meter under produktionsytan till vilken även avrinnande ytvatten kommer att ledas. På uppdrag av bolaget har WSP Sverige AB genomfört en hydrogeologisk utredning. Syftet med utredningen har varit att undersöka de hydrogeologiska förutsättningarna i området samt att bedöma och beskriva de effekter som den utökade täktverksamheten kan få på såväl grund- som ytvatten i området. Vidare har utredningen utgjort underlag för bolagets bedömning om att den planerade verksamheten utgör tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11 kap. miljöbalken. Den planerade brytningen innebär att nytt berg bryts i de södra samt östra delarna av området samt att nuvarande täktbotten på nivå +110 m fördjupas med cirka 18 m. Ny nivå för täktbotten kommer således att bli +92 m. Den nuvarande grundvattennivån ligger cirka 0,5 m under befintlig täktbotten, d v s på nivån +109,5 m. Brytning kommer därmed att ske under grundvattennivån, varvid bolaget behöver avleda grundvatten för att sänka nivån ner till nivån +91,5 m. Avrinnande ytvatten och tillrinnande grundvatten från det planerade verksamhetsområdet kommer därmed att ledas till pumpgrop och vidare till sedimentationsdam- 10 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd mar. Vid en maximal grundvattensänkning inom området beräknas avledningen ha ett medelflöde på ca 3,5 l/s, dvs. 300 m 3 /dygn. I dag avvattnas huvuddelen av planerade täktområdet norrut mot Kläppemosse och därifrån vidare. En liten del av täktområdets södra del avvattnas till sankmarker i syd och sydost. Efter att täkten utökats kommer all avrinning att ske mot norr. 4.4 Efterbehandling När täkten är färdigbruten är avsikten att skapa en täktsjö genom att utpumpningen av vatten avslutas och den naturliga grundvattenytan återställs. Den blivande sjöns vattenyta kommer att bli tillgänglig genom att en strandpall anläggs längs delar av sjöytan. Strandzonen kommer att kunna nås via nedfartsvägen i norra delen av brytningsområdet. Övriga delar av verksamhetsområdet kommer att återföras till skogsmark, grunda vattenspeglar och rasslänter. Eventuellt kan massor behöva tas in för efterbehandlingen. Detaljerna i gestaltningen och markanvändningen runt sjön kommer att redovisas i den efterbehandlingsplan vilken kommer att biläggas den tekniska beskrivningen i bolagets ansökan. 4.5 Maskinparken För en den planerade bergtäkten krävs maskinutrustning i form av Borrmaskin för losshållning av berget Krossanläggning i form av förkross, efterkross och finkross Siktanläggning Transportband Hjullastare för lastarbeten Bergtruckar eller dumprar för interna transporter av bergråvaran Grävmaskin för bl.a. lastning vid brytfronten och i samband med avbaningsarbeten Bandmaskin för efterbehandlingsarbeten Kubiceringsanläggning Bolaget har ett fast krossverk med tillhörande siktar och utöver detta tas även mobil utrustning in efter behov. 4.6 Eldrift, bränsle- och kemikaliehantering Fasta kross- och siktanläggningar kommer att använda elektrisk drift medan mobil utrustning kommer att använda diesel eller dieselelektrisk drift. All diesel som används kommer vara av miljöklass 1. All dieselolja kommer att förvaras i godkända ADR-tankar eller i en invallad cistern. Tankplatserna kommer att hårdgöras för att förhindra att spill når mark och grundvatten. Övriga kemikalier som används för t.ex. service av maskinparken kommer att förvaras i låsbara invallade utrymmen. 11 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd El används också att för platskontor, personal- och servicebyggnader. 4.7 Byggnader Inom verksamhetsområdet finns en byggnad med personalutrymmen och kontor. Utöver detta finns en verkstadsbyggnad som även används för förvaring av kemiska produkter som t.ex. smörjoljor och motoroljor. 4.8 Arbetstider Verksamheten i täkten kommer normalt att bedrivas helgfri måndag till fredag mellan kl. 06.00-18.00. Utlastning kommer dock att ske från kl. 06.00 22.00. I händelse av t.ex. halkbekämpning, olyckor etc. kommer utlastning att kunna bli aktuell även under övrig tid. Vid större projekt kan utlastning tillfälligt behöva ske utöver normala arbetstider. 4.9 Transporter Transporter till och från täktområdet kommer att gå på befintlig täktväg och vidare ut på väg 167. Fördelningen av transporter mot nordväst beräknas vara ungefär lika stor som den mot sydost. Vid en normalproduktion på 350 000 ton per år och med en beräknad last om ca 25 ton per lastbil (bil med släp) beräknas det totala antalet fordonsrörelser (in- och uttransporter) uppgå till ca 130 stycken per arbetsdag räknat på 220 årsarbetsdagar. 5 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 5.1 Buller Buller uppkommer främst vid borrning, skutknackning och krossning, men även sortering, lastning och transporter förorsakar buller. Sprängningarna orsakar ett kortvarigt men relativt kraftigt buller. Bolaget kommer att, inom ramen för arbetet med att ta fram den planerade ansökan, låta utföra en bullerutredning för att kartlägga bullerspridningen från verksamheten (inklusive transporter). 5.2 Damning Dammkällor är framför allt krossanläggningar, siktar och transporter. Damning kommer främst att motverkas genom bevattning av salva, körytor och upplag. 5.3 Vibrationer och luftstötvågor I samband med sprängning uppkommer markvibrationer och luftstötvågor som sprids till omgivningen. Beroende på varierande förutsättningar avseende bergkvalité, utslagsriktning, läge, förekomst av sprickor, väderförhållanden m.m. varierar också storleken på vibrationerna till viss del från en sprängning till en annan. 12 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd Med en väl anpassad sprängplan och rätt orienterade brytningsriktningar bedöms vibrationerna eller luftstötsvågor från sprängningar inte medföra någon risk för skador på byggnader. 5.4 Utsläpp till vatten Vatten inom täktområdet samlas därför upp och leds till befintliga sedimenteringsdammar för behandling innan det släpps vidare ut i en bäck i verksamhetsområdets nordvästra del. Sedimentationsdammen är försedd med en oljeavskiljande funktion. Verksamheten medför att ytvatten inom verksamhetsområdet kan komma att innehålla förhöjda halter av främst kväve och partiklar (suspenderat material). Kvävet kommer från sprängämnesrester och från hantering av t ex berg- och grusmassor. Ytvattnet inom täkten kan även förorenas av eventuellt spill av petroleumprodukter. Utgående vatten från sedimentationsdammarna provtas kontinuerligt enligt ett gällande kontrollprogram. 5.5 Natur- och kulturmiljö samt friluftsliv Det planerade verksamhetsområdet ligger inte i närheten av något utpekad skyddsvärde eller annat områdesskydd och bedöms därför inte skada några naturvärden. Alla omkringliggande registrerade fornlämningar ligger på ett sådant avstånd från täkten och är av sådan karaktär att de inte bedöms påverkas negativt av den planerade verksamheten. Bredfjället, som riksintresse för kulturmiljö, kommer inte heller att påverkas av den planerade verksamheten. Täkten ligger cirka 600 m söder om den södra delen av Bredfjällsområdet, som är ett riksintresse för det rörliga friluftslivet. Verksamheten bedöms inte medföra några negativa konsekvenser för friluftslivet. 5.6 Landskapsbild All täktverksamhet innebär en påverkan på landskapsbilden, såväl under själva brytningen som efter avslutad verksamhet. Bortsett från insyn från brytningsområdets omedelbara närhet, bedöms verksamheten inte komma att bli visuellt störande från den omgivande terrängen. Verksamheten kan dock ses från de närbelägna bostadshusen i Barkesbo. När täkten är färdigbruten kommer området att efterbehandlas. Avsikten är att skapa en eller ett flertal mindre täktsjöar när grundvattennivån återställs. Runt delar av stränderna kommer det att finnas branta klippartier. Sjöns vattenyta kommer att bli tillgänglig genom att en strandpall anläggs längs delar av sjöytan. Detaljerna i gestaltningen och markanvändningen runt sjön kommer att redovisas i efterbehandlingsplanen. 13 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd 6 FÖRSLAG TILL AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) Bolaget föreslår att MKB:n avgränsas till att innefatta konsekvenser avseende: - inverkan på grundvattennivåer - påverkan på mark - utsläpp till vatten - transporter och utsläpp till luft - buller - vibrationer och luftstötvåg - naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv - inverkan på landskapsbilden - risk och säkerhet - resursförbrukning - avfallshantering 7 FÖRSLAG TILL INNEHÅLLS- FÖRTECKNING I MKB Den MKB som ska upprättas i ärendet föreslås innehålla följande rubriker: Icke teknisk sammanfattning 1 Administrativa uppgifter 2 Inledning 2.1 Bakgrund och syfte 2.2 Tillståndsplikt och samråd 2.3 Lokalisering 2.4 Avgränsningar 3 Verksamhetsbeskrivning 4 Alternativ 4.1 Alternativa lokaliseringar 4.2 Sökt verksamhet 4.3 Nollalternativ 4.4 Alternativ utformning 5 Förutsättningar 5.1 Områdesbeskrivning 14 (15)

L:\3655\10208124 - Tillståndsansökan för bergtäkt i Terås\3_Dokument\Samrådsunderlag\Samrådsunderlag Terås 150428.docx Mall: Rapport Advanced 2010.dot ver 1.0 Uppdragsnr: 10208124 Daterad: 2015-04-28 Tillståndsansökan enligt 9 och 11 kap en Samrådsunderlag Reviderad: Handläggare: Gunnar Helander Status: Fastställd 5.2 Genomförda utredningar 5.3 Motstående intressen 5.4 Miljökvalitetsmål m.m. 6 Miljökonsekvenser vid anläggning och drift 6.1 Transporter och utsläpp till luft 6.2 Inverkan på grundvattennivåer 6.3 Utsläpp till vatten 6.4 Påverkan på mark 6.5 Buller 6.6 Vibrationer och luftstötvåg 6.7 Konsekvenser för naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv 6.8 Konsekvenser för landskapsbild 6.9 Resursförbrukning 6.10 Avfallshantering 7 Miljökonsekvenser vid eventuella olyckor 8 Samlad bedömning 9 Samrådsredogörelse 10 Referenser 15 (15)

Tjänsteskrivelse Datum Dnr Dpl 2015-05-21 2015/0453-4 AVL Till miljö- och byggnämnden Stora Näset 1:25 - avloppsanläggning inom fritidsplaneområde Dnr 2015/0453 Sammanfattning En ansökan om tillstånd att installera minireningsverk med efterpolering filtralite har inkommit som gäller rubricerad fastighet. I planen för området sägs att för fastigheter som vill ändra avloppsanläggning ska man tillåta sluten tank och ett bdt-avlopp. Noteras också att fastigheten ligger inom Köperödssjöarnas vattenskyddsområde som förser Uddevalla stad med vatten och att sjön har stor betydelse som bad och fritidssjö. Beslutsunderlag Ansökan samt planbeskrivning 15-STY-4067, länk http://mappen.lillaedet.se/pdf/custom/planakter/1562-510.pdf Finansiering Förslag till beslut Ansökt anläggning står i strid med gällande plan för området varför ansökan avslås. Sökande informeras om att gällande plan anger att avlopp från WC ska avledas till sluten tank medan bad, disk och tvättvatten ska renas i markbädd eller motsvarande. En ansökan i linje med detta kommer att behandlas positivt. Beslutet expedieras till Sökande: Mikael Asplund Mikael Asplund Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 55 mikael.asplund@lillaedet.se samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/1

Tjänsteskrivelse Datum Dnr Dpl 2015-06-05 2015/0003-4 ADM Internkontrollplan 2015 Dnr 2012/0003 Sammanfattning Enligt Lilla Edets kommuns internkontrollreglemente framgår följande: Inför varje verksamhetsår ska nämnden besluta om en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Olika granskningsområden ska väljas ut med utgångspunkt från en väsentlighets- och riskbedömning. Omfattningen av planen är beroende av nämndens och dess verksamheters omfattning och volym och även avhängig den väsentlighetsoch riskbedömning som gjorts. Förslag till kontrollplan Process rutin/system Tillsyns- och kontrollskuld Krisberedskap Kontrollmoment Att undersöka om fakturerad tillsyn utförts och hur rutinerna ser ut för att upptäcka eventuell kontrollskuld Undersöka om rutiner för allvarliga händelser samt krisberedskap (inom miljöskydds-, hälsoskyddsoch livsmedelsområdet) är tillräckliga samt hur de är dokumenterade Kontrollansvar Frekvens Metod Handläggare 1 gång/år Avstämning av riskbaserade avgifter och genomförd tillsyn. Miljöchef 1 gång/år Jämföra gällande rutiner mot aktuell lagstiftning. Rapportering till Miljöchef Förvaltningschef Riskbedömning Måttlig Allvarlig Klart Delegationsbeslut Kontroll att delegationsbeslut redovisats i nämnden enligt delegationsförteckningen Administratör 6 gånger/år Stickprov Respektive avdelningschef Måttlig Kompetensutveckling Att undersöka om kartläggning av personalens kompetensbehov samt kompetensplanering sker i tillräcklig utsträckning Respektive avdelningschef 1 gång/år Genomlysning Förvaltningschef Liten Förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att följa upp de föreslagna områdena under 2015. Beslutet expedieras till Anna Stenlöf, samhällsbyggnadschef Henrik Olsson, miljöchef Peter Ramhage, bygglovschef Henrik Olsson Besöksadress: Järnvägsgatan 12 Tel: 0520-65 96 54 henrik.olsson@lillaedet.se Samhällsbyggnadsförvaltningen Internet: www.lillaedet.se Fax: 0520-65 74 20 kommunen@lillaedet.se Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet sid 1/1

TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-06-03 2015/0361-3 EN Remissyttrande avseende Energiplan 2015-2020 för Lilla Edets kommun Dnr 2015/0361 Ärendet Miljö- och byggnadsnämnden har av kommunstyrelsen i Lilla Edet, fått möjligheten att yttra sig över förslag till energiplan 2015-2020. Det finns mål och åtgärder beskrivna för fordon, transporter, fastigheter, samhällsbyggnad, samhällsplanering och övrig energiförbrukning. Nämnden har valt att i huvudsak yttra sig över delen Fastigheter och samhällsplanering (sidorna 9-11), som berör nämndens verksamhet. Allt byggande styrs utifrån lagstiftning beslutade av Riksdagen, förordningar beslutade av regeringen samt föreskrifter och allmänna råd beslutade av myndigheterna. I regelsamling för byggande, Boverkets Byggregler (BBR), fastställs de krav som skall gälla för bland annat energianvändning vid byggnation. Yttrande Fastigheter och samhällsplanering Miljö- och byggnämnden bedömer att remissen har brister avseende bakgrundsinformation, miljönyttan samt planens syfte. Bland annat kräver följande punkter ytterligare förklaring: Bostadsbyggandet har ökat kraftigt. Påstående bör verifieras med statistik. Det anges att fastigheter i kommunens regi bör ha en certifiering för en god driftekonomi, vilken typ av certifiering syftas? Uppvärmning baserad på miljömärkt bränsle omnämns. Finns detta bränsle tillgängligt i erforderlig mängd? Miljöbyggnad nämns i texten, begreppet bör beskrivas mer fördjupat.

sid- 2 - Fastigheter skall så långt som möjligt placeras så att mikroklimat, orientering och fastigheters inbördes förhållande samverka för att minimera energiförlusterna. Detta är en stark skrivning som inskränker på fastighetsägarnas valfrihet. Närvärmeområde nämns i texten, begreppet bör beskrivas mer fördjupat. Inom Lilla Edets kommuns skall all samhällsplanering fokuseras på energieffektivitet och ökad självförsörjningsgrad med sol och vind som energikälla/-or. Är det rimligt att besluta ett sådant mål, vad blir konsekvensen? Friliggande nybyggnation av bostäder skall undvikas, i stället bör förtätning ske i befintliga områden. En stark skrivning som förbjuder lantlig nybyggnation samt byggnation i enlighet med översiktsplanen. Är detta syftet? Åtgärder rörande fastigheter och samhällsplanering Inför krav på kommunala fastigheter på vad gäller solvärme, solceller. I vilken omfattning framgår inte, gäller kravet befintliga byggnader eller all nybyggnation? 100 % av LEIFAB:s elförbrukning skall komma från förnybara källor Är detta möjligt att genomföra? Vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler skall rabatter och/eller avgiftslättnader stimulera till en högre nivå av energieffektivt byggande. I planen framgår inte hur en sådan subventioneringstrappa skall utformas och hur den påverkar nämndens ekonomi. Att införa en differentierad taxa som ger en lägre bygglovsavgift vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler, flerbostadshus eller småhus med en högre nivå av energieffektivitet än vad byggreglerna kräver bedöms inte ha något lagstöd. Det saknas sakliga skäl utifrån plan- och bygglagstiftningen att utifrån energieffektivet ha en lägre bygglovsavgift för energieffektiva hus samt att man kan anse att förslaget strider mot den s.k. likställighetsprincipen (2 kap. 2 kommunallagen). Åtgärden bedöms ha en liten påverkan på den totala koldioxidförbrukningen och bör ses som ett symboliskt ställningstagande. Flerbostadshus som byggs av LEIFAB ska byggas enligt passivhusstandard/ plusenergi. Den ökade produktionskostnaden för allmännyttan kan äventyra det fortsatta bostadsbyggandet i kommunen. Konsekvenserna måste utredas. Flerbostadshus som byggs av privata företag skall genom rabatter och/eller avgiftslättnader stimuleras till en högre nivå av energieffektivitet. Att införa en differentierad taxa som ger en lägre bygglovsavgift vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler, flerbostadshus eller småhus med en högre nivå av energieffektivitet än vad byggreglerna kräver, bedöms inte ha något lagstöd. Det saknas sakliga skäl utifrån plan- och bygglagstiftningen att utifrån energieffektivet ha en lägre bygglovsavgift för energieffektiva hus samt att man kan anse att förslaget strider mot den s.k. likställighetsprincipen (2 kap. 2 kommunallagen). Åtgärden bedöms ha en liten påverkan på den totala koldioxidförbrukningen och bör ses som ett symboliskt ställningstagande. Där kommunen har bestämmanderätt skall hela kvarter utformas så att värme och kylbehov minimeras och optimera möjligheterna för solenergi. Är detta möjligt/rimligt att genomföra? sid 2/4

sid- 3 - Vid anläggning av hela kvarter eller större verksamhetslokaler skall synergieffekter mellan olika verksamheter beaktas, t.ex. värmeåtervinning från kylarna i en livsmedelsaffär värmer ett gym i samma hus. Skall-krav ersätts med bör. Vid nybyggnation av småhus skall högre energieffektivitet och solenergi premieras med rabatter och avgiftslättnader. Högre energieffektivitet måste preciseras. Att införa en differentierad taxa som ger en lägre bygglovsavgift vid nybyggnation av privata verksamhetslokaler, flerbostadshus eller småhus med en högre nivå av energieffektivitet än vad byggreglerna kräver, bedöms inte ha något lagstöd. Det saknas sakliga skäl utifrån plan- och bygglagstiftningen att utifrån energieffektivet ha en lägre bygglovsavgift för energieffektiva hus samt att man kan anse att förslaget strider mot den s.k. likställighetsprincipen (2 kap. 2 kommunallagen). Åtgärden bedöms ha en liten påverkan på den totala koldioxidförbrukningen och bör ses som ett symboliskt ställningstagande. Industriers användning av el och annan energi ska uppmärksammas vid tillsyn. Vilken tillsyn avses? Reda idag informeras verksamhetsutövarna om sin elanvändning i samband med den verksamhetstillsyn som miljö- och byggnämnden genomför enligt miljölagstiftningen. Då energieffektiva bostäder/lokaler har en högre produktionskostnad som troligen inte motsvarar avgiftssubventioneringen, premieras främst de som redan på förhand har ett tydligt energimedvetande och som väljer ett energieffektivt byggande oavsett. Subventionering av avgifter för bygglov är förenat med ökade kostnader för nämnden. Omfattningen är inte presenterad i energiplanen, inte heller kostnaderna för de övriga förslagen. Finns det tillräcklig ekonomisk kraft i kommunen att genomföra energiplanen som den nu är utformad? Den 1 mars 2015 träder nya energikrav i kraft, och innebär en skärpning med 10% i klimatzon 4 för flerbostadshus och lokaler. Samtidigt infördes lättnader för flerbostadshus med små lägenheter och för små hus under 50 kvm. Boverket bedriver fortsatt utredning av energianvändningen som syftar till strängare krav avseende energiåtgång för uppvärmning, ventilation och hushållsel. Nämnden anser att med de nuvarande och kommande energikraven inom byggsektorn är tillräckliga. Kommunen måste ta hänsyn utifrån många aspekter vad gäller den fortsatta samhällsutvecklingen, där energiförbrukning endast är en faktor. Åtgärder rörande klimat- och energirådgivningen Delta i och ordna egna arrangemang för medborgarna med möjlighet till provkörning av miljöfordon, elcyklar och liknande samt provåkning av de kollektivtrafiklinjer som trafikerar kommunen. Miljö- och byggnämnden arrangerar varje år miljö- och familjedagen där medborgarna har möjlighet att provköra miljöfordon och elcyklar. Om miljöoch byggnämnden ska fortsätta med miljö- och familjedagen så krävs det att man även fortsättningsvis avsätter medel för ändamålet. När det gäller elcyklar så finns det redan idag möjlighet att låna elcykel från kommunen för att testa. sid 3/4

sid- 4 - När det gäller provåkning av kollektivtrafik är det otydligt vem som är ansvarig. Om det är miljö- och bygglovsnämndens ansvar, behövs ytterligare medel avsättas till klimat- och energirådgivningen. Genom energirådgivning minska energiförbrukningen i de små- och medelstora företagen inom kommunen. När det gäller kommunens energirådgivning till små och medelstora företag, så ingår det redan idag i uppdraget från Energimyndigheten. Förslag till beslut Nämnden bedömer att energiplanen i sin nuvarande utformning är ambitiös. Dock anser nämnden att planen är för ingripande och styrande avseende energieffektivitet, vilket kan riskerar att den idag positiva bebyggelseutvecklingen i kommunen mattas av. Nämnden slutsats är att energiplanen måste omarbetas i sin helhet. Peter Ramhage Bygglovschef peter.ramhage@lillaedet.se 0520-65 95 63 Beslutet expedieras till Kommun styrelsen Anna Stenlöf sid 4/4

Följebrev till internremiss för Energiplan 2015-2020 För att få systematik i de yttranden som lämnas in och underlätta sammanställningen, utgå från nedanstående frågor. 1. Är de mål som satts relevanta och rimliga? 2. Är de områden som finns med rätt eller saknas något som borde få en egen rubrik eller lyftas fram under övrig energianvändning? 3. Är målbeskrivningar, strategier och åtgärder skrivna så de stöttar, tydliggör och/eller förenklar för de verksamheter som har beröringspunkter med energiplanen. 4. Övriga synpunkter?

Energiplan 2015-2020 För Lilla Edets kommun

Sammanfattning Energiplan 2015-2020 för Lilla Edets kommun omfattar både den geografiska kommunen och Lilla Edets kommun som organisation. Anledningen till detta är att lagen om kommunal energiplanering har som mål att säkerställa bland annat hushållning och tillförsel av energi för sina invånare. Därför måste dokumentet belysa helheten i energisystemet likväl som organisationen bakom. Sanningen är dock den att möjligheten för koncernen Lilla Edets kommun att påverka främst företagare men även privatpersoner inskränker sig till största delen till att ge information för att öka kunskapen inom energiområdet. Tyngdpunkten i Energiplanen kommer därför att vara på koncernen Lilla Edets kommun. Bakgrundsfakta presenteras i en bakgrundsdel som inte antas politiskt utan enbart finns som underlag till de åtgärder som tas upp i själva energiplanen. Energiplanen börs ses som en sektoriell fördjupning av kommunens Översiktsplan. Planen är, i likhet med översiktsplanen, av karaktären icke juridiskt bindande men starkt vägledande. Mål Mål EU till år 2020 Sverige år 2020 Förnybar energi 20% 50% 50% Lilla Edet* 2020 Förnybar energi inom 10% 10% 10% transporter Energieffektivitet jämfört 20% 20% 30% 2008 Minskade utsläpp växthusgaser jämfört 1990 20% 40% 20 % * avser den geografiska kommunen inklusive den kommunala organisationen. 2

Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Lag (1977:439) om kommunal energiplanering... 4 Uppföljning Energiplan 2009-2014... 5 Övergripande mål... 6 Fordon och transporter... 6 Fordon... 6 Transporter... 7 Åtgärder fordon och transporter... 8 Fastigheter och samhällsplanering... 9 Fastigheter... 9 Samhällsplanering... 10 Åtgärder... 11 Övrig energiförbrukning... 12 Vatten- och avloppsverksamhet... 12 Åtgärder... 12 Miljökonsekvensbeskrivning MKB... 13 Nollscenario - uppskattad energipåverkan:... 13 Utvecklingsscenario - uppskattad energipåverkan:... 14 3

Bakgrund Energiplan för Lilla Edets kommun 2015-2020 är den fjärde i ordningen för kommunen sedan Lag om kommunal energiplanering antogs 1977. Energiplanen omarbetas vart 5:e år för att vara aktuell då förändringarna inom energiområdet sker mycket snabbt. Energiplanen följer de krav som ställs på dokumentet enligt Lag 1977:439 men utöver dessa krav finns även intentionen för att minska energianvändningen och klimatpåverkan. Fastigheterna i Lilla Edets kommuns organisation med Leifab inkluderat, använder ca 15 500 MWh energi för uppvärmning, belysning och övrigt. Energianvändningen är till nästan 100 % förnybar då både fjärrvärmen och övrig uppvärmning kommer från förnybara bränslen och den kommunala organisationens el är miljömärkt, endast några enstaka kubikmeter olja används. Detta innebär att koldioxidutsläppen från kommunens fastigheter är mycket låga. Sedan förra energiplanen gjordes har stora förändringar skett både vad gäller teknik men även gällande prisläget på olika bränslen vilka båda medverkar till att förändringar sker fort och ofta även i stora steg inom energisektorn. Dessutom har Energimyndigheten gett kommunerna bidrag för att minska den egna organisationens energianvändning som ett led i EU:s energitjänstedirektiv. Energianvändningen omfattar behoven för uppvärmning, transporter och belysning samt övrig energianvändning (till exempel pumpning av vatten och avlopp). Utdrag ur Lag (1977:439) om kommunal energiplanering 1 Kommun skall i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. 2 Kommun skall vid sin planering undersöka förutsättningarna att genom samverkan med annan kommun eller betydande intressent på energiområdet såsom processindustri eller kraftföretag gemensamt lösa frågor som har betydelse för hushållningen med energi eller för energitillförseln. Finns förutsättning för sådan gemensam lösning, skall den tas till vara i planeringen. 3 I varje kommun skall det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. I en sådan plan skall finnas en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. 4

Uppföljning Energiplan 2009-2014 Föregående energiplan innehöll 5 övergripande mål utifrån vilka kommunens arbete har inriktats. A. vikta energieffektivitet likväl som pris vid inköp och välja bästa energiklass om inte särskilda förutsättningar föreligger (gäller bl a apparater, fordon, uppvärmning) detta mål har fått stort genomslag. B. använda energi sparsamt (att lampor släcks, datorer stängs av, bilar körs bränslesnålt) kontinuerligt arbete pågår med olika medel och på många områden med mycket arbete kvarstår. C. arbeta för att den egna verksamheten ska vara fossilbränslefri (uppvärmning och transporter) senast 2015 - har till viss del genomförts då fastighetsbeståndet till stor del värms med förnybara energikällor. Dock har fordonsparken efter flera år med förnybara bränslen efter ett beslut om ändrad kravställning till miljöfordon ersatts med dieseldrivna fordon. D. genom fysisk planering och annan samhällsbyggande verksamhet verka för att all om- och nybyggnad görs så att den framtida energianvändningen på alla sätt är hållbar (rätt energislag till rätt sak och i rätt mängd) både inom den fysiska planeringen och övrig samhällsbyggande verksamhet pågår arbete men mycket arbete kvarstår. E. genom alla kommunens verksamheter medverkar till att sprida medvetenheten om punkterna A-C (lärare till elever, föräldrar, fastighetsskötare till lägenhetsinnehavare) den här frågan har inte fått genomslag alls. 5

Övergripande mål Den kommunala organisationen ska vara fossiloberoende till år 2030. Delmål till år 2020, -70 % inklusive fordonsparken. Energi förbrukas överallt i samhället i allt mindre mängder men på fler platser något som gör att energiförbrukningen, trots effektivare apparater, inte minskar i den utsträckning den borde. Det finns dock fortfarande områden som sticker ut med antingen mycket stor energiförbrukning, mycket fossil energi eller i vissa fall mycket av båda dessa. Prioriteringar har gjorts utifrån mängd och koldioxidpåverkan samt hur trenden i Sverige och världen ser ut. Fordon och transporter Fordon Just nu råder osäkerhet på marknaden kring mycket när det gäller fordon. Nya och mer eller mindre beprövade alternativ till bensin och diesel söks och vätgasdrift är nyast och minst utbyggt vad gäller infrastrukturen. Tydligast märks den snabba utvecklingen av nya fordon och bränslen på att elfordon redan har blivit ett fungerande alternativ för de korta resorna vilket få trodde för bara något år sedan. Ökningen var närmare 150 % under 2014 vilket innebär att det vid årsskiftet 2014/2015 fanns ca 8000 laddfordon i Sverige varav drygt 3000 rena elbilar och ökningen verkar fortsätta då alltfler fordonstillverkare satsar på rena elfordon eller laddhybrider. Olja kommer det sannolikt inte bli brist på inom den närmaste tiden men prisläget är oerhört svårt att sia om då det händer mycket och priserna fluktuerar kraftigt. Främst handlar det då om svaveldirektivet som från 2015 ställer krav som medför att sjöfarten kan tvingas gå från tjockolja till diesel vilket kan medföra betydligt högre priser på grund av den ökade efterfrågan även om detta när detta skrivs balanserar upp av sänkta råoljepriser. Mycket av Europas bensin exporteras i dag till USA där dieselbilar tillhör ovanligheterna och Europa importerar istället diesel från USA. Om USA väljer att går ifrån den mindre effektiva ottomotorn till den snålare dieselmotorn minskar mängden diesel som Europa kan importera därifrån. För att inte riskera kraftigt höjda kostnader för fordonsdrift är ett alternativ en mångfald av motorer och bränslen. Inget av de alternativa drivmedel som finns idag kan ensam ersätta bensin och diesel. Målbeskrivning fordon Internt den kommunala organisationen Lilla Edets kommun ska nyttja så få fordon som möjligt och optimera användningen av dem. I de fall då ett fordon behövs för en kortare period bör annat än långtidsleasing/köp övervägas. För att ha kontroll på sina fordon ska en organisation kring dessa finnas. 6