Arbete på en Sterilteknisk Enhet - En jämförelse Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2014 Författare: Thomas Olsson Handledare: Maria Hansby 1
Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker, 300 YH poäng vid Sollefteå Lärcenter, 2014. Författare: Thomas Olsson Antal sidor: 13 Titel: Arbete på en Sterilteknisk Enhet en jämförelse Handledare: Maria Hansby Datum: 2014-12-16 Bakgrund Under de senaste 40 åren har Lidköpings sterilteknisk enhets arbetsuppgifter utvecklats enormt. Personalen på sterilteknisk enheten hade som en av sina huvuduppgifter att hålla reda på utgånget datum(utg.dat.) på förpackade instrument som fanns på andra avdelningar. Sterilteknisk enheten levererade instrumenten till avdelningarna, kontrollerade och fyllde på deras lager så att inget var slut. Utvecklingen på sterilteknisk enheterna tidigare till idag är mycket olika från fall till fall, genom olika förutsättningar som man har. Vissa enheter som Varbergs steriltekniska enhet hade som sina dagliga arbetsuppgifter att endast packa instrument, medans andra enheter som Lidköpings enhet fick göra mer arbetsuppgifter. Sterilteknisk enheten på sjukhuset idag vill man kalla för hjärtat, en sterilteknisk enhet har som mål att försöka förebygga så att eventuella mikroorganismer inte transporteras vidare från enskilda instrument och ortopediska instrument till patient. Syfte och Mål Syftet med det här arbetet är att jämföra den positiva utvecklingen som har hänt på två olika sterilteknisk enheter från då till nu i två olika regioner. Målet är att ta reda på om utvecklingen gått i samma takt på två olika sterilteknisk enheter i Sverige. Metod Kontakta två stycken olika sterilteknisk enheter genom att jämföra deras arbete från då till nu på deras sterilteknisk enhet. Intervjuer ska ske via telefonkontakt eller besök till arbetsplatsen. Resultat Resultatet har skilts åt väldigt mellan de två steriltekniska enheterna. Varberg har som mål att bli världens bästa steriltekniska enhet på sikt. Medans Lidköping också 2
har höga mål att ha utbildade steriltekniker vilket också medför hög kvalitet, men ändå är en stor skillnad. Innehållsförteckning Sida Bakgrund 4 Syfte och Mål 5 Metod 5 Resultat 6 Diskussion 11 Källförteckning 13 3
Bakgrund Under de senaste 40 åren har Lidköpings sterilteknisk enhets arbetsuppgifter utvecklats enormt. Personalen på sterilteknisk enheten på 1970-talet hade som en av sina huvuduppgifter att hålla reda på utgångsdatum på förpackade instrument som fanns på andra avdelningar. Sterilteknisk enheten ägde de flesta instrument själva som fanns att tillgå så att andra avdelningar fick låna till exempel(t.ex.) saxar, pincetter och peanger med mera(m.m.). Sterilteknisk enheten levererade instrumenten till avdelningarna och fyllde på deras lager så att inget var slut. Utvecklingen på sterilteknisk enheterna från tidigare till idag är mycket olika från fall till fall genom olika förutsättningar som man har. Vissa enheter som Varbergs steriltekniska enhet hade som sina dagliga arbetsuppgifter att endast packa instrument, medans Lidköpings enhet fick göra mer arbetsuppgifter. Personalen på sterilteknisk enheten vid 1980- talet diskade och paketerade instrumenten i ett speciellt rum som man kallade för diskrummet som fanns på sjukhuset. Där fick personalen handdiska alla använda instrument som hade använts på operationssalarna. Man torkade och paketerade allt därefter som sedan steriliserades på sterilteknisk enheten. Slutet på 1980-talet till början av 1990-talet så kom diskmaskinerna till sterilteknisk enheten, det var vid den tiden som man började lämna över använda instrument på operationssalarna direkt till personal på sterilteknisk enheten som oftast fanns längst ned i källaren på sjukhusen. På 2000-talet utvecklades sterilteknisk enheten mycket, och 2008 byggdes det en ny sterilteknisk enhet på sjukhuset i Lidköping som placerades i en helt ny byggnad tillsammans med operationsavdelningen och Intensivvårdsavdelningen (IVA). Det var den mest moderna sterilteknisk enheten i Europa vid det tillfället. Helt nya diskdesinfektorer installerades och även nya autoklaver. Man installerade även s.k. automatiska lastningsbanor för inmatning av diskvagnarna i diskdesinfektorerna och även autoklaverna för att på så sätt bespara personalen många lyft och trötta ryggar. Sterilteknisk enheten på sjukhuset idag vill man kalla för hjärtat. En sterilteknisk enhet har som mål att förebygga så att eventuella mikroorganismer inte transporteras vidare från kirurgiska instrument till patient. 4
Den steriltekniska enheten har olika stationer idag som personalen arbetar på, t.ex. diskrummet, packrummet, och sterilförrådet. Diskrummet är den första stationen som de använda instrumenten anländer till efter dem har vistats på operation. Personalen placerar alla använda instrument på en diskvagn som därefter matas in automatisk in i en diskdesinfektor. Den har till användningsuppgift att rengöra instrumenten och desinfektera instrumenten i 90 C värme. Packrummet är den andra stationen som personalen arbetar på. Där packar man instrumenten i ett instrumentgaller, man klär instrumentgallret i ett så kallad packskynke som sedan placeras på en lastningsbana och därefter åker in självmant i autoklaven som steriliserar godset. Sterilförrådet är den tredje stationen som personalen arbetar på. Man placerar de steriliserade instrumenten på respektive rätt plats så att personal från operationsavdelningen lätt och smidigt kan plocka fram vad de ska ha till operationssalarna. Frågeställning Har utvecklingen gått i samma takt på olika sterilteknisk enheter i Sverige? Finns det regionala skillnader i utvecklingen? Syfte och Mål Syftet med det här arbetet är att jämföra den positiva utvecklingen som har hänt på två olika sterilteknisk enheter från då till nu i två olika regioner. Målet är att ta reda på om utvecklingen gått i samma takt på två olika sterilteknisk enheter i Sverige. Metod Telefonsamtal till två stycken olika sterilteknisk enheter genom att jämföra deras arbete från då till nu på deras sterilteknisk enhet. Intervjuer ska ske via telefonkontakt eller besök till arbetsplatserna. 5
Resultat Jämförelse av utvecklingen då till nu, vilket grovt är indelat mellan före och efter år 2000, som har hänt på två olika steriltekniska enheter. Lidköping: Västra Götaland- Region Varberg: Region Halland Då: Negativ Nu: Positiv Då: Negativ Nu: Positiv Inga regler eller rutiner Regler och Rutiner Inga regler eller rutiner Regler och Rutiner Vårdbiträden, Undersköterskor Operationssjuksköte rskor, Undersköterskor Outbildad personal Utbildade Steriltekniker Tester fanns för kontroll men användes inte rutinmässigt Idag används Bowie Dick test och läck test rutinmässigt Inga tester fanns för kontroll Idag används Bowie Dick och läck test rutinmässigt Tunga lyft Bättre ergonomi (lastare, höj och sänkbara bord) En dålig arbetsmiljö både psykosocial och ergonomiskt En bra arbetsmiljö på alla plan Missade Utg. dat på packade instrument på grund av dålig dokumentation T.doc Ingen Dokumentation Sterilagenten Inga mål Mål: Att det bara ska finnas utbildade steriltekniker på sikt på enheten Inga mål Mål: Världens bästa sterilteknisk enhet på sikt 6
Resultat: Lidköping Den steriltekniska enheten i Lidköping har genomfört en stor förändring genom åren men man har alltid legat i framkant när det gäller utvecklingen. Man har gjort mycket förbättringsarbete, t.ex. 2008 flyttade man den steriltekniska enheten från gamla lokaler på sjukhuset till nya fräscha lokaler. Gemensamt med operationsverksamheten så är man placerad i samma nya byggnad. I samband med de nya lokalerna inskaffade man automatiska lastare för inlastning av tungt gods vilket har förbättrat den ergonomiska arbetssituationen för personalen. Genom detta så har man sparat många onödigt tunga lyft som tidigare kunnat skada rygg och axlar. Höj och sänkbara bord har monterats för personalen, vilket jämfört med tidigare varit ett problem då de gamla borden ej gått att anpassa för den enskilde individen. Innan 1990-talet arbetade man oftast utan regler och rutiner. Personalen fick oftast muntligt information vad som skulle göras under dagen. Successivt infördes mer rutiner i det dagliga arbetet och idag arbetar man efter de lagar och standarder som finns. Tester för kontroll av autoklaverna fanns innan 1990-talet men användes inte rutinmässigt. Numera används Bowie Dick test rutinmässigt dagligen, ett test som kontrollerar maskinens prestanda för steriliseringsprocessen. Samt ett läck test som en gång i veckan utförs för att säkerställa läckage från kammaren. I och med invigning av de nya lokalerna 2008 installerade man ett nytt datasystem för spårbarhet som heter T.doc. T.doc är ett system som kontrollerar all instrumenthantering och ger en bra spårbarhet av sterila produkter under hela livslängden. T. doc har även kontroll hur lagerhanteringen av en produkt är, vilket har gjort att man lättare, jämfört med före 2008 då man kan gå tillbaka och titta om något blivit fel eller saknas.t.doc systemet har även kontroll på alla utg. datum på packat gods. Innan T.doc installerades var det vanligt att man missade utg. datum p.g.a. bristande rutiner och dålig dokumentation. Rutinen var att operationssköterskorna sista fredagen i månaden gick igenom datummärkning på sterilt gods. En inventarielista fanns på den vagn där det sterila godset förvarades där även utg. datum fanns. Det hände att denna rutin inte följdes kontinuerligt vilket ledde till missade utg. datum. 7
Sterilteknisk enheten/operationsavdelningen Skaraborgs sjukhus Lidköping Under 1900-talet var personalen på sterilteknisk enheten oftast undersköterskor eller sjukvårdsbiträden. Dessa var oftast placerade på sterilteknisk enheten p.g.a. att de hade varit sjukskrivna en tid. Man har kommit tillbaka till sina vanliga arbetsuppgifter men inte har klarat av dem, och med det så blev man omplacerad till sterilteknisk enheten då det ansågs vara lättare arbetsuppgifter. I och med att teknik och kunskap utvecklas ställs också högre krav på personalen. Detta har man märkt av och har börjat tänka på vilken sorts personal man anställer. Vid nyrekrytering idag satsar man på utbildade steriltekniker och då befintlig personal består av operationssköterskor och undersköterskor erbjuder man dem utbildning. Tidigare har man inte haft några uppsatta mål för verksamheten men i och med utvecklingen av teknik och kunskap har man nu som mål att i framtiden för den steriltekniska enheten i Lidköping att det på sikt bara ska finnas utbildade steriltekniker då det ställer högre krav på den som arbetar på den steriltekniska enheten. 8
Resultat: Varberg Den steriltekniska enheten i Varberg har gjort stora framsteg sedan tidigare. Innan 1990-talet arbetade man oftast utan regler och rutiner och personalen fick oftast muntligt info vad som skulle göras under dagen. Arbetsmässigt så var uppgifterna att oftast packa instrument efter den gallerlista som fanns. Man kunde ibland om sterilisera en del engångsprodukter som fanns, vilket aldrig skulle hända idag. Idag arbetar man enligt de lagar och standarder som gäller. Man arbetar ständigt med förändrings- och utvecklingsarbete. Innan man började använda Bowie-Dicktesterna år 2000 fanns ingen kontroll av autoklavprocesserna att tillgå så var det blött efter en autoklavprocess så var det så, då man ej hade kvalitetstänkande (visste inte) om det var rätt eller fel. Idag kör man Bowie-Dick tester varje dag för att säkerställa att autoklaverna kan garantera 100 % sterila produkter. Läck test som tidigare inte funnits i rutinerna kör man nu 1 gång i veckan. Dokumentationen som tidigare var mycket bristfällig på sterilteknisk enheten genom att man inte hade kontroll på vilka instrument som hade körts i process. Kan man jämföra idag med det datasystem som heter Sterilagenten som har likadana egenskaper för spårbarhet som T.doc vilket används på den steriltekniska enheten i Lidköping. Personal som anställdes på sterilteknisk enheten under 1970- och 1980-talet kunde vara annan personal då man inte tyckte att arbetet på sterilteknisk enheten var viktigt. Nu på senare tid, efter millennieskiftet, har man en helt annan uppfattning om sterilverksamheten och därefter så arbetar endast undersköterskor och utbildade steriltekniker, vilket har medfört ett bättre kvalitetstänkande. Mellan 1970-talet till slutet på 1990-talet har man inte haft några uppsatta mål. Numera har man väldigt höga mål på den steriltekniska enheten i Varberg där man vill bli världens bästa steriltekniska enhet på sikt. Detta ska man uppnå genom ett ständigt förändrings- och utvecklingsarbete. Vilket ska bidra till säkra produkter och 9
en säker vård där risken för infektion eller felbehandling av olika ingrepp blir så liten som möjligt. Förändringsarbete och utvecklingsarbete ska ske genom ett ständigt kvalitetstänkande det vill säga ha en hög lägsta nivå arbetsmässigt som innefattar att följa rutiner, lagar och regler kontinuerligt och ha en bra arbetsmiljö att trivas på jobbet vilket bidrar till en hög kvalitet och därmed säkra medicintekniska produkter. Diskdesinfektor, Steriltekniska enheten i Lidköping Diskdesinfektor, Steriltekniska enheten i Varberg Autoklaverna, Steriltekniska enheten i Lidköping. Autoklaverna, Steriltekniska enheten i Varberg. 10
Diskussion Att skriva om detta projektarbete har varit väldigt intressant och framförallt lärorikt. Till en början för att svara på frågeställningen kan man se att utvecklingen har sett ungefär likadan mellan de två steriltekniska enheter jag jämfört med vissa undantag. Några större regionala skillnader mellan dessa två har jag inte upptäckt på de uppgifter jag valt att jämföra mellan dem. Jag har fått mycket information om vilka problem som fanns förr i tiden mellan 1970- talet till slutet på 1990-talet. De två olika sterilteknisk enheterna hade några enstaka gemensamma problem som fanns, t.ex. att rutiner som idag kan vara självklara att arbeta efter, inte alls efterföljdes. Idag har de två sterilteknisk enheterna väldigt likartade arbetssätt, man arbetar efter de regler och standarder som finns samt har rutiner på allt. Vilket jag tror beror på dels den tekniska utvecklingen men även att det idag finns mer rikstäckande regler och standarder och som efterföljs bättre idag. När jag började jämföra arbetet på de här två olika sterilteknisk enheterna så förväntade jag mig inte så stor skillnad som det var i tidigare år mellan de här sterilteknisk enheterna. Jag blev överraskad av att man inte värderade arbetet på sterilteknisk enheterna likadant. I Lidköping hade man tidigare problem med rutiner från 1970-talet till slutet på 1990- talet. Vilket har medfört problem vid den tiden. Nu på senare tid har jag personligen sett att man arbetar med väldigt hög kunskap fast man inte har utbildade steriltekniker. Vilket jag tror man lärt sig genom att inte våga vara rädd för ett nytt tänkande. Genom min utbildning har jag gjort min lärande i arbete (LIA)på den steriltekniska enheten i Lidköping under samtliga LIA-perioder. Personalen som arbetar på steriltekniska enheten i Lidköping är operationsköterskor och undersköterskor som arbetar, jämfört med tidigare var det sjukvårdsbiträde och undersköterskor, men även omplacerad personal. Idag har all personal ett stort ansvar och väldigt lätta att samarbeta med. Steriltekniska enheten i Varberg har tidigare haft stora problem under 1970-talet till slutet av 1990-talet med rutiner och arbetssätt. Först på senare tid, efter millennieskiftet, har man fått in ett bättre arbetssätt och bättre rutiner som följer de regler och standarder som finns kring sterilteknisk verksamhet idag. Personalen som arbetar på enheten idag är utbildade steriltekniker och undersköterskor. Jämfört med tidigare kunde annan personal anställas då man inte tyckte det var viktigt arbete. Arbetsrutinerna skiljde sig mycket åt mellan Varberg och Lidköping. Då Varberg i stort sett endast packade instrument mellan 1970-talet till 1990-talet då personalen 11
på operation diskade alla instrument var arbetet väldigt ensidigt. Däremot i Lidköping hade man ett mycket mer varierade arbetsuppgifter där man dels packade instrument men även såg till att andra avdelningar hade ett påfyllt lager med sterila instrument. Detta var något som förvånade mig då jag trodde att alla steriltekniska enheter arbetade på samma eller liknande sätt som i Lidköping även tidigare. Här har jag märkt att den steriltekniska enheten i Lidköping var mer accepterad av andra berörda enheter på sjukhuset och dessa hade mer respekt för det arbete man utförde på den steriltekniska enheten. I Varberg däremot såg övriga berörda enheter inte alls på samma sätt på den steriltekniska enheten utan med misstro kring deras utförande av arbetet. Ännu mer olikheter mellan de två steriltekniska enheterna var personalen tidigare. Lidköping hade sjukvårdsbiträde och undersköterskor medans i Varberg placerade man annan personal för arbetet var inte så viktigt. Men på senare tid har man allt mer insett vikten av mer utbildad personal då det hela tiden ställs högre krav inom hälsooch sjukvården. Detta är bra då sjukvården ständigt ställs inför nya utmaningar och de steriltekniska enheterna måste ligga i topp för att undvika vårdrelaterade infektioner och dylikt. Trots att utvecklingen gått framåt något enormt är det viktigt att aldrig sluta utvecklas då nya problem alltid kommer att dyka upp. 12
Källförteckning Intervjuer Lars-Gunnar Andersson, Chef på den steriltekniska enheten i Varberg, telefonintervju 2014-09-29. Elizabeth Franzén, Undersköterska på Steriltekniska enheten i Lidköping, personlig intervju 2014-09-29. Ros-Marie Jakobsson, Operationssköterska på Steriltekniska enheten i Lidköping, personlig intervju 2014-09-26. Elektroniska dokument http://www.regionhalland.se/vard-halsa/hitta-din-vard/anestesiklinikenvarberg/sterilteknisk enheten/ (2014-09-29) Författare : Thomas Olsson th.o@hotmail.se 13