Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum

Relevanta dokument
Implementering av aerobt granulärt slam i Sverige

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

BIO P PÅ KÄLLBY ARV. Elin Ossiansson Processingenjör

Effektiv onlinemätning ger energibesparingar och minskade utsläpp

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

Införande av kväverening i Örebro

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening - 1RT361

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

En kunskapssammanställning

Statisk olinjäritet. Linjärt dynamiskt system

SBR, Effektiv och erfaren

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND, ENVISYS HÖSTMÖTE I LUND,

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Q, Sin, Xin=0 Q, S, X S, X. Volym V

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

NK-projektet på Syvab Kristina Stark-Fujii

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk


Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk


Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

drift av små, privata avloppsreningverk

RENING AV KVÄVEHALTIGT GRUVVATTEN. Seth Mueller. VARIM 2014 (Jan-Eric Sundkvist, Paul Kruger)

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

Entreprenörsfredag Borås

Nya processlösningar för resurseffektiv kväveavskiljning

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Reningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT

Vatten Avlopp Kretslopp

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Dals-Eds kommun. Teknisk beskrivning av. Brattesta avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois

Ombyggnation av Hamburgsunds ARV

MBBR - Nu och i framtiden

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Mark de Blois/Behroz Haidarian

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

OMBYGGNATION AV GAMLEBY AVLOPPSRENINGSVERK

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Vägen till en förbättrad biologisk rening på ett koksverk. Erika Fröjd, SSAB Oxelösund

ÄNGHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Energieffektiv vattenrening

Haninge går mot strömmen i Stockholm - och bygger om Fors ARV

HÖVIKSNÄS AVLOPPSRENINGSVERK

Miljöpåverkan från avloppsrening

H2OLAND ÖSTERRÖDS AVLOPPSRENINGSVERK

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Effekten av organisk belastning på avskiljningsegenskaperna hos aktivt slam

NFS 2006:7 normal skyddsnivå, miljöskydd. Minst 90% reduktion av BOD7

Kontrollprogram för Bräcke-Hede Avloppsverk

Vattenreningsteknik 3p (5p)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Är strängare miljökrav alltid bättre för miljön? Sofia Andersson , NAM19

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Modellering och avancerad styrning av ett biologiskt reningsverk

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Rötning Viktiga parametrar

Förbättring av kvävereduktionsprocessen på avloppsreningsverket Lucerna under WTOS-styrning

Terana GRAF. minireningsverk GRAF MINIRENINGSVERK HÖG DRIFTSÄKERHET OCH GOD TOTALEKONOMI

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Undersökning av deammonifikationsprocessens optimala uppstartsförhållanden för kväverening av rejektvatten på Ryaverket

Flytslam i Lövsta avloppsreningsverk

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Innehåll 1 INLEDNING DIMENSIONERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ALTERNATIV, TEKNIK URVALSPARAMETRAR DISKUSSION...

Nytt miljötillstånd för Stadskvarn ARV

Transkript:

Nordens första anläggningar med aerobt granulärt slam De första resultaten från Strömstad & Tanum Mark de Blois H2OLAND AB Bio-P-nätverksträff 9 oktober 2018 H2OLAND

Program Bakgrund till aerobt granulärt slam Nordens första anläggning med aerobt granulärt slam, de första resultaten från Strömstad Aggressiv SBR med bio-p utan kemikalietillsats på Bodalens ARV i Tanum

Varför aerobt granulärt slam (AGS)? Det är kompakt (SVU-rapport, nr 2017-19)

Varför aerobt granulärt slam (AGS)? Det är energisnålt (SVU-Rapport, nr 2017-19)

Vad är aerobt granulärt slam (AGS)? Den rådande definitionen av AGS skapades under den första Aerobic granular sludge workshop 2004 och lyder (de Kreuk et al., 2007a): Granuler som utgör aerobt granulärt aktivt slam innebär aggregat av mikrobiellt ursprung, som inte koagulerar vid minskad hydrodynamisk skjuvning, och som sedimenterar betydligt snabbare än aktivslamflockar. Figurer ur SVU-Rapport, nr 2017-19

Omvandlingsprocesser H2OLAND Reduktion av organiskt material, nitrifikation, denitrifikation och bio-p i ett processteg. I stället för att olika processer sker i volymer med olika miljöförhållanden så uppstår olika miljöförhållanden i olika delar av granulen. Bild från RHDHV presentationsmaterial Figur: SVU-rapport, 2017-19

Typiskt drift H2OLAND Samtidig fyllning och dekantering, fyllning med pluggflöde Granuler ger goda sedimenteringsegenskaper. SVI 10 =SVI 30 Typiska driftparametrar (belastningar inklusive tid för sedimentering) (Bengtsson m.fl., 2017): Höga slamhalter (6-10 g SS/l) Specifik belastning omkring 0,1-0,14 g COD/(g SS*d) Slamålder 20-50 dygn. Segregering av slamåldern i reaktorn.

Fördelar: Lägre driftkostnader: - Lägre energiförbrukning - Normalt inget behov av tillsatt kolkälla - Inga omrörare krävs Bio-P minskar fällningskemikalieförbrukningen God förmåga att hantera chocker, t.ex ph-förändringar Kompakt process Fördelar med AGS

Utmaningar med AGS Utmaningar: Processen är patenterad Nereda, sekretess, Nereda marknadsförs av det holländska företaget RHDHV, licens i Sverige har Envidan Krångligare vid upphandlingar Före Strömstad inga referensanläggningar i Norden Ej testad i fullskala vid låga temperaturer Längre uppstartstid? Instrument och styrning

Om- och tillbyggnad av Österröds ARV Turistkommun med höga sommarbelastningar Dimensionerat för 30 000 pe, dimensionerande flöde 300 m 3 /h Anledningar till ombyggnad: Kapacitetsproblem i den befintliga aktivslamprocessen främst för kväverening och slamavskiljning Dagens verk är gammalt och omodernt Stora nyanslutningar planeras mycket enskilda avlopp H2OLAND

Tillbyggnad av Österröds ARV - jämförda alternativ Tre alternativa processlösningar jämfördes (samtliga skulle kompletteras med en aktivslamlinje): 1. Aktivslam (2 200 m 3 ) med befintlig sedimentering & mikrosilar 2. MBBR (1 100 m 3 ) med befintlig sedimentering & mikrosilar 3. AGS (Nereda, 2 x 750 m 3 + 600 m 3 buffert) & befintlig slutsedimentering Vald processlösning pga lägre energiförbrukning: AGS som komplement till ett renoverat aktivslamsystem. Den första anläggningen i Norden med AGS (Nereda ) Hela om- och tillbyggnaden klar sommaren 2019 AGS-linjen startades upp i juni 2018

Österröds ARV 2018-05-13 Foto: Jan Simonsson, Strömstads Höjdfoto

Österröds ARV 2019 H2OLAND Foto: Jan Simonsson, Strömstads Höjdfoto

AGS-processen på Österröds ARV H2OLAND

Uppstart Österröds ARV Juni 2018 AGS 1 ympad med SBR-slam från Bodalens ARV i Tanum. AGS 2 ympad med granuler från ett holländskt Nereda -verk. En rad praktiska problem fick rättas till: Inmatningen (flödesmätare), onlineinstrument, etc. Nitrifikation, denitrifikation och bio-p i båda reaktorerna kom igång i princip direkt. Bio-P tappades delvis efter högsäsong Inmatningsflödet höjs allteftersom samtidigt som cykeltiden minskas. Idag körs verket enbart med AGS för den biologiska behandlingen (tillfälligt under ett år). COD-belastningen har legat uppemot omkring 0,17 kg/kg SS.d (på hela cykeln) under sommaren.

Typiska AGS-cykler under uppstarten Bilder borttagna

Reningsresultat AGS -Nereda, sommar 2018 Typiska värden under högsommaren: Parameter In (mg/) Ut (mg/l) COD 400 50 BOD 200 < 8 N-Kj 60 < 3 NO3-N 0 < 15 P-tot 7 2 * Susp. 80 10-15 * Starkt varierande beroende på intrimningen H2OLAND

Bilder på granuler AGS1 med SBR-slam från Tanum: AGS2 med holländskt granulslam: 1 mm 1 mm

AGS2 på Österröd 2018-07-23 Foto: Jennifer Ekholm, Chalmers Bild borttagen

Bodalens ARV Aggressiv SBR Byggdes 2012. Tar emot avloppsvatten från Grebbestad och flera småorter i Tanums kommun. Dimensionerat för 20 000 pe 3 SBR-reaktorer med en volym om 1900 m 3 /reaktor följt av mikrosil Vattendjup i SBR 6,5 meter

Bodalens ARV 2018 H2OLAND Onlinemätning av nivå, SS, O 2, NO 3 & NH 4

Utmaningen H2OLAND Redan 2016 behövdes verkets kapacitet utökas: - Den hydrauliska kapaciteten behövdes utökas rejält. - Den aeroba slamåldern behövdes utökas på vinter (temp 3 C) Lösning: Man sänker cykeltiden genom att odla slam med bra egenskaper vilket ger fler dekanteringar per dygn. I första hand ska de mindre effektiva sekvenser i cykeln kortas ned eller skäras bort helt.

Cykeltider H2OLAND Total cykeltid idag inställd på 600 (-800) min men varierar med flödet Vid höga flöden är cykeltiden minst ca. 200 min Faser i cykeln: 1. Inpumpning ca. 60 min, anaerob tid 2. Luftad fas med simultan N/DN eller efter-dn. Satt till minst 60 minuter, styrs på ammonium 3. Sedimenteringsfas Från början 3 h, nu ca 30 min 4. Dekanteringsfas Från början 200 min, nu ca 40 (-60) min Faser som ej tillämpas: anoxisk fas och hydrolysfas

SBR-processen på Bodalens ARV H2OLAND Överskottsslam tas endast ut via mikrosilen Förbättrade slamegenskaper SVI 30 så lågt som 50-60 ml/g Minskade cykeltider så stor andel av cykeln ska vara luftad Låga syrehalter, 0,5 2 mg/l, ger simultandenitrifikation Minskad partikelbelastning till SBR-processen genom omstyrning av interna flöden. I framtiden möjlighet till försedimentering. Förbättrad processövervakning Möjlighet till fällningskemikaliedosering före mikrosilarna för att undvika höga utgående fosforhalter vid fosforsläpp Låg BOD-halter (ofta < 3 mg/l) och N-halter (< 8 mg/l) i utgående vatten Låga fosforhalter (< 0,2 mg/l) utan tillsats av fällningskemikalie

Slamvolymindex H2OLAND 70 min 45 min 30.25.30 min SVI5: 100 120 ml/g SVI10: 70 90 ml/g SVI30: 50 70 ml/g Mikrosilsslam, SVI30: 140 ml/g

SBR-cykel på Bodalen H2OLAND Halt av totalfosfor, NH4-N, NO3-N och NO2-N under en cykel på Bodalen: Bild borttagen Goda förhållanden för bio-p skapas genom en anaerob inmatningsfas med låga nitrathalter Figur: Jennifer Ekholm, Chalmers

Strategi för att undvika höga utsläpp till följd av fosforsläpp Tidigare år: mycket höga utgående fosforhalter i övergång mellan hög- och lågsäsong Under 2018 sänktes slamhalten i slutet av högsäsongen. Om det ändå inträffar: möjlighet till stöddosering av fällningskemikalie före mikrosilar.

Slam från övre delen av reaktorn, Januari 2018 Foton: Britt-Marie Wilén, Chalmers H2OLAND

Tanum Bodalens ARV September 2018 Foto: Jennifer Ekholm, Chalmers H2OLAND Mest flockslam med enstaka granuler Bilder borttagna

Belastning på mikrosilar (10 µm) Max: ca 0,2 kg SS/m 2.h, oftast väsentligt mindre 50-300 mg/l SS in, < 10 mg/l SS ut H2OLAND Bild: Karin Görfelt Tanum

Huvudsakliga resultat H2OLAND Slam med goda sedimenteringsegenskaper (5 m/h) produceras på ett konventionellt SBR-verk* Detta slam produceras genom att minimera sedimenteringstiden och samtidigt acceptera högre susphalter ut från SBR-reaktorn. Mycket goda utsläppsvärden kan trots detta uppnås efter ett poleringssteg bestående av en mikrosil (10 µm). Mikrosilsrejektet skickas direkt till slambehandlingen. Aktivt slam med egenskaper delvis lika granulslam produceras: bio-p, ackumulering av kol under påfyllnadsfasen, SND eller efter-dn med lagrad kolkälla, slam med lågt SVI * Observera att anläggningen är relativt lågt belastad och en hel del optimeringsarbete kvarstår

Utmaningar AGS-allmänt Kallt klimat i Sverige med vattentemperaturer ner till 3-5 gr. C. Hur låga halter av kväve och fosfor kan uppnås? Hur mycket kolkälla förbrukas? Kan AGS vara ett alternativ till en fullt optimerad aktivslamanläggning eller en optimerad konventionell SBR vad gäller energiförbrukning mm? Är uppstartstiderna relativt långa? Finns extra möjligheter vad gäller slambehandling med AGS (återvinning av P, och alginater)?

Nästa steg för tekniken Utvärdering Strömstad & Tanum (Agnes II) Pilotförsök Sjölunda (Agnes III) & utvärdering Fler/Många fullskaleanläggningar i Norden?

Agnes I, II och III PhD student Jennifer Ekholm

Tack! Mark de Blois mark.de.blois@h2oland.se tel. 0322-66 04 67