Länsmuseernas samarbetsråd 2015-05-05 Introduktion kultursamverkansmodellen Kulturrådets nationella uppföljning för år 2013
Kultursamverkansmodellens* tillkomst en snabb process! År 2009 kom förslaget från Kulturutredningen. År 2011 ingick 5 län (Skåne, Halland, Gotland, Västra Götaland och Norrbotten) Från år 2013 är alla utom Stockholm med, dvs 20 stycken regioner/landsting. * Modellen heter inte kulturkoffert längre!
Regionala kulturinstitutioner Kulturrådet har definierat de sju områden som anges i 8 i förordningen (2010:2012) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet: 1. Professionell teater-, dans- och musikverksamhet (Länsteatern, GotlandsMusiken) 2. Museiverksamhet (Gotlands Museum) 3. Biblioteksverksamhet (Länsbiblioteket på Gotland) 4. Konst- och kulturfrämjande verksamhet (Kulturkonsulenterna) 5. Regional enskild arkivverksamhet (finns ej på Gotland) 6. Filmkulturell verksamhet (Film på Gotland) 7. Främjande av hemslöjd (Fr o m 2015 Gotlands Museum)
Danskonsulent Gia Schager 50% Kulturarvskonsulent Annelie Adolfsson 50% Scenkonstkonsulent Sara Pucek 100% Filmkonsulent Paola Ciliberto 50% Hemslöjdskonsulent (mjuk slöjd) Anso Norling 75% Konstkonsulent Armin Scholler 50% Hemslöjdskonsulent (hård slöjd) Frode Falkenhaug 100%
KSM Statliga medel 2015 Totalt i Sverige 2015 till regional kulturverksamhet via kultursamverkansmodellen: 1.251.705.000 kr Gotland fått från staten Statlig uppräkn (Regional uppräkn) 2012: 21 826 000 kr 1% (2%) 2013: 21 959 000 kr 0,61% (2%) 2014: 22 399 000 kr 2% (2%) 2015: 22 063 000 kr -1,5% (2%) PLUS att 318 000 kr av medlen för 2015 är villkorade.
En av de största kulturpolitiska reformerna i modern tid! Regional kulturpolitik ska nu formuleras i dialog mellan staten (Kulturrådet) och regionerna. Samverkan är nyckelordet, både på höjden och bredden. Syftet är att öka möjligheter till lokala prioriteringar och variationer. Kultursamverkansmodellen ska bidra till att de nationella kulturpolitiska målen nås.
Före Pilen visar ekonomiskt flöde samt styrning
Efter Pilarna visar ekonomiskt flöde samt styrning Sam verk an
Styrning nationellt Kulturrådet ger direktiv via ett beslut. Kulturrådet håller i kvantitativ och kvalitativ uppföljning. Myndigheten för kulturanalys utvärderar. Ansvaret för kultursamverkansmodellen ligger på landsting eller region.
Styrning regionalt På Gotland har kultur- och fritidsnämnden (KFN) det fulla regionala ansvaret för kultursamverkansmodellen. Kulturplanen tas i regionstyrelsen (RS) och i regionfullmäktig (RF). Region Gotland är nu inne på sin andra kulturplan och en ny planeras för 2017-2020. Kulturplanen ska (enligt Kulturrådets direktiv) tas fram i dialog med politik, kulturinstitutioner, civilsamhälle och fria professionella kulturskapare.
Utmaningar framöver Nationella protester från regioner, landsting och även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kring nedskärningarna (1,5%) i samverkansmodellen 2015. Även kring att en del av medlen villkorats. Kritiken har nått Kulturrådet och även kulturdepartementet och kulturminister Alice Bah Kuhnke. Skatteverket ändrar regler som gör att GotlandsMusiken behöver mer medel (ca 450 kr/år fr 2016) för att kunna behålla personalstyrkan. Litteratur och läsfrämjande införts i modellen, men inga medel följer med, utan projektpengar finns att söka. Regionen har fortfarande ingen pott för regional medfinansiering vid utvecklingsprojekt, vilket är en förutsättning för att få ansökan beviljad.
Övrigt bra att veta En politisk referensgrupp följer arbetet med den nya kulturplanen. (Janica Sörestedt, Ylva Hammar, Jan Svensson, Rolf K Nilsson) Kulturkonsulenterna jobbar i ett forum som heter Regionalt Forum för Kulturutveckling (RFKU). En referensgrupp med fria professionella kulturskapare är bildad med representanter (kulturföretagare) från 10 olika områden. Dessa medverkar i dialoger inför ny kulturplan enligt Kulturrådets direktiv. Ett nytt samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen och näringslivsenheten har påbörjats. Nationella workshops angående området kulturella och kreativa näringar (KKN).
Dialogmöten nya kulturplanen 2017-2020 Genomförda: Scenkonst (teater, dans, musik) Konst/Konsthantverk/Form/ Design/Hemslöjd Litteratur/Bibliotek Utbildning/Folkbildning Museiverksamhet/Kulturarv/Kulturmiljö (20 april) Kvarstående: Film/Bio/Foto/Spelutveckling (19 maj) Kulturella och kreativa näringar/fria professionella kulturskapare (26 maj)
Kulturrådets nationella uppföljning 2013 Inom modellen fördelades ca 1 123 mkr i statliga bidrag. Den regionala delen utgjorde ca 1 738 mkr och den kommunala delen ca 956 mkr. Både regionala och kommunala årliga bidrag har totalt sett ökat relativt kraftigt mellan 2010 och 2013, medan de statliga minskat. Detta innebär att utveckling inom modellen i första hand finansierats av regionala och kommunala medel vilket är en hämmande faktor för fortsatt utveckling inom kultursamverkansmodellen. Alternativet vore att omfördela medel inom modellen, vilket i så fall innebär nedprioritering av annan verksamhet.
Kulturrådets nationella uppföljning 2013 Enligt regionernas redovisningar är barn och unga överlag en prioriterad målgrupp inom samtliga konst- och kulturområden. (Ex Teater-, dans- och musikområdet över 40%.) Samverkan med, och verksamhet i, skolan sker i hög utsträckning. Skolan är därför viktig för att nå målgruppen. Majoriteten av regionernas verksamheter har tillgänglighetsplaner. Könsfördelningen är i stort sett jämn inom kultursamverkansmodellens verksamheter. Dock stora skillnader i representationen inom de olika konstoch kulturområdena. Majoriteten av regionerna har övergripande strategiskt arbete för att öka jämställdheten. Interkulturell verksamhet är överlag svagt beskriven och begreppet har tolkats olika. Finns behov av bredare arbete.
Kulturrådets nationella uppföljning 2013 Inför 2015 föreslogs läs- och litteraturfrämjande utgöra ett område tillsammans med biblioteksverksamhet. (Så blev det.) Stora skillnader i hur regionerna redovisar påverkar möjligheterna att tolka och bedöma verksamheterna - både den kvalitativa och den kvantitativa redovisningen är under utveckling. (Tydligare definitioner, grad av detaljer, bedömning gentemot kulturplanen, så att redovisningen blir rättvisande.) Gotland erhåller fortfarande högst andel statliga medel, 53%.* Gotland får också mest statligt bidrag per capita med 384 kr. (Näst högst är Västerbotten med 261 kr.) Handlar om att staten historiskt sett har tillförsäkrat ett rikt kulturutbud i hela landet. Att garantera ett grundutbud av professionell kultur innebär höga fasta kostnader. * Bland annat på grund av att vårt kulturarv är nationellt intressant.
Kulturrådets nationella uppföljning 2013 Överlag har verksamheterna inom KSM motsvarat de förväntningar som kan ställas. Ur ett nationellt perspektiv syns få genomgående kulturpolitiska förändringar. Ekonomiskt har fördelningen 2010-2013 sett likadan ut.
Kulturrådets nationella uppföljning 2013 Av utvecklingsbidragen gick mest medel till Västerbotten (6 050 tkr, pga kulturhuvudstadsåret), Skåne (5 170 tkr) och Va Götaland (4 400 tkr). Gotland erhöll 400 tkr. Kulturrådet anser att utvecklingsbidragen har varit viktiga som ekonomiskt komplement. Kulturanalys konstaterar att utvecklingsbidragen för vissa regioner innebär ett substantiellt tillskott av medel till kultur. Gäller dock inte de regioner som varit mindre lyckosamma med sina ansökningar. Danskonsulentverksamheterna bedöms ur ett nationellt perspektiv inte ha givit ett högre utbud för allmänheten. Behov av utveckling och skapande av grundläggande strukturer finns för att tillgängliggöra ett professionellt utbud av dans.
Kulturrådets nationella uppföljning 2013 Gotlands besökssiffror för teater, dans, musik och museiverksamhet toppar statistiken nationellt! Tabell över antal besök per tusen invånare per verksamhet 2013 Teater Dans Musik Museum Gotland 248 58 446,3 4 054,90 Högsta värde nationellt 248 58 504,8 4 054,90 Nationellt snitt 102,6 23,3 215,9 683,8 Lägsta värde nationellt 35,9 0,3 7,1 142,8 Tabell över antal besök per tusen invånare 0-18 år per verksamhet 2013 Teater Dans Musik Museum Gotland 535,3 228,9 661,4 5 721,80 Högsta värde nationellt 585,2 228,9 922,5 5 721,80 Nationellt snitt 194 64,7 335,1 796 Lägsta värde nationellt 70,8 0 0,1 0
Kultursamverkansmodellen har bidragit till att: Samverkan har ökat. Kulturen överlag har hamnat högre upp på den politiska dagordningen.