HÖGSKOLAN DALARNA, LÄRARLYFTET II, VT-13 GEOGRAFI 1-45 HP, DELKURS 2 Exkursionsguide Bonäsudden Hammarö Lars Fougstedt 2013-06-04
Innehåll Sammanfattning... 2 A. Bakgrund... 2 Karaktär... 2 Utseende... 2 Utveckling... 2 B. Pedagogisk planering för exkursion vid Bonäsudden... 8 Syfte... 8 Mål... 8 Kartläggning... 8 Arbetsmetod... 8 Förarbete... 8 Exkursion... 8 Bedömning... 8 Kunskapskrav... 8 Utvärdering... 9 C. Ämnesdidaktisk utgångspunkt... 10 Fakta... 10 Förståelse... 10 Färdighet... 10 Förtrogenhet... 10 Förankring... 11 Referenser... 12 Offentliga publikationer... 12 Bilaga 1 - Elevmaterial och instruktioner för exkursion vid Bonäsudden... 13 Bilaga 2 Skriftlig uppgift utifrån exkursion Bonäsudden... 16 1
Sammanfattning Exkursionsguiden är dels en beskrivning av ett landskaps, karaktär, utseende och utveckling, som har spår efter istiden i form av rundhällar, isräfflor och vittringsprocesser, inom friluftsområdet Bonäsudden i Hammarö kommun. Dels beskriver guiden en praktisk exkursionsdel där eleverna i årskurs 7 ska identifiera spår av inlandsisen i naturen och med hjälp av kompass förstå hur inlandsisen har rört sig i området. De ska även identifiera olika former av vittring genom att mäta vittringen i diabasgångar och därigenom förstå att olika bergarter vittrar olika fort beroende på dess sammansättning. A. Bakgrund Karaktär Området karakteriseras av ett kustladskap med friliggande bergshällar. Det är en del av den sydvästskandinaviska provinsen som kännetecknas av gneisberggrund som är bildade ur kvartsförande djupbergarter. En mindre del utgörs av omvandlad vulkanisk bergart. Utseende Områdets utseende kännetecknas av nakna berghällar som är formade av inlandsisen och som legat under vatten fram tills dess att landhöjningen lyfts över vattennivån. Detta har skett gradvis under ca tiotusen år och därför är berghällarna inte täckta av jord och växtlighet, utan visar sig i dagen med sina slätslipade formationer. Deras direkta anslutning till vattnet gör att växtlighet inte får fäste än idag. Utveckling Berggrunden i Sverige kan delas in i tre delar: urberget som bildades för ca 545 miljoner år sedan, Kaledoniderna som bildades för ca 400 miljoner år sedan och sedimentära bergarter utanför Kaledoniderna som är betydligt yngre och ligger som ett tunt lager över delar av urberget. De här tre delarna bildar tillsammans den Baltiska skölden, som är en av jordens urbergsköldar. Baltiska skölden delas sedan in i provinser och området som jag valt att diskutera, ryms inom den Sydvästskandinavisa provinsen och har en berggrund som bildades för 1800-900 miljoner år sedan. Den Sydvästsandinaviska provinsen utgörs i huvudsak av gnejs, i det här fallet ortognejs. Bildandet av ortognejs, skedde genom metamorfos av kvartsförande djupbergarter som granit, granodiorit och tonalit. Dessa bergarter kallas därför metamorfa, vilket betyder att de omformats under ändrat tryck eller temperatur och bildar nya mineralkombinationer. Bergarterna är indelade i tre huvuddelar, beroende på hur de uppstått. De kallas magmatiska, sedimentära och, som jag tidigare nämnt, metamorfa. Magmatiska bergarter har bildats genom att bergartsmassa smält samman och sedimentära genom sedimentation och hopläkning. (Fredén 2009) 2
Berggrunden som finns i området är enligt, Fredén (2009), i stora drag en blandning av tre olika metamorfa berg arter som är hyperit, ortognejs och sura vulkaniska. Det område som jag har valt för min exkursion utgörs av en blandning av dessa tre. (Fredén 2009) Det här är utgångspunkten till min exkursionsguide och för att förstå bakgrunden till detta fenomen måste vi flytta fram tiden från bergrundens bildande till den senaste istiden (Weichsel). Sverige har täckts av inlandsis vid fler tillfällen, men jag väljer att börja vid den som hade sin största utbredning för ca 20 000 år sedan och har sedan dragit sig tillbaka och smält undan till för 10 000 år sedan. Isens utbredning startades av en i klimatförändring på jorden som troligtvis berodde på att jordens omloppsbana runt solen varierar en aning och den inte helt cirkelrunda banan, gör att med ca 100 000 års intervall uppstår ett kallare klimat. (Perhans 2002) När en sådan kallare period infaller, kommer den kallare temperaturen medföra att avsmältningen av snö och is avstannar och glaciärer uppstår. Om det fortsätter att vara kallt bidrar det till att is- och snömassorna växer till och utvecklas till inlandsis. Centrum för isens utbredning i Sverige är den skandinaviska fjällkedjan och utbredningen har skett, i huvudskak, i nord sydlig riktning. Is är ett plastiskt material och trycks ned av sin egen tyngd och trycks ut från högre nivåer och flyter ned mot lägre. I den rörelsen kommer fastfruset material komma i kontakt med underlaget och påverka det genom mekanisk erosion. Det infrusna materialet som kunde vara t.ex. sten av varierande storlek, transporterades med isen långa sträckor och kunde i den mån de kom i kontakt med berggrunden, skapa olika märken i bergytan så att man idag kan se spår av isens utbredning. Det kan vara i form av isräfflor, parbelriss eller skärbrott. (Perhans 2002) 3
Isen i Nordeuropa var som tjockast vid Höga kusten och var cirka 3000 meter tjock. Den väldiga ismassan pressade ned jordskorpan och tryckte ned den på sina håll med hela 800 meter. Det har därför tagit tid för jordskorpan att försöka återgå till sin tidigare nivå och hittills har landet höjts tillbaka med ungefär 700, av de 800 meter som tidigare tryckts ned. Områden som inte täcktes av isen, kom att tryckas upp och ligger nu lägre än vad de gjorde under den senaste istiden. Botnia- Atlantica, (20.6.2013.) http://www.kvarken.fi/assets/svenska---pdf/utbildningsmaterial/tema-2- Istid/Is-faktablad-2.pdf En normal cykel för ett kallare klimat som leder till nedisning varar ungefär 100 000 år och de värmeperioderna då isen har varit bortsmält ca 20 000 år. När inlandsisen var störst bredde den ut sig från norr och ner till Berlin, men för ca 18 000 år sedan började klimatet återigen bli varmare och inlandsisen började tillbakabildas. Avsmältningen (recessionen) började och isens storlek avtog när den retirerade och hela processen tog ungefär 10 000 år. Samtidigt som avsmältning av inlandsisen frigjorde enorma vattenmassor, var dessutom jordskorpan nedtryckt av de retirerade ismassorna och därför såg kustlinjerna olika ut vid olika tillfällen under processen, vilken pågår än idag. Efter det att ismassorna dragit sig tillbaka, strävade jordskorpan att återta sitt ursprungliga läge och landet började höja sig, vilket kallas landhöjningen. Under tiden som detta skedde låg stora delar, av det som nu är land, under vatten. De högst belägna land-och strandmärkena kallas högsta kustlinjen. Den ligger olika högt beroende på hur mycket jordskorpan tryckts ned. Den högst belägna punkten är 286 m ö h och ligger vid ångermanlandskusten. 4
Vid ismältning där marken var under vattennivån, skedde den genom att stora isblock bröts loss med hjälp av vågor och genom vattnets lyftkraft. Denna process kallas kalvning. Där isen smälte över vattennivån blev islagret avsmalnande och det kunde bli kvar isrester, vilka kallas dödis. (Fredén 2009) Även under recessionen rörde sig ismassorna i samma riktning som tidigare, även om den minskade i storlek och det är lätt att tro att den drog sig tillbaka, vilket inte är fallet. Spåren som isen lämnade efter sig har därför samma riktning som isens rörelse och erosionen skedde främst vid iskanten. Iserosionen kunde se ut på lite olika sätt, beroende på hur isen rörde sig på underlaget. Isen kunde plocka upp lösapartiklar och krossa eller bryta loss delar av berggrunden, vilket kallas blockning. Slipning är en annan erodering som kunde ske genom att material som var fastfruset i isen. (Perhans 2002) 5
Ett vanligt förekommande spår av inlandsisens erosion är rundhällar. Rundhällar är vanligt förekommande i Sverige och har form av en relativt längsluttande formation som kallas stötsida och en brantare läsida som är vänd från isens rörelseriktning. Hällarna formades av att inlandsisen gled fram över berggrunden och med sin tyngd slipade ytan med hjälp av det material som den bar med sig. Det höga trycket medförde att isen smälte vid markytan och återfrös, vilket medförde att berget sprack och bildade den sönderspruckna läsidan. Spåren på rundhällarna visar i vilken riktning isen rörde sig vid den senaste istiden, under vilken hällarna till stor del fått sin form. Spåren som man kan se på rundhällarnas stötsida är isräfflor, parabelriss och skärbrott. Isräfflorna bildades genom att infruset material bl.a. i form av stenar, pressades ned av isens tyngd och ristade in räfflor i berget. Eftersom stenarna var fastfrusna i isen och den rörde sig, kom räfflorna att bli parallella. Isräfflorna skiljer sig från sprickor, då räfflorna är slipade av sten och därför har en rund botten, till skillnad från sprickor. Räfflorna kan vara allt från millimeter- till att vara decimeterdjupa. Dessa spår kan vara till stor hjälp om man ska ta reda på hur isen rörde sig, vilket kommer att vara en del av exkursionen. Ett annat spår på rundhällarna är parabelriss. Det är parebelformade spår på hällens stötsida som bildats av sten eller block som under högt tryck lämnat spår i berget. De syns främst i mjukare bergarter och framträder i grupper om ca 5-10 st. Skärbrott är andra spår i berget som är halvmåneformade fördjupningar i hällens stötsida. De är större är parebelrissen och varierar i storlek från ca en decimeter till en halvmeter. De är olika djupa och är halvmåneformade med brottets konkava sida vänd mot isen. De är skapade på samma sätt som parebelrissen men beroende på det infrusna blockets beskaffenhet fått en lite annorlunda form. Både parebelriss och skärbrott är till stor hjälp för att bestämma isens riktning om det inte finns några synliga isräfflor. Mekanisk vittring kallas det när en yttre kraft, på de ovan nämnda processerna, påverkar berggrunden utan att den kemiska sammansättningen förändras. Övrig mekanisk vittring är bl.a. frostsprängning, saltsprängning, temperatursprängning, tryckavlastning och rotsprängning. (Perhans 2004) Alla dessa proceser är en del av att den ytliga jordskorpan sönderdelas och upplöses i mindre beståndsdelar och om processen dessutom för bort de frigjorda vittringsprodukterna, kallas det erosion. (Lundqvist 2006) Perhans (2006) nämner sex olika vittringssätt i samband med mekanisk vittring: Frostsprängning, saltsprängning, temperatursprängning, tryckavlastning och rotsprängning. Frostsprängning innebär att vatten rinner ned i sprickor i berget och sedan fryser till is, vilket leder till att berget kan spricka och sönderdelas. Saltsprängning sker om saltskristaller växer i sprickor i berget under torra perioder då vatten avdunstar. De växande saltkristallerna kan leda till att berget spricker p.g.a. att kristallernas volym ökar. Temperatursprängning eller solsprängning kan ske om berggrunden utsätts för stora temperaturväxlingar och det leder till spänningar i materialet som kan brista. Tryckavlastning sker när trycket på berggrunden släpper efter t.ex. inlandsis och sprickor bildas. Rotsprängning är när trädrötter växer ner i sprickor i berget och alt eftersom träden växer, utvidgas rötterna och utövar sprängverkan på berget. Dessutom påverkar rötterna berget genom att suga upp olika näringsämnen som kan påverka genom kemisk vittring. 6
Kemisk vittring är när berg sönderdelas p.g.a. att det sker kemiska reaktioner. För att reaktionerna ska kunna ske krävs det att vatten och mineral reagerar med varandra. Vatten och dess surhetsgrad och temperatur, är en förutsättning för att processen ska kunna ske. Den kemiska vittringen är en livsviktig källa för växterna för att få de näringsämnen som behöver för att kunna leva. Några olika former av kemisk vittring är kalkstensvittring, fältspatvittring, sfärodial vittring och vittring med hjälp av lavar. (Perhans 2004) Om man med hjälp av isräfflors riktning kan bestämma i vilken riktning som inlandsisen växt fram över landet, kan man med hjälp av vetskapen om när inlandsisen drog sig tillbaka, bestämma olika bergarters vittringstid. Det är den andra delen av min exkursion. Bergarten i exkursionsområdet består av ortognejs som genom metamorf omvandling är en blandning av t.ex. gnejs och granit. Det är en relativt lättvittrad bergart som vittras med en hastighet av ca 1mm per 1000 år och man utgår från den, kan man mäta skillnaden med bl.a. hyperitbergarten (diabas) som förekommer i området. Diabasen förekommer i gångar i gnejsen och det framgår tydligt nivåskillnad mellan de olika bergarterna och man kan därför påvisa olika genomsnittliga vittringstid. (Perhans 1997) 7
B. Pedagogisk planering för exkursion vid Bonäsudden Syfte Exkursionen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker. (Lgr -11) Mål Eleverna ska efter avslutat arbetsområde kunna identifiera spår av ilandsisen i naturen; med hjälp av kompass förstå i vilken riktning inlandsisen har rört sig i områdena och identifiera olika former av vittring genom att, med linjal och penna, mäta vittringen i diabasgångar och därigenom förstå att olika bergarter vittrar olika fort beroende på dess sammansättning. kunna använda ämnesspecifika begrepp Kartläggning Eleverna ska gruppvis samtala och dokumentera sina kunskaper och erfarenheter inom arbetsområdet, samt kortfattat redogöra för dess innehåll för hela klasen Arbetsmetod Förarbete Pass 1: Utifrån kartläggningen genomförs en ca 60-120 minuters lärarledd genomgång av exkursionsområdets karaktär, utseende och utveckling. Under genomgången läggs det även vikt vid ämnesspecifika begrepp. Pass 2: Film om istiden för att visulisera inlandsisens utbredning och påverkan, samt att repetera begrepp. Exkursion Introduktion av exkursionsunderlag se bilaga 1. Eleverna ska utifrån materialet, i grupper av 4-5 elever, praktiskt arbeta med de uppgifter som finns beskrivna. Under arbetets gång fungerar läraren som handledare och observerar och dokumenterar elevernas engagemang, förståelse. Efter genomförda gruppuppgifter samlas hela klassen för att under lärarens ledning låta eleverna redovisa och presentera sina iakttagelser och slutsatser. Bedömning Bedömning av varje enskild elev, sker av läraren under gruppernas pågående arbete vid exkursionen och grundar sig på elevens aktivitetsnivå och bidrag till gruppens framåtskridande arbete. Efter exkursionen bedöms eleverna genom ett skriftligt arbete där de ska med egna ord beskriva och dra slutsatser angående Bonäsuddens karaktär, utseende och utveckling. Under både den praktisa och skriftliga uppgiften bedöms hur eleven använder ämnesspecifika ord och begrepp Kunskapskrav Bedömningen ställs mot följande kunskapskrav E, C och A i slutet av årskurs 9. 8
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker på ett i huvudsak fungerade/relativt väl/välutvecklade sätt Vid fältstudier använder eleven kartor och andra verktyg på ett i huvudsak fungerande/relativt ändamålsenligt/ändamålsenligt och effektivt sätt Utvärdering Eleven gör efter avslutat arbete som innehåller, dels en del som behandlar deras uppfattning om sin egen prestation iförhållande till målen och en dels som behandlar de arbetsmetoder som används. 9
C. Ämnesdidaktisk utgångspunkt Genom att skapa helheter i undervisningen och utformningen av denna, skapas förutsättningar att uppfylla arbetet med en målstyrd undervisning. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helkass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen integrera kunskaper i sina olika former. (Lgr11 s.13 2.2) Med läroplanen som utgångs punkt och Lärarkommitténs (1992) fyra olika kunskapsformer finns grunden för mitt sätt att organisera arbetet med exkursionen. De fyra f-en är Fakta information, regler och konventioner (kvantitativ); Förståelse att begripa, uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen (kvalitativ); Färdighet när vi vet hur något ska göras och kan utföra det; samt Förtrogenhet att man kan tillämpa regler på olika sätt beroende på det unika i situationen ( den tysta kunskapen ) De olika kunskapsformerna samspelar med varandra och utgör varandras förutsättningar. Fakta Fakta och begrepp som behövs för att kunna utföra exkursionen arbetas med under det förberedande arbetet med en ca 60-120 minuters lärarledd genomgång av exkursionsområdets karaktär, utseende och utveckling, samt tar sin utgångspunkt i elevernas egen faktabas som de har fått visa i kartläggningen. Under genomgången läggs det vikt vid ämnesspecifika begrepp. Förståelse Enligt Möller (2003) är det en grundläggande strävan för varje individ att få en förståelse för världen och sin egen placering i den. I mitt fall handlar det om att förstå att den värld vi lever i idag har skapats genom ständigt pågående processer som fortgått under hela jordens historia och att den geografiska miljön vi ser idag är spår efter sådana processer. Konkret handlar det om att se spår av inlandsisen för att kunna förstå hur den uppstått utvecklats och påverkat närområdet. Förståelsen ska skapas genom ett förberedande klassrumsarbete där eleverna får ta del av grundläggande kunskaper och ser film om istiden för att visulisera inlandsisens utbredning och påverkan, samt att repetera begrepp. Färdighet Genom att i exkursionsform identifiera spår av inlandsisen tillbakagång i ett för, sydvästskandinaviska provinsen typiskt, hällandskap. Till sin hjälp har de skriftigt exkursionsmateriel med bilder och begreppsförklaring, kompass, linjal och penna. Eleverna arbetar i grupper om 4-5 personer. Läraren agerar i form av handledare och är ansvarig för gemensam ihopsamlande avslutning. Förtrogenhet Förtrogenhetskunskapen får de möjlighet att utveckla genom hela arbetsprocessen genom att i de moment som innefattar samtal diskussioner, att i praktiskt arbete använda sina kunskaper för att driva arbetet i gruppen framåt. I bedömningsuppgiften ska eleverna ges förutsättningar att kunna visa att de har kunskaper inom alla fyra kunskapsformerna. 10
Arbetsorganisationen tillgodoser arbete i helklass, liten grupp och individuellt, i form av kartläggning och exkursion i mindre grupper, helklass med genomgång med lärare och individuellt i form av skriftlig uppgift och utvärdering. Förankring I läroplanens syftestext om ämnet geografi kan man läsa att, Undervisningen ska även ge eleverna möjlighet till att utveckla kunskaper i att göra geografiska analyser av omvärlden och att presentera resultaten med hjälp av geografiska begrepp. (Lgr -11) Utifrån detta ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att, Analysera hur naturens egna processer och människors verksamhet formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, (Lgr -11) I läroplanen framgår det att på vilket sätt jordytan formats och förändrats av naturens egna processer, främst ska rymmas under år 4-6, men utifrån närmiljöns möjligheter och valet att fokusera på den senare av de två valda delarna i syftestexten. Samtidigt kan det vara bra att använda känt arbetsområde för att utveckla färdigheten av att göra geografiska analyser, vilket då kan bli en naturlig progression i ämnet. Perhans menar i sin bok Exkursionsguiden att exkursoner är viktiga i undervisningen eftersom ämnet i första hand handlar om att den fysiska verkligheten och konkreta förhållanden och att det ska ske på alla stadier. Vidare menar han att det är när elever ges möjlighet att studera företeelser i verkligheten som det blir bestående och avändbara kunskaper. (Perhans 1997) Läroplanens kommentarsmaterial till ämnet geografi lyfter även att det är viktigt att genom fältstudier är en del av geografiämnet och att det ska öka elevernas förmågat att förstå när de får möjlighet att arbeta med alla sinnen. Dessutom är det ett bra sätt att konkretisera ämnet, samt träna observationsförmågan och förmågan att klassificera och kategorisera landkapets mönster. (s.11) Möller menar vidare att ämnesdidaktiken omfattas av fem punkter, vilka väl samanfaller med det arbete som jag beskriver genom den pedagogiska planeringen. 1. Målbeskrivning 2. Undervisningsformer 3. Arbetsmetoder läromedel 4. Evalueringsmetoder(Möller 2003) De här punkterna tillsammans med läroplanen är, menar jag, är nödvändiga som utgångspunkt till en bra och genomförbar planering av ett arbetsområde som är grunden till, varje elevs rätt till att i skolan få utvecklas, känna växande glädje och erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. (Skolverket 2011) 11
Referenser Botnia - Altlantica, 2013: http://www.kvarken.fi/assets/svenska---pdf/utbildningsmaterial/tema-2- Istid/Is-faktablad-2.pdf Fredén, Curt, 2009: Berg och jord. 3 uppl. Vällingby Kommentarsmaterial till kursplanen i geografi, 2011: Skolverket. Stockholm Lundqvist, Jan, 2006: Geologi- processer, utveckling, tillämpning. Lund Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011: Skolverket. Stockholm Möller, Jens Peter, 2003: Geografididaktik Perspektiv och exempel. Stockholm Perhans, K-E, 2004: Exogena processer och landformer. Stockholm Perhans, K-E, 2002: Istidens landskap. Stockholm Perhans, K-E, 1997: Exkursionshandboken. Sto Offentliga publikationer Offentliga publikationer SOU 1992:94. (1992). Skola för bildning. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. 12
Bilaga 1 - Elevmaterial och instruktioner för exkursion vid Bonäsudden 1. Försök att utifrån bilden hitta en liknande runhäll med en svagt sluttande och en brant sida. a. Titta på formen och diskutera hur isen kan ha påverkat den. b. Jämför med närliggande hällar och försök att se ett mönster i hur de är formade. c. Analysera och dra slutsatser om vad de liknande formerna kan bero på. 2. Leta efter spår på hällen som kan ha uppstått av isens slipning mot ytan. a. Vilka spår finner ni? b. Finns det något system för hur de är ordnande. c. Analysera och dra slutsatser om hur de kan ha uppkommit. 13
Bild (a) 3. Leta efter någon av dessa istida spår och försök att sätt namn på dem och förklara hur de uppstått. (Ta gärna kort med mobil/smartphone.) Bild (b) 14
4. När ni hittat liknande parallella spår, bestäm då ifrån vilket håll isen dragit fram och kontrollera sedan riktningen med kompass/smartphone. a. Mät sedan på olika hällar och hitta ett samband mellan räfflornas riktning och isens framfart. b. Diskutera utifrån era iakttagelser dra slutsatser om hur isen har rört sig i området. 5. Försök att utifrån bilden hitta liknande svarta gångar på hällarna. De mörka gångarna är av bergarten Diabas och är vulkanisk. a. Diabasgångarna är nedsänkta i hällen och bildar nedsänkta ränder i hällen som till största delen består av gnejs. Vad kan det bero på att gångarna är nedsänkta? b. Mät nivåskillnaden mellan Diabasen och hällens släta yta på många ställen och kom fram till ett ungefärligt mått på hur stor skillnaden är. c. Vilka slutsatser kan ni komma fram till? d. Om man utgår från att hällen har varit isfri i 10 000 år och att de båda bergarterna då hade samma nivå, med hur många mm/1000 år vittrar diabasen fortare? 15
Bilaga 2 Skriftlig uppgift utifrån exkursion Bonäsudden 1. Utgå från bilderna och beskriv vad som händer och redogör, på så sätt, för begreppen som står vid bilderna. 2. Dra slutsatser utifrån exkursionen och redogör för hur du kan: identifiera spår av ilandsisen i naturen; med hjälp av kompass förstå i vilken riktning inlandsisen har rört sig i områdena och identifiera olika former av vittring genom att, med linjal och penna, mäta vittringen i diabasgångar och därigenom förstå att olika bergarter vittrar olika fort beroende på dess sammansättning. 16
17
18