Recipientkontrollen i ÄTRAN Ätrans Vattenråd

Recipientkontrollen i ÄTRAN 2010 Ätrans Vattenråd

Uppdragsgivare: Kontaktperson: Ätrans Vattenråd Ingemar Alenäs Tel: 0346-88 63 48 E-post: ingemar.alenas@falkenberg.se Utförare: Projektansvarig: Rapportskrivare: Kvalitetsgranskning: Kontaktperson: ALcontrol AB Håkan Olofsson Håkan Olofsson Susanne Holmström Håkan Olofsson Tel. 013-190 20 15 alt. 073-633 83 69 E-post: hakan.olofsson@alcontrol.se Omslagsfoto: Ätran vid Svenljunga 13a. (Foto: Medins Biologi AB) Tryckt: 2011-05-05

ÄTRAN 2010 Innehåll INNEHÅLL SAMMANFATTNING...1 BAKGRUND...5 Rapportens utformning...5 Undersökningarna...5 Avrinningsområdet...5 Föroreningsbelastande verksamheter...8 RESULTAT...9 Lufttemperatur och nederbörd...9 Vattenföring...10 Surhet och försurning...12 Organiskt material och syreförhållanden...14 Ljusförhållanden...16 Fosfor...18 Kväve...20 Klorofyll och siktdjup...22 Metaller i vatten...23 Metaller i vattenmossa...24 Ämnestransporter och arealförluster...25 Bottenfauna...30 Plankton...31 REFERENSER...32 BILAGA 1. Analysparametrarnas innebörd...33 BILAGA 2. Föroreningsbelastande verksamheter...39 BILAGA 3. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, Samordnad recipientkontroll...43 BILAGA 4. Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar, Nationell miljöövervakning...53 BILAGA 5. Temperatur- och syreprofiler i sjöar...57 BILAGA 6. Vattenföring, transport och arealspecifika förluster...61 BILAGA 7. Metaller i vattenmossa...67 BILAGA 8. Bottenfauna...69 BILAGA 9. Plankton...99 BILAGA 10. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning...105

ÄTRAN 2010 Sammanfattning SAMMANFATTNING På uppdrag av Ätrans Vattenråd utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Ätrans avrinningsområde. Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan på Ätrans vattensystem och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från år 2010. ALcontrol AB har ansvarat för uppdraget sedan augusti 1985. Temperatur, nederbörd och vattenföring I Ulricehamn var årsmedeltemperaturen 4,7 C, vilket var 1,2 grader kallare än normal temperatur för perioden 1978-2009. Noteras bör att årsmedeltemperaturen år 2010 var den lägsta som uppmätts sedan 1987. I Ulricehamn föll 798 mm nederbörd under år 2010, vilket var ca 12 % mindre än normal nederbörd för perioden 1978-2009. Årsmedelvattenföringen i Ätran vid mynningen i havet var 54 m 3 /s år 2010, vilket var ca 12 % lägre än medelvärdet för perioden 1990-2009. Den högsta dygnsmedelvattenföringen i ån uppmättes den 1:a april. Vattenföringen vid mynningen i havet var då 189 m 3 /s. Försurningstillstånd De kalkrika jordlagren i avrinningsområdets övre delar ger Ätran en naturligt god motståndskraft mot försurning. Mindre biflöden i nedre delen av avrinningsområdet är dock försurningshotade och kalkas därför. Vid flertalet av de undersökta lokalerna i rinnande vatten var motståndskraft mot försurning mycket god vid årets undersökningar. I Lillån och Högvadsån var motståndskraft mot försurning något lägre. Årsmedianvärdena för ph motsvarade ett nära neutralt vatten vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran samt i flertalet biflöden. I Lillån var vattnet svagt surt. Undersökningarna av bottenfauna i rinnande vatten inom ramen för recipientkontrollen visade inga tecken på negativ påverkan av försurning. Bedömt utifrån växtplankton syntes heller inga tecken på försurningspåverkan i Åsunden. Organiskt material och syretillstånd Vattnet i Ätrans huvudfåra samt provtagna biflöden innehöll överlag måttligt höga till höga halter av organiskt material. I Pineboån och Vinån var halterna låga. Vid flera lokaler syns en signifikant trend med ökande halter under perioden 1994-2010. De högsta halterna uppmättes generellt åren 2007-2009, vilket kan vara en effekt av förändringar i skogsmarken efter stormarna Gudrun och Per. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande med halter över 7 mg syre/l (d.v.s. syrerikt tillstånd) vid samtliga provtagningstillfällen. Detta visar på god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Riktvärdet för syrehalt i laxfiskvatten (>7 mg/l) underskreds inte vid någon lokal. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten (>9 mg/l vid 50 % av mättillfällena) uppnåddes i samtliga provpunkter i rinnande vatten år 2010. Ljusförhållanden Merparten av vattendragen var betydligt till starkt brunfärgade vid årets undersökningar. De högsta värdena uppmättes i Jälmån, Assman och Lillån. Vattnets färg har ökat signifikant i Ätran under perioden 1986-2010 och den tydligaste ökningen skedde under 1990-talet. Den långsiktiga brunifiering som syns i Ätran sedan mitten av 1990-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökad nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 1990-talet. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen. Ökad humusupplagring i marken och 1

ÄTRAN 2010 Sammanfattning minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga färgvärden i Ätran. Näringsstatus Statusen med avseende på näringsämnen bedömt utifrån fosforhalter, siktdjup och klorofyll redovisas i Tabell I. Samtliga provpunkter, med undantag av Vinån och Åsunden, bedömdes uppnå god eller hög status med avseende på fosfor. I Åsunden uppnåddes inte heller god status med avseende på klorofyll. I Ätran vid Falkenberg har årsmedelhalterna för fosfor minskat från ca 27 till ca 19 µg/l under perioden 1976-2010 (data från SLU). Vid samtliga övriga lokaler i rinnande vatten, med undantag av Pineboån och Vinån, har fosforhalterna signifikant minskat under perioden 1985-2010. Den totala transporten i Ätran vid Falkenberg år 2010 blev ca 34 ton fosfor. Av den totala transporten av fosfor har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 3 %, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden 1978-2010. För hela perioden 1978-2010 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor från Ätran till havet. Inte heller i relation till vattenföringen för samma period syns någon tendens till minskning eller ökning av fosfortransporten. Tabell I. Klassning av näringsstatus vid de undersökta lokalerna med utgångspunkt från fosfor, siktdjup och klorofyll. Klassningen baseras på data från 2008-2010. H=Hög, G=God, M=Måttlig, O=Otillfredsställande och D=Dålig status. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark för Vinån. Provtagningspunkt Fosfor Siktdjup Klorofyll 2 Ätran nedstr Böne G 4 Ätran uppstr Åsarp G 6 Ätran Vist kyrka G 7b Pineboån G 11 Ätran Forsa G 13a Ätran upps Svenlj. H 15 Ätran Axelfors H A2 Jälmån H A11 Sämån H A15 Månstadsån G A4 Assman H 16 Ätran Ledet H B5 Lillån H 18a Ätran Skåpanäs H 20 Ätran Ätrafors H D16 Högvadsån Sumpaf. H D4 Högvadsån utlopp H V2 Vinån Faurås O 24 Ätran Falkenberg H 3 Lönern G G G 9 Åsunden M H ej G 10 Yttre Åsunden G H G A12 Sämsjön H H G B2 V Fegen H H H D11 Tjärnesjön H H G Kväve Vid merparten av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna höga. Endast i Vinån, som är det mest jordbruksdominerade biflödet, var kvävehalterna mycket höga. Lägst halter uppmättes i Lillån där halterna bedömdes vara måttligt höga. Vid samtliga lokaler, med undantag av Pineboån, har kvävehalterna signifikant minskat under perioden 1985-2010. Under 1970-, 1980 och 1990-talet låg kvävehalterna i Ätran vid Falkenberg kring 1200 µg/l. Sedan mitten av 1990-talet har halterna minskat signifikant till ca 900 µg/l. Den totala transporten i Ätran vid Falkenberg år 2010 blev ca 1600 ton kväve (varav ca 870 ton nitrat + nitritkväve). Av den totala transporten av kväve har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 7 % av kvävet under år 2010, utan hänsyn tagen till retention i vattensystemet. För hela perioden 1978-2010 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av kväve från Ätran till havet. Tendensen är dock att kvävetransporten inte ökat i samma omfattning som vattenföringen under samma period, vilket tyder på att halterna har minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve visar på signifikant minskande kvävehalter vid Ätrans mynning, särskilt sedan mitten av 1990-talet. 2

ÄTRAN 2010 Sammanfattning Metaller i vatten och vattenmossa Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar, inom ramen för den nationella miljöövervakningen, motsvarade genomgående mycket låga till låga halter samt halter i nivå med naturliga bakgrundshalter för södra Sverige, d.v.s. ingen tydlig metallpåverkan kan styrkas. Resultaten visade också att gällande gränsvärden och miljökvalitetsnormer för metaller i vatten inte överskreds. Metallhalterna i vattenmossa år 2010 var mestadels låga och i nivå med bakgrundshalter för Sverige. Störst avvikelse från naturliga bakgrundshalter noterades för krom i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors. Jämfört med uppströms Svenljunga som referens var dock avvikelsen liten vid båda dessa punkter (1,5 respektive 1,8 ggr referenspunktens halt). Kromhalterna i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors har signifikant minskat med ca 80 % sedan år 1995. Bottenfauna Samtliga fem provtagna lokaler i rinnande vatten (5g Ätran vid Nybygget, 6 Ätran vid Vist kyrka, 15 Ätran vid Axelfors, 24 Ätran vid Tullbron och D16 Högvadsån vid Sumpafallen) bedömdes som nära neutrala med avseende på surhet, samt ha en god eller hög status med avseende på eutrofiering. Resultaten från sjön Åsunden visade på hög status, på gränsen till god, med avseende på eutrofiering. Bedömningarna har varit likartade under 2000-talet och de senaste årens statusklassningar var jämförbara med tidigare års påverkansbedömningar. Bottenfaunan på lokal 15, Axelfors, indikerade dock en liten påverkan från annat än surhet eller eutrofiering. Vid undersökningarna av bottenfaunan påträffades flera ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Setodes punctatus känd från endast lokal 24, Tullbron, i hela Skandinavien påträffades åter vid årets undersökning. Även den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri påträffades vid denna lokal samt lokal D16 i Högvadsån. Vid dessa två lokaler samt lokal 5g i Ätran påträffades även flera andra ovanliga arter. Artantalet och diversiteten var dessutom höga, varför lokalerna bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Plankton Planktonundersökningen i augusti 2010 i Åsunden visade på måttligt näringsrika förhållanden. Åsunden klassas som skogssjö, som om den vore helt opåverkad av mänsklig verksamhet skulle vara näringsfattig eller mycket näringsfattig. Åsunden bedömdes därför som tydligt påverkad av näringsämnen. Åsunden bedömdes ha måttlig näringsstatus med utgångspunkt från växtplankton. p.g.a. en stor mängd eutrofiindikatorer. 3

4 ÄTRAN 2010 Sammanfattning

ÄTRAN 2010 Bakgrund BAKGRUND På uppdrag av Ätrans Vattenråd utför ALcontrol AB recipientkontrollen i Ätrans avrinningsområde. Föreliggande rapport är en sammanställning av resultaten från 2010. ALcontrol AB har ansvarat för uppdraget sedan 1985. Ätrans Vattenråd bildades vid årsmötet den 28:e maj 2007. Vattenrådet ersatte då Ätrans vattenvårdsförbund som bildades 1973. Ätrans Vattenråd är en sammanslutning mellan olika aktörer som har ett direkt intresse av Ätran. Kontaktperson för Ätrans Vattenråd är: Ingemar Alenäs, Falkenbergs kommun, 311 80 Falkenberg, 0346-88 63 48. Rapportens utformning I denna rapports huvuddel redovisas resultaten kortfattat. Metodik, analysresultat samt mer information om de biologiska undersökningarna redovisas i respektive bilaga. I årsrapporten för 2008 redovisades tidsserier och treårsbedömningar (2006-2008) enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999 och 2007) vid samtliga provtagningslokaler. Denna typ av redovisning återkommer vart tredje år, nästa gång efter undersökningarna år 2011. Undersökningarna Undersökningarna 2010 utfördes i enlighet med kontrollprogram daterat 2008-06-16. Undersökningarna är avsedda att beskriva den samlade påverkan på Ätrans vattensystem och syftar således inte i första hand till att påvisa enskilda anläggningars inverkan. I kontrollprogrammet ingår totalt 31 provtagningspunkter (Karta 1). Vilka undersökningar som utförts vid respektive provtagningspunkt framgår av Tabell 1. Under 2010 utfördes analyser av fysikaliska och kemiska parametrar, metaller i vattenmossa samt bottenfauna och växtplankton inom ramen för den samordnade recipientkontrollen. Samtliga provtagningsmoment har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium. Samtliga fysikaliska och kemiska analyser samt metaller i vattenmossa har utförts av ALcontrol AB. Samtliga analyser har utförts av ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium i enlighet med gällande standard. Bottenfauna och växtplankton har provtagits, artbestämts och utvärderats av Medins Biologi AB. Såväl provtagning som analys av bottenfauna och växtplankton har utförts av ackrediterad personal. Avrinningsområdet Ätran har sitt källflöde ca 10 km öster om Ulricehamn. Den rinner först norrut genom Lönern sedan åt sydväst ner till Ulricehamn och vidare genom sjöarna Åsunden och Yttre Åsunden. Den fortsätter genom Svenljunga och passerar den Halländska kustslätten innan den rinner ut i Kattegatt vid Falkenberg. Jordlagren domineras av morän. I dalgångarna finns isälvsavlagringar. I norra delen av avrinningsområdet är dessa kalkhaltiga. Vid kusten och i Ätradalen upp till trakten av Ätrafors dominerar ishavsavlagringar av bl.a. lera och sand. Avrinningsområdet är 3342 km² (SMHI 1995) varav vattenareal utgör ca 6 %, skogsmark ca 59 %, åkermark ca 11 %, betesmark ca 5 % och övrig mark ca 19% (SCB 2008). 5

ÄTRAN 2010 Bakgrund Ê Ê Ätran 13a 14 15 Såken # Ê # Ê # # # # Ê Ê ULRICEHAMN Ê # Ê Ê Ê Ê # # Ê # Ê # 10 ## Ê# # # Ê Ê SVENLJUNGA # # A15 TRANEMO # A4 11 Assman Åsunden Månstadsån 5f 9 # A2 # 6 7b A12 Jälmån 5g Ätran # Ê Ê # Sämån A11 2 Ê Lönern 3 4 # FALKENBERG V2 # Kattegatt D4 # 24 Vinån Ê Ê Ê Ê Ê # # Ê # # D16 20 Högvadsån Ätran Ê D11 Ê # Ê Ê Ê Tjärnasjön Ê # # 17a # 18a Ê Ê Ê # # # 16 # B5 Lillån B2 Fegen Ê # Kalvån ## # # Ê B10 B11 Sankmark Skogsmark Öppen mark Tätorter Sjöar Vattendrag # Provtagningslokaler Ê Kommunalt avloppsreningsverk Karta 1. Ätrans avrinningsområde med provtagningspunkter och kommunala avloppsreningsverk. Digitala kartskikt med markanvändning, sjöar och vattendrag har erhållits från Lantmäteriverket i Gävle (medgivande I 2011/00013). Avrinningsområdets gräns har erhållits från SMHI. 6

ÄTRAN 2010 Bakgrund Tabell 1. Ätrans provtagningspunkter och undersökningsprogram. Punkterna är ordnade så att punkter/biflöden högst upp i vattensystemet redovisas först. FK = fysikaliska och kemiska undersökningar (2, 6 resp. 12 ggr per år), MM= metaller i vattenmossa, BF = bottenfauna, KL = klorofyll och PL = växtplankton Nr Vattendrag Provpunkt X-koord Y-koord Undersökningsprogram 2 Ätran nedstr Böne 642102 136467 FK6 BF* 3 Lönern yta djupaste punkten 642356 137010 FK2 KL Lönern botten djupaste punkten 642356 137010 FK2 BF* 4 Ätran uppstr Åsarp 643650 136760 FK12 BF* 5f Ätran nedstr Timmele 641565 135882 MM 5g Ätran Nybygget 641490 135890 BF 6 Ätran Vist kyrka 641238 135777 FK12 BF 9 Åsunden yta djupaste punkten 640550 135617 FK6 KL4 PL Åsunden botten djupaste punkten 640550 135617 FK2 BF 7b Pineboån f.d. Järnvägsbron 640375 135715 FK12 10 Yttre Åsunden yta djupaste punkten 639550 135075 FK2 KL Yttre Åsunden botten djupaste punkten 639550 135075 FK2 BF* 11 Ätran Forsa 639577 134720 FK6 13a Ätran upps Svenljunga 637780 133865 FK6 MM BF* 14 Ätran neds Svenljunga 637427 133808 MM 15 Ätran Axelfors 637201 133748 FK12 MM BF A2 Jälmån uppstr Tranemo 637668 135358 FK6 MM BF* A11 Sämån nedstr reningsanl. 639446 135612 FK12 BF* A12 Sämsjön yta djupaste punkten 639350 135475 FK2 KL Sämsjön botten djupaste punkten 639350 135475 FK2 BF* A15 Månstadsån uppstr Tranemo 637760 135252 FK6 MM A4 Assman Örsås 637120 133995 FK12 MM BF* 16 Ätran Ledet 636399 133510 FK6 B10 Lillån uppstr Sjötofta 636290 134865 MM B11 Lillån nedstr Sjötofta 636205 134838 MM B2 V Fegen yta djupaste punkten 634820 133920 FK2 KL PL* V Fegen botten djupaste punkten 634820 133920 FK2 BF* B5 Lillån Mölneby 635942 133362 FK12 MM 17a Ätran Norrströmmen 635355 133075 MM BF* 18a (PMK1) Ätran Skåpanäs 634395 132849 FK12 MM 20 Ätran Ätrafors 632740 130951 FK6 D11 Tjärnesjön yta djupaste punkten 633925 132165 FK2 KL PL* Tjärnesjön botten djupaste punkten 633925 132165 FK2 BF* D16 Högvadsån Sumpafallen 633431 131022 FK6 MM2 BF D4 Högvadsån utloppet 632729 130869 FK12 V2 Vinån Faurås 631460 130303 FK12 BF* 24 (PMK2) Ätran Falkenberg 631335 129832 FK12 MM BF * = prov tas vart tredje år (2011). 7

ÄTRAN 2010 Bakgrund Föroreningsbelastande verksamheter Inför framtagandet av denna rapport har respektive kommun/verksamhet fått tillfälle att rapportera in uppgifter om förorenande verksamheter inom Ätrans avrinningsområde i för ändamålet speciellt anpassade mallar. Informationen i Bilaga 2 är en sammanställning av inrapporterade uppgifter. Ätran påverkas, liksom andra vattensystem, av diffusa utsläpp som härrör från jord- och skogsbruk samt enskilda avlopp, dagvatten och lufttransporterade föroreningar. De punktkällor som påverkar vattnet inom Ätrans avrinningsområde redovisas i Bilaga 2. För respektive punktkälla redovisas typ av verksamhet, koordinater, närmaste provtagningspunkt nedströms, recipient, utsläpp av totalkväve och totalfosfor samt övriga kända utsläpp. Den dominerande källan för tillförsel av fosfor i Ätrans avrinningsområde är enligt SMED (Svenska MiljöEmissionsData, PLC5 uppdaterad 2007-12-12) jordbruksverksamhet (ca 41 %). Den därnäst största utsläppskällan är skogsmark (ca 21 %). Enskilda avlopp, avloppsreningsverk och dagvatten står för vardera ca 5-7 % av tillförseln. Totalt beräknas ca 44 ton fosfor i genomsnitt belasta vattensystemet per år. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 58 %) och därefter enskilda avlopp (ca 18 %), avloppsreningsverk (ca 13 %) och dagvatten (ca 7 %). Enligt SMED:s beräkningar är den dominerande källan för tillförsel av kväve i Ätrans avrinningsområde jordbruksverksamhet (ca 50 %) tätt följd av skogsmark (24 %). Betydande tillförsel sker också via luftnedfall på sjöar (ca 8 %) och avloppsreningsverk (ca 8 %). Totalt beräknas ca 2400 ton kväve belasta vattensystemet. Den största antropogena delen av tillförseln sker via jordbruksverksamhet (ca 59 %) och därefter avloppsreningsverk (ca 16 %) och nedfall på sjöar (ca 14 %). Belastningen från kända punktkällor inrapporterade från respektive kommun och/eller verksamhet redovisas som ca 1,1 ton fosfor och ca 110 ton kväve samt från Elmo Leather ca 7,6 kg krom under år 2010. Den största punktkällan med avseende på kväve och fosfor år 2010 var Ulricehamn ARV följt av Tranemo ARV, Ullared ARV och Svenljunga ARV. Jämfört med i slutet av 1990-talet redovisar punktkällorna en minskning av fosfor- och kväveutsläppen till Ätran med i storleksordningen 50-60 %. Kromutsläppen från Elmo Leather har minskat med ca 95-98 % de senaste 5-6 åren. Trots att punktutsläppen utgör en förhållandevis liten del av den totala näringsbelastningen kan den lokala påverkan vara betydande. Framför allt i mindre vattendrag kan påverkan från en punktkälla vara stor. Effekten av ett punktutsläpp på recipienten beror till stor del på spädningsfaktorn d.v.s. utsläppets storlek i förhållande till flödet eller storleken på recipienten. Även omblandningsförhållande kan ha stor betydelse. Vid utsläpp i sjöar och långsamrinnande vatten kan ibland utsläppsvatten, som kan vara mycket saltrikt, sjunka till botten och täcka stora områden utan att omblandas. 8

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Lufttemperatur och nederbörd RESULTAT OCH DISKUSSION Väderförhållandena har stor betydelse för vattenkvaliteten. Nedbrytningen av syreförbrukande ämnen ökar med stigande temperatur till följd av den ökade biologiska aktiviteten, vilket i sin tur kan bidra till försämrade syreförhållanden. Temperatur och nederbörd styr avrinningen från omkringliggande marker och har därmed också stor betydelse för transporten och belastningen av bl.a. fosfor, kväve och organiska ämnen. Algblomningar sommartid gynnas av perioder med stabilt väder med sol och värme och svaga vindar. I Ulricehamn var årsmedeltemperaturen 4,7 C, vilket var 1,2 grader kallare än normal temperatur för perioden 1978-2009. Noteras bör att årsmedeltemperaturen år 2010 var den lägsta som uppmätts sedan 1987. I januari och februari samt oktober, november och december var det kallare än normalt (Figur 1). I december noterades nytt temperaturrekord för månaden (sett till perioden 1978-2010) med -8,5 C jämfört med tidigare rekord -8,0 från år 1981. I juli var medeltemperaturen mycket över den normala. Medeltemperaturen övriga månader var förhållandevis normala. I Ulricehamn föll 798 mm nederbörd under år 2010, vilket var ca 12 % mindre än normal nederbörd för perioden 1978-2009. De mest nederbördsrika månaderna blev juli, augusti och november med 115, 143 och 109 mm (Figur 2). Framför allt i januari, mars och april samt juni och december föll mindre nederbörd än normalt. Januari och april blev mycket nederbördsfattiga månader. Årsmedeltemperaturer och årsnederbörd för perioden 1978-2010 redovisas i Figur 5 och Figur 6. 20 Temperatur ( C) 250 Nederbörd (mm) 15 10 200 5 150 0-5 -10 J F M A M J J A S O N D 100 50-15 Figur 1. Månadsmedeltemperatur i Ulricehamn 2010 (staplar). Normaltemperatur 1978-2009 är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedeltemperatur för samma period anges med streckade linjer (källa: SMHI). 9 0 J F M A M J J A S O N D Figur 2. Månadsnederbörd i Ulricehamn 2010 (staplar). Normalnederbörd 1978-2009 är markerad med heldragen linje. Största och minsta månadsnederbörd för samma period anges med streckade linjer (källa: SMHI).

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Vattenföring Vattenföringen år 2010 vid samtliga S-HYPE stationer och vattenföringsstationer som ingår i kontrollprogrammet redovisas i Bilaga 6. I texten och figurerna nedan redovisas vattenföringen i Ätran vid mynningen i havet enligt (S-HYPE 631375-129884). Årsmedelvattenföringen i Ätran vid mynningen i havet var 54 m 3 /s år 2010, vilket var ca 12 % lägre än medelvärdet för perioden 1990-2009. De högsta månadsmedelvattenföringarna under året uppmättes i april och november (Figur 3). Den högsta dygnsmedelvattenföringen i ån uppmättes den 1:a april. Vattenföringen vid mynningen i havet var då 189 m 3 /s (Figur 4), vilket kan jämföras med den högsta beräknade dygnsmedelvattenföringen under perioden 1990-2010 på 355 m 3 /s (2002-02-02). Lägre vattenföring än normalt under år 2010 uppmättes framför allt under perioden januari-mars samt i juli och december. Vattenföringen under perioden 1990-2010 har varierat betydligt mellan olika år (Figur 7). Från 1990 och fram till 2008 ökade vattenföringen signifikant, men den förhållandevis låga vattenföringen år 2009 och 2010 bröt denna signifikanta trend. 250 200 150 100 50 0 Vattenföring (m 3 /s) J F M A M J J A S O N D Figur 3. Månadsmedelvattenföring i Ätran vid mynningen i havet år 2010. Normalvattenföring 1990-2009 är markerad med heldragen linje. Högsta och lägsta månadsmedelvattenföring för samma period anges med streckade linjer. Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE. 400 350 300 250 200 150 100 50 Vattenföring (m 3 /s) Dygnsmedelvattenföring 2010 Dygnsmin 1990-2009 Dygnsmax 1990-2009 Dygnsmedelvattenföring 1990-2009 0 1 31 61 91 121 151 181 211 241 271 301 331 361 Dygnsnummer Figur 4. Dygnsmedelvärden för vattenföring i Ätran vid mynningen i havet (delavrinningsområde 631375-129884) år 2010, jämfört med normal, högsta och lägsta dygnsmedelvattenföring för perioden 1990-2009. Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE. 10

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Årsmedeltemperatur (grader C) 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 5. Årsmedeltemperatur i Ulricehamn 1978-2010 (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 1400 Årsnederbörd (mm) 1200 1000 800 600 400 200 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 6. Årsnederbörden i Ulricehamn 1978-2010 (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Årsmedelvattenföring (m 3 /s) 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Figur 7. Årsmedelvattenföring i Ätran vid mynningen i havet 1990-2010 (staplar). Den tjocka linjen visar glidande treårsmedelvärden. Data avser modellerad vattenföring enligt SMHI:s S-HYPE. 11

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Surhet och försurning Ätrans huvudfåra är väl skyddad mot försurning tack vare de kalkrika jordlagren i de nordliga delarna av avrinningsområdet. Sämån och Månstadsån har också ett naturligt skydd mot försurning tack vare den omgivande kalkrika och lättvittrade jordbruksmarken. I viss mån gäller det även Assman eftersom Månstadsån är ett biflöde till denna. Såkenån, Jälmån, Lillån och Högvadsån är däremot försurningspåverkade och kalkas därför. Vid flertalet av de undersökta lokalerna i rinnande vatten var buffertkapaciteten (motståndskraft mot försurning) mycket god (d.v.s. alkalinitet högre än 0,20 mekv/l; som årsmedianvärden). I Lillån och Högvadsån var motståndskraft mot försurning något lägre, men inom ramen för bedömningen god (d.v.s. alkalinitet mellan 0,10 och 0,20 mekv/l). I samtliga provtagna lokaler var motståndskraften mot försurning i nivå med eller bättre än normalt. Årsmedianvärdena för ph-värde motsvarade ett nära neutralt vatten (d.v.s. ph-värde >6,8) vid samtliga provtagna lokaler i huvudfåran samt i flertalet biflöden. I Lillån var vattnet svagt surt (ph-värde mellan 6,5 och 6,8). I Figur 8 redovisas årslägsta ph-värden jämfört med normala årsminimivärden. Vid samtliga lokaler uppmättes tillfredsställande ph-värden, d.v.s. ph-värden >6,0. Lägst ph-värde uppmättes i Lillån (ph-värde 6,4). Generellt föreligger ingen risk för biologiska försurningsstörningar om phvärdet ligger över 6,0. Vid i stort sett alla lokaler syns en signifikant trend med ökande phvärden under perioden 1985-2010. Det är framför allt i de mindre vattendragen i avrinningsområdets perifera delar som försurningseffekter brukar framträda. Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning täcker in även mindre vattendrag som inte ingår i recipientkontrollen. Resultaten från Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning redovisas i Bilaga 10. 8,0 ph-värde 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 8. Årslägsta ph-värden i Ätrans avrinningsområde år 2010 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden av årslägsta värden samt högsta respektive lägsta årslägsta värde den närmast föregående sexårsperioden). Under den heldragna linjen ökar riskerna för biologiska försurningsskador. 12

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Försurningstillståndet i Ätrans avrinningsområde, bedömt utifrån årslägsta värden för alkalinitet, redovisas i Karta 2. I datamaterialet ingår såväl resultat från den samordnade recipientkontrollen som länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning. Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden och Sämsjön har en naturlig mycket god motståndskraft mot försurning. Tjärnesjön och V Fegen är betydligt mer försurningskänsliga. Vid sjöprovtagningarna i mars och augusti 2010 var motståndskraften mot försurning god i V Fegen och Tjärnesjön. I övriga sjöar var motståndskraften mycket god. Samtliga sjöar hade ett nära neutralt ytvatten vid båda provtagningarna. Karta 2. Försurningstillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta värde för alkalinitet under år 2010). I datamaterialet ingår såväl resultat från den samordnade recipientkontrollen (stora punkter) som länsstyrelserna kalkeffektuppföljning (små punkter). 13

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Organiskt material och syreförhållanden Vattnet i Ätrans huvudfåra samt provtagna biflöden innehöll överlag måttligt höga till höga halter av organiskt kol (TOC) (Figur 9). I Pineboån och Vinån var halterna låga. I Pineboån och Ätran vid Axelfors var halterna år 2010 något lägre än normalt (Figur 9). Vid övriga lokaler var halterna i nivå med de senaste årens resultat. Vid flera lokaler syns en signifikant trend med ökande halter under perioden 1994-2010. De högsta halterna uppmättes generellt åren 2007-2009, vilket kan vara en effekt av förändringar i skogsmarken efter stormarna Gudrun och Per. Vid samtliga lokaler i rinnande vatten var syretillståndet tillfredsställande med halter över 7 mg/l (d.v.s. syrerikt tillstånd) vid samtliga provtagningstillfällen. Detta visar på god syresättning och begränsad påverkan från syretärande ämnen. Riktvärdet för syre i laxfiskvatten är >7 mg/l (SFS 2001:554). Detta riktvärde underskreds inte vid någon lokal varken i Ätrans huvudfåra eller i provtagna biflöden. Miljökvalitetsnormen för syrehalt i laxfiskvatten är >9 mg/l vid 50 % av mättillfällena (SFS 2001:554). Detta uppnåddes i samtliga provpunkter i rinnande vatten år 2010. Vid sjöprovtagningarna i mars och augusti var halterna av TOC i Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden och V Fegen i genomsnitt måttligt höga. I Sämsjön och Tjärnesjön var halterna i genomsnitt låga. Av de undersökta sjöarna noterades syrefritt eller nästan syrefritt bottenvatten i Yttre Åsunden i mars och augusti samt i Tjärnesjön i mars. Vid syrebrist i sjöars bottenvatten kan fosfor frigöras från sedimenten varvid den interna fosforbelastningen ökar. Resultaten från årets undersökningar visade tydligt högre fosforhalter vid botten än vid ytan i Yttre Åsunden i mars, Sämsjön i augusti samt Tjärnesjön i mars och augusti. Temperatur- och syrgasprofiler i de undersökta sjöarna redovisas i Bilaga 5. 18 16 TOC (mg/l) 14 12 10 8 6 4 2 0 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 9. Årsmedelvärden av halter organiskt kol (TOC) i Ätrans avrinningsområde år 2010 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen utgör gränsen mellan låga och måttligt höga halter organiskt material. Över den heldragna linjen är halterna höga. 14

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Karta 3. Syretillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årslägsta syrehalter 2010). 15

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Ljusförhållanden Figur 10 visar årsmedelvärden av vattenfärg mätt som absorbans 420 nm filtrerat (abs/5 cm) i Ätrans avrinningsområde jämfört med "normala" värden (absorbansvärden för åren 1986-2008 har beräknats utifrån Färg visuell enligt ekvation som anges i Bilaga 3). Merparten av vattendragen var betydligt till starkt färgade vid årets undersökningar. De högsta värdena uppmättes i Jälmån, Assman och Lillån. I Ätran vid Forsa och i Pineboån var vattnet måttligt färgat. Vattnets färg bestäms i huvudsak av två faktorer, dels belastning av organiskt material från tillrinnande vattendrag, dels vattnets omsättningstid. Belastningen av organiskt material från tillrinnande vattendrag anses i litteraturen i sin tur bero på ett flertal faktorer som t.ex: tillrinningsområdets storlek, andel sjöyta, andel skog och myrmark, specifik avrinning, grundvattenytans läge i markprofilen, jordmån, vegetationstyp, trädslag, markanvändning, punktkällor, klimat- och väderförhållanden, dräneringstäthet i skog och myrmark samt markens ph-värde. I Lillån var vattenfärgen år 2010 starkare än vad som tidigare uppmätts. Vid övriga lokaler var vattenfärgen lägre eller i nivå med de senaste årens resultat. Vattnets färg har ökat signifikant i Ätran under perioden 1986-2010 och den tydligaste ökningen skedde under 1990-talet, då absorbansen generellt ökade från ca 0,10 till ca 0,20 abs/5 cm vid Falkenberg. Absorbansen har inte ökat linjärt utan visar på stora variationer mellan olika provtagningstillfällen. Kortsiktiga förändringar i Ätran verkar till stor del vara kopplade till säsongsvariationer och/eller växlingar i väderförhållanden (framför allt nederbörd/avrinning). Den långsiktiga brunifiering som syns i Ätran sedan mitten av 1990-talet kan antagligen till stor del förklaras av ökande temperaturer, ökad nederbörd och ökande vattenföring som karakteriserade stora delar av 1990-talet. Ökande nederbördsmängder höjer grundvattennivån så att mer av vattentransporten i marken kan ske i de humusrika jordlagren. 0,35 0,30 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5 cm) 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 10. Årsmedelvärden av absorbans 420 nm filtrerat i Ätrans avrinningsområde år 2010 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan måttligt färgat och betydligt färgat vatten. Över den heldragna linjen är vattnet starkt färgat. 16

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Högre temperaturer ökar nedbrytningen av det organiska materialet, vilket gör dessa mer lättrörliga i marken. Det minskade nedfallet av sura svavelföreningar anses dock av en del vara den viktigaste drivkraften bakom brunifieringen (Donald T. Monteith et al. 2007). I marken finns en stor pool av potentiellt urlakbart organiskt material som står i ph-beroende jämvikt med löst organiskt material i markvattnet. När marken blir mindre sur förskjuts jämvikten så att en större andel organiskt material tillförs markvattnet, och på så sätt ökar humusläckaget. Ökad humusupplagring i marken och minskat nedfall av sura svavelföreningar tillsammans med ett varmare klimat med mer regn och ökad avrinning verkar sammantaget kunna ge förutsättningar för höga humushalter och vattenfärg i Ätran. Vid samtliga vattendragslokaler var vattnet måttligt till betydligt grumligt (Karta 4). Starkast grumligt var vattnet i Vinån. Vid årets undersökningar var vattnet i Ätran i Forsa något grumligare jämfört med de senaste årens resultat, p.g.a. starkt grumligt vatten vid provtagningen i augusti. Vid flertalet lokaler syns en signifikant ökning av vattnets grumlighet under perioden 1994-2010. Karta 4. Grumlighet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden av turbiditet år 2010). 17

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Fosfor Med undantag av Vinån var fosforhalterna, vid samtliga lokaler i rinnande vatten, låga till måttligt höga. I Vinån, som är den mest jorbruksdominerade biflödet, var fosforhalten hög. Vid 18 av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten motsvarade fosforhalterna vid årets mätningar hög eller god status med avseende på kvalitetsfaktorn näringsämnen i vattendrag (Karta 5) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007). Den tydligast påverkade lokalen med avseende på fosfor var Vinån, där fosforhalterna motsvarade otillfredsställande status. För bedömningar av näringsstatus med utgångspunkt från treårsmedelvärden se sammanfattningen Tabell I på sidan 2. I rapporten för år 2009 anges att Ätran nedströms Böne bedömdes ha måttlig status med avseende på fosfor, men efter justering av absorbansvärdena (se Bilaga 3) ändrades bedömningen till god. Vid 11 lokaler i rinnande vatten, däribland Ätran vid Axelfors, Ätran vid Ledet och Månstadsån och Högvadsån var fosforhalterna vid årets mätningar lägre än normalt. Inte vid någon lokal var fosforhalterna högre än normalt. Fosforhalten i Ätran vid Skåpanäs har signifikant minskat för hela perioden från mitten av 1960-talet och fram till 2010 från ca 25 µg/l till ca 16 µg/l, d.v.s. med ca 35 % (data från SLU). I Ätran vid Falkenberg har årsmedelhalterna för fosfor minskat från ca 27 till ca 19 µg/l under perioden 1976-2010. Vid samtliga övriga lokaler i rinnande vatten, med undantag av Pineboån och Vinån, har fosforhalterna signifikant minskat under perioden 1985-2010. I Lönern och Åsunden var årsmedelhalterna för fosfor måttligt höga (bedömt utifrån medelvärde av samtliga provtagningstillfällen år 2010). I övriga sjöar var fosforhalterna låga. God eller hög näringsstatus med avseende på totalfosfor uppnåddes i samtliga sjöar med undantag av Åsunden där bedömningen blev måttlig. Bedömningen baseras dock bara på två prov per sjö (vinter och sommar). 70 60 Totalfosfor (µg/l) 50 40 30 20 10 0 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 11. Årsmedelvärden av fosforhalter i Ätrans avrinningsområde år 2010 jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. Beräknade referensvärden (Naturvårdsverket 2007) markeras med cirklar. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark för Vinån. 18

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion I Lönern, Åsunden, Yttre Åsunden och Sämsjön har fosforhalterna minskat signifikant under perioden 1985-2010. För Tjärnesjön och V Fegen finns data för perioden 1994-2010. Halterna har tenderat att minska även i dessa sjöar under denna period. Karta 5. Näringsstatus i Ätrans avrinningsområde, bedömt endast utifrån årsmedelhalter av totalfosfor år 2010 samt referensvärden beräknade enligt förenklad metod (Naturvårdsverket 2007). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. Hänsyn har tagits till andel jordbruksmark för Vinån. 19

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Kväve Vid merparten av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna höga (Figur 12). Endast i Vinån, som är det mest jordbruksdominerade biflödet, var kvävehalterna mycket höga. Lägst halter uppmättes i Lillån där halterna bedömdes vara måttligt höga. I de sex provtagna sjöarna var kvävehalterna höga i Lönern, Åsunden och Yttre Åsunden medan halterna var måttligt höga i Sämsjön, V Fegen och Tjärnesjön. Inte vid någon av de 19 provtagna lokalerna i rinnande vatten var kvävehalterna högre jämfört med de senaste årens resultat (Figur 12). I Vinån var totalkvävehalterna lägre än normalt. Även nitratkvävehalterna var lägre än normalt vid denna lokal. Vid samtliga provtagningslokaler i såväl huvudfåra som biflöden var kvävehalterna vid årets mätningar tydligt förhöjda jämfört med naturliga ursprungliga halter, vilket visar att kvävebelastningen i form av luftföroreningar jämte kväveförluster från jordbruksmark och skogsmark är av stor betydelse. Särskilt påtaglig var skillnaden från beräknade naturliga ursprungshalter i jordbruksområden, d.v.s. före inflödet i Åsunden samt på kustslätten i Halland. I dessa områden är andelen nitratkväve också förhållandevis stor. Den i särklass tydligast påverkade lokalen med avseende på kväve var Vinån. Vid samtliga lokaler, med undantag av endast Pineboån, har kvävehalterna signifikant minskat under perioden 1985-2010. Kvävehalterna i Ätran vid Skåpanäs ökade tydligt från mitten av 1960-talet och fram till mitten av 1980-talet från ca 600 till ca 1000 µg/l (data från SLU). De senaste 10-15 åren har kvävehalterna vid Skåpanäs dock signifikant minskat igen från ca 1000 µg/l till ca 700 µg/l. Under 1970-, 1980 och 1990-talet låg kvävehalterna i Ätran vid Falkenberg kring 1200 µg/l, vilket är ca fem gånger högre än den naturliga bakgrundsnivån. Sedan mitten av 1990-talet har halterna minskat signifikant till ca 900 µg/l. 4500 4000 Totalkväve (µg/l) 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2 Ätran nedstr Böne 4 Ätran uppstr Åsarp 6 Ätran Vist kyrka 7b Pineboån 11 Ätran Forsa 13a Ätran upps Svenlj. 15 Ätran Axelfors A2 Jälmån A11 Sämån A15 Månstadsån A4 Assman 16 Ätran Ledet B5 Lillån 18a Ätran Skåpanäs 20 Ätran Ätrafors D16 Högvadsån Sumpaf. D4 Högvadsån utlopp V2 Vinån Faurås 24 Ätran Falkenberg Figur 12. Årsmedelvärden av kvävehalter i Ätrans avrinningsområde år 2010 (staplar) jämfört med "normala" värden (medelvärden samt högsta respektive lägsta årsmedelvärde den närmast föregående sexårsperioden). Vit stapeldel anger nitratkvävehalten. Den prickade linjen anger gränsen mellan måttligt höga och höga halter. Över den heldragna linjen är halterna mycket höga. 20

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Karta 6. Kvävetillståndet i Ätrans avrinningsområde (bedömt utifrån årsmedelvärden av totalkväve år 2010). 21

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Klorofyll och siktdjup Siktdjupet i sjöar är ett mått på vattnets optiska egenskaper och kan bl.a. användas vid uppskattning av bottenvegetationens utbredning. Siktdjupet beror dels på planktonförekomst och dels på vattnets färg och grumlighet. Klorofyllhalten används som ett mått på växtplanktonbiomassan i sjöar och ingår som en parameter för bedömning av sjöars näringsstatus. I Lönern, Yttre Åsunden, V Fegen och Tjärnesjön bedömdes klorofyllhalterna i augusti vara låga (Figur 13). I Sämsjön var halten måttligt hög och i Åsunden var halten hög. Halterna i Lönern var under åren 2006-2008 högre än vad som tidigare uppmätts i denna sjö sedan 1985. Resultaten från 2009 och 2010 visade dock åter lägre halter. Framför allt i Yttre Åsunden, men även i Åsunden och Sämsjön var halterna år 2010 förhållandevis höga jämfört med vad som uppmätts de senaste sex åren. I Åsunden och Sämsjön har motsvarande halter uppmätts tidigare (år 2000 i Åsunden och 2004 i Sämsjön), men i Yttre Åsunden var halten år 2010 den högsta under hela perioden 1989-2010. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) uppnåddes god status eller bättre med avseende på klorofyll i Lönern, Yttre Åsunden, V Fegen och Tjärnesjön. Åsunden och Sämsjön uppnådde ej god status (bedömt utifrån augustivärden 2010). För treårsbedömningar se Tabell I i sammanfattningen. I Lönern och Yttre Åsunden var siktdjupet litet vid årets mätningar (Figur 14). Övriga sjöar hade ett måttligt siktdjup. I Yttre Åsunden och V Fegen var siktdjupet år 2010 förhållandevis litet jämfört med vad som uppmätts de senaste sex åren. I båda dessa sjöar har dock motsvarande eller lägre siktdjup uppmätts tidigare år (åren 1999 och 2000 i V Fegen samt 1995 och 2003 i Yttre Åsunden). Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) uppnåddes hög eller god status med avseende på siktdjup i samtliga undersökta sjöar (bedömt utifrån augustivärden 2010). 25 20 Klorofyll augusti (µg/l) 0 3 Lönern 9 Åsunden 10 Yttre Åsunden A12 Sämsjön B2 V Fegen D11 Tjärnesjön 15 1 10 2 5 3 0 4 3 Lönern 9 Åsunden 10 Yttre Åsunden A12 Sämsjön B2 V Fegen D11 Tjärnesjön 5 6 Siktdjup augusti Figur 13. Klorofyllhalt i Ätrans sjöar. Augustivärden av ytprover år 2010 (staplar), jämfört med "normala" värden (högsta respektive lägsta augustivärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan låg och måttligt hög halt. Över den heldragna linjen är halten hög. Figur 14. Siktdjup i Ätrans sjöar, augusti år 2010 (staplar), jämfört med "normala" värden (högsta respektive lägsta augustivärde den närmast föregående sexårsperioden). Den streckade linjen markerar gränsen mellan stort och måttligt siktdjup. Ovanför den heldragna linjen är siktdjupet litet. 22

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Metaller i vatten Metaller i vatten undersöks inom ramen för den nationella milöövervakningen i Ätran vid Falkenberg. Årsmedelhalter av metaller i vatten som ingår Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Miljökvalitet (rapport 4913) redovisas i Tabell 2. Samtliga analysresultat för metaller i vatten redovisas i Bilaga 4. Årsmedelvärdena för metaller i vatten vid årets undersökningar motsvarade genomgående mycket låga till låga halter (klass 1 och 2 av 5). Måttligt höga halter (klass 3) eller högre (klass 4 och 5) som årsmedelvärden erhölls inte för någon metall. Överlag har metallhalterna i Ätran vid Falkenberg under perioden 1996-2010 legat i nivå med naturliga bakgrundshalter för södra Sverige, d.v.s. ingen tydlig metallpåverkan kan styrkas. Årsmedelhalten för koppar år 2005 översteg gränsen till måttligt höga halter p.g.a. en anmärkningsvärt hög kopparhalt vid provtagningen i mars 2005, då vattnet var extremt grumligt. I Naturvårdsverkets Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen (2008) anges gränsvärden för krom (3 µg/l), zink (3-8 µg/l, beroende på hårdhet och avser tillförd zinkhalt över bakgrundshalt som utifrån Naturvårdsverkets kan antas ligga kring 4 µg/l) och koppar (4 µg/l) i inlandsvatten. Dessa värden gäller dock koncentrationer i den fas som erhålls efter filtrering genom ett 0,45 µm filter. Samtliga ytvattenanalyser inom denna undersökning har utförts utan filtrering, vilket generellt ger högre halter. En bedömning av de ofiltrerade proverna från Ätran vid Falkenberg visar årsmedelhalter under gränsvärdena i samtliga fall med undantag av zink år 2005. I Naturvårdsverkets Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten (2008) anges effektrelaterade miljökvalitetsnormer för kadmium (0,08-0,25 µg/l), beroende på vattnets hårdhet), bly (7,2 µg/l), kvicksilver (50 ng/l) och nickel (20 µg/l). Även dessa värden gäller koncentrationer efter filtrering. En bedömning av de ofiltrerade proverna från Ätran vid Falkenberg visar årsmedelhalter under miljökvalitetsnormerna i samtliga fall. Tabell 2. Årsmedelhalter (µg/l) av metaller i vatten i Ätran år 2010 bedömda utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag (Rapport 4913) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni As Ätran vid Falkenberg 1,0 3,3 0,016 0,29 0,24 0,69 0,38 Klass 1 eller 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Tabell 3. Statusklassning metaller i vatten år 2010 enligt Naturvårdsverket (2008a och 2008b) Lokal Cu Zn Cd Pb Cr Ni Hg Ätran vid Falkenberg U U U U U U U U = underskrider Ö = överskrider 23

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa år 2010 var mestadels låga (Tabell 4) och i nivå med bakgrundshalter för Sverige (Naturvårdsverket 1999). Halterna var också generellt i nivå med normala halter för respektive provtagningspunkt under den senaste femårsperioden. Störst avvikelse från naturliga bakgrundshalter noterades för krom i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors. Jämfört med uppströms Svenljunga som referens var dock avvikelsen liten vid båda dessa punkter (1,5 respektive 1,8 ggr referenspunktens halt). Kromhalterna i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors har signifikant minskat med ca 80 % sedan år 1995. I Ätran längre nedströms, vid Norrströmmen, Skåpanäs och Falkenberg var kromhalterna i nivå med uppströms Svenljunga. I Lillån nedom Grytsjöbäcken i Sjötofta var halterna av arsenik och bly något förhöjda jämfört med Lillån ovan Grytsjöbäcken i Sjötofta. För övriga metaller noterades ingen tydlig skillnad mellan dessa lokaler. För bly, koppar och antimon i Ätran ovan Svenljunga samt bly i Högvadsån vid Ullared var halterna något förhöjda jämfört med övriga provpunkter. Jämfört med undersökningar i Viskan uppmättes de högsta halterna av bly, koppar och antimon i Viskan nedströms Borås. Kromhalterna i Ätran nedom Svenljunga och vid Axelfors låg i nivå med halterna i Viskan nedströms Borås. För övriga metaller var halterna i de båda åarna likvärdiga. Tabell 4. Halter av metaller i vattenmossa i Ätran 2010 bedömda enligt Naturvårdsverket 1999. För järn och antimon saknas bedömningsgrunder As Pb Fe Cd Cu Cr Hg Ni Zn Sb Plats Station mg/kg Ts Ätran nedom Timmele 5f 2,0 6,4 7900 0,61 15 4,3 0,10 5,7 76 <0,27 Ätran ovan Svenljunga 13a 1,7 11 6500 0,62 21 4,9 0,082 4,4 110 0,48 Ätran nedom Svenljunga 14 1,9 5,4 7500 0,60 16 7,5 0,097 5,7 93 <0,30 Ätran vid Axelfors 15 3,5 8,7 11000 0,71 16 8,8 0,085 6,6 93 0,30 Assman ovan Tranemo A2 1,4 6,0 12000 0,50 12 3,3 0,087 4,0 71 <0,29 Månstadsån ovan Tranemo A15 1,8 5,5 7400 0,59 16 3,7 0,081 4,8 77 <0,27 Assman vid utloppet A4 1,3 5,0 6600 0,61 16 3,8 0,084 4,4 71 <0,25 Lillån ovan Grytsjöbäcken i Sjötofta B10 2,1 7,1 9800 0,86 16 3,0 0,093 4,6 80 <0,25 Lillån nedom Grytsjöbäcken i Sjötofta B11 4,3 11 15000 0,75 16 4,0 0,13 5,2 100 <0,34 Lillån vid utloppet i Ätran B5 2,0 7,5 8500 0,60 15 3,8 0,11 4,9 73 <0,25 Ätran vid Norrströmmen 17a 1,6 4,6 6300 0,65 15 4,5 0,099 4,2 68 <0,25 Ätran vid Skåpanäs 18a 1,5 4,9 6500 0,71 16 4,3 0,11 4,9 79 <0,25 Högvadsån vid Ullared (vår) D16 1,7 7,5 7600 1,0 16 1,9 0,064 3,9 93 <0,25 Högvadsån vid Ullared D16 2,4 11 14000 1,0 16 2,8 0,11 4,6 110 <0,25 Ätran vid Falkenberg PMK2 2,0 5,7 7500 0,96 18 5,2 0,12 6,0 130 <0,25 Bedömning Färg Klass Mycket låga halter 1 Låga halter 2 Måttligt höga halter 3 Höga halter 4 Mycket höga halter 5 Bedömningsgrunder saknas X.X 24

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Ämnestransporter och arealförluster Beräkningar av transporter och arealspecifika förluster har gjorts för 15 delavrinningsområden inom Ätrans avrinningsområde. Transporter, arealspecifika förluster samt inrapporterade punktkällor inom respektive delavrinningsområde redovisas i Tabell 5 (fosfor) och Tabell 6 (kväve). I tabellerna framgår också belastningen från respektive punktkälla i jämförelse med totala transporten vid respektive provpunkt där transporten beräknats. I Bilaga 6 redovisas månadstransporter vid respektive provtagningspunkt. Den totala transporten i Ätran vid Falkenberg år 2010 blev ca 34 ton fosfor, ca 1600 ton kväve (varav ca 870 ton nitrat + nitritkväve) och ca 20000 ton organiskt kol (TOC) (Figur 16 till Figur 18). De största transporterna av fosfor skedde i november p.g.a. hög vattenföring och hög fosforhalt. Den största transporten av kväve skede vid månadsskiftet mars/april. Tabell 5. Transporter, arealförluster samt utsläpp av fosfor från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Fosforutsläpp Nr område omr. sport 2010 förlust 2010 2010 % av transport areal P P vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 2 Ätran nedströms Böne 97 0,56 0,057 Hössna ARV 0,0001 0,02 4 Ätran uppströms Åsarp 257 1,6 0,064 6 Ätran vid Vist Kyrka 355 2,6 0,074 N Åsarp ARV 0,037 1 Trädet ARV 0,006 0,2 Timmele ARV 0,040 2 11 Ätran vid Forsa 645 3,7 0,058 Ulricehamn ARV 0,25 7 Marbäck ARV 0,007 0,2 Hulu ARV 0,002 0,05 Länghem ARV 0,012 0,3 13a Ätran uppströms Svenljunga 974 5,4 0,055 Dannike ARV 0,004 0,06 Aplared ARV 0,008 0,1 Hillared ARV 0,014 0,3 Sexdrega ARV 0,004 0,07 15 Ätran vid Axelfors 1017 5,1 0,050 Svenljunga ARV 0,060 1 Elmo Leather 0,050 1 A11 Sämån 43 0,25 0,057 Gällstad ARV 0,030 12 A4 Assman 657 3,7 0,057 Dalstorp ARV 0,012 0,3 Nittorp ARV 0,001 0,03 Åstafors ARV 0,002 0,05 Tranemo ARV 0,17 5 B5 Lillån 523 2,3 0,045 Sjötofta ARV 0,002 0,09 Håcksvik ARV 0,003 0,1 Fegen ARV 0,005 0,2 18a Ätran vid Skåpanäs 2345 15 0,065 Axelfors ARV 0,001 0,007 Ö Frölunda ARV 0,001 0,007 Mårdaklev ARV 0,001 0,007 20 Ätran vid Ätrafors 2600 13 0,050 Ätran ARV 0,071 0,6 Gällared ARV 0,018 0,1 D16 Högvadsån Sumpafallen 384 1,9 0,051 Överlida ARV 0,009 0,5 Mjöbäck ARV 0,005 0,3 Älvsered ARV 0,028 1 Lia ARV 0,008 0,4 Fagered ARV 0,007 0,4 Ullared ARV 0,20 10 Källsjö ARV 0,010 0,5 D4 Högvadsån utloppet 477 3,6 0,075 Köinge ARV 0,033 0,9 Okome ARV 0,003 0,08 V2 Vinån 62 1,6 0,26 24 Ätran vid Falkenberg 3342 34 0,10 Vessigebro ARV 0,021 0,06 TOT 1,1 3 25

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Vattenföringen år 2010 var ca 1 % högre än långtidsmedelvattenföringen för perioden 1978-2009 medan fosfor- och kvävetransporten år 2010 var ca 10% mindre än medeltransporten för perioden 1978-2009. Transporten av organiskt kol (mätt som TOC) år 2010 var ca 25 % större än medeltransporten för perioden 1978-2009. Av den totala transporten av fosfor och kväve från Ätrans vattensystem ut till havet har punktkällornas bidrag beräknats motsvara ca 3 % av fosforn och ca 7 % av kvävet under år 2010, utan hänsyn tagen till retentionen i vattensystemet. Tabell 6. Transporter, arealförluster samt utsläpp av kväve från punktkällor för olika delavrinningsområden vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. % av transport vid provpunkt utgör rapporterad utsläppsmängd från respektive reningsverk i relation till beräknade ämnestransporter vid respektive provpunkt inom recipientkontrollen. Någon reduktion av ämnesmängd har ej medräknats på sträckan mellan reningsverken och provpunkten Lokal Delavrinnings- Avr. Tran- Areal- Punktkälla Kväveutsläpp Nr område omr. sport 2010 förlust 2010 2010 % av transport areal N N vid km 2 ton/år kg/ha/år ton/år provpunkt 2 Ätran nedströms Böne 97 49 5,1 Hössna ARV 0,20 0,4 4 Ätran uppströms Åsarp 257 111 4,3 6 Ätran vid Vist Kyrka 355 233 6,6 N Åsarp ARV 1,6 0,7 Trädet ARV 0,72 0,3 Timmele ARV 7,3 3 11 Ätran vid Forsa 645 192 3,0 Ulricehamns ARV 29 15 Marbäck ARV 0,99 0,5 Hulu ARV 0,53 0,3 Länghem ARV 1,5 0,8 13a Ätran uppströms Svenljunga 974 339 3,5 Dannike ARV 0,88 0,3 Aplared ARV 1,5 0,5 Hillared ARV 0,89 0,3 Sexdrega ARV 1,1 0,3 15 Ätran vid Axelfors 1017 378 3,7 Svenljunga ARV 11 3 Elmo Leather 3,3 0,9 A11 Sämån 43 21 4,9 Gällstad ARV 4,0 19 A4 Assman 657 226 3,4 Dalstorp ARV 3,1 1 Nittorp ARV 0,35 0,2 Åstafors ARV - - Tranemo ARV 18 8 B5 Lillån 523 143 2,7 Sjötofta ARV 0,68 0,5 Håcksvik ARV - - Fegen ARV 0,45 0,3 18a Ätran vid Skåpanäs 2300 816 3,5 Axelfors ARV - - Ö Frölunda ARV 0,35 0,04 Mårdaklev ARV 0,29 0,04 20 Ätran vid Ätrafors 2600 951 3,7 Ätran ARV 1,1 0,1 Gällared ARV 0,26 0,03 D16 Högvadsån Sumpafallen 384 176 4,6 Överkida ARV 0,78 0,4 Mjöbäck ARV 0,92 0,5 Älvsered ARV 0,95 0,5 Lia ARV 0,24 0,1 Fagered ARV 0,10 0,06 Ullared ARV 8,8 5 Källsjö ARV 0,56 0,3 D4 Högvadsån utloppet 477 276 5,8 Köinge ARV 1,1 0,4 Okomme ARV 0,36 0,1 V2 Vinån 62 133 21 24 Ätran vid Falkenberg 3342 1623 4,9 Vessigebro 3,7 0,2 TOT 106 7 26

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Transporten av fosfor har varierat mycket under perioden 1978-2010 (Figur 16). Skillnaderna mellan transporterna olika år följer i stort variationerna i vattenföringen (Figur 15). För hela perioden 1978-2010 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av fosfor från Ätran till havet. Inte heller i relation till vattenföringen för samma period syns någon tendens till minskning eller ökning av fosfortransporten. Även beräknade flödesviktade årsmedelhalter för fosfor (Figur 19) under perioden 1978-2010 visar stora variationer och ingen signifikant trend till sjunkande eller stigande fosforhalter vid Ätrans mynning kan styrkas. För hela perioden 1978-2010 syns ingen signifikant trend till varken minskande eller ökande transporter av kväve från Ätran till havet (Figur 17). Tendensen är dock att kvävetransporten inte ökat i samma omfattning som vattenföringen under samma period, vilket tyder på att halterna har minskat. De flödesviktade årsmedelhalterna av kväve (Figur 20) visar också på signifikant minskande kvävehalter vid Ätrans mynning, särskilt sedan mitten av 1990-talet. Minskningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca 5 µg N/l per år räknat från slutet av 1970- talet. Transporten av organiskt kol (Figur 18) har ökat signifikant särskilt sedan mitten av 1990-talet. Transporten de två senaste åren var dock lägre än toppnoteringarna 2006-2008. Även flödesviktade halter visar en mycket tydlig ökning (Figur 21) där de fem senaste åren har haft de högsta halterna. Ökningen har i genomsnitt varit i storleksordningen ca 0,2 mg TOC/l per år eller ca 400 ton TOC/år räknat från slutet av 1980-talet. För Ätrans avriningsområde i sin helhet, beräknat vid Falkenberg, var arealförlusten för fosfor 0,10 kg/ha,år (måttligt hög förlust) medan arealförlusten för kväve var 4,9 kg/ha,år (hög förlust) (se Tabell 5 och Tabell 6). 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Vattenföring (m 3 /s) 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 15. Årsmedelvattenföring i Ätran vid Falkenberg under perioden 1978-2010 (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 27

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion 70 Fosfortransport (ton/år) 60 50 40 30 20 10 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 16. Årstransporter av totalfosfor i Ätran vid Falkenberg under perioden 1978-2010 (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. Kvävetransport (ton/år) 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 17. Årstransporter av totalkväve i Ätran vid Falkenberg under perioden 1978-2010 (hela stapellängden). Svarta staplar anger transporter av nitrat+nitritkväve. Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden för totalkvävetransporten. 35000 Transport av organiskt kol (TOC) (ton/år) 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 18. Årstransporter av organiskt material (TOC) i Ätran vid Falkenberg under perioden 1987-2010 (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 28

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Flödesviktad fosforhalt (µg/l) 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 19. Flödesviktade årsmedelhalter av fosfor i Ätran vid Falkenberg under perioden 1978-2010 (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 1400 Flödesviktad kvävehalt (µg/l) 1200 1000 800 600 400 200 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 20. Flödesviktade årsmedelhalter av totalkväve i Ätran vid Falkenberg under perioden 1978-2010 (hela stapellängden). Svarta staplar anger flödesviktade halter av nitrat+nitritkväve. Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden för totalkvävetransporten. 14 Flödesviktad halt av organiskt kol (TOC) (mg/l) 12 10 8 6 4 2 0 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 Figur 21. Flödesviktade årsmedelhalter av organiskt kol (TOC) i Ätran vid Falkenberg under perioden 1987-2010 (staplar). Linjen motsvarar glidande treårsmedelvärden. 29

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Bottenfauna I kontrollprogrammet för Ätran år 2010 ingår undersökningar bottenfaunan vid fem provplatser i rinnande vatten (5g Ätran vid Nybygget, 6 Ätran vid Vist kyrka, 15 Ätran vid Axelfors, 24 Ätran vid Tullbron och D16 Högvadsån vid Sumpafallen) samt i två provplatser i en sjö (Åsunden). P.g.a. för höga vattenflöden under hösten provtogs vissa provplatser på våren 2011. Resultaten från undersökningarna av bottenfauna redovisas i detalj i Bilaga 8. Rinnande vatten Samtliga lokaler i rinnande vatten bedömdes som nära det neutrala med avseende på surhet, samt ha en god eller hög status med avseende på eutrofiering. Bedömningarna har varit likartade under 2000-talet, och de senaste årens statusklassningar var jämförbara med tidigare års påverkansbedömningar. Vid lokal 6, Vist kyrka, har antalet arter minskat betydligt jämfört med tidigare år. Troligtvis beror detta på svåra provtagningsförhållanden med hög vattennivå. Bottenfaunan på lokal 15, Axelfors, indikerade en störning från annat än surhet eller eutrofiering. Värdena på både artantal och individtätheter har vid flera undersökningstillfällen under 2000-talet varit förhållandevis låga på denna lokal, i förhållande till vattendragets storlek, lokalkvalitet och provtagningsförhållanden. Årets resultat är dock det bästa sedan 2004 och statusen med avseende på annan påverkan har ändrats från måttlig till god. Vid undersökningarna av bottenfaunan påträffades flera ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Setodes punctatus känd från endast lokal 24, Tullbron, i hela Skandinavien, påträffades åter vid årets undersökning. Även den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri påträffades vid denna lokal samt lokal D16 i Högvadsån. Vid dessa två lokaler samt lokal 5g i Ätran påträffades även flera andra ovanliga arter. Artantalet och diversiteten var dessutom höga varför lokalerna bedömdes ha mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Sjö Resultaten från sjön Åsunden visade på måttligt näringsrika på gränsen till näringsfattiga förhållanden. Sjön ligger i nära anslutning till tätorten Ulricehamn och tillförsel av näringsämnen skapar sannolikt periodvis ansträngda syreförhållanden i sjöns djuphålor. Bottenfaunan bedömdes inte vara påverkad av näringsämnen/organisk belastning, det vill säga bedömdes ha hög status med avseende på eutrofiering i såväl profundalytan som sublitoralytan. Bedömningen var dock ett gränsfall till god status. Jämfört med tidigare års undersökningar har förhållandena i Åsunden varit relativt stabila vad gäller artantal och indexvärden. 30

ÄTRAN 2010 Resultat och diskussion Plankton Planktonundersökningen i augusti år 2010 i Åsunden visade på måttligt näringsrika förhållanden. Åsunden klassas som skogssjö som om den vore helt opåverkad av mänsklig verksamhet skulle vara näringsfattig eller mycket näringsfattig. Åsunden bedömdes därför som tydligt påverkad av näringsämnen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder hade Åsunden en måttligt stor biomassa av växtplankton. Artsammansättningen och det uträknade trofiindexet (Hörnström 1979) visade på måttlig näringsrikedom. Växtplanktonbiomassan dominerades i år av kiselalgen Tabellaria flocculosa var. asterionelloides. Pansarflagellaten Ceratium hirundinella som dominerade biomassan förra året fanns även i stor mängd vid årets undersökning (Figur 22). Enligt Naturvårdverkets bedömningsgrunder (2007) får Åsunden god status (treårsmedel). Men mängden eutrofiindikatorer är stor och TPI är högt. I Medins expertbedömning klassades därför sjön till måttlig status. Biomassan av blågrönalger brukar inte utgöra någon större andel av den totala biomassan. Risken för långvariga algblomningar av toxiska alger bedömdes ändå som tydlig i Åsunden. Det förekommer flera potentiellt toxiska släkten av blågrönalger som under gynnsamma förhållanden skulle kunna massutvecklas. I år påträffades tre sådana släkten. Biomassan av planktiska alger har de flesta år varierat kring 1 och 2 mg/l. Vissa år sticker dock ut (Figur 23). 2004 blommade kiselalgen Tabellaria flocculosa var. asterionelloides vilket förklara den höga biomassan det året. Vid undersökningarna för år 1999, 2007 och 2010 var det också kiselalger som dominerade biomassan. I måttligt näringsrika och näringsrika sjöar kan väderstyrda mellanårsvariationen få stor effekt på de planktiska algerna vilket kan orsaka stor variation i t.ex. biomassa. Biomasa mg/l 8 Trof iindex 100 7 6 75 5 4 50 3 2 25 Figur 22. Kiselalgen Tabellaria flocculosa var. asterionelloides (nere t.h.) dominerade biomassan i Åsunden i augusti 2010. Även pansarflagellaten Ceratium hirundinella (nere t.v.) förekom rikligt. Foto: Medins Biologi AB. 1 0 9094979900020304050607080910 Figur 23. Biomassa av planktiska alger och trofiskt index (Hörnström 1979) från undersökningar gjorda sedan 1990-2010 på provpunkt 9 Åsunden, Undersökningen 1990 var kvalitativ, så biomassan var inte beräknad. 0 31

ÄTRAN 2010 Referenser REFERENSER ALCONTROL AB 2000, -01, -02, -03, -04, -05, -06, -07, -08, -09, -10. Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran 1999, 2000, -01, -02, -03, -04, -05, -06, -07, -08, -09. ANDERSSON, U., HENRIKSSON, L. 1988. Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran under 50 år. BERGSTRÖM, S-E., HENRIKSSON L., Marks kommun, 1990, -91, -92, -93, -94. Ätrans Vattenvårdsförbund, Recipientkontrollen i Ätran 1989, -90,-91, -92, -93, -94. HÖRNSTRÖM, E. 1979. Trofigradering av sjöar genom kvalitativ fytoplanktonanalys. SNV PM 1221. HÖRNSTRÖM, E. 1981. Trophic characterization of lakes by means of qualitative phytoplankton analysis. Limnologica 13: 249-261. KM LAB AB (nuvarande ALcontrol AB), 1995, -96, -97, -98, -99. Ätrans Vattenvårdsförbund, Ätran 1994, -95, -96, -97, -98. MEDIN, M. m.fl. 2009. Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Mölnlycke. MONTEITH DT. STODDARD JL, EVANS CD ET AL. 2007. Dissolved organic carbon trends result from changes in atmospheric deposition chemistry. Nature, 450, 537 540. NATURVÅRDSVERKET (1996). Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna. Utgåva 1996-06-26. Arbetsmaterial. NATURVÅRDSVERKET 1990. Allmänna råd 90:4, Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET 1996: Växtnäring en beräkningsmodell. Rapport 4990. NATURVÅRDSVERKET 2004. Handboken för miljöövervakning, Undersökningstyp växtplankton i sjöar. Version 1.2: 2004-02-06. NATURVÅRDSVERKET 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december 2007. Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. NATURVÅRDSVERKET Rapport 3108 1986. Recipientkontroll vatten. Del I. Undersökningsmetoder för specialprogram. NATURVÅRDSVERKET 2008a. Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Rapport 5799. NATURVÅRDSVERKET 2008b. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten. NOLBRANT, P., Marks kommun, 1995. Ätrans Vattenvårdsförbund, Näringstillförseln till Ätran 1991-1993. SCB. 2008. Statistiska meddelanden. Statistik för avrinningsområden 2005. MI 11 SM 0701. SMHI. 1994. Svenskt vattenarkiv. Avrinningsområden i Sverige. Del 3. Vattendrag till Egentliga Östersjön och Öresund. SNV 1989. Naturinventering av sjöar och vattendrag, Handbok. Statens Naturvårdsverk. Solna. SVENSK STANDARD SS-EN 15204:2006. Vattenundersökningar Vägledning för bestämning av förekomst och sammansättning av fytoplankton genom inverterad mikroskopi (Utermöhl teknik). UTERMÖHL, H. 1958. Zur Vervollkommung der quantitativen Phytoplankton-Methodik. Mitteilungen Int. Ver. Limnol. 9: 1-38. WIEDERHOLM, T. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport 4913. WIEDERHOLM, T. (Ed.) 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport 4921. 32

ÄTRAN 2010 Bilaga 1 BILAGA 1 Analysparametrarnas innebörd Vattenkemi, metaller i vatten och vattenmossa 33

ÄTRAN 2010 Bilaga 1 I denna rapport tillämpas bl.a. Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913 Sjöar och vattendrag). Nedanstående klassgränser har hämtats från rapporten. Vissa tillägg och avvikelser från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder har gjorts (skrivelse angående bedömningsgrunder, KM Lab 2000-02-14). Skillnaderna kommenteras i efterföljande text. Ramdirektivet för vatten, som nu har införlivats i svensk lagstiftning, har målet att i princip alla vatten bl.a. ska uppnå god ekologisk status. För att bedöma miljökvaliteten i vattenförekomster ska vattenmyndigheten utgå från bedömningsskalor för s.k. kvalitetsfaktorer. Dessa skalor är uppdelade i fem statusklasser: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Bedömningar av näringsstatus har gjorts för totalfosfor samt klorofyll och siktdjup enligt Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (bilaga A till Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Referensvärden för fosfor har korrigerats för Vinån vars avrinningsområde till stor del består av jordbruksmark. Vattentemperatur ( C) mäts alltid i fält. Den påverkar bl.a. den biologiska omsättningshastigheten och syrets löslighet i vatten. Eftersom densitetsskillnaden per grad ökar med ökad temperatur kan ett språngskikt bildas i sjöar under sommaren. Detta innebär att vattenmassan delas i två vattenvolymer som kan få helt olika fysikaliska och kemiska egenskaper. Förekomst av temperatursprångskikt försvårar ämnesutbytet mellan yt- och bottenvatten, vilket medför att syrebrist kan uppstå i bottenvattnet där syreförbrukande processer dominerar. Under vintern medför isläggningen att syresättningen av vattnet i stort sett upphör. Under senvintern kan därför också syrebrist uppstå i bottenvattnet. Vattnets surhetsgrad anges som ph-värde. Skalan för ph är logaritmisk vilket innebär att ph 6 är tio gånger surare och ph 5 är 100 gånger surare än ph 7. Normala ph-värden i sjöar och vattendrag är oftast 6-8; regnvatten har ett ph på 4,0 till 4,5. Låga värden uppmäts som regel i sjöar och vattendrag i samband med hög vattenföring under snösmältning. Höga ph-värden kan under sommaren uppträda vid kraftig algtillväxt som en konsekvens av koldioxidupptaget vid fotosyntesen. Vid phvärden under ca 6,0 uppstår biologiska störningar som nedsatt fortplantningsförmåga hos vissa fiskarter, utslagning av känsliga bottenfaunaarter mm. Vid värden under ca 5,0 sker drastiska förändringar och utarmning av organismsamhällen. Låga phvärden ökar dessutom många metallers löslighet och därmed giftighet i vattnet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på ph indelas enligt följande effektrelaterade skala med tillägg: Alkalinitet (mekv/l) är ett mått på vattnets innehåll av syraneutraliserande ämnen, vilka främst utgörs av karbonat och vätekarbonat. Alkaliniteten >0,2 Mycket god buffertkapacitet ger information om vattnets buffrande kapacitet, 0,1-0,2 God buffertkapacitet d.v.s. förmågan att motstå försurning. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökva- 0,05-0,10 Svag buffertkapacitet 0,02-0,05 Mycket svag buffertkapacitet litet (Rapport 4913) kan vattnet med avseende på <0,02 Ingen eller obetydlig alkalinitet (mekv/l) indelas enligt följande effektrelaterade buffertkapacitet skala: Konduktivitet (ledningsförmåga ms/m), mätt vid 25 C, är ett mått på den totala halten lösta salter i vattnet. De ämnen som vanligen bidrar mest till konduktiviteten i sötvatten är kalcium, magnesium, natrium, kalium, klorid, sulfat och vätekarbonat. Konduktiviteten ger information om mark- och berggrundsförhållanden i tillrinningsområdet. Den kan i en del fall också användas som indikation på utsläpp. Utsläppsvatten från reningsverk har ofta höga salthalter. Vatten med hög salthalt är tyngre (har högre densitet) än saltfattigt vatten. Om inte vattnet omblandas kommer därför det saltrika vattnet att inlagras på botten av sjöar och vattendrag. 34 >6,8 Nära neutralt 6,5-6,8 Svagt surt 6,2-6,5 Måttligt surt 5,6-6,2 Surt <5,6 Mycket surt Tillägg ALcontrol 8 9 Högt ph >9 Mycket högt ph

ÄTRAN 2010 Bilaga 1 Vattenfärg kan mätas på olika sätt. Inom ramen för detta undersökningsprogram analyseras absorbans vid 420 nm (abs/5cm) på filtrerat vatten. I rinnande vatten är det främst humus som är styrande för färgvärdet, men vid grundvattenutflöde kan även järn- och manganhalterna ha betydelse. Absorbans vid 420 nm är bl.a. viktig för beräkning av referensvärden för fosfor vid statusklassning av näringsämnen i sjöar och vattendrag. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på absorbans (abs/5 cm) göras enligt: Turbiditeten (FNU) är ett mått på vattnets innehåll av partiklar och påverkar ljusförhållandet. Partiklarna kan bestå av lermaterial och organiskt material (humusflockar, plankton). Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på turbiditet (FNU) göras enligt: <0,02 Ej/obetydligt färgat vatten 0,02-0,05 Svagt färgat vatten 0,05-0,12 Måttligt färgat vatten 0,12-0,2 Betydligt färgat vatten >0,2 Starkt färgat vatten < 0,5 Ej/obetydligt grumligt vatten 0,5-1,0 Svagt grumligt vatten 1,0-2,5 Måttligt grumligt vatten 2,5-7,0 Betydligt grumligt vatten >7,0 Starkt grumligt vatten TOC (totalt organiskt kol mg/l) ger information om halten av organiskt material. Ett högt värde innebär en syretäring varvid vattnets syrehalt förbrukas. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på TOC (mg/l) göras enligt: <4 Mycket låg halt 4-8 Låg halt 8-12 Måttligt hög halt 12-16 Hög halt >16 Mycket hög halt Syrehalten (mg/l) anger mängden syre som är löst i vattnet. Vattnets förmåga att lösa syre minskar med ökad temperatur. Syre tillförs vattnet främst genom omrörning (vindpåverkan, forsar) samt genom växternas fotosyntes. Syre förbrukas vid nedbrytning av organiskt material. Syrebrist kan uppstå i bottenvattnet i sjöar med hög humushalt eller efter kraftig algblomning, störst risk föreligger under sensommaren och i slutet av vintern (särskilt vid förekomst av skiktning - se avsnittet om temperatur). Om djupområdet i en sjö är litet kan syrebrist uppträda även vid låg eller måttlig belastning av organiskt material (humus, plankton). I långsamrinnande vattendrag kan syrebrist uppstå sommartid vid hög belastning av organiskt material och ammonium. Lägre syrehalter än 4 till 5 mg/l kan ge skador på syrekrävande vattenorganismer. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på syrehalt (mg/l, lägsta värde under året) göras enligt: Syremättnad (%) är den andel som den uppmätta syrehalten utgör av den teoretiskt möjliga halten vid >7 Syrerikt tillstånd 5-7 Måttligt syrerikt tillstånd 3-5 Svagt syretillstånd 1-3 Syrefattigt tillstånd <1 Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd aktuell temperatur. Vid 0 C kan sötvatten t.ex. hålla en halt av 14 mg/l, men vid 20 C endast 9 mg/l. Mättnadsgraden kan vid kraftig algtillväxt betydligt överskrida 100 %. 35

ÄTRAN 2010 Bilaga 1 Totalfosfor (µg/l) anger den totala mängden fosfor som finns i vattnet. Fosfor föreligger i vatten antingen organiskt bundet eller som fosfat. Fosfor är i allmänhet det tillväxtbegränsande näringsämnet i sötvatten och alltför stor tillförsel kan medföra att vattendrag växer igen och syrebrist uppstår. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalfosforhalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l). Skalan är kopplad till olika produktionsnivåer, från näringsfattiga till näringsrika vatten: Totalkväve (µg/l) anger det totala kväveinnehållet i ett vatten och kan föreligga dels som organiskt bundet och dels som lösta salter. De senare utgörs av nitrat, nitrit och ammonium. Kväve är ett viktigt näringsämne för levande organismer. Kväve tillförs sjöar och vattendrag genom nedfall av luftföroreningar, genom läckage från jord- och skogsbruksmarker samt genom utsläpp av avloppsvatten. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på totalkvävehalten göras enligt sjöar maj-oktober (µg/l): Nitratkväve, NO 3 -N (µg/l) är en viktig närsaltkomponent som direkt kan tas upp av växtplankton och högre växter. <12,5 Låga halter 12,5-25 Måttligt höga halter 25-50 Höga halter 50-100 Mycket höga halter >100 Extremt höga halter <300 Låga halter 300-625 Måttligt höga halter 625-1250 Höga halter 1250-5000 Mycket höga halter >5000 Extremt höga halter Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve i rinnande vatten, d.v.s. årstransporten dividerad med avrinningsområdets areal, beskriver tillförseln av fosfor och kväve från avrinningsområden till sjöar och hav. Den utgör också ett indirekt mått på produktionsförutsättningarna för vattendragens växt- och djursamhällen. Förlusterna av fosfor och kväve inkluderar tillförsel från alla källor uppströms mätpunkten. Den arealspecifika förlusten används för bedömning av förluster från olika marktyper i relation till normala förluster vid olika markanvändning. Eventuella punktkällors bidrag till arealförlusterna måste därför beaktas. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913) kan tillståndet med avseende på arealspecifik förlust av kväve och fosfor (kg/ha,år) bedömas enligt nedanstående klassindelningar: < 1,0 Mycket låga kväveförluster Fjällhed och fattiga skogsmarker 1,0 2,0 Låga kväveförluster Icke kvävemättad skogsmark i norra och södra Sverige 2,0 4,0 Måttligt höga kväveförluster Opåverkad myrmark, påverkad skogsmark (t.ex. hyggesläckage), ogödslad vall 4,0 16 Höga kväveförluster Åker i slättbygd 16 32 Mycket höga kväveförluster Odlade sandjordar, ofta i kombination med djurhållning > 32 Extremt höga kväveförluster 36

ÄTRAN 2010 Bilaga 1 < 0,04 Mycket låga fosforförluster Opåverkad skogsmark 0,04 0,08 Låga fosforförluster Vanlig skogsmark 0,08 0,16 Måttligt höga fosforförluster Hyggen, myr- och torvmark, mindre erosionsbenägen åkermark, ofta med vallodling 0,16 0,32 Höga fosforförluster Åker i öppet bruk 0,32 0,64 Mycket höga fosforförluster Erosionsbenägen åkermark > 0,64 Extremt höga fosforförluster Siktdjup (m) ger information om vattnets färg och grumlighet och mäts genom att man sänker ner en vit skiva i vattnet och i vattenkikare noterar djupet när den inte längre kan urskiljas. Därefter drar man upp den till man åter kan se den och noterar djupet. Medelvärdet av dessa djup utgör siktdjupet. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på siktdjup (meter; maj-oktober) göras enligt: Klorofyll a (µg/l) är ett av nyckelämnena i växternas fotosyntes. Halten klorofyll kan därför användas som mått på mängden alger i vattnet. Algernas klorofyllinnehåll är dock olika för olika arter och olika tillväxtfaser. Klorofyllhalten är i regel högre ju näringsrikare en sjö är. Enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Rapport 4913) kan en klassindelning med avseende på klorofyllhalt (µg/l) göras för maj-oktober enligt: >8 Mycket stort siktdjup 5-8 Stort siktdjup 2,5-5 Måttligt siktdjup 1-2,5 Litet siktdjup <1 Mycket litet siktdjup <2 Mycket låga halter 2-5 Låga halter 5-12 Måttligt höga halter 12-25 Höga halter >25 Mycket höga halter och för augusti enligt: <2,5 Mycket låga halter 2,5-10 Låga halter Dessa klasser motsvarar intervallen i fosforskalan. 10-20 Måttligt höga halter 20-40 Höga halter Klorofyllhalten har i Naturvårdsverkets bedömningsgrunder >40 Mycket höga halter antagits utgöra 0,5 % av planktonvolymen. För att få en enhetlig benämning av klasserna för klorofyll och totalvolym alger har gränserna justerats nedåt. Mycket låga halter ovan motsvarar Naturvårdsverkets bedömningsgrunders låga halter o.s.v. Mycket höga halter motsvarar extremt höga halter i bedömningsgrunderna. Metaller med en densitet som är större än 5 gram per kubikcentimeter betecknas som tungmetaller. Exempel på tungmetaller är bly, krom, kadmium, koppar, arsenik, zink, nickel och kvicksilver. I dagligt tal kallas dessa tungmetaller också för skadliga tungmetaller till skillnad från exempelvis järn, som per definition också är en tungmetall. Tungmetaller är grundämnen, som finns naturligt i miljön i förhållandevis låga halter. Till skillnad från flertalet naturligt förekommande ämnen tycks vissa tungmetaller - främst bly, kadmium och kvicksilver inte ha någon biologisk funktion i levande organismer. I stället orsakar dessa metaller redan i små mängder skador då de tillförs både djur och växter. En del tungmetaller, t.ex. zink, krom och koppar är nödvändiga och ingår i enzymer, proteiner, vitaminer och andra livsviktiga byggstenar, men tillförseln till organismen får inte bli för stor. 37

ÄTRAN 2010 Bilaga 1 Tungmetallerna är oförstörbara, bryts inte ner eller utsöndras mycket långsamt. De är således exempel på stabila ämnen, som blir miljögifter för att de dyker upp i alltför stora mängder i fel sammanhang. Tungmetallernas giftverkan beror till stor del på att de binds hårt till organiska ämnen/strukturer i levande celler, vilket dels försvårar utsöndring (ger ackumulering) och dels bidrar till att olika cellfunktioner störs (gifteffekt). Metallerna förekommer i olika kemiska former och är därigenom olika biotillgängliga för levande organismer. Metallerna kan vara lösta i vattnet i jonform, eller förekomma som oorganiska och organiska komplex. De binds även till partiklar och följer dessa. Också tungmetallernas egen rörlighet i miljön skiftar beroende på deras fysikaliska och kemiska egenskaper. Kadmium, arsenik, nickel och zink transporteras och sprids mycket lätt, medan kvicksilver, bly, krom och koppar behöver speciella förhållanden för att kunna frigöras och vandra. Enligt Naturvårdsverket (1999) kan metallhalter indelas i tillståndsklasser enligt: TILLSTÅND, metaller i ytvatten (µg/l) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,4 0,4-5 5-15 15-75 >75 Bly <0,2 0,2-1 1-3 3-15 >15 Kadmium <0,01 0,01-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 Koppar <0,5 0,5-3 3-9 9-45 >45 Krom <0,3 0,3-5 5-15 15-75 >75 Nickel <0,7 0,7-15 15-45 45-225 >225 Zink <5 5-20 20-60 60-300 >300 TILLSTÅND, metaller i vattenmossa (mg/kg TS) Mycket Låga Måttligt Höga Mycket låga halter höga halter höga halter halter halter Arsenik <0,5 0,5-3 3-8 8-40 >40 Bly <3 3-10 10-30 30-150 >150 Kadmium <0,3 0,3-1,0 1,0-2,5 2,5-15 >15 Koppar <7 7-15 15-50 50-250 >250 Krom <1,5 1,5-3,5 3,5-10 10-50 >50 Nickel <4 4-10 10-30 30-150 >150 Zink <60 60-160 160-500 500-2500 >2500 Kvicksilver <0,04 0,04-0,1 0,1-0,3 0,3-1,5 >1,5 38

ÄTRAN 2010 Bilaga 2 BILAGA 2 Föroreningsbelastande verksamheter 39

ÄTRAN 2010 Bilaga 2 Tabell 7. Föroreningsbelastande verksamheter och inrapporterade utsläppsmängder år 2010 inom Ätrans avrinningsområde Kommun/Ort Verksamhet Recipient Provpunkt X Y Kväve Fosfor nedströms ton/år Falköping N Åsarp Avloppsreningsverk Ätran 6 (5f,5g) 6435714 1366734 1,6 0,037 Ulricehamn Hössna Avloppsreningsverk Ätran 2 6412980 1365254 0,20 0,0001 Trädet Avloppsreningsverk Ätran 6 (5f,5g) 6430786 1365700 0,72 0,006 Timmele Avloppsreningsverk Ätran 6 (5f,5g) 6416257 1358970 7,3 0,040 Ulricehamn Avloppsreningsverk Åsunden 11 6409560 1357320 29 0,25 Marbäck Avloppsreningsverk Åsunden 7b 6404030 1357643 0,99 0,007 Gällstad Avloppsreningsverk Sämån A11 6395450 1357117 4,0 0,030 Hulu Avloppsreningsverk Y Åsunden 11 6399794 1350239 0,53 0,002 Borås Dannike Avloppsreningsverk Rammsjön 13a 6399000 1346400 0,88 0,004 Aplared Avloppsreningsverk Såken 13a 6395000 1337000 1,5 0,008 Svenljunga Hillared Avloppsreningsverk Ätran 13a 6392300 1341800 0,89 0,014 Sexdrega Avloppsreningsverk Ätran 13a 6386500 1339800 1,1 0,004 Svenljunga Avloppsreningsverk Ätran 15 (14) 6376700 1338500 11 0,060 Axelfors Avloppsreningsverk Ätran 16 6371000 1337500 0,001 Ö Frölunda Avloppsreningsverk Ätran 18a (17a) 6360500 1333000 0,35 0,001 Mårdaklev Avloppsreningsverk Ätran 18a 6350000 1329500 0,29 0,001 Håcksvik Avloppsreningsverk Stångån B5 6357000 1339500 0,003 Överlida Avloppsreningsverk St Hallången D16 6361200 1324800 0,78 0,009 Mjöbäck Avloppsreningsverk Högvadsån D16 6358000 1323500 0,92 0,005 Åstafors Avloppsreningsverk Assman A4 6374040 1343703 0,002 Elmo Leather Läderindustri/Garveri Ätran 15 (14) 6376700 1338500 3,3 0,050 Tranemo Tranemo Avloppsreningsverk Assman A4 6375398 1352320 18 0,17 Länghem Avloppsreningsverk Torpasjön 11 6388542 1346069 1,5 0,012 Sjötofta Avloppsreningsverk Kalvån B5 6360685 1348165 0,68 0,002 Dalstorp Avloppsreningsverk Jälmån A2 6388331 1363060 3,1 0,012 Nittorp Avloppsreningsverk Jälmån A2 6382154 1360949 0,35 0,001 Månstad Avloppsreningsverk Månstadsån A15 6389361 1353238 Sjötfta tråddr. Metallindustri Lillån B5 (B11) Ardagh Förpackningsglasindustri Månstadsån A15 6382262 1353218 Falkenberg Vessigebro Avloppsreningsverk Ätran 24 6321000 1308500 3,7 0,021 Okome Avloppsreningsverk Högvadsån D4 6329500 1311000 0,36 0,003 Köinge Avloppsreningsverk Högvadsån D4 6331000 1308200 1,1 0,033 Ullared Avloppsreningsverk Högvadsån D16 6338200 1313000 8,8 0,20 Lia Avloppsreningsverk Högvadsån D16 6345000 1319000 0,24 0,008 Källsjö Avloppsreningsverk Hjärtaredsån D16 6347000 1309200 0,56 0,010 Fagered Avloppsreningsverk Fageredsån D16 6345500 1315600 0,10 0,007 Älvsered Avloppsreningsverk Högvadsån D16 6349800 1322900 0,95 0,028 Gällared Avloppsreningsverk Ätran 20 6333600 1319500 0,26 0,018 Ätran Avloppsreningsverk Ätran 20 6336000 1326800 1,1 0,071 Fegen Avloppsreningsverk Fegen B5 6334500 1332100 0,45 0,005 Summa 106 1,1 40

ÄTRAN 2010 Bilaga 2 jsd ksjdfaskdjfa sdkfjasdlkfjadsbnflakjsdfalksdjfnasdkjf ldjkfaldkjfanldkjf lkjdfalkjdfalkdjf sldkjfasdlkjfbnasldkjf lskjdfalskdjfbalsdkjf kjdgfadskjfgadskjfj Kommun/Ort Zn Cu Cr Ni Pb kg/år Cd Hg As Sb Övriga kända utsläpp Anmärkningar Falköping N Åsarp metaller saknas, BOD=0,26 ton/år COD=3,6 ton/år Ulricehamn Hössna Trädet Timmele Ulricehamn Marbäck Gällstad Hulu Borås Dannike Aplared Svenljunga Hillared Sexdrega Svenljunga Axelfors Ö Frölunda Mårdaklev Håcksvik Överlida Mjöbäck Åstafors Efter biodammar Utsläpp via biodamm* Bräddning ingår i provtagningen Bräddning ingår i provtagningen Inget krav på kväveanalyser Inget krav på kväveanalyser Inget krav på kväveanalyser Elmo Leather 7,6 Tranemo Tranemo Länghem Sjötofta Dalstorp Nittorp Månstad Sjötfta tråddr. Ardagh Verket nedlagt april-09, pumpas till Tranemo Verksamheten har avslutats Oljeindex, opolära alif. kolväten, susp, TOC, ph Falkenberg Vessigebro Okome Köinge Ullared Lia Källsjö Fagered Älvsered Gällared Ätran Fegen 7,6 * Provt. Före biodamm 41

42 ÄTRAN 2010 Bilaga 2

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 BILAGA 3 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Samordnad recipientkontroll Metodik Analysresultat 43

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: BIN SR 11 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metoder Turbiditet (grumlighet) SS EN ISO 7027 utg 3 ph SS 028122-2 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2 utg 1 Syrgashalt SS-EN 25 814 (fältmätning) Färg 405 nm SS-EN ISO 7887 del 4, mod Absorbans 420 nm filtrerat SS-EN ISO 7887 del 3, mod TOC SS-EN 1484 Konduktivitet SS-EN 27 888-1 Totalfosfor SS-EN ISO 15681-2:2005 Totalkväve SS-EN ISO 11905-1 mod Nitrat+nitritkväve SS-EN ISO 13395 mod Klorofyll a SS 028146-1 mod Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007 och Naturvårdsverket 1999). Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta, linjära trender. I Ätrans recipientkontroll har analys av vattnets färg genom åren utförts enligt metod Färg visuell (SS-EN ISO 7887 del 4; mg Pt/l), vilken är en helt manuell visuell metod. Den färgmetod som ingår för beräkning av referensvärde för fosfor enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) är Absorbans 420 nm filtrerat (SS-EN ISO 7887 del 3; abs/5 cm). Vid undersökningarna i Ätran år 2009 gjordes parallella mätningar av dessa båda metoder vid samtliga provtagningslokaler för att vid fortsatta undersökningar helt kunna övergå till absorbansmetoden. Dessutom har en tredje färgmetod Färg vid 405 nm använts parallellt med övriga metoder. Denna metod är en modifiering av SS-EN ISO 7887 del 4 1 och ger resultaten i enheten mg Pt/l. Utifrån resultaten från de parallella analyserna beräknades ett förhållande mellan Färg visuell och Absorbans 420 nm filtrerat (Färg visuell/absorbans 420 nm filtrerat). Under år 2010 upptäcktes en avvikelse från standard vid absorbansmätningen under perioden 2009-09-08 till 2010-09-08. Avvikelsen innebar att en 4 cm kyvett använts i stället för en 5 cm kyvett som metoden föreskriver. Detta är ett systematiskt fel och det finns en direkt korrelation mellan absorbansresultatet och kyvettens längd, vilket betyder att alla resultat under denna period räknats om med en faktor 1,25. Linjär regression mellan de båda metoderna under år 2009 har därför också justerats till följande: 1 Denna metod har bytt benämning på analyserande laboratorium mellan 2009 och 2010. I 2009 års rapport anges denna metod som SS-EN ISO 7887 del 3 mod, men är samma som den metod som anges i årets rapport SS-EN ISO 7887 del 4 mod. Diskussionerna med SWEDAC angående metodens slutgiltiga benämning är dock ej avslutad. 44

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Absorbans 420 nm filtrerat (abs/5 cm) = 0,0019 * Färg visuell (mg Pt/l) Denna formel har använts för beräkning av absorbansvärden under perioden 1985-2008 för att möjliggöra framtida bedömningar av förändringar och trender. I efterföljande resultattabeller redovisas mindreänvärden som halva värdet och markeras med fet kursiv stil. Rastrering i efterföljande resultattabeller motsvarar bedömning enligt Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder (1999). Bedömningen av kväve- och fosforhalter har gjorts utifrån klassning för sjöar maj-oktober. Rastrering Parameter Bedömning Halt/Värde Enhet x,x ph Mycket surt < 5,6 x,x Alkalinitet Ingen eller obetydlig buffertkapacitet < 0,02 mekv/l x,x Turbiditet Starkt grumligt vatten > 7 FNU x,x Absorbans Starkt färgat vatten > 0,2 abs/5cm x,x Färg Starkt färgat vatten > 100 mg Pt/l x,x TOC Mycket hög halt > 16 mg/l x,x Syrgashalt Syrefritt eller nästan syrefritt tillstånd < 1 mg/l x,x Tot-N Extremt hög halter > 5000 µg/l x,x Tot-P Extremt hög halter > 100 µg/l x,x Tot-N Mycket hög halt 1250-5000 µg/l x,x Tot-P Mycket hög halt 50-100 µg/l 45

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Ätran. nedströms Böne 2 100217 0,1 7,70 1,5 21,7 50 0,131 8,8 1,6 12,7 87 12 1300 980 2 100412 4,7 7,50 0,81 13,9 70 0,189 10 3,1 13,0 101 9 1000 710 2 100609 13,2 7,90 1,5 19,7 50 0,160 11 3,5 9,2 88 19 1100 680 2 100818 16,1 8,00 1,5 20,8 50 0,144 13 1,8 8,5 86 18 1000 350 2 101014 6,9 7,90 1,4 19,6 60 0,165 12 1,6 10,9 90 11 1000 440 2 101206 0,1 7,60 1,1 16,6 70 0,188 10 1,8 12,4 85 11 1100 610 Max 16,1 8,00 1,5 21,7 70 0,189 13 3,5 13,0 101 19 1300 980 Min 0,1 7,50 0,81 13,9 50 0,131 8,8 1,6 8,5 85 9 1000 350 MEDEL 6,9 7,77 1,3 18,7 58 0,163 11 2,2 11,1 89 13 1083 628 Median 5,8 7,80 1,5 19,7 55 0,163 11 1,8 11,7 87 12 1050 645 Ätran. uppströms Åsarp 4 100113 0,6 14 960 310 4 100217 0,2 7,50 1,2 18,2 70 0,179 13 2,0 12,7 87 17 1000 410 4 100316 0,1 8 1000 410 4 100412 4,7 7,60 0,80 14,4 70 0,193 12 3,2 12,9 100 12 1300 850 4 100518 11,3 17 930 660 4 100609 15,2 7,80 1,1 15,8 40 0,144 11 2,9 8,7 87 17 810 220 4 100706 19,8 10 720 180 4 100818 16,5 8,00 1,8 25,9 80 0,204 16 3,9 8,4 86 23 1000 300 4 100916 12,8 22 870 240 4 101014 7,1 7,80 1,2 17,3 40 0,099 11 1,8 11,0 91 10 630 83 4 101109 1,2 16 740 160 4 101206 0,1 7,50 1,0 16,4 60 0,178 13 2,0 12,2 84 15 980 290 Max 19,8 8,00 1,8 25,9 80 0,204 16 3,9 12,9 100 23 1300 850 Min 0,1 7,50 0,80 14,4 40 0,099 11 1,8 8,4 84 8 630 83 MEDEL 7,5 7,70 1,2 18,0 60 0,166 13 2,6 11,0 89 15 912 343 Median 5,9 7,70 1,2 16,9 65 0,178 13 2,5 11,6 87 16 945 295 Ätran. Vist Kyrka 6 100113 0,7 14 1300 840 6 100217 0,2 7,60 1,9 27,6 45 0,123 10 2,0 12,0 83 12 1400 860 6 100316 0,6 7 1300 800 6 100412 11,0 7,80 1,2 19,1 60 0,188 13 2,4 12,7 115 12 1300 950 6 100518 11,8 16 1100 670 6 100609 15,6 8,10 1,9 27,0 30 0,114 11 2,3 8,5 86 12 1100 650 6 100706 19,4 10 1000 640 6 100818 17,1 7,90 2,0 27,1 80 0,221 17 2,7 7,9 82 27 1300 610 6 100916 12,7 14 1000 580 6 101014 6,7 8,20 1,9 26,6 40 0,108 11 2,0 11,4 93 13 980 440 6 101109 1,5 20 1200 670 6 101206 0,1 7,60 1,6 22,8 50 0,139 12 1,9 12,9 88 10 1200 640 Max 19,4 8,20 2,0 27,6 80 0,221 17 2,7 12,9 115 27 1400 950 Min 0,1 7,60 1,2 19,1 30 0,108 10 1,9 7,9 82 7 980 440 MEDEL 8,1 7,87 1,8 25,0 51 0,149 12 2,2 10,9 91 14 1182 696 Median 8,9 7,85 1,9 26,8 48 0,131 12 2,2 11,7 87 13 1200 660 Ätran. Forsa 11 100217 1,4 7,70 1,2 19,1 30 0,088 9,3 1,3 11,4 81 17 820 390 11 100412 4,7 7,70 0,88 15,5 30 0,068 8,3 1,7 12,4 96 7 720 360 11 100609 16,6 8,00 1,1 18,0 25 0,096 10 4,7 8,9 92 15 700 200 11 100818 19,0 7,90 1,1 17,5 30 0,069 9,7 5,1 8,5 92 16 570 43 11 101014 8,8 8,00 1,1 18,0 25 0,074 9,2 2,0 10,7 92 10 510 89 11 101206 0,3 7,80 1,2 18,8 30 0,084 8,8 1,7 13,3 92 14 750 300 Max 19,0 8,00 1,2 19,1 30 0,096 10 5,1 13,3 96 17 820 390 Min 0,3 7,70 0,88 15,5 25 0,068 8,3 1,3 8,5 81 7 510 43 MEDEL 8,5 7,85 1,1 17,8 28 0,080 9,2 2,8 10,9 91 13 678 230 Median 6,8 7,85 1,1 18,0 30 0,079 9,3 1,9 11,1 92 15 710 250 Ätran. uppströms Svenljunga 13a 100216 0,5 7,70 1,1 18,2 35 0,090 9,4 1,6 12,9 89 10 850 410 13a 100412 5,9 7,50 0,59 11,9 50 0,143 8,7 2,2 12,8 103 10 790 580 13a 100608 16,8 7,90 1,0 17,1 30 0,101 8,6 3,7 8,5 88 16 750 270 13a 100819 18,4 7,50 0,65 12,3 80 0,210 13 3,8 30 680 140 13a 101013 7,8 7,60 0,85 15,1 50 0,138 11 2,3 10,8 91 11 620 170 13a 101214 0,1 7,70 0,93 16,1 40 0,113 9,1 1,6 14,1 97 7 810 330 Max 18,4 7,90 1,1 18,2 80 0,210 13 3,8 14,1 103 30 850 580 Min 0,1 7,50 0,59 11,9 30 0,090 8,6 1,6 8,5 88 7 620 140 MEDEL 8,3 7,65 0,85 15,1 48 0,132 10 2,5 11,8 94 14 750 317 Median 6,9 7,65 0,89 15,6 45 0,126 9,3 2,3 12,8 91 11 770 300 46

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Ätran Axelfors 15 100112 0,2 10 830 370 15 100216 0,1 7,60 1,1 20,3 35 0,091 9,1 1,4 12,9 88 7 940 630 15 100317 1,0 12 930 660 15 100412 5,8 7,50 0,57 12,2 50 0,143 9,0 2,3 12,7 102 7 830 620 15 100518 11,7 13 810 340 15 100608 16,5 7,90 1,0 21,3 30 0,113 8,5 2,4 8,2 84 13 870 310 15 100706 19,9 11 720 210 15 100819 18,3 7,40 0,63 15,9 90 0,258 13 2,5 7,2 77 18 900 170 15 100915 14,1 12 650 200 15 101013 8,0 7,80 0,81 17,7 50 0,152 10 2,0 10,4 88 10 680 200 15 101110 3,8 15 800 280 15 101214 0,1 7,60 0,92 17,0 40 0,119 9,2 1,4 13,4 92 7 790 340 Max 19,9 7,90 1,1 21,3 90 0,258 13 2,5 13,4 102 18 940 660 Min 0,1 7,40 0,57 12,2 30 0,091 8,5 1,4 7,2 77 7 650 170 MEDEL 8,3 7,63 0,8 17,4 49 0,146 10 2,0 10,8 89 11 813 361 Median 6,9 7,60 0,87 17,4 45 0,131 9,2 2,2 11,6 88 12 820 325 Ätran. Ledet 16 100216 0,1 7,50 0,93 16,8 35 0,099 9,2 1,4 12,9 88 11 800 680 16 100412 6,1 7,20 0,37 9,6 70 0,191 11 2,8 12,7 102 6 810 590 16 100608 16,3 7,90 0,77 15,3 40 0,131 8,9 2,6 8,7 89 12 690 300 16 100819 18,2 7,30 0,49 11,5 110 0,321 15 3,3 7,7 82 19 790 210 16 101013 7,8 7,50 0,63 13,5 80 0,214 12 2,7 10,5 88 13 660 200 16 101214 0,1 7,50 0,73 14,5 50 0,147 8,9 1,6 13,2 91 7 800 340 Max 18,2 7,90 0,93 16,8 110 0,321 15 3,3 13,2 102 19 810 680 Min 0,1 7,20 0,37 9,6 35 0,099 8,9 1,4 7,7 82 6 660 200 MEDEL 8,1 7,48 0,65 13,5 64 0,184 11 2,4 11,0 90 11 758 387 Median 7,0 7,50 0,68 14,0 60 0,169 10 2,7 11,6 89 12 795 320 Ätran. Ätrafors 20 100216 0,1 7,30 0,66 14,2 50 0,130 9,1 1,2 12,3 84 7 870 410 20 100413 6,6 7,10 0,20 7,3 80 0,209 11 2,0 12,3 100 7 780 350 20 100608 17,0 7,60 0,44 11,0 60 0,199 11 1,7 9,3 96 9 730 270 20 100819 19,2 7,20 0,39 9,4 140 0,374 17 3,6 19 800 120 20 101013 9,7 7,50 0,38 9,9 90 0,263 12 2,6 10,1 89 12 670 180 20 101214 0,1 7,30 0,45 10,5 70 0,195 10 1,7 12,6 86 9 720 280 Max 19,2 7,60 0,66 14,2 140 0,374 17 3,6 12,6 100 19 870 410 Min 0,1 7,10 0,20 7,3 50 0,130 9,1 1,2 9,3 84 7 670 120 MEDEL 8,8 7,33 0,42 10,4 82 0,228 12 2,1 11,3 91 10 762 268 Median 8,2 7,30 0,42 10,2 75 0,204 11 1,9 12,3 89 9 755 275 Pinebodaån. f.d. Järnvägsbron 7b 100113 0,0 23 1500 1100 7b 100217 1,1 7,70 1,2 18,8 20 0,056 4,6 1,3 13,4 94 13 1500 970 7b 100316 0,1 2,5 1300 800 7b 100412 4,3 7,40 0,46 10,2 50 0,119 8,1 1,2 13,5 104 7 910 730 7b 100518 9,9 9 840 560 7b 100609 12,4 7,90 1,2 17,5 25 0,096 6,4 1,8 9,1 85 19 940 600 7b 100706 19,8 21 1200 590 7b 100818 15,7 7,90 1,1 17,4 70 0,179 12 1,9 8,4 85 30 1200 560 7b 100916 10,8 38 1000 180 7b 101014 6,1 7,90 0,98 16,0 50 0,128 9,2 0,9 11,2 90 8 860 410 7b 101109 1,5 13 860 650 7b 101206 0,1 7,60 0,77 13,7 35 0,089 6,9 0,81 13,5 93 2,5 960 650 Max 19,8 7,90 1,2 18,8 70 0,179 12 1,9 13,5 104 38 1500 1100 Min 0,0 7,40 0,46 10,2 20 0,056 4,6 0,81 8,4 85 2,5 840 180 MEDEL 6,8 7,73 1,0 15,6 42 0,111 7,9 1,3 11,5 92 16 1089 650 Median 5,2 7,80 1,0 16,7 43 0,108 7,5 1,3 12,3 91 13 980 625 47

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Sämån ned. Gällstads arv A11 100113 0,0 11 1200 630 A11 100217 0,2 7,60 0,83 14,7 35 0,091 6,0 2,1 13,8 95 15 1100 680 A11 100316 0,2 2,5 1300 500 A11 100412 5,5 7,30 0,30 7,9 70 0,193 9,6 1,3 13,3 105 2,5 850 630 A11 100518 11,7 13 780 280 A11 100609 13,0 7,90 1,0 15,4 40 0,145 8,2 3,9 9,9 94 16 1100 560 A11 100706 15,7 8 1500 1300 A11 100818 16,4 7,70 0,81 13,8 110 0,293 15 3,8 9,0 92 29 1100 380 A11 100916 11,0 38 940 140 A11 101014 6,4 7,70 0,67 12,4 60 0,171 11 2,0 12,0 97 9 800 270 A11 101109 1,2 13 950 430 A11 101206 0,1 7,40 0,57 11,5 40 0,120 7,3 1,2 13,6 93 2,5 930 620 Max 16,4 7,90 0,95 15,4 110 0,293 15 3,9 13,8 105 38 1500 1300 Min 0,0 7,30 0,30 7,9 35 0,091 6,0 1,2 9,0 92 2,5 780 140 MEDEL 6,8 7,60 0,69 12,6 59 0,169 10 2,4 11,9 96 13 1046 535 Median 6,0 7,65 0,74 13,1 50 0,158 8,9 2,1 12,7 94 12 1025 530 Månstadsån. uppstr. Tranemo A15 100216 0,7 7,30 0,63 12,9 35 0,094 9,0 2,9 12,4 86 19 760 530 A15 100412 4,7 7,10 0,43 10,3 70 0,186 11 2,8 12,8 100 10 920 640 A15 100608 15,2 7,70 0,62 12,2 40 0,131 9,5 4,0 9,6 96 13 580 150 A15 100819 17,9 7,40 0,57 11,3 100 0,274 17 6,4 28 910 100 A15 101013 7,1 7,40 0,63 12,5 50 0,141 9,7 2,8 11,2 93 13 590 120 A15 101215 0,1 7,30 0,60 12,0 40 0,130 8,9 2,2 13,0 89 8 710 260 Max 17,9 7,70 0,63 12,9 100 0,274 17 6,4 13,0 100 28 920 640 Min 0,1 7,10 0,43 10,3 35 0,094 8,9 2,2 9,6 86 8 580 100 MEDEL 7,6 7,37 0,58 11,9 56 0,159 11 3,5 11,8 93 15 745 300 Median 5,9 7,35 0,61 12,1 45 0,136 10 2,9 12,4 93 13 735 205 Jälmån. uppstr. Tranemo A2 100216 0,2 7,00 0,36 9,5 70 0,196 10 2,6 12,6 87 7 870 380 A2 100412 6,4 6,70 0,13 5,3 90 0,230 12 2,7 12,7 103 6 680 260 A2 100608 17,2 7,50 0,29 7,7 70 0,220 11 2,5 9,3 97 12 530 180 A2 100819 18,2 7,10 0,28 7,6 160 0,421 20 4,1 18 680 89 A2 101013 7,0 7,10 0,23 7,3 150 0,398 17 2,9 10,9 90 14 680 120 A2 101215 0,1 6,80 0,22 7,2 100 0,290 12 1,7 13,3 91 5 670 240 Max 18,2 7,50 0,36 9,5 160 0,421 20 4,1 13,3 103 18 870 380 Min 0,1 6,70 0,13 5,3 70 0,196 10 1,7 9,3 87 5 530 89 MEDEL 8,2 7,03 0,25 7,4 107 0,293 14 2,8 11,8 94 10 685 212 Median 6,7 7,05 0,26 7,4 95 0,260 12 2,7 12,6 91 10 680 210 Assman. Örsås A4 100112 0,2 9 830 290 A4 100216 0,1 7,20 0,50 11,5 50 0,138 8,2 1,9 12,6 86 9 820 370 A4 100317 0,4 13 760 320 A4 100412 7,0 6,90 0,17 6,6 90 0,238 10 2,0 12,6 104 9 780 320 A4 100518 12,1 14 640 250 A4 100608 16,9 7,50 0,44 10,3 60 0,183 11 2,2 8,5 88 10 630 200 A4 100706 20,5 11 720 280 A4 100819 18,3 7,00 0,36 9,2 140 0,386 18 4,1 7,2 77 20 780 92 A4 100915 14,1 16 730 140 A4 101013 7,6 7,10 0,36 9,3 120 0,311 13 3,2 10,5 88 13 720 140 A4 101110 2,9 13 680 170 A4 101214 0,1 7,20 0,38 9,8 80 0,217 10 2,0 13,7 94 8 760 260 Max 20,5 7,50 0,50 11,5 140 0,386 18 4,1 13,7 104 20 830 370 Min 0,1 6,90 0,17 6,6 50 0,138 8,2 1,9 7,2 77 8 630 92 MEDEL 8,4 7,15 0,37 9,4 90 0,245 12 2,6 10,9 90 12 738 236 Median 7,3 7,15 0,37 9,5 85 0,227 11 2,1 11,6 88 12 745 255 48

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Alka Led Abs Tur Syr Syre pera lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Lillån. Mölneby B5 100112 0,5 8 560 160 B5 100216 0,6 6,70 0,15 6,3 70 0,183 10 1,1 12,3 86 6 570 180 B5 100317 1,6 9 510 180 B5 100412 5,5 6,40 0,10 5,2 90 0,250 11 1,8 11,4 90 8 620 190 B5 100518 10,6 11 520 190 B5 100608 16,5 7,10 0,13 5,8 60 0,201 9,7 2,4 8,8 90 11 530 180 B5 100706 22,2 10 490 87 B5 100819 18,7 6,70 0,14 5,7 100 0,254 14 3,8 7,8 84 21 510 81 B5 100915 14,7 8 540 110 B5 101013 9,5 6,80 0,11 5,5 110 0,288 12 2,1 9,5 83 12 560 87 B5 101110 4,8 8 560 97 B5 101214 0,1 6,60 0,11 5,5 90 0,242 11 1,1 12,8 88 7 490 120 Max 22,2 7,10 0,15 6,3 110 0,288 14 3,8 12,8 90 21 620 190 Min 0,1 6,40 0,10 5,2 60 0,183 10 1,1 7,8 83 6 490 81 MEDEL 8,8 6,72 0,12 5,7 87 0,236 11 2,1 10,4 87 10 538 139 Median 7,5 6,70 0,12 5,6 90 0,246 11 2,0 10,5 87 9 535 140 Högvadsån. Sumpafallen D16 100216 0,0 6,90 0,20 8,0 50 0,129 7,9 1,2 13,2 90 6 760 420 D16 100413 5,9 6,90 0,10 6,1 60 0,153 7,7 1,2 12,5 100 2,5 700 340 D16 100608 15,6 7,30 0,18 7,7 50 0,166 7,8 1,4 9,9 100 9 690 300 D16 100819 18,5 6,90 0,16 6,4 110 0,295 16 1,7 8,1 86 14 600 110 D16 101013 7,9 6,80 0,14 6,7 90 0,248 12 1,8 11,4 96 10 670 190 D16 101214 0,1 6,90 0,16 7,3 70 0,188 8,1 1,1 13,8 95 2,5 730 320 Max 18,5 7,30 0,20 8,0 110 0,295 16 1,8 13,8 100 14 760 420 Min 0,0 6,80 0,10 6,1 50 0,129 7,7 1,1 8,1 86 2,5 600 110 MEDEL 8,0 6,95 0,16 7,0 72 0,196 10 1,4 11,5 94 7 692 280 Median 6,9 6,90 0,16 7,0 65 0,177 8,0 1,3 12,0 95 8 695 310 Högvadsån. utloppet D4 100112 1,0 7 910 610 D4 100216 0,2 7,20 0,25 9,3 40 0,115 6,5 1,5 13,4 92 11 1100 870 D4 100317 0,5 11 980 800 D4 100413 5,9 7,00 0,12 6,5 50 0,139 7,4 1,4 13,2 106 5 720 540 D4 100518 11,5 10 780 570 D4 100608 15,7 7,40 0,25 8,6 50 0,166 7,7 2,2 9,3 94 11 900 520 D4 100706 19,0 10 1100 760 D4 100819 18,3 7,00 0,18 6,9 110 0,299 14 2,8 8,1 86 17 820 220 D4 100915 13,7 25 940 250 D4 101013 7,7 7,10 0,16 7,2 90 0,238 11 2,1 11,9 100 12 830 340 D4 101110 4,5 8 780 320 D4 101214 0,2 7,10 0,21 8,1 60 0,173 8,1 1,6 14,2 98 2,5 960 580 Max 19,0 7,40 0,25 9,3 110 0,299 14 2,8 14,2 106 25 1100 870 Min 0,2 7,00 0,12 6,5 40 0,115 6,5 1,4 8,1 86 2,5 720 220 MEDEL 8,2 7,13 0,20 7,8 67 0,188 9,1 1,9 11,7 96 11 902 532 Median 6,8 7,10 0,20 7,7 55 0,170 7,9 1,9 12,6 96 11 905 555 Vinån. Faurås V2 100112 0,3 21 3300 3400 V2 100216 0,2 7,30 0,66 19,3 20 0,039 3,5 4,3 12,6 87 25 3800 3000 V2 100317 0,5 49 3500 2800 V2 100413 7,1 7,60 0,50 16,6 40 0,105 5,7 7,8 12,5 103 19 3300 2700 V2 100518 11,2 37 2800 2300 V2 100608 13,9 7,70 0,66 18,6 30 0,101 4,8 5,7 9,2 89 41 2700 2500 V2 100706 15,9 44 2900 2500 V2 100819 15,4 7,20 0,56 16,4 120 0,324 14 11 8,4 84 80 3200 2600 V2 100915 13,3 120 4400 3600 V2 101013 7,3 7,30 0,58 17,4 60 0,151 8,9 4,9 11,4 95 29 3300 3000 V2 101110 4,7 26 3800 2900 V2 101214 0,1 7,40 0,52 16,8 35 0,091 5,0 5,0 13,7 94 20 3400 2800 Max 15,9 7,70 0,66 19,3 120 0,324 14 11 13,7 103 120 4400 3600 Min 0,1 7,20 0,50 16,4 20 0,039 3,5 4,3 8,4 84 19 2700 2300 MEDEL 7,5 7,42 0,58 17,5 51 0,135 7,0 6,5 11,3 92 43 3367 2842 Median 7,2 7,35 0,57 17,1 38 0,103 5,4 5,4 12,0 92 33 3300 2800 49

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Tem Klo Alka Led Abs Tur Syr Syre pera Sikt- ro lini nings Färg 420 bidi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St. Datum tur djup fyll ph tet förm 405 filtr TOC tet halt nad fosfor kväve kväve - C m µg/l - mekv/l ms/m mg Pt/l abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l Lönern. yta 3Y 100302 0,1 7,50 0,88 14,8 70 0,185 12 0,58 11,7 80 11 930 600 3Y 100819 18,2 2,2 8,5 7,80 0,94 14,3 30 0,071 11 4,2 8,1 86 18 570 5 Lönern. 10 m 3B 100302 3,5 7,30 1,2 17,6 70 0,153 10 1,3 4,5 34 14 980 670 3B 100819 17,9 7,70 0,94 14,4 35 0,078 11 6,7 7,2 76 22 660 14 Åsunden. yta 9Y 100302 0,1 7,70 1,3 20,9 35 0,088 10 0,59 11,9 82 11 830 690 9Y 100518 9,6 9,5 19 1100 690 9Y 100622 16,8 10 18 810 590 9Y 100819 18,6 3,0 21 8,40 1,3 19,8 25 0,070 10 2,5 9,0 96 13 780 230 9Y 101026 8,5 4,4 19 840 380 Max 18,6 8,40 1,3 20,9 35 0,088 10 2,5 11,9 96 19 1100 690 Min 0,1 7,70 1,3 19,8 25 0,070 10 0,59 9,0 82 11 780 230 MEDEL 10,7 8,05 1,3 20,4 30 0,079 10 1,5 10,5 89 16 872 516 Median 9,6 8,05 1,3 20,4 30 0,079 10 1,5 10,5 89 18 830 590 Åsunden. 40 m 9B 100302 3,2 7,80 1,3 20,7 35 0,065 10 0,65 6,8 51 12 970 700 9B 100819 10,1 7,60 1,2 19,8 25 0,074 9,5 2,0 4,9 44 11 1000 660 Yttre Åsunden. yta 10Y 100302 0,3 7,80 1,2 19,7 30 0,090 10 0,45 12,4 86 12 900 590 10Y 100819 19,0 2,2 9,8 8,10 1,1 18,2 20 0,057 9,3 2,7 8,9 96 12 590 63 Yttre Åsunden. 22 m 10B 100302 3,0 7,50 1,5 21,3 40 0,143 10 4,0 1,0 7 26 1100 240 10B 100819 9,0 7,30 1,3 19,3 25 0,061 9,2 3,7 0,2 2 14 1100 380 Sämsjön. yta A12Y 100302 1,0 7,60 0,51 10,7 20 0,058 7,5 0,25 12,0 84 11 450 270 A12Y 100819 18,6 3,7 11 7,80 0,52 10,5 15 0,049 8,1 1,7 9,0 96 11 430 5 Sämsjön. 26 m A12B 100302 4,0 7,40 0,52 10,9 20 0,053 7,5 0,77 5,6 43 12 500 290 A12B 100819 7,3 6,90 0,50 10,6 20 0,050 7,1 13 2,3 19 24 750 370 Tjärnesjön. yta D11Y 100304 0,1 6,90 0,12 5,8 40 0,121 8,0 0,28 13,0 89 7 410 200 D11Y 100830 16,1 3,5 4,8 6,90 0,12 5,2 40 0,125 7,6 1,5 9,0 92 7 390 56 Tjärnesjön. botten D11B 100304 3,8 6,80 0,27 7,2 70 0,165 9,0 6,1 0,6 5 20 490 230 D11B 100830 7,9 6,50 0,15 5,8 60 0,161 7,3 4,1 2,9 24 19 540 210 V Fegen. yta B2Y 100304 0,3 6,90 0,12 6,0 50 0,141 9,3 0,53 12,9 89 7 410 180 B2Y 100830 16,6 2,5 4,0 7,00 0,12 5,5 35 0,095 8,6 1,5 8,6 88 8 360 37 V Fegen. botten B2B 100304 4,1 6,70 0,14 6,0 50 0,149 9,3 0,88 2,5 19 8 430 180 B2B 100830 9,2 6,50 0,15 5,9 60 0,144 8,3 1,9 3,4 30 13 540 250 50

ÄTRAN 2010 Bilaga 3 Klo Alka Led Syr Syre Sikt- ro lini nings Abs F Turbi gas mätt Total Total Nitrat PROVPUNKT St, År djup fyll ph tet förm F TOC ditet halt nad fosfor kväve kväve - m µg/l - mekv/l ms/m abs/5cm mg/l FNU mg/l % µg/l µg/l µg/l medel medel min min medel medel medel medel min min medel medel medel Ätran, nedströms Böne 2 2008-2010 7,5 0,71 17,8 0,154 12 2,9 8,1 82 16 1066 665 Ätran, uppströms Åsarp 4 2008-2010 7,4 0,79 16,6 0,181 14 2,6 7,9 79 18 953 312 Ätran, Vist Kyrka 6 2008-2010 7,6 0,97 23,3 0,154 13 2,7 7,8 79 18 1182 701 Ätran, Forsa 11 2008-2010 7,4 0,58 16,5 0,096 9,7 2,5 8,0 81 14 706 263 Ätran, uppströms Svenljunga 13a 2008-2010 7,2 0,39 14,4 0,160 11 2,6 7,0 78 15 783 329 Ätran Axelfors 15 2008-2010 6,9 0,36 15,9 0,170 11 2,4 6,6 73 14 830 382 Ätran, Ledet 16 2008-2010 7,1 0,28 12,9 0,204 12 2,6 7,7 82 14 797 376 Ätran, Ätrafors 20 2008-2010 7,0 0,20 10,1 0,202 11 2,2 8,1 84 12 751 305 Pinebodaån, f,d, Järnvägsbron 7b 2008-2010 7,4 0,44 14,5 0,127 9,3 2,2 7,3 79 17 1085 693 Sämån ned, Gällstads arv A11 2008-2010 7,2 0,30 12,0 0,183 10 2,7 8,4 88 14 1041 600 Månstadsån, uppstr, Tranemo A15 2008-2010 6,9 0,16 11,2 0,177 12 3,7 7,6 77 18 756 268 Jälmån, uppstr, Tranemo A2 2008-2010 6,7 0,10 7,0 0,283 14 2,7 7,9 83 11 671 212 Assman, Örsås A4 2008-2010 6,8 0,17 8,8 0,255 13 2,8 7,2 77 14 759 250 Lillån, Mölneby B5 2008-2010 6,4 0,05 5,6 0,226 12 2,2 7,2 83 11 558 158 Högvadsån, Sumpafallen D16 2008-2010 6,5 0,07 6,8 0,194 11 1,8 8,1 86 10 718 302 Högvadsån, utloppet D4 2008-2010 6,8 0,11 7,6 0,181 9,6 3,1 8,1 86 13 949 634 Vinån, Faurås V2 2008-2010 7,2 0,44 17,2 0,140 8,3 11,9 8,4 84 50 3550 3028 Lönern, yta 3Y 2008-2010 2,2 8,8 7,5 0,77 14,7 0,123 10 3,7 8,0 80 15 730 195 Lönern, 10 m 3B 2008-2010 7,3 0,94 15,8 0,111 10 4,3 4,5 34 19 770 233 Åsunden, yta 9Y 2008-2010 3,4 8,6 7,7 1,20 19,7 0,077 9,8 1,8 8,8 82 16 923 495 Åsunden, 40 m 9B 2008-2010 7,5 1,10 19,6 0,077 9,8 3,0 3,4 30 15 1000 644 Yttre Åsunden, yta 10Y 2008-2010 2,8 7,8 7,8 1,10 18,3 0,075 9,7 1,9 8,1 86 13 744 316 Yttre Åsunden, 22 m 10B 2008-2010 7,3 1,20 19,5 0,102 9,8 3,8 0,2 2 16 1120 382 Sämsjön, yta A12Y 2008-2010 3,9 7,4 7,6 0,48 10,5 0,055 7,6 1,3 9,0 84 10 516 178 Sämsjön, 26 m A12B 2008-2010 6,9 0,48 10,7 0,056 7,1 8,0 0,6 5 18 654 404 Tjärnesjön, yta D11Y 2008-2010 3,5 8,4 6,6 0,08 5,3 0,109 7,5 0,9 8,3 88 7 440 127 Tjärnesjön, botten D11B 2008-2010 6,3 0,13 6,0 0,141 7,7 2,8 0,3 2 14 550 236 V Fegen, yta B2Y 2008-2010 3,0 5,5 6,6 0,09 5,6 0,115 8,8 1,0 8,6 88 8 438 109 V Fegen, botten B2B 2008-2010 6,4 0,10 5,8 0,138 8,9 1,2 0,4 4 9 538 234 18a Ätran Skåpanäs PMK1 2008-2010 6,7 0,25 10,4 0,226 12 16 730 298 24 Ätran Falkenberg PMK2 2008-2010 6,8 0,20 10,0 0,210 11 19 920 522 51

52

ÄTRAN 2010 Bilaga 4 BILAGA 4 Fysikaliska och kemiska vattenundersökningar Nationell miljöövervakning Analysresultat 53

ÄTRAN 2010 Bilaga 4 Tabell 8. Ätran vid Falkenberg (provpunkt 20, PMK2) år 2010. Inst för miljöanalys, SLU Uppsala. År Mån Dag ph Alk Kond Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l 2010 1 13 7,1 0,45 10,9 0,57 0,14 0,29 0,028 0,17 0,29 0,08 3,5 2010 2 17 7,2 0,62 13,7 0,70 0,16 0,35 0,033 0,19 0,34 0,10 2,3 2010 3 16 7,2 0,58 13,3 0,67 0,16 0,38 0,036 0,19 0,37 0,09 3,0 2010 4 14 6,9 0,22 7,7 0,34 0,10 0,25 0,023 0,13 0,26 0,08 3,0 2010 5 18 7,2 0,48 11,8 0,63 0,13 0,33 0,030 0,20 0,33 0,09 2,5 2010 6 8 7,1 0,43 10,7 0,55 0,12 0,30 0,029 0,16 0,30 0,08 2,0 2010 7 12 7,4 0,44 10,7 0,51 0,13 0,31 0,029 0,16 0,30 0,09 2,0 2010 8 17 7,1 0,38 9,7 0,51 0,13 0,25 0,029 0,15 0,25 0,10 2,8 2010 9 14 7,0 0,33 9,6 0,45 0,13 0,30 0,032 0,14 0,29 0,10 2,6 2010 10 18 7,1 0,37 10,1 0,50 0,13 0,31 0,030 0,17 0,29 0,09 2,8 2010 11 15 6,9 0,27 8,0 0,37 0,12 0,26 0,029 0,13 0,25 0,08 3,2 2010 12 14 7,1 0,43 10,3 0,55 0,13 0,28 0,028 0,17 0,28 0,09 3,1 Medel 7,1 0,42 10,5 0,53 0,13 0,30 0,030 0,16 0,30 0,09 2,7 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N org.-n Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofilt. Abs. filt. Abs. diff. COD Mn TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420nm/5cm mg/l mg/l 2010 1 13 50 475 332 857 6 13 0,225 0,185 0,040 12 11 2010 2 17 54 616 282 952 5 10 0,166 0,133 0,033 9,0 9,2 2010 3 16 76 581 368 1025 6 13 0,189 0,142 0,047 9,4 9,6 2010 4 14 33 482 382 897 5 15 0,251 0,196 0,055 12 10 2010 5 18 12 531 318 861 4 14 0,176 0,124 0,052 8,3 9,2 2010 6 8 15 466 319 800 4 13 0,162 10 10 2010 7 12 13 410 337 760 4 15 0,140 10 9 2010 8 17 35 477 545 1057 6 29 0,301 19 15 2010 9 14 31 540 566 1137 8 27 0,301 18 16 2010 10 18 30 448 424 902 4 14 0,250 15 12 2010 11 15 37 495 356 888 18 38 0,260 16 13 2010 12 14 53 516 375 944 6 11 0,184 12 11 Medel 37 503 384 923 6 18 0,201 0,198 0,045 12 11 År Mån Dag Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l ng/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 2010 1 13 640 72 0,85 3,7 120 0,018 0,37 2,2 0,23 0,84 0,26 0,37 0,65 2010 2 17 480 37 0,79 1,9 61 0,009 0,16 1,6 0,20 0,65 0,13 0,38 0,41 2010 3 16 520 45 1,1 2,4 75 0,010 0,21 1,9 0,19 0,56 0,19 0,43 0,70 2010 4 14 510 42 0,75 3,4 140 0,024 0,28 3,3 0,21 0,47 0,19 0,31 0,53 2010 5 18 340 39 0,81 2,2 64 0,012 0,16 1,7 0,20 0,56 0,13 0,31 0,40 2010 6 8 390 43 0,87 1,6 56 0,010 0,16 2,7 0,24 0,51 0,12 0,38 0,40 2010 7 12 250 4 32 1,7 2010 8 17 980 120 180 3,8 2010 9 14 1200 100 1,5 5,8 220 0,021 0,54 4,0 0,38 0,97 0,35 0,51 0,92 2010 10 18 910 52 1,0 3,6 140 0,015 0,31 2,6 0,25 0,88 0,35 0,36 0,52 2010 11 15 1100 51 1,3 5,0 450 0,023 0,43 5,3 0,30 0,77 0,24 0,35 0,70 2010 12 14 570 33 97 2,2 Medel 658 53 1,0 3,3 136 0,016 0,29 2,8 0,24 0,69 0,22 0,38 0,58 54

ÄTRAN 2010 Bilaga 4 Tabell 9. Ätran vid Skåpanäs (provpunkt 18a, PMK1) år 2010. Inst för miljöanalys, SLU Uppsala. År Mån Dag ph Alk Kond Ca Mg Na K Sulfat Klorid Fluorid Si mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l mg/l mg/l 2010 1 17 7,2 0,62 13,1 0,75 0,14 0,34 0,031 0,20 0,33 0,10 3,1 2010 2 15 7,2 0,72 14,4 0,82 0,14 0,38 0,032 0,22 0,37 0,09 2,9 2010 3 14 7,1 0,60 13,0 0,67 0,14 0,37 0,030 0,19 0,37 0,09 3,3 2010 4 12 6,9 0,28 8,2 0,37 0,09 0,23 0,023 0,13 0,24 0,08 3,4 2010 5 12 7,2 0,61 12,3 0,75 0,13 0,33 0,030 0,19 0,33 0,09 2,4 2010 6 12 7,1 0,54 11,6 0,64 0,12 0,32 0,028 0,17 0,32 0,09 1,9 2010 7 14 7,3 0,63 13,6 0,64 0,13 0,38 0,030 0,20 0,38 0,10 1,8 2010 8 14 7,0 0,39 9,2 0,53 0,11 0,23 0,026 0,14 0,23 0,09 2,6 2010 9 14 7,1 0,49 11,8 0,54 0,12 0,35 0,027 0,16 0,35 0,09 2,1 2010 10 14 7,1 0,43 9,7 0,53 0,12 0,24 0,026 0,14 0,25 0,09 2,6 2010 11 11 6,9 0,36 8,9 0,45 0,10 0,24 0,025 0,13 0,24 0,09 2,6 2010 12 12 7,0 0,49 11,0 0,56 0,12 0,29 0,026 0,17 0,29 0,09 2,9 Medel 7,1 0,51 11,4 0,60 0,12 0,31 0,028 0,17 0,31 0,09 2,6 År Mån Dag NH 4 -N NO 23 -N org.-n Tot-N PO 4 -P Tot-P Abs. ofilt. Abs. filt. Abs. diff. COD Mn TOC µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l 420nm/5cm mg/l mg/l 2010 1 17 57 353 320 730 5 11 0,202 0,161 0,041 11 12 2010 2 15 53 381 406 840 4 10 0,168 0,136 0,032 10 10 2010 3 14 65 279 559 903 4 9 0,186 0,145 0,041 10 10 2010 4 12 39 379 321 739 4 15 0,263 0,204 0,059 13 11 2010 5 12 40 372 350 762 2 15 0,187 0,126 0,061 9,2 10 2010 6 12 56 298 380 734 4 17 0,234 14 13 2010 7 14 21 231 356 608 3 16 0,117 11 8,4 2010 8 14 67 161 585 813 6 24 0,392 21 17 2010 9 14 40 198 419 657 3 14 0,213 14 12 2010 10 14 36 225 427 688 3 14 0,242 16 13 2010 11 11 30 215 466 711 3 13 0,263 16 15 2010 12 12 49 318 348 715 5 11 0,182 13 12 Medel 46 284 411 742 4 14 0,201 0,201 0,047 13 12 55

56

ÄTRAN 2010 Bilaga 5 BILAGA 5 Temperatur- och syreprofiler i sjöar 57

ÄTRAN 2010 Bilaga 5 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) 0 2 4 6 0 5 10 15 djup (m) 0 10 20 0 5 10 15 8 30 10 Lönern 3, 2010-03-02 40 Åsunden 9, 2010-03-02 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) 0 4 8 12 16 20 24 0 5 10 15 djup (m) 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 Yttre Åsunden 10, 2010-03-02 Sämsjön A12, 2010-03-02 Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 0 0 Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 djup (m) 5 10 15 20 25 djup (m) 4 8 12 16 20 24 Tjärnesjön D11, 2010-03-04 V Fegen B2, 2010-03-04 58

ÄTRAN 2010 Bilaga 5 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) 0 2 4 6 0 5 10 15 20 djup (m) 0 10 20 0 5 10 15 20 8 30 10 Lönern 3, 2010-08-19 40 Åsunden 9, 2010-08-19 Syre (mg/l) Temp (grader C) Syre (mg/l) Temp (grader C) djup (m) 0 4 8 12 16 20 24 0 5 10 15 20 djup (m) 0 5 10 15 20 25 0 5 10 15 20 Yttre Åsunden 10, 2010-08-19 Sämsjön A12, 2010-08-19 Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 0 0 Syre (mg/l) Temp (grader C) 0 5 10 15 20 djup (m) 5 10 15 20 25 djup (m) 4 8 12 16 20 24 Tjärnesjön D11, 2010-08-30 V Fegen B2, 2010-08-30 59

60

ÄTRAN 2010 Bilaga 6 BILAGA 6 Vattenföring, transporter och arealspecifik förlust Metodik Beräkningsresultat 61

ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Vattenföring Station Källa Typ av data 2 SMHI beräkning enligt S-HYPE (641403-136630), viss.lansstyrelsen.se 4 SMHI beräkning enligt S-HYPE (643538-136627), viss.lansstyrelsen.se 6 Beräkning Q4*1,69 11 Eon Forsa 13a SMHI beräkning enligt S-HYPE (637932-133847 + 637930-134029), viss.lansstyrelsen.se 15 Beräkning Q13a * 1,04 A11 SMHI beräkning enligt S-HYPE (639804-135967), viss.lansstyrelsen.se A4 SMHI Pegel 103-1166 B5 SMHI beräkning enligt S-HYPE (635919-133396), viss.lansstyrelsen.se 18a (PMK1) Eon QYngeredsfors * 0,89 20 Eon QYngeredsfors * 1,01 D16 SMHI Pegel 103-2341 (Pepparforsen) D4 Beräkning QD16 * 1,24 V2 SMHI beräkning enligt S-HYPE (631636-130204), viss.lansstyrelsen.se 24 (PMK2) Beräkning Q20 + QD4 + QV2 + (3,3 * QV2) Vattenföring i Figur 3 och Figur 4 på sidan 10 samt Figur 7 på sidan 11 motsvarar vattenföringen i Ätran vid mynningen i havet enligt (S-HYPE 631375-129884). Uppgifter om dygnsvis vattenföring har multiplicerats med dygnsvisa koncentrationer som erhållits genom linjär interpolering mellan provtagningstillfällena. De på så sätt beräknade dygnstransporterna har därefter summerats till månads- och årstransporter. Halter angivna som mindre än (<) har vid transportberäkningarna satts lika med halva värdet. Mann-Kendell test har används för att påvisa signifikanta linjära trender. Den arealspecifika förlusten (kg/ha,år) av fosfor och kväve har erhållits utifrån beräknade transportdata och respektive punkts avrinningsområdesareal (SMHI 1994). Flödesvägda årsmedelhalter har beräknas för totalfosfor, totalkväve, nitrit- + nitratkväve och organiskt kol (TOC) genom att årstransporterna divideras med årsmedelvattenföringen. 62

ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Lokal 2 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 0,85 0,027 2,9 2,2 20 F 0,58 0,017 1,8 1,4 12 M 1,5 0,041 4,5 3,3 39 A 4,0 0,10 11 7,5 103 M 0,88 0,035 2,5 1,6 25 J 0,63 0,031 1,8 1,1 18 J 0,39 0,019 1,1 0,52 13 A 0,88 0,041 2,4 0,88 30 S 1,5 0,057 4,0 1,6 49 O 1,9 0,058 5,2 2,4 60 N 3,4 0,10 9,4 4,8 95 D 1,2 0,034 3,4 1,9 31 Medel 1,5 Summa ton/år 0,56 49 29 496 Lokal 6 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 4,9 0,18 17 11 131 F 3,1 0,090 10 6,5 77 M 6,0 0,14 21 14 189 A 17 0,52 56 40 555 M 4,8 0,19 15 9,2 153 J 3,1 0,094 8,6 5,2 93 J 1,9 0,074 5,6 3,3 73 A 2,5 0,16 8,1 4,0 107 S 4,3 0,17 11 6,2 154 O 6,1 0,24 17 8,3 185 N 14 0,59 42 23 407 D 6,8 0,19 22 12 217 Medel 6,1 Summa ton/år 2,6 233 141 2341 Lokal 13a år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 14 0,36 31 15 342 F 8,4 0,20 17 8,5 191 M 13 0,34 28 17 306 A 30 0,80 60 42 668 M 12 0,44 25 13 283 J 7,5 0,34 14 5,1 175 J 4,4 0,28 8,5 2,4 130 A 6,9 0,51 13 2,8 232 S 13 0,65 21 5,1 391 O 16 0,49 28 8,2 475 N 30 0,67 56 20 771 D 17 0,32 37 15 430 Medel 14 Summa ton/år 5,4 339 154 4392 Lokal 4 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 2,9 0,11 7,5 2,5 101 F 1,9 0,071 4,5 1,8 58 M 3,5 0,093 10 5,1 117 A 10 0,31 32 20 310 M 2,9 0,12 7,5 4,9 87 J 1,8 0,072 3,8 1,1 55 J 1,1 0,041 2,4 0,64 42 A 1,5 0,085 3,7 1,1 60 S 2,5 0,13 5,6 1,5 88 O 3,6 0,12 6,5 1,1 110 N 8,0 0,32 17 4,1 254 D 4,0 0,16 10 3,1 139 Medel 3,6 Summa ton/år 1,6 111 47 1421 Lokal 11 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 11 0,51 25 12 281 F 12 0,48 24 11 269 M 6,6 0,22 14 6,7 157 A 9,3 0,20 17 8,3 206 M 8,5 0,26 16 6,1 211 J 6,2 0,24 11 3,0 159 J 6,0 0,25 10 1,9 159 A 5,7 0,24 8,8 0,90 148 S 7,5 0,25 10 1,3 183 O 8,0 0,23 11 2,3 196 N 14 0,44 23 7,8 317 D 10 0,39 21 8,2 243 Medel 8,7 Summa ton/år 3,7 192 70 2528 Lokal 20 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 33 0,62 77 36 801 F 28 0,47 58 27 615 M 43 0,80 93 43 1162 A 56 1,0 114 51 1580 M 30 0,66 60 24 887 J 30 0,79 57 20 911 J 18 0,70 38 9,3 698 A 35 1,7 73 12 1519 S 45 1,8 86 18 1684 O 46 1,5 85 24 1483 N 74 1,9 134 45 2103 D 39 0,91 75 29 1064 Medel 40 Summa ton/år 13 951 338 14505 63

ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Lokal D16 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 4,2 0,068 8,6 4,8 89 F 2,8 0,039 5,1 2,8 53 M 9,0 0,091 17 8,9 188 A 11 0,091 21 10 227 M 3,9 0,066 7,2 3,3 80 J 5,1 0,13 9,0 3,7 116 J 1,8 0,057 3,1 0,93 60 A 10 0,35 16 3,2 401 S 14 0,42 23 5,5 495 O 13 0,32 24 7,3 413 N 17 0,27 31 11 435 D 5,9 0,046 11 4,9 131 Medel 8,2 Summa ton/år 1,9 176 67 2690 Lokal A11 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 0,36 0,011 1,1 0,61 5,7 F 0,23 0,008 0,64 0,37 3,5 M 0,77 0,007 2,3 1,1 17 A 1,7 0,014 4,1 2,6 41 M 0,37 0,012 0,81 0,36 8,6 J 0,29 0,011 0,90 0,55 6,7 J 0,19 0,007 0,71 0,52 6,1 A 0,42 0,032 1,2 0,46 16 S 0,80 0,067 1,9 0,38 27 O 1,0 0,033 2,3 0,84 29 N 1,6 0,041 3,8 1,9 36 D 0,47 0,004 1,2 0,78 9,3 Medel 0,68 Summa ton/år 0,25 21 11 206 Lokal B5 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 8,2 0,17 12 3,6 220 F 5,3 0,083 7,2 2,3 128 M 7,6 0,17 11 3,7 215 A 14 0,30 21 6,6 382 M 5,4 0,15 7,8 2,7 149 J 4,1 0,11 5,5 1,6 108 J 2,4 0,080 3,2 0,57 77 A 3,0 0,15 4,2 0,70 111 S 7,7 0,20 11 2,1 257 O 12 0,33 17 2,9 374 N 20 0,41 28 5,2 585 D 11 0,20 14 3,4 319 Medel 8,3 Summa ton/år 2,3 143 35 2922 Lokal 15 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 14 0,36 32 15 344 F 8,7 0,17 20 13 193 M 13 0,36 32 23 320 A 31 0,66 67 47 714 M 13 0,41 28 13 297 J 7,8 0,25 17 5,7 181 J 4,6 0,16 9,5 2,5 134 A 7,1 0,32 16 3,4 240 S 13 0,41 23 6,7 388 O 17 0,52 32 10 456 N 31 1,1 64 23 769 D 18 0,39 38 16 449 Medel 15 Summa ton/år 5,1 378 179 4483 Lokal A4 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 6,3 0,15 14 5,1 137 F 5,8 0,13 11 5,0 117 M 13 0,40 27 11 323 A 16 0,42 32 13 413 M 7,1 0,24 12 4,8 202 J 7,4 0,20 13 4,3 224 J 3,0 0,11 5,8 1,8 117 A 9,5 0,48 20 3,0 442 S 11 0,45 21 3,8 433 O 11 0,40 22 4,6 391 N 18 0,58 33 8,8 546 D 8,0 0,18 16 5,4 219 Medel 9,7 Summa ton/år 3,7 226 71 3565 Lokal D4 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 5,2 0,11 13 9,1 91 F 3,5 0,088 8,9 6,9 55 M 11 0,27 27 22 212 A 14 0,23 28 21 267 M 4,8 0,12 10 7,2 97 J 6,4 0,18 16 9,7 139 J 2,2 0,072 6,1 3,6 67 A 12 0,57 28 8,6 437 S 17 0,97 41 12 550 O 16 0,51 36 14 473 N 21 0,40 44 20 514 D 7,3 0,060 18 11 161 Medel 10 Summa ton/år 3,6 276 145 3063 64

ÄTRAN 2010 Bilaga 6 Lokal V2 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 0,83 0,048 7,4 7,4 7,7 F 0,42 0,028 3,8 3,1 3,7 M 1,9 0,20 18 14 25 A 1,3 0,089 11 9,3 19 M 0,42 0,040 3,3 2,7 5,9 J 0,46 0,050 3,3 3,0 6,9 J 0,37 0,053 2,9 2,5 10 A 1,0 0,23 9,0 7,4 36 S 1,8 0,47 19 16 53 O 2,1 0,19 20 17 49 N 2,7 0,18 26 21 49 D 0,85 0,047 7,9 6,4 12 Medel 1,2 Summa ton/år 1,6 133 110 276 Lokal 24 år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 42 1,4 97 55 1152 F 33 0,85 75 47 750 M 62 2,2 164 93 1617 A 76 2,9 180 99 1970 M 37 1,4 84 51 936 J 38 1,3 79 45 991 J 22 1,0 49 25 596 A 51 3,8 143 66 1973 S 70 4,5 199 95 2716 O 72 3,7 178 90 2392 N 107 8,8 248 136 3486 D 50 1,9 126 69 1488 Medel 55 Summa ton/år 34 1623 871 20067 Lokal 18a år 2010 Månad Flöde Fosfor Kväve NO32-N TOC m3/s ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 29 0,84 58 28 921 F 24 0,59 49 21 604 M 38 1,1 86 32 1025 A 49 1,8 98 47 1386 M 27 1,1 54 25 741 J 26 1,1 49 20 847 J 16 0,76 28 10 447 A 31 1,8 63 14 1238 S 40 1,5 70 21 1273 O 41 1,5 76 24 1445 N 65 2,1 120 40 2361 D 35 1,0 66 29 1106 Medel 35 Summa ton/år 15 816 310 13396 Lokal 24 år 2010 Månad Fe Mn Cu Zn Al Cd Pb Hg Cr Ni Co As V ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån ton/mån J 69 7,5 0,094 0,39 12 0,0019 0,038 0,0002 0,025 0,091 0,027 0,041 0,069 F 40 3,4 0,066 0,18 5,6 0,0008 0,015 0,0001 0,016 0,053 0,012 0,031 0,037 M 86 7,2 0,16 0,43 15 0,0022 0,037 0,0004 0,033 0,091 0,031 0,066 0,11 A 98 8,3 0,16 0,62 24 0,0041 0,051 0,0006 0,040 0,097 0,036 0,065 0,11 M 36 3,9 0,080 0,22 7,2 0,0013 0,017 0,0002 0,020 0,053 0,013 0,031 0,041 J 35 3,3 0,091 0,20 5,0 0,0011 0,019 0,0002 0,025 0,055 0,014 0,039 0,044 J 24 1,7 0,066 0,19 3,7 0,0008 0,018 0,0001 0,017 0,041 0,012 0,025 0,035 A 130 15 0,18 0,62 24 0,0024 0,058 0,0005 0,046 0,11 0,038 0,064 0,10 S 207 17 0,26 0,97 37 0,0036 0,090 0,0007 0,065 0,17 0,063 0,088 0,15 O 187 11 0,21 0,78 38 0,0033 0,068 0,0006 0,053 0,17 0,064 0,072 0,11 N 280 14 0,35 1,3 102 0,0061 0,11 0,0013 0,081 0,22 0,070 0,097 0,19 D 85 4,7 0,17 0,67 19 0,0031 0,058 0,0003 0,040 0,10 0,032 0,047 0,094 Summa 1278 96 1,9 6,6 293 0,031 0,58 0,0053 0,46 1,3 0,41 0,67 1,1 65

66

ÄTRAN 2010 Bilaga 7 BILAGA 7 Metaller i vattenmossa Metodik 67

ÄTRAN 2010 Bilaga 7 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: BIN VR 21 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: ALcontrol AB, Olaus Magnus väg 27, 583 30 Linköping, 013-254900, kundservice@alcontrol.se. Metoder: As, Pb, Fe, Mn, Cd, Co, Cu, Cr, Ni, Zn och Sb SS-EN ISO 11885-1 Hg SS 028175-1 mod Vattenmossan utplacerades 2010-08-19 och insamlades 2010-09-15. Utvärderingen följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999). Analysresultaten redovisas i Tabell 4 på sidan 24. 68

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 BILAGA 8 Bottenfauna Metodik Resultat Fältprotokoll Artlistor 69

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 27 828 (rinnande vatten), SS 02 81 90 (sjöars profundal och sublitoral) och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Statusklassificering med utgångspunkt från bottenfaunan följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I Bedömningsgrunder för bottenfauna (Medin et al. 2009, kan laddas ner på www.medinsbiologi.se) redogörs för bottenfauna i allmänhet samt för de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan/status/tillstånd och bedömningen av naturvärden. 70

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till resultatsidor rinnande vatten och sjölitoral Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). I förekommande fall foto, skiss samt en kortfattad beskrivning i ord av provtagningslokalen. Surhetsklass och ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/hög status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status MISA/MILA: Multimetriska surhetsindex för vattendrag respektive sjöar. ASPT-index: Ett renvattensindex som i huvudsak baseras på förekomst av känsliga eller toleranta djurgrupper. Används som ett index för allmän ekologisk kvalitet. DJ-index: Multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vårt eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. EPT-index: Antalet arter och/eller grupper bland dag-, bäck- och nattsländor. Ett allmänt föroreningsindex. Naturvärdesindex: Samlad bedömning av naturvärdet m.a.p. bottenfaunan. Bygger på totalantal taxa, diversitetsindex och förekomst av rödlistade eller ovanliga arter. Diversitetsindex: Shannons diversitetsindex - ett mått på mångformigheten hos bottenfaunasamhället. Danskt faunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för näringsämnen/organisk belastning. Surhetsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans försurningsstatus. BottenpHaunaindex: Förekomst av nyckelarter eller nyckelsläkten med varierande tolerans för försurning. Föroreningsindex: Samlad bedömning av bottenfaunans eutrofieringsstatus. Expertbedömning Vår slutgiltiga bedömning av påverkansgraden m.a.p. försurning, eutrofiering och i förekommande fall övrig och hydromorfologisk påverkan. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Nära neutralt/hög status 2. Måttligt surt/god status 3. Surt/Måttlig status 4. Mycket surt/otillfredsställande status 5. Extremt surt (ej rinnande vatten)/dålig status För övrig påverkan har god och hög status slagits ihop till en klass. Bedömning av naturvärden Vår slutgiltiga bedömning av bottenfaunans naturvärden. Bygger på Naturvärdesindex och bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Mycket höga naturvärden B. Höga naturvärden C. Naturvärden i övrigt Rödlistade och ovanliga arter Redovisning av eventuell förekomst av rödlistade och ovanliga arter, samt hotkategori. Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. 71

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 5g. Ätran, Nybygget Datum: 2011-03-08 Kommun: Ulricehamn Koordinat: 6414900/1358900 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 61 6,6 13 1,29 1,23 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 51 mycket högt Mycket höga naturvärden 22 Taxaindex (%): 130,6 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 2 349 högt Gammarus lacustris 3 poäng EPT-index: 30 mycket högt Baetis buceratus 3 poäng Diversitetsindex: 4,29 mycket högt Brachycentrus subnubilus 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Övriga kriterier Surhetsindex: 12 mycket högt Diversitet 3 poäng Föroreningsindex: 12 mycket högt Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 94-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status Antal taxa 60 40 20 Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index 15 10 5 0 94 96 98 00 02 04 06 08 10 0 Kommentar Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades flera föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa samt höga tätheter av den känsliga gruppen bäckbaggar. Föroreningsindexen var också mycket höga, och expertbedömningen avvek därmed inte från Naturvårdsverkets klassning. Artantalet var mycket högt och tre ovanliga arter påträffades. Lokalen bedömdes därför hysa mycket höga naturvärden med avseende på bottenfaunan. Även tidigare år har andra intressanta arter förekommit såsom t ex dagsländan Baetis fuscatus/scambus-grupp (2008), den regionalt ovanliga bäcksländan Capnia bifrons (2002) och snäckan Gyraulus crista (2009). Bottenfaunan har undersökts varje år sedan 1994. Bedömningen av påverkansgrad har varit densamma under alla år. Artantalet var högre vid undersökningarna 1999 och 2000 för att sedan återgå till tidigare nivåer. Vid årets undersökning syntes dock en ökning av antalet påträffade arter. Det har inte gått att härleda förändringarna till skillnader i vattenkvalitet. DJ-index har visat en ökande trend sedan 1999, vilket indikerar en förbättring av miljöförhållandena för bottenfaunan. 72

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 6. Ätran, Vist Kyrka Datum: 2011-04-07 Kommun: Ulricehamn Koordinat: 6412310/1357870 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 5,3 11 1,12 0,99 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 20 lågt Naturvärden i övrigt 0 Taxaindex (%): 51,2 ingen klassning Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 821 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 9 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,82 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 5 måttligt högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 89-92 Ingen eller obetydlig påverkan 93-97 Betydlig påverkan 99-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 God status 09 God status 10 God status Antal taxa 60 40 20 0 Kommentar På grund av branta strandkanter vid lokalen togs proverna som håvdrag. Dessutom försvårades provtagningsförhållandena ytterligare av hög vattennivå. Tillsammans kan detta ha bidragit till att antalet arter minskat dramatiskt. Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering dock som hög. På lokalen påträffades endast enstaka föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa i mycket låga tätheter. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god och expertbedömningen avvek därmed från Naturvårdsverkets klassning. Det minskade antalet taxa jämfört med tidigare år beror troligtvis på svåra provtagningsförhållanden med hög vattennivå. Någon annan störning är dock svår att utesluta varför status med avseende på annan påverkan och hydromorfologi expertbedömdes som god. Inga ovanliga arter påträffades vid årets undersökning. Vid förra årets undersökning samt vid 2007 års undersökning påträffades den ovanliga snäckan Gyraulus crista på lokalen. Tidigare år har även andra intressanta arter såsom märlkräftan Gammarus lacustris, trollsländan Calopteryx splendens och dagsländan Baetis buceratus noterats. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan 1989. Bedömningarna av näringsämnespåverkan har varierat mellan obetydlig och betydlig påverkan. Föroreningskänsliga arter påträffades de första åren, men saknades eller var få mellan 1993 och 1997. Vid de senaste provtillfällena har känsliga indikatorarter återigen förekommit men oftast fåtaligt. Detta gör att den aktuella vattendragssträckan kan bedömas vara känslig mot en ökad näringsämnesbelastning. Taxa ASPT DJ 89 91 93 97 02 05 07 09 DJ-/ ASPT-index 15 10 5 0 73

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 15. Ätran, Axelfors Datum: 2010-11-18 Kommun: Svenljunga Koordinat: 6372010/1337480 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 63 6,5 12 1,33 1,21 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God God God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 36 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 87,5 högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 474 lågt Brachycentrus subnubilus 3 poäng EPT-index: 23 högt Diversitetsindex: 3,85 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 8 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 9 högt Antal taxa 0 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 90 Ingen eller obetydlig påverkan 94-95 Betydlig påverkan 96 Ingen eller obetydlig påverkan 97-98 Betydlig påverkan 99-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 God status 09 God status 10 God status Kommentar Antal taxa 60 40 20 0 Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades emellertid endast enstaka känsliga och flera måttligt föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa i låga tätheter och statusen med avseende på eutrofiering bedömdes därför som god vilket därmed avvek från Naturvårdsverkets klassning. Antalet taxa klassades som måttligt högt och i förhållande till vattendragets storlek var artantalet högt. Individtätheten var låg men på gränsen till att klassas som måttligt hög och flera av sländarterna förekom i låga tätheter varför status med avseende på hydromorfologisk och annan påverkan bedömdes som god. Den ovanliga nattsländan Brachycentrus subnubilus påträffades vid årets undersökning och lokalen bedömdes hysa naturvärden i övrigt. Vid tidigare undersökningar har bland annat andra ovanliga arter såsom den ovanliga snäckan Gyraulus riparius, bäcksländan Nemoura flexuosa och nattsländan Notidobia ciliaris påträffats. Bottenfaunan har undersökts flera gånger sedan 1990. Bedömningen av påverkansgrad med avseende på näringsämnen har varierat mellan åren. Förbättringen i slutet av 90-talet märktes bland annat genom att artantalet ökade under denna period. Sedan 2001 har dock artantalet i genomsnitt varit lägre än under slutet av 90-talet. De olika indexen har varierat relativt mycket över åren vilket också kan vara en indikation på någon slags miljöstörning. Årets resultat är det bästa sedan 2004 och bedömningen av status med avseende på annan påverkan har ändrats från måttlig till god. Taxa ASPT DJ 90 95 97 99 01 03 05 07 09 DJ-/ ASPT-index 15 10 5 0 74

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 24. Ätran, Tullbron Datum: 2011-03-09 Kommun: Falkenberg Koordinat: 6313350/1298320 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 81 6,1 13 1,70 1,13 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 56 mycket högt Mycket höga naturvärden 57 Taxaindex (%): 131,2 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 127 måttligt högt Baetis buceratus 3 poäng EPT-index: 28 högt Brachyptera braueri 16 poäng Diversitetsindex: 4,22 mycket högt Brachycentrus subnubilus 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Setodes punctatus 16 poäng Surhetsindex: 11 mycket högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng Övriga kriterier 3 poäng Diversitet 3 poäng Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 89-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status Antal taxa 60 40 20 Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index 15 10 5 0 89 91 93 95 97 99 02 04 06 08 10 0 Kommentar Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades flera föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa samt förhållandevis höga tätheter av den känsliga gruppen bäckbaggar. Föroreningsindexen var också höga eller mycket höga, och expertbedömningen avvek därmed inte från Naturvårdsverkets klassning. Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden med ett högt artantal, hög diversitet och flera ovanliga arter. Den rödlistade nattsländan Setodes punctatus, känd från endast denna lokal i hela Skandinavien, påträffades återigen vid årets undersökning. Arten har tidigare hittats på lokalen 1996, 1997, 1999, 2005, 2007 och 2009. Utöver denna art fanns på lokalen ytterligare den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri som även påträffades vid 2008 års undersökning samt fyra andra ovanliga arter. Förutom de ovanliga arterna som påträffades i år har det på lokalen tidigare år förekommit andra intressanta arter såsom skalbaggen Normandia nitens och nattsländan Oecetis notata. Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1989 med undantag för år 2000, då provtagningen omöjliggjordes av de höga vattenflödena. Såväl artantal som individtäthet har fluktuerat kraftigt mellan åren, men föroreningsindexen har varit likartade och bedömningen av påverkansgraden har varit oförändrad. 75

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 D16. Högvadsån, Sumpafallen Datum: 2011-03-09 Kommun: Falkenberg Koordinat: 6334170/1310030 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 53 6,4 14 1,12 1,19 1,80 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan Hög Hög Hög Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 53 mycket högt Mycket höga naturvärden 38 Taxaindex (%): 135,7 mycket högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 1 100 måttligt högt Brachyptera braueri 16 poäng EPT-index: 27 högt Aphelocheirus aestivalis 3 poäng Diversitetsindex: 4,65 mycket högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng Danskt faunaindex: 7 mycket högt Ibisia marginata 3 poäng Surhetsindex: 9 högt Övriga kriterier 3 poäng Föroreningsindex: 13 mycket högt Diversitet 3 poäng Antal taxa 10 poäng Jämförelse med tidigare undersökningar Expertbedömning År Påverkan/Status map eutrofiering 90-07 Ingen eller obetydlig påverkan 08 Hög status 09 Hög status 10 Hög status Antal taxa 60 40 20 Taxa ASPT DJ DJ-/ ASPT-index 15 10 5 0 90 95 97 V99 V00 V01 02 04 06 08 10 0 Kommentar Enligt Naturvårdsverkets kriterier klassades den ekologiska statusen med avseende på eutrofiering som hög. På lokalen påträffades flera föroreningskänsliga och syrekrävande sländtaxa samt förhållandevis höga tätheter av den känsliga gruppen bäckbaggar. Föroreningsindexen var också höga eller mycket höga, och expertbedömningen avvek därmed inte från Naturvårdsverkets klassning. Bottenfaunan bedömdes ha mycket höga naturvärden. Bedömningen motiveras av mycket höga värden på artantal och diversitet, kombinerat med förekomsten av tre ovanliga arter samt förekomst av den rödlistade bäcksländan Brachyptera braueri. Även tidigare år har intressanta arter hittats, bland annat den ovanliga nattsländan Hydropsyche contubernalis (2007) och den ovanliga trollsländan Calopteryx splendens (2009). Bottenfaunan har undersökts vid flera tillfällen sedan 1990. Bedömningen av påverkansgraden har inte ändrats jämfört med tidigare. Individtätheten har varierat relativt mycket mellan åren medan artantalet har varit mer stabilt. Bottenfaunans artsammansättning och föroreningsindexen har också varit likartad mellan åren. Detta visar på stabila förhållanden längs den aktuella provsträckan. 76

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till resultatsidor sjöars djupbotten Lokaluppgifter I förekommande fall lokalnummer, vattendragsnamn och lokalnamn. Provtagningsdatum, flodområde enligt SMHI:s sjö- och vattendragsregister, koordinater enligt RT90 (Rikets nät). Provtagningsuppgifter Provtagningsmetodik, antal delprover, provyta i kvadratmeter samt provytans djup i meter. Ekologisk status Beräknade index enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverkets handbok 2007:4). Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttligt 4. Otillfredställande 5. Dålig BQI: Benthic quality index ett kvalitetsindex baserat på förkomst av nyckelarter eller nyckelgrupper med varierande tolerans för olika närings- och syrehalter. Höga värden anger att arter som fordrar rent vatten och höga syrgashalter dominerar. Tillståndsklassning Beräknade index och parametrar. Gränsvärden enligt Bedömningsgrunder för miljökvalitet (Naturvårdsverket 1999) samt i vissa fall vår eget databasmaterial. Klassningar enligt den 5-gradiga skalan: 1. Mycket högt 2. Högt 3. Måttligt högt 4. Lågt 5. Mycket lågt Expertbedömning av tillstånd och påverkan Vår slutgiltiga bedömning av tillstånd och påverkansgraden m.a.p. näringsämnesbelastning, syrehalt och i förekommande fall övriga föroreningar. Bygger på de olika indexen och parametrarna i kombination med bottenfaunans artsammansättning, samt på vår erfarenhet från liknande undersökningar och provplatser. Tillståndet m.a.p. syre respektive näring bedöms enligt den 3-gradiga skalan: A. Näringsfattiga/Syrerika eller mycket näringsfattiga/syrerika förhållanden. B. Måttligt näringsfattiga/syrerika förhållanden. C. Näringsrika/Syrefattiga eller mycket näringsrika/syrefattiga förhållanden. Status m.a.p. eutrofiering eller annan påverkan bedöms enligt den 5-gradiga skalan: 1. Hög 2. God 3. Måttligt 4. Otillfredställande 5. Dålig Jämförelse med tidigare undersökningar Om tidigare undersökningar gjorts redovisas här utvalda data av intresse för bedömning och undersökningssyfte. Kommentar I kommentaren finns värdefull information om intressanta observationer och avvikelser. Den är avsedd att hjälpa till vid tolkningen av resultaten i tabeller och diagram. Totalantal taxa: Det totala antalet arter och/eller grupper som påträffades i hela provet. Medelantal taxa/prov: Medelantalet arter och/eller grupper per delprov. Individtäthet (ant/m 2 ): totala antalet individer per kvadratmeter undersökt yta. O/C-index: Förhållandet mellan antalet maskar (Oligochaeta) och sedimentlevande fjädermygglarver (Chironomidae). Höga värden visar på en dominans av maskar, ofta orsakad av hög näringsämnesbelastning och därmed låga syrgashalter. 77

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, profundal Datum: 2010-10-26 Flodområde: 103 Ätran Koordinat: 6405500/1356170 Provtagningsuppgifter Metodik: SS 02 81 90 Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 40,5 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 2,0 0,76 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 6 måttligt högt O/C-index: 2,1 lågt Medelantal taxa/prov: 4,0 PTI: 3,2 högt Individtäthet (antal/m 2 ): 1 516 måttligt hög EEI: 4,2 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 89-93 Ingen bedömning Ingen bedömning 94-95 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 96 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 97-07 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 08 God Måttligt syrerikt 09 God Måttligt syrerikt 10 Hög Måttligt syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm 30 15000 20 10000 10 5000 0 0 89 92 95 98 01 04 07 10 5 4 3 2 1 0 BQI O/C-index 89 92 95 98 01 04 07 10 15 10 5 0 Kommentar Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt näringsrika förhållanden, men bedömningen var ett gränsfall till näringsfattiga förhållanden. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, men även denna bedömning var ett gränsfall (till god status). Bottenfaunan har undersökts årligen sedan 1989 och såväl tåliga som måttligt känsliga arter har förekommit. Antalet förekommande taxa och individtätheten har varierat en del. Värdena för BQI och O/C-index har dock legat stabila, vilket medverkat till att sjön har bedömts som måttligt näringsrik under hela undersökningsperioden med utgångspunkt från bottenfaunan på denna station i djupområdet. Förhållandena i bottenvattnet har alla år utom ett bedömts som måttligt syrerika. 78

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, sublitoral Datum: 2010-10-26 Flodområde: 103 Ätran Koordinat: 6406350/1356700 Provtagningsuppgifter Metodik: SS 02 81 90 Provyta (m 2 ): 0,0215 Antal prov: 5 Provdjup (m): 7,5 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status BQI: Expertbedömning 3,0 1,12 Hög Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan Näringstillstånd Syretillstånd Hög Hög Måttligt näringsrikt Syrerikt Övriga index och tillståndsklassning Totalantal taxa: 32 mycket högt O/C-index: 7,1 måttligt högt Medelantal taxa/prov: 16,0 PTI: 2,8 måttligt högt Individtäthet (antal/m 2 ): 2 028 hög EEI: 4,8 mycket högt Jämförelse med tidigare undersökningar År Näringstillstånd/Status m.a.p. eutrofiering (08-framåt) Syretillstånd 96 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 97-01 Måttligt näringsrikt Måttligt syrerikt 02-07 Måttligt näringsrikt Syrerikt eller mycket syrerikt 08 God Syrerikt 09 God Syrerikt 10 Hög Syrerikt Totalantal taxa Antal ind./kvm 40 8000 30 6000 20 4000 10 2000 0 0 96 98 00 02 04 06 08 10 5 4 3 2 1 0 BQI 96 98 00 02 04 06 08 10 O/C-index 15 10 5 0 Kommentar Bottenfaunans sammansättning indikerade måttligt näringsrika förhållanden, men bedömningen var ett gränsfall till näringsfattiga förhållanden. Statusen med avseende på eutrofiering bedömdes som hög, men även denna bedömning var ett gränsfall (till god status). Förhållandena har varit relativt stabila över åren även om värdena för O/C-index och individtäthet har varierat en del. Antalet förekommande taxa har under den senare hälften av undersökningsperioden generellt varit något högre än tidigare. Samtidigt har inte individförekomsten eller O/C-index ökat på motsvarande sätt. Sammantaget skulle detta kunna indikera en något minskad eutrofieringspåverkan. 79

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 5g. Ätran Nybygget RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6414900 / 1358900 Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: 2011-03-08 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 6 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 0,5 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: På östra sidan, under och nedstr. bron, innan stenkanten. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: <5% Grova block: saknas Mossor: 5-50% Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: buskar - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs vid östra sidan av ån, under och nedstr. bron, innan stenkanten. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 80

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 6. Ätran Vist Kyrka RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6412310 / 1357870 Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: 2011-04-07 Metodik: SS-EN 27 828 (håvdrag) Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): ja Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: >1 m Lokalens bredd: 1 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 6,3 C Lokalens medeldjup: >1 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10 m nedströms bron. Västra sidan av ån. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: sand Vegetationstyp, dom. 1: långskottsväxter Oorganiskt mtrl, dom. 2: finsediment Vegetationstyp, dom. 2: övervattensväxter Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: 5-50% Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: >50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: > 50% Fin detritus: 5-50% Fin sten: saknas Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: saknas Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: artificiell Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: buskar sälg - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Proverna togs 0-10 m nedströms bron, längs stranden. Provtagningen utfördes som håvdrag. Lokalkvaliteten var mindre lämplig; lättrörlig sandbotten. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 81

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 15. Ätran Axelfors RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 6C SO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6372010 / 1337480 Kommun: Svenljunga Provtagningsuppgifter Datum: 2010-11-18 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 2 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 30 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 30 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: hög Vattentemperatur: 3 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: Södra sidan runt brofundament, även under bron. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grus Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: sand Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: <5 % Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: <5% Långskottsv: <5 % Fin död ved: saknas Fina block: saknas Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Väg måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 82

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 24. Ätran Tullbron RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 5C SV Län: 13 Halland Lokalkoordinater: 6313350 / 1298320 Kommun: Falkenberg Provtagningsuppgifter Datum: 2011-03-09 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,8 m Lokalens bredd: 4 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 50 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 50 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 1,4 C Lokalens medeldjup: 0,6 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: På östra stranden, 0-10 m uppströms trästaketets slut. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grus Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: <5 % Sand: saknas Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al lönn Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: 5-50% Påverkan Typ: Styrka: A: Samhälle stark B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 83

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 D16. Högvadsån Sumpafallen RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 5C NV Län: 13 Halland Lokalkoordinater: 6334170 / 1310030 Kommun: Falkenberg Provtagningsuppgifter Datum: 2011-03-09 Metodik: SS-EN 27 828 Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,35 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 15 m, uppskattad Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 15 m Vattenfärg: färgat Vattennivå: låg Vattentemperatur: 1,1 C Lokalens medeldjup: 0,25 m Trofinivå: oligotrof Märkning av lokal: Proverna togs ca 400 m nedströms bron, i västra grenen ca 75 m nedströms delningen, nedströms större ö. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: grov sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: <5% Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al ek Dominerande 2: - - - Dominerande 3: - - - Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 84

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden profundal RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6405500 / 1356170 Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: 2010-10-26 Metodik: SS 02 81 90 Provtagare: P. Nilsson/J.Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 40,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 3,5/3,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: nej Sedimentfärg: gråsvart Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 85

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden sublitoral RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 103 Ätran Top. Karta: 7D SV Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: 6406350 / 1356700 Kommun: Ulricehamn Provtagningsuppgifter Datum: 2010-10-26 Metodik: SS 02 81 90 Provtagare: P. Nilsson/J.Palmkvist Provyta (m 2 ): 0,0215 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: recipientkontroll Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Provdjup: 7,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,5 C Vattenfärg: klart Siktdjup: 3,5/3,3 m Trofinivå: mesotrof Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: gråbrun Påverkan Typ: Styrka: A: - saknas B: - - C: - - Övrigt Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 86

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till artlistor rinnande vatten Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,25 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras känslighet för försurning, funktionella tillhörighet och ekologisk grupp. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Försurningskänslighet (Fk): 0 taxas toleransgräns är okänd 1 taxa har visats klara ph lägre än 4.5 2 ph 4.5 4.9 3 ph 5.0 5.4 4 ph 5.5 Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Ekologisk grupp, känslighet för organisk belastning (Eg): 0 kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel * = taxa påträffades endast i det kvalitativa provet 87

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 5g. Ätran, Nybygget 2011-03-08 x: 6414900 y: 1358900 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 2 1 0,6 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 2 6 9 6 1 4,8 0,8 AMPHIPODA, märlkräftor Gammarus lacustris - Sars, 1863 5 5 3 Ov 1 1 1 0,6 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 36 41 42 29 12 32,0 5,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 2 1 2 1,0 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, 1870 5 4 2 Ov 3 50 12 9 14,8 2,5 Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 45 15 70 14 12 31,2 5,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 27 30 2 15 14,8 2,5 Baetis sp. (rhodani-typ) 0 4 0 15 15 80 8 21 27,8 4,7 Baetis sp. 0 4 0 3 10 2 9 4,8 0,8 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 4 20 9 2 30 13,0 2,2 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 2 1 0,6 0,1 Ephemera sp. 3 1 3 3 1 2 1,2 0,2 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 100 110 21 54 170 91,0 15,5 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,0 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) 1 2 3 2 0,4 0,1 Leptophlebia sp. 1 2 3 2 1 1 0,8 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 75 42 140 26 69 70,4 12,0 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 5 3 1,6 0,3 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 1a 0,2 0,0 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 1 1 Plecoptera 0,4 0,1 BBrachyptera sp. 0 4 3 1 3 5 3a 2,4 0,4 I Isoperla sp. 0 3 0 1 1 Plecoptera 0,4 0,1 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 1 1 Plecoptera 0,4 0,1 NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 6 27 6 5 4a 9,6 1,6 NNemoura sp. 0 5 0 1 1ecoptera 0,4 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 4 Plecoptera 0,8 0,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 4 1 1a 1,2 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 1 0,2 0,0 Athripsodes sp. 0 0 3 12 5 4 4,2 0,7 Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 5 1 3 Ov 1 0,2 0,0 Glyphotaelius pellucidus - (Retzius, 1783) 1 5 2 1 0,2 0,0 Halesus sp. 0 5 0 1 1 2 4 1,6 0,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 9 14 3 17 10 10,6 1,8 Hydropsyche sp. 0 1 0 1 0,2 0,0 Hydroptila sp. 3 0 3 1 0,2 0,0 Ithytrichia sp. 3 4 4 49 4 50 32 32 33,4 5,7 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 60 22 12 7 8 21,8 3,7 Limnephilus sp. 0 5 0 1 2 0,6 0,1 Limnephilidae 0 5 0 33 83 11 35 8 34,0 5,8 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) 4 4 2 1 1 0,4 0,1 Lype sp. 4 4 2 1 1 0,4 0,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 1 2 2 2 1,4 0,2 Oecetis sp. 0 3 0 1 0,2 0,0 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 0,2 0,0 forts. 88

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 forts. 5g. Ätran, Nybygget 2011-03-08 x: 6414900 y: 1358900 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 2 0,4 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 12 11 2 11 7,2 1,2 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 2 2 1 1 1,2 0,2 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 1 0,2 0,0 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 0,4 0,1 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 3 2 4 4 7 4,0 0,7 OOulimnius tuberculatus Lv. - (Müller, 1806) 2 4 3 1 0,2 0,0 OOulimnius sp. Ad. 2 4 3 7 20 6 2 14 9,8 1,7 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 27 36 3 1 26 18,6 3,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1 Chironomidae 0 0 0 85 62 67 74 80 73,6 12,5 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,0 Limoniidae 0 0 0 4 2 1,2 0,2 Muscidae 0 3 0 1 0,2 0,0 Pediciidae 0 3 0 3 1 1 4 1,8 0,3 Psychodidae 0 0 0 1 0,2 0,0 Simuliidae 0 1 0 21 12 62 1 11 21,4 3,6 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 1 26 9 3 1 8,0 1,4 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 1 4 1,0 0,2 SUMMA (antal individer): 620 643 730 350 593 587,2 100 SUMMA (antal taxa): 29 34 37 26 32 31,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 89

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 6. Ätran, Vist Kyrka 2011-04-07 x: 6412310 y: 1357870 Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 (håvdrag) RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 0,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 1 3 1 2 2 1,8 0,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 6 3 1,8 0,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 4 160 3 33 10 42,0 20,5 Cloeon sp. 0 4 3 1 1 0,4 0,2 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 35 90 25 28 50 45,6 22,2 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 60 15 20 30 25,0 12,2 Leptophlebia sp. 1 2 3 50 120 5 80 30 57,0 27,8 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 44 1 9,0 4,4 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 1 0,2 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1 2a 0,6 0,3 NNemoura sp. 0 5 0 1 1 Plecoptera 0,4 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Ithytrichia sp. 3 4 4 1 0,2 0,1 Limnephilus sp. 0 5 0 1 1 0,4 0,2 Limnephilidae 0 5 0 10 6 4 4 1 5,0 2,4 HEMIPTERA, skinnbaggar Sigara fossarum - (Leach, 1817) 2 2 0 1 1 1 0,6 0,3 Sigara semistriata - (Fieber, 1848) 2 2 0 1 1 0,4 0,2 Sigara sp. 0 2 0 1 1 1 3 1,2 0,6 COLEOPTERA, skalbaggar EElodes sp. Lv. 0 2 0 3 0,6 0,3 HHydraena sp. (riparia/britteni) Ad. 0 4 3 1 0,2 0,1 HHydroporus sp. Ad. 0 3 0 1 1 0,4 0,2 DIPTERA, tvåvingar Chironomidae 0 0 0 4 3 3 2,0 1,0 Limoniidae 0 0 0 1 1 0,4 0,2 Simuliidae 0 1 0 1 18 30 9,8 4,8 SUMMA (antal individer): 107 515 59 183 162 205,2 100 SUMMA (antal taxa): 10 12 10 13 11 11,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 90

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 15. Ätran, Axelfors 2010-11-18 x: 6372010 y: 1337480 Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 1 0,2 0,2 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 6 3 5 9 4,6 3,9 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 5 5 3 2,6 2,2 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 0,2 0,2 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 1 0,2 0,2 Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 0,2 0,2 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 2 2 3 1,4 1,2 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 4 3 2 6 1 3,2 2,7 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 2 1 0,8 0,7 Ephemera danica - (Müller, 1764) 4 1 3 3 1 4 1 1 2,0 1,7 Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 3 4 1 1,6 1,4 Ephemera sp. 3 1 3 7 8 22 10 9 11,2 9,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * 1 4 3 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) 1 2 3 1 0,2 0,2 Leptophlebia sp. 1 2 3 1 3 0,8 0,7 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 8 6 4 11 8 7,4 6,3 PLECOPTERA, bäcksländor CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) 3 5 5 1 1a 0,4 0,3 NNemoura avicularis - Morton, 1894 2 5 4 1 1ecoptera 0,4 0,3 NNemoura sp. 0 5 0 1 Plecoptera 0,2 0,2 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 6 2 3a 2,2 1,9 MEGALOPTERA, sävsländor Sialis sp. (lutaria gr.) 1 3 2 2 3 3 2 2,0 1,7 TRICHOPTERA, nattsländor Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 5 1 3 Ov 1 0,2 0,2 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 10 3 3 2 2 4,0 3,4 Ithytrichia sp. 3 4 4 1 1 0,4 0,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 1 0,2 0,2 Limnephilus sp. * 0 5 0 Limnephilidae 0 5 0 1 0,2 0,2 Lype phaeopa - (Stephens, 1836) * 4 4 2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) 1 3 3 5 7 2 7 3 4,8 4,1 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) 3 3 4 2 2 0,8 0,7 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) 1 3 3 1 0,2 0,2 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) 1 3 3 4 6 3 6 2 4,2 3,5 Polycentropus sp. 1 3 3 4 2 4 2 1 2,6 2,2 Polycentropodidae 0 0 0 5 1 1,2 1,0 HEMIPTERA, skinnbaggar Hesperocorixa sp. * 0 2 0 Notonecta glauca - Linné, 175 * 2 3 0 COLEOPTERA, skalbaggar OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 2 0,4 0,3 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 1 1 1 2 2 1,4 1,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 2 5 5 2,6 2,2 Chironomidae 0 0 0 27 50 27 29 43 35,2 29,7 Simuliidae 0 1 0 5 7 5 1 3,6 3,0 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 9 14 5 8 37 14,6 12,3 SUMMA (antal individer): 100 141 95 114 142 118,4 100 SUMMA (antal taxa): 17 22 15 20 22 19,2 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. Totalantal taxa: 36 Danskt faunaindex: 6 Naturvärdesindex: 3 Medelantal taxa/prov: 19,2 Surhetsindex: 8 MISA: 63 Antal ind./m 2 : 474 EPT-index: 23 ASPT-index: 6,5 Diversitetsindex: 3,85 Taxaindex (%): 88 DJ-index: 12 91

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 24. Ätran, Tullbron 2011-03-09 x: 6313350 y: 1298320 Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 4 1 2 1 1,6 0,6 Polycelis sp. 1 3 0 2 0,4 0,1 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 4 5 3 3 3,0 1,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 63 16 1 26 26 26,4 9,4 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 1 0,4 0,1 Erpobdellidae 0 3 0 1 2 2 1,0 0,4 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 3 2 2 1,4 0,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 0,2 0,1 ODONATA, trollsländor Calopteryx sp. 0 3 3 1 0,2 0,1 Gomphus vulgatissimus - (Linné, 1758) 0 3 3 1 0,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis buceratus - Eaton, 1870 5 4 2 Ov 8 2 1 2,2 0,8 Baetis muticus - (Linné, 1758) 4 4 3 1 2 1 0,8 0,3 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 11 18 16 30 8 16,6 5,9 Baetis sp. 0 4 0 2 4 2 1,6 0,6 Caenis horaria - (Linné, 1758) 3 2 3 1 1 0,4 0,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 4 7 7 14 11 8,6 3,1 Ephemera vulgata - Linné, 1758 3 1 3 1 0,2 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 36 55 6 65 14 35,2 12,5 Heptagenia sp. 0 4 3 2 0,4 0,1 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) 1 4 3 2 0,4 0,1 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 1 2 4 2 1,8 0,6 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sp. 0 4 4 3 3 1 Plecoptera 1,4 0,5 BBrachyptera braueri - (Klapále 0 4 3 VU 9 5 8 8 2a 6,4 2,3 BBrachyptera sp. 0 4 3 1 4 2 7 3a 3,4 1,2 CCapnopsis schilleri - (Rostock, 1892) 3 5 5 1ecoptera 0,2 0,1 I Isoperla grammatica - (Poda, 1761) 1 3 3 1 2ecoptera 0,6 0,2 I Isoperla sp. 0 3 0 6 3 2 2 4a 3,4 1,2 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) 2 3 3 1 Plecoptera 0,2 0,1 TTaeniopteryx nebulosa - (Linné, 1758) 2 2 3 1 1 1a 0,6 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) 4 3 3 1 0,2 0,1 Brachycentrus subnubilus - Curtis, 1834 5 1 3 Ov 1 0,2 0,1 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) 5 0 3 1 1 0,4 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 105 85 22 24 12 49,6 17,6 Chimarra marginata - (Linné, 1767) 4 1 4 4 2 1,2 0,4 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1 0,2 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 2 0,4 0,1 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 18 31 9 30 13 20,2 7,2 Hydropsyche sp. 0 1 0 2 2 0,8 0,3 Ithytrichia sp. 3 4 4 1 0,2 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 6 4 1 2 2,6 0,9 Oecetis sp. 0 3 0 3 2 1 1,2 0,4 Polycentropodidae 0 0 0 1 0,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 1 0,2 0,1 Rhyacophila sp. 0 3 3 1 0,2 0,1 Setodes punctatus - (Fabriciu 0 0 0 VU 1 0,2 0,1 forts. 92

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 forts. 24. Ätran, Tullbron 2011-03-09 x: 6313350 y: 1298320 Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 13 8 5 10 4 8,0 2,8 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,1 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 0,2 0,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 1 1 0,4 0,1 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 0,4 0,1 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 7 2 6 4 3,8 1,3 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 1 1 2 0,8 0,3 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 3 0,6 0,2 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 11 7 8 2 5,6 2,0 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 3 6 1 1 2,2 0,8 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 0,4 0,1 Chironomidae 0 0 0 16 23 13 15 13 16,0 5,7 Empididae 0 3 0 1 0,2 0,1 Pediciidae 0 3 0 1 0,2 0,1 Simuliidae 0 1 0 9 9 78 62 6 32,8 11,6 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1 1 1 0,6 0,2 Bithynia tentaculata - (Linné, 1758) 5 1 2 1 1 0,4 0,1 Physa fontinalis - (Linné, 1758) 4 4 3 1 1 0,4 0,1 Radix sp. (balthica/labiata) 3 4 2 1 0,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 23 7 6 4 10 10,0 3,5 SSphaerium corneum - (Linné, 1758) 3 1 3 2 1 1 1 1,0 0,4 SUMMA (antal individer): 372 338 200 346 153 281,8 100 SUMMA (antal taxa): 38 41 22 32 24 31,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 93

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 D16. Högvadsån, Sumpafallen 2011-03-09 x: 6334170 y: 1310030 Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) 3 3 0 1 6 2 5 8 4,4 1,6 Polycelis sp. 1 3 0 2 4 3 1,8 0,7 Turbellaria (Planariidae/Dugesiidae) 3 3 0 1 0,2 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta 0 2 0 12 3 11 8 5 7,8 2,8 HIRUDINEA, iglar EErpobdella octoculata - (Linné, 1758) 3 3 2 1 2 1 1 2 1,4 0,5 Erpobdellidae 0 3 0 1 3 3 2 1,8 0,7 HHelobdella stagnalis - (Linné, 1758) 3 3 2 1 0,2 0,1 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) 1 2 2 1 4 1 1,2 0,4 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 3 0,6 0,2 ODONATA, trollsländor Cordulegaster boltonii - (Donovan, 1807) 3 3 3 1 1 1 0,6 0,2 Gomphidae 0 3 3 1 1 0,4 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) 3 3 3 1 0,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) 2 4 3 56 20 18 11 20 25,0 9,1 Baetis sp. 0 4 0 4 2 1,2 0,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) 4 2 3 4 1 1,0 0,4 Caenis rivulorum - Eaton, 1884 4 2 3 1 1 0,4 0,1 Heptagenia sulphurea - (Müller, 1776) 2 4 3 26 6 16 11 16 15,0 5,5 Nigrobaetis digitatus - Bengtsson, 1912 4 4 3 1 0,2 0,1 Nigrobaetis niger - (Linnaeus, 1761) 2 4 3 2 0,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor AAmphinemura sulcicollis - (Stephens, 1836) 1 4 4 14 5 4 1 6a 6,0 2,2 AAmphinemura sp. 0 4 4 20 4 2 2a 5,6 2,0 BBrachyptera risi - (Morton, 1896) 1 4 3 3 1a 0,8 0,3 BBrachyptera sp. 0 4 3 45 6 28 8a 17,4 6,3 BBrachyptera braueri - (Klapále 0 4 3 VU 5 1 Plecoptera 1,2 0,4 I Isoperla sp. 0 3 0 10 6 5 1 7a 5,8 2,1 LLeuctra hippopus - (Kempny, 1899) 1 2 3 1 Plecoptera 0,2 0,1 PPerlodes dispar - (Rambur, 1842) 2 3 3 1 Plecoptera 0,2 0,1 PProtonemura meyeri - (Pictet, 1841) 1 5 4 6 3a 1,8 0,7 TRICHOPTERA, nattsländor Agapetus ochripes - Curtis, 1834 3 4 4 2 13 3 3,6 1,3 Athripsodes sp. 0 0 3 1 4 6 2 2,6 0,9 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) 4 1 3 3 7 3 2 3,0 1,1 Chimarra marginata - (Linné, 1767) 4 1 4 6 8 12 6 6,4 2,3 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) 2 1 3 5 2 6 6 3,8 1,4 Hydropsyche siltalai - Döhler, 1963 1 1 3 36 8 18 3 20 17,0 6,2 Hydropsyche sp. 0 1 0 2 0,4 0,1 Ithytrichia sp. 3 4 4 1 1 2 0,8 0,3 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) 3 4 3 7 23 14 6 24 14,8 5,4 Oecetis sp. 0 3 0 1 1 0,4 0,1 Potamophylax sp. 0 5 4 1 6 1,4 0,5 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) 1 3 3 3 2 1,0 0,4 Rhyacophila sp. 0 3 3 5 1 1 1,4 0,5 Sericostoma personatum - (Spence, 1826) 2 5 4 1 0,2 0,1 Setodes argentipunctellus - McLachlan, 1877 5 0 5 1 1 1 0,6 0,2 Silo pallipes - (Fabricius, 1781) 2 4 3 1 1 0,4 0,1 forts. 94

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 forts. D16. Högvadsån, Sumpafallen 2011-03-09 x: 6334170 y: 1310030 Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN 27 828 + NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % HEMIPTERA, skinnbaggar Aphelocheirus aestivalis - (Fabricius, 1794) 3 3 3 Ov 10 3 9 14 7,2 2,6 COLEOPTERA, skalbaggar EElmis aenea Ad. - (Müller, 1806) 2 4 4 1 2 0,6 0,2 EElmis aenea Lv. - (Müller, 1806) 2 4 4 9 6 4 1 9 5,8 2,1 HHydraena gracilis Ad. - Germar, 1824 3 4 4 3 1 3 2 1,8 0,7 LLimnius volckmari Ad. - Fairmaire, 1881 2 4 3 1 1 4 1,2 0,4 LLimnius volckmari Lv. - Fairmaire, 1881 2 4 3 80 110 8 4 70 54,4 19,8 OOrectochilus villosus Lv. - (Müller, 1776) 2 3 3 8 2 2 2,4 0,9 OOulimnius tuberculatus Ad. - (Müller, 1806) 2 4 3 3 2 3 1,6 0,6 OOulimnius sp. Lv. 2 4 3 2 1 1 0,8 0,3 SStenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) 3 4 4 Ov 2 1 6 2 3 2,8 1,0 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 1 1 3 1,0 0,4 Chironomidae 0 0 0 5 7 12 7 19 10,0 3,6 Empididae 0 3 0 3 1 0,8 0,3 I Ibisia marginata - (Fabricius, 1781) 4 3 4 Ov 5 5 6 1 8 5,0 1,8 Pediciidae 0 3 0 1 1 0,4 0,1 Simuliidae 0 1 0 10 9 10 4 6,6 2,4 Tabanidae 0 3 0 1 0,2 0,1 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, 1774 4 4 3 1 0,2 0,1 BIVALVIA, musslor PPisidium sp. 1 1 0 23 6 5 3 21 11,6 4,2 SUMMA (antal individer): 445 290 244 82 314 275,0 100 SUMMA (antal taxa): 39 36 36 24 33 33,6 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 95

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 Förklaring till artlistor sjöars profundal och sublitoral Det. = Ansvarig för artbestämning. Antal individer per prov (0,0215 m 2 ) av de funna arterna/taxa samt deras syrekänslighet, föroreningskänslighet och funktionella tillhörighet. Vid massförekomster av enskilda taxa kan en uppskattning av tätheten för dessa ha gjorts i ett eller flera av delproven. Mätosäkerhet för individtäthet = 10 %. Syrekänslighet (Sy): 0 taxas känslighet är okänd, 1 taxa är tåligt mot låga syrehalter 2 taxa är måttligt känsligt 3 taxa är mycket känsligt Funktionell grupp (Fg): 0 ej känd 1 filtrerare 2 detritusätare 3 predatorer 4 skrapare 5 sönderdelare Känslighet för organisk belastning (Eg): 0 kunskap saknas för bedömning, 1 taxa påträffas i vatten med mycket hög påverkan, 2 taxa påträffas i vatten med hög påverkan, 3 taxa påträffas i vatten med måttligt hög påverkan, 4 taxa påträffas i vatten med liten påverkan, 5 taxa påträffas i vatten helt utan påverkan. Raritetskategori (Rk): RE Försvunnen (Regionally Extinct) CR Akut Hotad (Critically Endangered) EN Starkt Hotad (Endangered) VU Sårbar (Vulnerable) NT Missgynnad (Near Threatened) DD Kuskapsbrist (Data Deficient) Ov Lokalt eller regionalt ovanlig M = medelvärde % = procentandel 96

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, profundal 2010-10-26 x: 6405500 y: 1356170 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Limnodrilus hoffmeisteri - Claparède, 1862 1 2 1 1 0,2 0,6 Tubifex tubifex - (Müller, 1774) 1 2 1 1 7 16 8 9 8,2 25,2 Tubificidae (med hårborst) 0 2 0 7 24 24 12 18 17,0 52,1 DIPTERA, tvåvingar Chironomus sp. (anthracinus-typ) 1 2 2 5 3 2 7 3 4,0 12,3 Procladius sp. 1 3 0 1 1 1 1 0,8 2,5 Tanytarsus sp. 2 2 3 1 0,2 0,6 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 2 1 0 1 6 1 3 2,2 6,7 SUMMA (antal individer): 15 41 44 29 34 32,6 100 SUMMA (antal taxa): 4 4 4 4 4 4,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 97

ÄTRAN 2010 Bilaga 8 9. Åsunden, sublitoral 2010-10-26 x: 6406350 y: 1356700 Det. Anders Boström, Medins Biologi AB Metod: SS 02 81 90 + NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Sy Fg Eg Rk 1 2 3 4 5 M % NEMATA, rundmaskar Nemata 0 0 0 1 0,2 0,5 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Aulodrilus limnobius - Bretscher, 1899 2 2 3 2 1 0,6 1,4 Aulodrilus pigueti - Kowalewski, 1914 2 2 0 3 2 6 1 2,4 5,5 Dero digitata - (Müller, 1773) 2 2 2 2 0,4 0,9 Limnodrilus sp. 1 2 1 3 4 4 4 3,0 6,9 Naididae 2 2 0 1 0,2 0,5 Piguetiella blanci - (Piguet, 1906) 0 2 0 5 1 2 1 2 2,2 5,0 Ripistes parasita - (Schmidt, 1847) 2 0 0 1 0,2 0,5 Spirosperma ferox - Eisen, 1879 3 2 3 1 2 3 1,2 2,8 Tubificidae (med hårborst annan) 0 2 0 1 1 2 0,8 1,8 Tubificidae (utan hårborst) 0 2 0 2 3 2 3 2,0 4,6 Uncinais uncinata - (Orsted,1842) 2 2 3 1 1 0,4 0,9 Vejdovskyella comata - (Vejdovsky, 1883) 2 2 3 1 0,2 0,5 ACARI, sötvattenskvalster Acari 0 3 0 1 1 0,4 0,9 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) 2 2 3 1 1 0,4 0,9 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) 2 4 3 1 2 0,6 1,4 Ephemera vulgata - Linné, 1758 2 1 3 2 4 1 1 1 1,8 4,1 Ephemera sp. 2 1 3 1 0,2 0,5 TRICHOPTERA, nattsländor Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) 2 3 3 1 1 0,4 0,9 HEMIPTERA, skinnbaggar Micronecta sp. 0 2 0 1 0,2 0,5 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae 0 0 0 3 6 7 9 7 6,4 14,7 Cladotanytarsus sp. (mancus gr.) 3 2 2 1 1 0,4 0,9 Cryptochironomus sp. 2 3 0 1 4 3 2 2,0 4,6 Demicryptochironomus vulneratus - (Zetterstedt, 183 2 2 3 1 0,2 0,5 Epoicocladius ephemerae - (Kieffer, 1924) 2 0 3 2 0,4 0,9 Harnischia curtilamellata - (Malloch, 1915) 2 2 3 1 1 1 0,6 1,4 Parachironomus sp. (arcuatus gr.) 2 0 0 1 0,2 0,5 Paralauterborniella nigrohalteralis - (Malloch, 1915) 0 0 0 1 0,2 0,5 Pentaneurini 2 3 0 2 1 1 0,8 1,8 Polypedilum sp. 2 2 0 2 2 4 1 1,8 4,1 Potthastia longimanus - Kieffer, 1922 2 2 3 1 0,2 0,5 Procladius sp. 1 3 0 4 5 2 9 9 5,8 13,3 Stempellina sp. 2 2 3 1 0,2 0,5 Tanytarsus sp. 2 2 3 5 6 7 2 11 6,2 14,2 BIVALVIA, musslor Pisidium sp. 2 1 0 1 1 0,4 0,9 SUMMA (antal individer): 46 37 42 42 51 43,6 100 SUMMA (antal taxa): 23 13 14 13 17 16,0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 98

ÄTRAN 2010 Bilaga 9 BILAGA 9 Plankton Metodik Resultat Artlista Lokalbeskrivning 99

ÄTRAN 2010 Bilaga 9 Provtagning Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Analys Utförare: Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke, 031-3383540, info@medins-biologi.se Metod: SS-EN 15204: 2006 och Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. Dessutom skattades frekvensen av arter i det sedimenterade provet efter en femgradig skala för beräkning av trofiindex (Hörnström 1979, 1981, BIN PR163 Statusklassificering med utgångspunkt från växtplankton följer Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Åsunden klassades att tillhöra södra Sveriges humösa sjöar vid klassificering av status. 100

ÄTRAN 2010 Bilaga 9 Förklaring av begrepp Naturvårdsverkets kriterier (2007). För att klassificera näringsstatus används de tre basparametrarna 1) totalbiomassa av växtplankton, 2) andelen cyanobakterier (blågrönalger) av totalbiomassan, samt 3) trofiskt planktonindex (TPI). Med hjälp av dessa parametrar beräknas ett värde på sammanvägd näringsstatus. För att klassificera försurning/surhet använder bedömningsgrunderna endast parametern artantal. TPI (trofiskt planktonindex). Beräknas med hjälp av 1) biomassan av de eventuella indikatorarter som finns i provet och 2) indikatortalet hos dessa indikatorer. TPI kan teoretiskt variera mellan - 3 (mest oligotrofa växtplanktonsamhällena) till +3 (mest eutrofa växtplanktonsamhällena). Indikatortal. Indikatortal för växtplanktonart som definieras i naturvårdsverkets bedömningsgrunder (2007) för ca 35 oligtrofi- och ca 60 eutrofiindikatorer. Indikatortalet varierar från -3 (de bästa oligotrofiindikatorerna) till +3 (de bästa eutrofiindikatorerna). Ekologisk kvalitetskvot (EK). Bestäms av relationen mellan det uppmätta värdet av en basparameter och ett referensvärde som är unikt för den aktuella sjötypen och som redovisas i naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Varierar mellan 0 (sämst) och 1 (bäst). Trofiindex. Index enligt Hörnström (1979, 1981) och BIN PR 163 som beräknas med hjälp av olika indikatorarters frekvens i provet (på en skala 1-5) och deras indikatorvärde (på en skala 11 100). Trofiindex kan teoretiskt variera mellan 11 (mest näringsfattig sjöarna) och 100 (mest näringsrika sjöarna). Expertbedömning. Vid expertbedömningen av näringsstatus tar vi hänsyn till naturvårdsverkets kriterier, andra kriterier som kan vara relevanta (t ex Hörnströms trofiindex, mängd Gonyostomum, förekomst av indikatorarter enligt andra bedömningssystem, antal taxa av potentiellt toxiska cyanobakterier) samt annan erfarenhet, t.ex. från det aktuella vattnet/avrinningsområdet. Förkortningar och begrepp i artlistorna Det. = determinator, den person som genomförde artbestämningen och analysen av provet. I = indikatortal hos växtplanktonart enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (se ovan). EG = Ekologisk grupp. Äldre klassificeringssystem av indikatorarter med ursprung hos planktonekologer på Limnologiska institutionen, Lunds universitet. O = taxa som vanligtvis påträffas i oligotrofa (näringsfattiga) miljöer E = taxa som vanligtvis påträffas i eutrofa (näringsrika) miljöer I = taxa som är indifferenta, dvs. har en bred ekologisk tolerans Frekvens = uppskattad frekvens av arten i en skala från 1-5 där 5 är det högsta. Används dessutom vid beräkning av trofiindex enligt Hörnström. Längd. För vissa trådformiga arter anges trådlängden per liter provvatten (µm/l). Antal celler. För arter som inte växer i trådar anges antalet celler per liter provvatten. Biomassa. Anges i enheten mg l -1 (1 mg l -1 motsvarar en biovolym på 1 mm 3 l -1 ). 101

ÄTRAN 2010 Bilaga 9 9. Åsunden Datum: 2010-08-19 S. Sverige, humösa sjöar, >30 mg Pt/l Koordinat: 6405500 / 1356170 Naturvårdsverkets kriterier (2007) Årsvärde Treårsmedel Ekologisk kvalitetskvot Totalbiomassa (mg/l) Andel cyanobakterier (%) 3,49 0,7 2,26 3,07 0,18 1,00 Trofiskt planktonindex (TPI) Sammanvägd näringsstatus Artantal (surhetsklassning) 1,5 3,29 56 * Om treårsmedel saknas klassas statusen på befintliga värden Övriga index Värde Bedömning Expertbedömning Trofiindex (BIN PR 163) 44,8 Måttligt högt index Näringsstatus Måttlig Gonyostomum semen (mg/l) 0,00 Mycket liten biomassa Surhetsklassning Nära neutralt Alggrupp Biomassa Taxa mg/l % antal % Cyanobakterier 0,02 0,7 13 23,2 Rekylalger 0,20 5,7 4 7,1 Pansarflagellater 0,58 16,7 3 5,4 Guldalger 0,00 0,0 5 8,9 Kiselalger 2,62 75,3 16 28,6 Ögonalger 0,00 0,0 0 0,0 Grönalger 0,01 0,2 10 17,9 Konjugater 0,00 0,0 2 3,6 G. semen 0,00 0,0 0 0,0 Övriga 0,05 1,4 3 5,4 Förklaring: 1-3 eutrofiindikatorer (3=starkast) Summa 3,49 100 56 100-1- -3 oligotrofiindikatorer (-3=starkast) Jämförelse med tidigare undersökningar Status/surhetsklass * God Hög 1,70 0,16 Måttlig God 50 Nära neutralt Arternas fördelning på indikatortal Antal taxa 6 4 2 0-3 -2-1 1 2 3 Indikatortal 100% 75% 50% 25% 0% Eutrofa Indifferenta Oligotrofa 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 Biomassa (mg/l) Antal taxa 8,0 75 6,0 50 4,0 2,0 25 0,0 0 94 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 År 94 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 08 07 09 10 Näringstillstånd D C - D C - C C C C C C C C C Förklaring: A = Mycket näringsfattigt, B = Näringsfattigt, C = Måttligt näringsrikt, D = Näringsrikt, E = Mycket näringsrikt Kommentar Växtplanktonbiomassan i Åsunden var måttligt stor och dominerades av kiselalger och pansarflagellater. Andelen cyanobakterier var mycket liten men mängden eutrofiindikatorer var stor, vilket ger ett högt TPI värde. Även trofiindex var måttligt högt. Den sammanvägda bedömningen av näringsstatus enligt Naturvårdsverketsmetod ger god status baserat på treårsmedelvärden. I expertbedömningen sänker vi statusen till måttlig på grund av den rikliga förekomsten av eutrofiindikatorer, inklusive flera potentiellt toxiska cyanobakterier. Gonyostomum semen påträffades inte. Artantalet var i år 56 och sjön klassas därför som nära neutral. Enligt vårt tidigare sätt att klassificera råder måttligt näringsrikt tillstånd (C). 102

ÄTRAN 2010 Bilaga 9 9. Åsunden 2010-08-19 Lokalkoordinater: - / - RAPPORT Nivå: 5 m utfärdad av ackrediterat laboratorium Metod: 3 + NV:s Handledn. för miljööverv. REPORT issued by an Ackreditated Laboratory Det. Annika Liungman Frekv. Längd * 10 3 Antal * 10 3 Biom. Arter I EG (1-5) µm/l celler/l mg/l CYANOPHYCEAE (blågrönalger) Chroococcales Aphanocapsa sp. - NÄGELI 1 Aphanothece sp. - NÄGELI 1 Chroococcus sp. (<5 µm) - NÄGELI 1 Cyanodictyon sp. - PASCHER 3 2 1982 0,001 Merismopedia sp. - MEYEN 1 Snowella sp. - ELINKIN I 1 Chroococcales, obestämd kolonibildande art 1 Oscillatoriales Oscillatoriales, obestämd 1 Planktothrix mougeotii - (BORY EX KOMÁREK) ANAGN. & KOM. 1 I 2 427 0,014 Romeria sp. - KOCZWARA E 1 Nostocales Anabaena spp. böjd - BORY I 2 90 0,004 Aphanizomenon klebahnii - (ELENK) PECH. & KALINA 3 E 2 483 0,005 Aphanizomenon sp. - MORREN I 1 CRYPTOPHYCEAE (rekylalger) Pyrenomonadales (Chroomonas sp./rhodomonas sp.) I 3 1151 0,070 Cryptomonas sp. (10-20 µm) - EHRENBERG I 2 77 0,045 Cryptomonas sp. (20-30 µm) - EHRENBERG I 3 58 0,085 Katablepharis ovalis - SKUJA I 1 DINOPHYCEAE (pansarflagellater) Ceratium hirundinella - (O. F. MÜLLER) SCHRANK I 3 13 0,575 Gymnodinium sp. - KOFOID & SWEZY I 1 Gymnodinium sp. (liten, <10 µm) - KOFOID & SWEZY -3 I 2 32 0,008 CHRYSOPHYCEAE (guldalger) Dinobryon divergens - IMHOF I 1 Dinobryon sp. - EHRENBERG I 1 Pedinellales (Pseudopedinella sp./pedinella sp.) 1 Chrysophyseae, obestämda monader (2-5 µm) 1 Chrysophyseae, obestämda monader (5-10 µm) 1 DIATOMOPHYCEAE (kiselalger) Acanthoceras zachariasii - (BRUN) SIMONSEN I 1 Asterionella formosa - HASSALL I 1 Aulacoseira granulata - (EHRENBERG) SIMONSEN 2 E 2 8 0,024 Aulacoseira sp. (5-10 µm bred) - THWAITES I 1 Centriska kiselalger (<10 µm) I 3 473 0,086 Centriska kiselalger (20-30 µm) I 2 28 0,128 Centriska kiselalger (>30 µm) I 1 Diatoma tenuis - AGARDH E 1 Fragilaria crotonensis - KITTON 2 I 3 93 0,031 Fragilaria cf. ulna - (NITSCH) LANGE-BERTALOT 2 2 3 0,020 Melosira sp. - C. A. AGARDH 1 Pennales obestämda (30-50 µm) I 2 79 0,025 Pennales obestämda (50-100 µm) I 1 Rhizosolenia longiseta - ZACHARIAS O 1 Tabellaria flocculosa - (ROTH) KÜTZING I 1 Tabellaria flocculosa var. asterionelloides - (GRUNOW) KNUDSON I 4 1853 2,310 CHLOROPHYCEAE (grönalger) Chlorococcales Ankyra lanceolata - (KORS.) FOTT I 1 Ankyra sp. - FOTT I 1 Monoraphidium dybowskii - (WOL.) HINDÁK & KOM.-LEG. O 2 51 0,004 Oocystis sp. - NÄGELI I 1 Pediastrum tetras - (EHRENBERG) RALFS * 2 E 1 6 0,003 Quadrigula pfitzeri - (SCHRÖDER) G. M. SMITH O 1 Scenedesmus sp. - MEYEN E 1 Tetraedron caudatum - (CORDA) HANSGIRG I 1 Ulotrichales Koliella sp. - HINDÁK 1 Övrigt Chlorophyceae, obestämda kolonibildande klotformiga 1 CONJUGATOPHYCEAE (konjugater) Cosmarium sp. - CORDA O 1 Staurastrum spp. - MEYEN I 1 ÖVRIGA Chrysochromulina parva - LACKEY -2 2 32 0,001 Övriga, oidentifierad monad (2-5 µm) 4 1624 0,048 Övriga, oidentifierad monad (5-10 µm) 1 * = räknade som kolonier Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC 17025 (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 103

ÄTRAN 2010 Bilaga 9 9. Åsunden Vattenområdesuppgifter Län: Västra Götaland Sjö/vattendrag: Åsunden Kommun: 84 Ulricehamn Lokalnummer: 9 Top. karta: - Lokalnamn: - Vattenkoordinater: 6405500 / 13568170 Huvudflodområde: Ätran Lokalkoordinater: 6405500 / 1356170 Provtagningsuppgifter Provtagare: P Nilsson/S Holmgren Datum: 2010-08-19 Organisation: Medins Biologi AB Tid på dygnet: 14:00 Syfte: Recipientkontroll Lokaluppgifter Djup provplatsen (m): 41 Vattentemperatur (0,5m): 18,6 C Grumlighet: klart Språngskikt (j/n): ja Vattenfärg: färgat Språngskiktets läge: 9 m Trofinivå: oligotrof Siktdjup m vattenkikare: 3 m Väderlek: mulet, svag vind Vattenkemi (j/n): ja Märkning av lokal: - Kvalitativ metod BIN PR 061 Håvdiameter (cm): - Konserveringsmetod : Lugol Maskstorlek: 25 µm Djupinterval (m): 0-10 Kvantitativ metod SS-EN15204:2006 + NVVs Handledning för miljöövervakning, växtplankton Typ av hämtare: Ramberg rör Antal profiler: 5 Konserveringsmetod : Lugol Uppdelning av profil i separata prov (j/n): N Provflaska: Djupintervall (m): 1 0-6 2-3 - 4 - Övrigt - 104

ÄTRAN 2010 Bilaga 10 BILAGA 10 Länsstyrelsernas kalkeffektuppföljning 105

ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg Na K mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Algutstorpasjön utlopp 6378850 1356670 2010-03-25 6,6 0,16 6,68 190 0,258 0,088 0,195 0,022 Annlarpasjön utlopp 6356070 1341770 2010-04-22 6,8 0,18 6,18 54 0,254 0,087 0,181 0,018 Ballasjön utlopp 6361210 1338700 2010-04-21 6,5 0,10 5,37 118 0,206 0,061 0,193 0,013 Björsesjön utlopp 6353970 1349860 2010-04-22 6,9 0,27 7,54 113 0,384 0,095 0,176 0,027 Boaspångsbäcken 6349240 1345325 2010-03-24 4,9-0,01 4,65 0,095 0,066 0,165 0,025 Boaspångsbäcken 6349240 1345325 2010-03-30 4,8-0,01 4,26 0,080 0,057 0,148 0,022 Bäck från Köljesjön 6365910 1339950 2010-03-24 4,3-0,01 5,78 0,055 0,049 0,161 0,011 Bäck från Köljesjön 6365910 1339950 2010-03-30 4,3-0,01 5,30 0,037 0,035 0,135 0,009 Bäck från Surströmmasjön 6397465 1364752 2010-03-22 6,4 0,09 4,98 174 0,187 0,072 0,164 0,015 Bäck från Surströmmasjön 6397465 1364752 2010-03-30 5,8 0,01 3,62 147 0,106 0,045 0,116 0,013 Bäck från Surströmmasjön 6397465 1364752 2010-04-07 6,2 0,05 4,00 139 0,145 0,053 0,128 0,012 Bäck från Surströmmasjön 6397465 1364752 2010-11-02 6,9 0,18 5,44 166 0,293 0,068 0,142 0,011 Dalsjön 5 utlopp 6356500 1350570 2010-04-22 6,7 0,16 5,76 141 0,285 0,072 0,155 0,017 Dalstorpasjön utlopp 6388810 1363070 2010-04-15 6,5 0,09 4,49 116 0,176 0,060 0,131 0,014 Enhangen utlopp 6366250 1342460 2010-03-29 5,3-0,01 4,18 193 0,114 0,054 0,150 0,013 Enhangen utlopp 6366250 1342460 2010-11-30 6,2 0,09 4,92 211 0,207 0,056 0,155 0,013 Faxsjön utlopp 6365300 1337250 2010-03-29 4,9-0,01 3,92 198 0,079 0,036 0,151 0,009 Faxsjön utlopp 6365300 1337250 2010-04-08 5,2-0,01 2,96 81 0,057 0,026 0,106 0,004 Gransjön 9 utlopp 6354530 1344250 2010-04-22 6,4 0,07 5,12 114 0,197 0,062 0,181 0,009 Gravsjön v103 utlopp 6361920 1337540 2010-04-21 6,5 0,13 5,64 157 0,251 0,059 0,203 0,011 Grysjön utlopp 6362890 1349510 2010-05-03 6,6 0,09 4,69 130 0,181 0,055 0,144 0,015 Grysjön utlopp 6362890 1349510 2010-10-26 6,8 0,14 5,23 224 0,248 0,066 0,158 0,014 Gräsken 6 mitt 6356490 1347130 2010-04-22 6,8 0,16 5,86 100 0,268 0,072 0,171 0,017 Gäddesjön utlopp 6369690 1350500 2010-05-03 6,6 0,09 5,07 73 0,141 0,076 0,174 0,012 Gäddesjön utlopp 6369690 1350500 2010-10-26 6,7 0,10 4,98 95 0,137 0,076 0,179 0,013 Hagasjön v103 utlopp 6368540 1350130 2010-05-03 6,0 0,02 3,87 177 0,090 0,059 0,138 0,015 Holmsjön utlopp 6364600 1348780 2010-05-03 6,7 0,12 5,53 84 0,174 0,078 0,187 0,016 Hornbetasjön 2 utlopp 6359290 1354250 2010-04-22 6,8 0,18 5,80 126 0,309 0,066 0,147 0,015 Hulebäcken biflöde 6373601 1336431 2010-03-24 5,0-0,01 4,55 0,100 0,065 0,165 0,021 Hulebäcken biflöde 6373601 1336431 2010-03-30 4,8-0,01 4,22 0,075 0,054 0,148 0,016 Hulebäcken Marielund 6372450 1337140 2010-03-23 6,5 0,11 7,26 170 0,218 0,092 0,277 0,026 Hulebäcken Marielund 6372450 1337140 2010-04-08 6,4 0,08 5,04 109 0,164 0,070 0,169 0,016 Hulebäcken Marielund 6372450 1337140 2010-04-12 6,6 0,16 6,50 122 0,236 0,093 0,211 0,019 Hulebäcken Marielund 6372450 1337140 2010-04-21 6,8 0,17 6,92 90 0,264 0,104 0,218 0,022 Humlasjön utlopp 6361190 1335320 2010-03-29 5,7 0,01 4,18 162 0,123 0,053 0,156 0,010 Humlasjön utlopp 6361190 1335320 2010-04-21 6,7 0,13 5,54 149 0,250 0,067 0,181 0,009 Hyndarpsån 6354000 1329000 2010-03-23 6,6 0,11 5,55 113 0,216 0,055 0,173 0,016 Hyndarpsån 6354000 1329000 2010-04-08 6,5 0,09 4,61 102 0,182 0,045 0,141 0,012 Hyndarpsån 6354000 1329000 2010-04-12 6,5 0,11 4,97 95 0,209 0,051 0,162 0,012 Hyndarpsån 6354000 1329000 2010-04-21 6,6 0,14 5,48 82 0,237 0,061 0,174 0,014 Hyndarpsån Hyndarp 6353050 1330200 2010-03-23 6,7 0,13 5,79 114 0,234 0,062 0,185 0,016 Hyndarpsån Hyndarp 6353050 1330200 2010-04-21 6,8 0,14 5,54 82 0,232 0,067 0,180 0,013 Hålesjön utlopp 6339240 1331230 2010-04-21 6,6 0,19 6,48 97 0,241 0,097 0,214 0,021 Hällesjön 12 utlopp 6352030 1344840 2010-04-22 7,0 0,25 7,33 96 0,382 0,084 0,196 0,013 Ingärdebo-Gårdsjö 7 utlopp 6353020 1347590 2010-04-21 6,9 0,25 6,32 75 0,355 0,055 0,159 0,010 Ingärdebo-Gårdsjö 7 utlopp 6353020 1347590 2010-05-10 7,1 0,25 6,34 69 0,332 0,052 0,151 0,009 Kalvsjön 20 utlopp 6349910 1334940 2010-03-30 6,2 0,05 4,73 156 0,149 0,063 0,158 0,015 Kalvsjön 25 mitt 6349910 1334940 2010-04-20 6,4 0,08 5,20 117 0,167 0,070 0,169 0,014 Kroksjön 103 utlopp 6353580 1342830 2010-04-12 6,3 0,21 6,54 139 0,242 0,104 0,189 0,021 Kroksjön 22 utlopp 6341490 1331840 2010-03-30 6,2 0,06 4,86 140 0,151 0,066 0,158 0,015 Kroksjön ut Spaden 11 utlopp 6351900 1347230 2010-04-22 6,9 0,20 6,57 143 0,344 0,070 0,185 0,014 Krokssjön utlopp 6357630 1349220 2010-04-22 6,9 0,24 6,39 94 0,360 0,050 0,157 0,013 Kvarnsjön 103 utlopp 6337810 1333890 2010-03-30 6,4 0,12 6,08 190 0,254 0,069 0,177 0,014 Kvarnsjön 456 utlopp 6373040 1343500 2010-05-10 7,3 0,34 7,74 119 0,420 0,073 0,171 0,022 Kvarntorpsån 16 6351670 1341370 2010-03-30 6,6 0,13 5,80 114 0,229 0,072 0,161 0,015 Kättarpsån 21 6349400 1335843 2010-03-30 5,7 0,02 3,94 184 0,107 0,049 0,134 0,014 L Gräsken 26 utlopp 6356810 1349440 2010-04-22 6,7 0,14 5,53 105 0,249 0,068 0,166 0,016 L Hagasjön utlopp 6357730 1344540 2010-04-22 6,3 0,10 4,71 184 0,194 0,056 0,153 0,008 Lillån 6392868 1341618 2010-03-24 7,1 0,24 7,55 0,359 0,107 0,248 0,025 Lillån 6392868 1341618 2010-03-30 7,0 0,24 7,54 0,349 0,099 0,235 0,024 Marjebosjön utlopp 6370780 1359770 2010-04-15 5,4-0,01 4,06 169 0,090 0,051 0,141 0,013 Mogasjön utlopp 6356850 1341220 2010-04-22 6,7 0,21 6,89 78 0,273 0,105 0,189 0,026 Norrsjön utlopp 6374100 1335450 2010-03-30 5,4-0,01 3,83 167 0,100 0,047 0,131 0,011 Nässjön 23 utlopp 6341800 1334410 2010-04-21 6,7 0,15 5,93 99 0,260 0,067 0,177 0,011 Opperhalen utlopp 6371070 1346180 2010-04-15 6,4 0,09 5,07 50 0,178 0,059 0,155 0,012 Opperhalen utlopp 6371070 1346180 2010-10-26 6,7 0,09 4,93 54 0,167 0,059 0,158 0,012 Pjukasjön utlopp 6368240 1350030 2010-05-03 6,6 0,07 4,32 130 0,152 0,053 0,138 0,014 Porssjön 204 utlopp 6341400 1332700 2010-04-21 6,5 0,10 5,30 145 0,200 0,068 0,183 0,013 Rammsjön 705 utlopp 6399400 1345740 2010-04-07 6,7 0,19 7,13 36 0,271 0,074 0,214 0,018 S Svansjön utlopp 6343760 1334650 2010-03-30 6,6 0,10 5,87 69 0,194 0,076 0,191 0,015 Skattagårdssjön utlopp 6368680 1342900 2010-03-29 5,7 0,03 4,51 173 0,144 0,057 0,155 0,019 Skogssjön 3 utlopp 6357470 1352980 2010-04-22 6,8 0,17 5,69 98 0,279 0,064 0,159 0,015 Skvättebäcken TGB 6376340 1353350 2010-03-18 7,1 0,35 10,3 167 0,404 0,123 0,320 0,031 Skvättebäcken TGB 6376340 1353350 2010-03-24 6,8 0,28 9,27 199 0,362 0,110 0,284 0,035 Skvättebäcken TGB 6376340 1353350 2010-03-31 6,2 0,07 5,16 187 0,188 0,058 0,177 0,024 Skvättebäcken TGB 6376340 1353350 2010-05-04 7,1 0,23 8,44 138 0,317 0,102 0,269 0,033 106

ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg Na K mekv/l ms/m mekv/l mekv/l mekv/l mekv/l Västra Götalands län Skvättebäcken TGB 6376340 1353350 2010-05-25 7,2 0,26 8,46 134 0,339 0,107 0,282 0,036 Skvättebäcken TGB 6376340 1353350 2010-10-24 7,0 0,25 7,81 290 0,357 0,100 0,224 0,032 Skvättebäcken TGB 6376340 1353350 2010-11-25 6,8 0,16 6,78 252 0,269 0,083 0,218 0,025 Skyarpasjön utlopp 6355100 1343580 2010-04-12 6,4 0,10 5,15 108 0,210 0,066 0,164 0,014 Skäremosjön utlopp 6359870 1342220 2010-04-21 6,7 0,13 5,96 48 0,227 0,092 0,162 0,022 Spaden 14 utlopp 6348610 1342010 2010-04-12 6,7 0,17 5,76 125 0,259 0,074 0,165 0,014 St Hagasjön utlopp 6358290 1343980 2010-04-22 6,6 0,12 4,78 165 0,249 0,047 0,143 0,007 St Kroksjön 563 utlopp 6374650 1354170 2010-04-15 6,6 0,21 7,35 166 0,290 0,088 0,218 0,030 St Kroksjön 563 utlopp 6374650 1354170 2010-10-26 6,9 0,27 7,75 303 0,359 0,099 0,215 0,032 St Kvarnsjön utlopp 6371980 1335040 2010-03-30 6,5 0,14 6,11 48 0,236 0,075 0,169 0,015 St Köljasjön utlopp 6354320 1329960 2010-04-12 6,7 0,12 5,16 96 0,223 0,053 0,168 0,009 Storasjö tillflöde 6350671 1328071 2010-03-24 4,6-0,01 5,32 0,044 0,054 0,191 0,018 Storasjö tillflöde 6350671 1328071 2010-03-30 4,6-0,01 4,51 0,033 0,041 0,157 0,019 Storasjön H utlopp 6349650 1328220 2010-04-08 6,3 0,09 5,14 113 0,183 0,054 0,173 0,013 Stångån Ararp 6361390 1340080 2010-03-29 5,2-0,01 3,59 203 0,086 0,044 0,131 0,012 Stångån Ararp 6361390 1340080 2010-04-21 6,5 0,11 5,12 150 0,194 0,078 0,165 0,015 Stångån Håcksvik 6357100 1339320 2010-03-29 5,8 0,02 4,05 176 0,117 0,054 0,147 0,015 Stångån Håcksvik 6357100 1339320 2010-04-21 6,5 0,10 5,30 113 0,184 0,077 0,178 0,018 Surströmmasjön utlopp 6396450 1364550 2010-03-30 5,7-0,01 3,63 146 0,100 0,046 0,116 0,014 Surströmmasjön utlopp 6396450 1364550 2010-11-02 6,9 0,20 5,60 198 0,308 0,068 0,141 0,011 Trehörningen utlopp 6397250 1372710 2010-03-30 6,6 0,14 4,80 153 0,256 0,047 0,110 0,009 Trehörningen utlopp 6397250 1372710 2010-11-02 7,2 0,28 5,54 99 0,349 0,054 0,106 0,011 Tusseredssjön 15 utlopp 6353000 1341320 2010-04-12 6,7 0,27 6,69 150 0,351 0,066 0,175 0,009 Ugglebosjön utlopp 6367940 1344330 2010-04-12 5,5 0,02 3,85 194 0,122 0,047 0,137 0,011 V Fegen pkt 19 utlopp 6350400 1339000 2010-03-30 6,7 0,10 5,92 65 0,201 0,076 0,195 0,015 Veka Öjasjö utlopp 6392510 1344090 2010-04-22 6,7 0,14 5,07 84 0,242 0,055 0,149 0,010 Visen utlopp 6369440 1348140 2010-04-15 6,9 0,13 5,57 31 0,217 0,062 0,163 0,011 Visen utlopp 6369440 1348140 2010-10-26 6,9 0,12 5,29 32 0,197 0,061 0,165 0,012 Vitasjöbäcken Strömsnäs 6358510 1331890 2010-03-23 6,1 0,03 4,61 141 0,135 0,052 0,179 0,012 Vitasjöbäcken Strömsnäs 6358510 1331890 2010-04-12 6,6 0,09 5,12 66 0,188 0,056 0,187 0,010 Vitasjöbäcken Strömsnäs 6358510 1331890 2010-04-21 6,7 0,10 5,13 66 0,198 0,058 0,183 0,011 Vitasjöbäcken Strömsnäs 6358510 1331890 2010-05-10 6,8 0,12 5,25 73 0,192 0,058 0,176 0,010 Vitasjön utlopp 6357110 1330580 2010-03-29 6,2 0,05 3,86 62 0,118 0,039 0,127 0,008 Yttre Stångsjön utlopp 6368830 1341720 2010-04-12 6,2 0,09 4,41 196 0,165 0,057 0,144 0,011 Yttre Stångsjön utlopp 6368830 1341720 2010-11-30 6,3 0,09 4,65 225 0,175 0,056 0,141 0,009 Yttre Älvsjön utlopp 6364520 1343760 2010-04-08 6,1 0,05 3,92 125 0,122 0,058 0,125 0,013 Älingabäcken VS 6357399 1330102 2010-03-24 4,7-0,01 4,92 0,050 0,053 0,178 0,019 Älingabäcken VS 6357399 1330102 2010-03-30 4,6-0,01 4,49 0,038 0,041 0,152 0,019 Ämtasjön utlopp 6367230 1350240 2010-05-03 6,8 0,14 5,35 155 0,234 0,062 0,147 0,017 Ö Fegen F2 norra 6346930 1342080 2010-04-20 6,7 0,14 5,88 78 0,226 0,074 0,172 0,015 Ö Fegen F4 södra 6346700 1338000 2010-04-20 6,7 0,12 5,81 56 0,194 0,072 0,188 0,014 Övre Stångsjön utlopp 6369500 1342290 2010-04-12 6,2 0,08 4,55 158 0,164 0,059 0,162 0,010 Övre Stångsjön utlopp 6369500 1342290 2010-11-30 6,3 0,08 4,77 182 0,164 0,057 0,140 0,009 107

ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Agnsjön (Kvarnabäcken) 125 m nedströms utlopp 6344110 1325312 2010-11-18 6,9 0,14 5,67 140 5,2 0,91 Barkhultaån Barkhult 6347351 1309229 2010-01-27 6,5 0,12 6,20 110 5,2 0,89 Barkhultaån Barkhult 6347351 1309229 2010-03-25 6,7 0,13 6,49 120 5,5 1,0 Barkhultaån Barkhult 6347351 1309229 2010-11-23 6,8 0,11 5,41 120 4,5 0,76 Barkhultaån Barkhult 6347351 1309229 2010-12-08 7,2 0,22 6,61 120 6,8 0,81 Björsjö (Högvadsån) utlopp 6346323 1312588 2010-03-25 6,3 0,10 6,84 60 4,3 1,1 Björsjö (Högvadsån) utlopp 6346323 1312588 2010-11-23 7,7 0,46 9,17 120 12 1,0 Bossjön utlopp 6344864 1323840 2010-03-04 7,2 0,31 7,83 60 8,6 0,81 Bossjön utlopp 6344864 1323840 2010-11-18 7,3 0,27 7,00 70 8,3 0,75 Bredasjön utlopp 6363738 1322725 2010-03-25 5,9 0,02 4,36 90 2,5 0,53 Bredasjön utlopp 6363738 1322725 2010-11-23 6,8 0,09 4,65 55 3,8 0,5 Brokaredsjön (Kvarnabäcken) 275 m nedströms utlopp 6344650 1324190 2010-03-04 7,1 0,34 8,42 120 9,2 1,2 Brokaredsjön (Kvarnabäcken) 275 m nedströms utlopp 6344650 1324190 2010-11-18 7,3 0,36 7,54 120 9,4 1,1 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån 6345957 1310458 2010-01-27 6,8 0,22 8,32 70 7,1 1,4 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån 6345957 1310458 2010-03-25 6,4 0,06 5,90 120 3,8 1,0 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån 6345957 1310458 2010-03-31 6,4 0,05 5,22 90 3,2 0,80 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån 6345957 1310458 2010-10-22 6,5 0,08 5,81 140 4,1 0,92 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån 6345957 1310458 2010-11-23 6,9 0,16 6,42 120 5,5 0,95 Egnaredsån utflöde i Hjärtaredsån 6345957 1310458 2010-12-08 7,0 0,22 7,53 100 6,7 1,1 Fageredsån Fagered 6346281 1315718 2010-03-25 6,5 0,10 5,29 180 4,4 0,86 Fageredsån Fagered 6346281 1315718 2010-11-23 6,7 0,12 5,43 120 4,7 0,85 Fageredsån Fridhemsberg 6341848 1315125 2010-01-27 6,9 0,22 7,54 80 6,4 1,3 6,0 270 <0,01 0,029 Fageredsån Fridhemsberg 6341848 1315125 2010-03-25 6,7 0,09 5,40 180 4,3 0,9 3,8 380 <0,01 0,079 Fageredsån Fridhemsberg 6341848 1315125 2010-03-31 6,4 0,05 4,31 180 3,0 0,66 3,3 290 <0,01 0,088 Fageredsån Fridhemsberg 6341848 1315125 2010-09-20 6,6 0,09 5,44 250 5,1 0,92 Fageredsån Fridhemsberg 6341848 1315125 2010-10-22 6,6 0,10 5,36 180 4,7 0,86 3,1 80 <0,01 0,073 Fageredsån Fridhemsberg 6341848 1315125 2010-11-23 6,8 0,12 5,44 120 4,6 0,89 4,2 170 <0,01 0,056 Fageredsån Fridhemsberg 6341848 1315125 2010-12-08 6,9 0,18 6,52 80 5,6 1,1 5,5 250 <0,01 0,034 Fageredsån Guarp 6349218 1317684 2010-01-27 6,9 0,20 6,94 80 6,2 1,1 Fageredsån Guarp 6349218 1317684 2010-03-25 6,4 0,08 4,89 160 4,1 0,78 Fageredsån Guarp 6349218 1317684 2010-03-31 6,3 0,05 3,98 160 2,9 0,59 Fageredsån Guarp 6349218 1317684 2010-10-22 6,4 0,07 4,97 200 4,3 0,78 Fageredsån Guarp 6349218 1317684 2010-11-23 6,7 0,11 5,06 120 4,5 0,80 Fageredsån Guarp 6349218 1317684 2010-12-08 6,9 0,18 6,17 90 5,6 0,93 Fageredsån Ulvanstorp 6354272 1319174 2010-03-25 6,4 0,09 4,80 140 4,2 0,75 Fageredsån Ulvanstorp 6354272 1319174 2010-11-23 6,7 0,12 5,01 100 4,7 0,73 Fageredsån uppströms Knapasjöbäcken 6358042 1320609 2010-03-25 6,9 0,21 6,39 140 6,8 0,98 Fageredsån uppströms Knapasjöbäcken 6358042 1320609 2010-11-23 7,1 0,20 5,84 70 6,2 0,82 Farssjö utlopp 6360848 1320944 2010-05-04 7,3 0,20 6,30 50 5,7 0,74 Farssjö utlopp 6360848 1320944 2010-11-23 7,1 0,18 5,66 70 5,7 0,73 Furusjön (Getån) 6334200 1329840 2010-08-12 5,2 0,00 Gamlarydsån utlopp 6348509 1321613 2010-03-25 6,8 0,15 6,47 160 5,5 1,1 Gamlarydsån utlopp 6348509 1321613 2010-11-23 6,7 0,10 5,24 160 4,1 0,84 Gölen (Getån) 6334446 1329204 2010-08-12 5,1 0,00 Hammaren (Getån) 6331070 1333273 2010-08-12 5,9 0,15 Hjärtaredsjön utlopp 6341540 1311020 2010-03-25 6,7 0,17 7,26 60 6,7 1,2 Hjärtaredsjön utlopp 6341540 1311020 2010-11-23 6,8 0,10 5,55 120 4,5 0,85 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-01-27 6,8 0,18 7,65 90 6,6 1,2 6,2 370 <0,01 0,044 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-03-25 6,8 0,14 7,37 100 5,5 1,2 5,4 430 <0,01 0,051 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-03-31 6,7 0,12 6,45 120 4,6 0,96 4,7 580 <0,01 0,052 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-04-29 6,8 0,12 6,49 90 4,6 1,0 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-05-20 6,9 0,14 6,65 60 5,1 1,1 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-06-23 6,9 0,17 6,90 60 5,4 1,1 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-07-08 7,1 0,21 7,58 50 5,9 1,2 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-08-24 6,5 0,13 6,15 130 4,8 0,93 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-09-20 6,6 0,11 6,06 120 4,7 0,97 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-10-22 6,6 0,10 6,04 140 4,3 0,93 4,2 190 <0,01 0,047 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-11-23 6,7 0,10 5,78 110 4,5 0,89 4,1 230 <0,01 0,055 Hjärtaredsån utlopp 6337780 1312511 2010-12-08 6,8 0,14 6,42 90 5,0 0,98 5,3 280 <0,01 0,050 Härbillingen utlopp 6320275 1313372 2010-11-25 7,0 0,36 9,31 30 10 1,3 Höghulta sjö utlopp 6327079 1326252 2010-03-04 6,9 0,28 7,78 100 8,1 1,2 Höghulta sjö utlopp 6327079 1326252 2010-11-18 7,2 0,20 5,59 120 5,8 0,90 Högsjön (Tranån) utlopp 6353839 1316525 2010-03-25 6,7 0,16 5,72 110 6,3 0,72 Högsjön (Tranån) utlopp 6353839 1316525 2010-11-23 7,1 0,14 4,79 80 5,0 0,59 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-01-27 6,8 0,22 7,73 70 6,5 1,1 5,6 290 <0,01 0,036 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-03-25 6,8 0,14 6,89 100 5,1 1,0 5,2 300 <0,01 0,054 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-03-31 6,6 0,07 5,26 140 3,7 0,75 3,7 300 <0,01 0,070 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-04-29 6,9 0,17 6,96 80 5,4 0,96 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-05-20 7,1 0,19 7,13 60 5,8 1,0 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-06-23 6,7 0,16 6,38 120 5,3 0,91 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-07-08 7,0 0,27 8,04 80 6,8 1,1 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-08-24 6,7 0,19 6,66 150 5,9 0,91 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-09-20 6,7 0,14 6,14 150 5,2 0,92 108

ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-10-22 6,7 0,14 6,23 140 5,0 0,90 3,4 130 <0,01 0,043 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-11-23 6,9 0,13 6,20 110 4,9 0,83 4,0 200 <0,01 0,047 Högvadsån NV Ålarp 6347708 1321389 2010-12-08 6,9 0,21 7,05 80 6,0 0,94 5,2 240 <0,01 0,036 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-01-27 7,0 0,21 8,23 70 6,6 1,5 6,4 600 <0,01 0,030 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-03-04 6,9 0,18 8,29 80 5,6 1,3 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-03-25 6,9 0,10 6,64 120 4,7 1,1 4,6 470 <0,01 0,054 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-03-29 6,6 0,08 5,80 140 3,6 0,86 4,1 590 <0,01 0,064 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-03-31 6,7 0,08 5,62 120 3,8 0,89 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-04-29 7,1 0,16 7,16 80 5,0 1,2 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-05-20 7,1 0,18 7,52 60 5,6 1,3 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-06-23 7,0 0,17 6,93 80 5,4 1,2 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-07-08 7,2 0,27 9,03 50 6,6 1,6 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-08-24 6,7 0,12 6,10 180 4,9 1,0 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-09-20 6,8 0,11 6,05 140 4,6 0,99 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-10-22 6,8 0,12 6,24 140 4,4 1,0 4,0 220 <0,01 0,044 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-11-23 6,9 0,11 6,00 110 4,5 1,0 4,3 300 <0,01 0,045 Högvadsån Nydala kvarn 6331225 1308958 2010-12-08 7,1 0,17 7,43 80 5,3 1,1 5,6 410 <0,01 0,032 Högvadsån Ullared 6338440 1313136 2010-01-27 6,8 0,18 7,28 70 5,8 1,1 Högvadsån Ullared 6338440 1313136 2010-03-25 6,8 0,10 6,13 160 4,3 0,95 Högvadsån Ullared 6338440 1313136 2010-03-31 6,5 0,06 4,94 150 3,2 0,74 Högvadsån Ullared 6338440 1313136 2010-10-22 6,8 0,11 5,84 140 4,6 0,90 Högvadsån Ullared 6338440 1313136 2010-11-23 6,9 0,10 5,73 120 4,1 0,81 Högvadsån Ullared 6338440 1313136 2010-12-08 6,9 0,17 6,71 80 5,3 0,98 Högvadsån uppströms Fageredsån 6341672 1315279 2010-03-25 6,8 0,12 6,52 100 4,6 0,98 Högvadsån uppströms Fageredsån 6341672 1315279 2010-11-23 6,8 0,09 5,54 120 4,0 0,78 Högvadsån uppströms Älvsered 6349963 1322925 2010-01-27 6,8 0,18 7,24 70 5,8 1,0 Högvadsån uppströms Älvsered 6349963 1322925 2010-03-25 6,7 0,11 6,35 120 4,6 0,90 Högvadsån uppströms Älvsered 6349963 1322925 2010-11-23 7,0 0,12 6,08 100 4,7 0,77 Högvadsån uppströms Älvsered 6349963 1322925 2010-12-08 6,8 0,20 6,90 70 6,0 0,87 Kalvsjön (Skärshultaån) utlopp 6343057 1321728 2010-03-25 6,5 0,20 6,48 180 5,9 1,1 Kalvsjön (Skärshultaån) utlopp 6343057 1321728 2010-11-23 6,5 0,05 4,48 120 3,1 0,70 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran 6338467 1326224 2010-01-19 6,8 0,12 6,21 60 4,3 0,95 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran 6338467 1326224 2010-03-04 6,8 0,13 6,33 80 4,7 1,0 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran 6338467 1326224 2010-03-23 6,7 0,09 5,98 80 4,1 1,0 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran 6338467 1326224 2010-10-22 6,8 0,09 5,30 120 3,8 0,90 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran 6338467 1326224 2010-11-18 6,7 0,09 5,06 100 3,5 0,85 Kvarnabäcken 325 m före utflödet i Ätran 6338467 1326224 2010-12-15 6,8 0,12 5,63 90 6,9 0,65 Kvarnasjö å utlopp 6357790 1324350 2010-03-25 6,2 0,04 5,01 160 3,2 0,90 Kvarnasjö å utlopp 6357790 1324350 2010-11-23 6,6 0,07 4,96 120 3,6 0,76 Kvarnasjöbäcken (Stockån) 6331081 1312407 2010-03-19 7,1 0,23 8,06 50 6,3 1,4 Kvarnasjöbäcken (Stockån) 6331081 1312407 2010-11-25 6,7 0,15 6,26 70 5,5 1,0 Kvarnbäcken utlopp Ryen 6335186 1310650 2010-03-25 6,4 0,07 6,10 110 3,2 1,1 Kvarnbäcken utlopp Ryen 6335186 1310650 2010-11-23 6,9 0,11 6,06 70 3,8 0,96 Lilla Hallången utlopp 6362302 1325166 2010-03-25 7,1 0,24 7,94 80 7,3 1,1 Lilla Hallången utlopp 6362302 1325166 2010-11-23 7,4 0,30 8,04 80 8,3 0,90 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-01-19 7,0 0,19 8,29 60 5,3 1,7 7,5 760 <0,01 0,018 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-03-19 7,1 0,20 8,46 70 5,6 1,9 7,0 880 <0,01 0,021 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-03-23 6,6 0,09 6,03 120 3,4 1,3 5,6 840 <0,01 0,053 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-04-29 7,0 0,16 7,44 70 4,8 1,6 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-05-20 7,1 0,16 7,17 60 4,7 1,5 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-06-23 7,0 0,18 7,08 80 5,0 1,6 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-07-08 7,2 0,26 8,68 70 6,0 1,9 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-08-24 6,0 0,05 5,14 280 3,1 1,0 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-09-20 6,3 0,05 5,66 150 3,1 1,1 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-10-22 6,6 0,09 6,28 120 3,5 1,3 5,2 500 <0,01 0,045 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-11-25 6,6 0,11 6,30 90 4,3 1,3 5,7 450 <0,01 0,041 Lillån Brecke 6320862 1310859 2010-12-15 6,9 0,16 7,49 80 4,9 1,6 6,7 590 <0,01 0,027 Lillån Järnbo 6323844 1315575 2010-01-19 6,5 0,08 6,30 60 3,1 1,3 Lillån Järnbo 6323844 1315575 2010-03-19 6,6 0,07 5,99 90 3,0 1,3 Lillån Järnbo 6323844 1315575 2010-03-23 5,7 0,01 4,98 140 2,2 1,1 Lillån Järnbo 6323844 1315575 2010-10-22 5,8 0,02 4,84 140 2,0 0,89 Lillån Järnbo 6323844 1315575 2010-11-25 6,1 0,03 4,67 100 2,2 0,93 Lillån Järnbo 6323844 1315575 2010-12-15 6,3 0,06 5,51 110 2,7 1,1 Lillån Svartån 6334240 1307991 2010-01-27 6,9 0,17 8,59 60 5,6 1,5 6,6 560 <0,01 0,029 Lillån Svartån 6334240 1307991 2010-03-25 6,9 0,13 7,72 120 4,1 1,3 4,9 750 <0,01 0,043 Lillån Svartån 6334240 1307991 2010-03-31 6,7 0,08 6,99 90 3,9 1,1 5,6 700 <0,01 0,049 Lillån Svartån 6334240 1307991 2010-10-22 6,8 0,11 7,14 100 4,4 1,1 5,2 270 <0,01 0,036 Lillån Svartån 6334240 1307991 2010-11-23 7,0 0,12 6,93 90 4,4 1,1 5,4 340 <0,01 0,029 Lillån Svartån 6334240 1307991 2010-12-08 7,0 0,19 7,97 65 5,7 1,2 5,6 390 <0,01 0,024 Lillån Vessige 6320471 1309252 2010-01-19 6,9 0,20 9,18 60 6,1 2,0 Lillån Vessige 6320471 1309252 2010-03-19 7,1 0,21 8,80 60 5,9 2,0 Lillån Vessige 6320471 1309252 2010-03-23 6,7 0,10 6,27 120 3,5 1,4 Lillån Vessige 6320471 1309252 2010-10-22 6,7 0,10 6,48 120 3,8 1,3 Lillån Vessige 6320471 1309252 2010-11-25 6,8 0,11 6,43 90 4,3 1,3 109

ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Lillån Vessige 6320471 1309252 2010-12-15 6,8 0,16 7,65 80 5,0 1,6 Lyngsjön utlopp 6331045 1326430 2010-03-04 7,1 0,42 9,18 160 12 0,99 Lyngsjön utlopp 6331045 1326430 2010-11-18 7,4 0,38 7,56 200 10 0,84 Långesjön utlopp 6326560 1329328 2010-03-04 7,0 0,63 11,6 80 16 1,4 Långesjön utlopp 6326560 1329328 2010-11-18 7,4 0,36 7,79 120 10 1,0 Lösebäcken utlopp 6345971 1319137 2010-03-25 6,6 0,09 5,30 200 4,1 0,94 Lösebäcken utlopp 6345971 1319137 2010-11-23 7,0 0,17 5,96 120 5,2 0,93 Mjöasjön (Kvarnabäcken) utlopp 6345904 1321385 2010-03-25 6,0 0,05 4,98 100 3,3 0,71 Mjöasjön (Kvarnabäcken) utlopp 6345904 1321385 2010-11-23 6,8 0,12 5,15 110 4,4 0,58 Mjöasjön (Mjöaån) utlopp 6362786 1323781 2010-03-25 7,0 0,18 6,51 80 6,4 0,73 Mjöasjön (Mjöaån) utlopp 6362786 1323781 2010-11-23 7,3 0,20 6,11 70 6,2 0,58 Mjöaån Mjöbäck 6358379 1323634 2010-03-25 6,6 0,07 5,41 100 4,0 0,73 Mjöaån Mjöbäck 6358379 1323634 2010-11-23 7,0 0,13 5,43 80 4,7 0,65 Musån (Lillån) 6322269 1313838 2010-01-19 7,2 0,26 9,10 50 7,2 1,6 Musån (Lillån) 6322269 1313838 2010-03-19 7,3 0,24 8,88 60 6,9 1,6 Musån (Lillån) 6322269 1313838 2010-03-23 7,0 0,16 7,76 80 5,4 1,4 Musån (Lillån) 6322269 1313838 2010-10-22 7,1 0,18 7,36 100 4,9 1,3 Musån (Lillån) 6322269 1313838 2010-11-25 7,1 0,20 7,19 90 6,0 1,3 Musån (Lillån) 6322269 1313838 2010-12-15 7,1 0,25 8,08 100 6,3 1,4 Oksjön utlopp 6329095 1322489 2010-11-25 6,8 0,14 5,33 200 5,1 1,0 Rammbäcken utlopp 6331705 1308218 2010-03-25 6,8 0,14 7,28 120 4,8 1,8 Rammbäcken utlopp 6331705 1308218 2010-11-23 6,9 0,20 7,64 120 5,6 1,9 Ryenbäcken utlopp 6336142 1311270 2010-03-25 5,8 0,01 5,16 140 2,3 0,83 Ryenbäcken utlopp 6336142 1311270 2010-11-23 6,3 0,06 5,69 80 3,1 0,87 Sandsjön (Getån) norr, litoralt 6331900 1332650 2010-08-12 6,3 0,20 Sjönevadssjön utlopp 6321760 1313716 2010-03-19 7,2 0,25 9,44 20 6,6 1,6 Sjönevadssjön utlopp 6321760 1313716 2010-11-25 7,1 0,18 7,05 35 5,6 1,2 Sjösgärdessjön utlopp 6320850 1317350 2010-03-19 7,0 0,24 8,60 100 6,8 1,7 Sjösgärdessjön utlopp 6320850 1317350 2010-11-25 7,0 0,22 6,94 180 6,2 1,3 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-01-27 6,8 0,13 6,17 80 4,8 0,90 5,1 160 <0,01 0,032 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-03-25 6,5 0,06 5,24 120 3,5 0,87 4,8 360 <0,01 0,075 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-03-31 6,2 0,03 4,22 140 2,5 0,65 3,4 300 <0,01 0,086 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-04-29 6,9 0,10 5,15 80 3,8 0,76 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-05-20 7,0 0,10 5,20 60 3,8 0,76 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-06-23 6,9 0,10 4,89 120 4,0 0,76 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-07-08 7,0 0,13 5,42 90 4,3 0,82 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-08-24 6,7 0,09 4,86 260 4,0 0,74 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-09-20 6,6 0,07 4,77 180 3,6 0,75 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-10-22 6,5 0,06 4,86 160 3,3 0,73 3,0 63 <0,01 0,051 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-11-23 6,5 0,05 4,47 120 3,1 0,69 3,5 100 <0,01 0,051 Skärshultaån utlopp 6342491 1316128 2010-12-08 6,7 0,09 5,28 80 3,6 0,75 4,6 130 <0,01 0,043 Skärsjö (Skärven) utlopp 6326701 1317403 2010-04-06 6,5 0,10 5,14 80 3,8 0,66 Skärsjö (Skärven) utlopp 6326701 1317403 2010-11-25 7,1 0,16 5,70 100 5,6 0,74 Stensjön (Vismen) utlopp 6326780 1330433 2010-03-04 7,1 0,70 12,3 140 17 1,4 Stensjön (Vismen) utlopp 6326780 1330433 2010-11-18 7,3 0,43 7,98 180 11 0,95 Stockån nedströms doserare 6331878 1313452 2010-01-19 6,5 0,16 8,09 60 5,3 1,5 Stockån nedströms doserare 6331878 1313452 2010-03-19 6,8 0,14 7,83 80 5,1 1,6 Stockån nedströms doserare 6331878 1313452 2010-11-25 6,2 0,06 5,52 100 3,3 1,1 Stockån nedströms doserare 6331878 1313452 2010-12-15 7,5 0,41 9,30 90 13 1,4 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-01-19 7,1 0,24 9,17 50 7,2 1,6 <0,01 0,022 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-03-19 7,2 0,20 8,62 60 6,2 1,7 <0,01 0,025 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-03-25 7,1 0,22 7,49 120 6,2 1,2 <0,01 0,036 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-04-29 7,0 0,19 7,92 70 5,9 1,5 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-05-20 7,2 0,24 8,17 60 6,6 1,5 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-06-23 7,0 0,18 6,92 120 5,2 1,3 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-07-08 7,2 0,35 10,2 90 7,8 1,9 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-08-24 6,7 0,12 5,79 320 4,8 0,97 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-09-20 6,8 0,12 5,98 150 4,9 0,91 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-10-22 6,5 0,08 6,00 120 3,6 1,1 <0,01 0,056 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-11-25 6,6 0,08 5,92 80 3,8 1,1 <0,01 0,051 Stockån Okome (uppströms kvarn) 6329324 1311036 2010-12-15 7,1 0,30 9,20 90 8,0 1,5 <0,01 0,024 Stockån uppströms doserare 6332000 1313657 2010-01-19 6,3 0,12 7,85 65 4,7 1,7 Stockån uppströms doserare 6332000 1313657 2010-03-19 6,7 0,12 7,64 90 4,3 1,6 Stockån uppströms doserare 6332000 1313657 2010-11-25 6,1 0,05 5,48 90 3,3 1,2 Stockån uppströms doserare 6332000 1313657 2010-12-15 6,3 0,09 6,55 100 3,7 1,3 Stora Bälgsjön utlopp 6332569 1316174 2010-04-29 7,0 0,15 5,95 180 4,7 0,89 Stora Bälgsjön utlopp 6332569 1316174 2010-11-25 6,6 0,09 5,00 160 4,2 0,72 Stora Djupasjön utlopp 6362830 1327832 2010-03-25 6,4 0,07 5,27 140 4,4 0,81 Stora Djupasjön utlopp 6362830 1327832 2010-11-23 7,4 0,27 6,84 140 8,1 0,73 Stora Hallången utlopp 6359317 1324892 2010-03-25 7,1 0,22 7,74 70 7,3 1,1 Stora Hallången utlopp 6359317 1324892 2010-11-23 7,4 0,26 7,67 80 7,3 0,89 110

ÄTRAN 2010 Bilaga 10 Namn X-koord Y-koord Datum ph Alkalinitet Konduktivitet Färgtal Ca Mg SO4 NO23-N Al Al labilt monomert mekv/l ms/m mg/l mg/l mg/l µg/l mg/l mg/l Hallands län Stora Maresjö södr (litoralt) 6333084 1313434 2010-04-29 7,3 0,26 7,28 60 6,8 1,1 Stora Maresjö södr (litoralt) 6333084 1313434 2010-11-25 7,2 0,24 6,65 80 7,3 0,98 Stora Maresjö utlopp 6332940 1312840 2010-11-25 7,3 0,25 6,80 60 7,2 Stora Skärsjön utlopp 6342614 1318417 2010-03-25 6,2 0,07 5,37 140 3,6 0,87 Stora Skärsjön utlopp 6342614 1318417 2010-11-23 6,5 0,06 4,53 110 3,1 0,70 Sutarebäcken utlopp 6341725 1315338 2010-01-27 7,0 0,17 7,26 80 5,4 1,3 Sutarebäcken utlopp 6341725 1315338 2010-03-25 6,7 0,08 5,60 160 4,1 0,98 Sutarebäcken utlopp 6341725 1315338 2010-03-31 6,3 0,03 4,56 140 2,7 0,73 Sutarebäcken utlopp 6341725 1315338 2010-10-22 6,4 0,06 5,22 180 3,7 0,84 Sutarebäcken utlopp 6341725 1315338 2010-11-23 6,7 0,07 5,12 120 3,6 0,77 Sutarebäcken utlopp 6341725 1315338 2010-12-08 6,8 0,13 5,90 100 4,6 0,97 Svarten utlopp 6340359 1306864 2010-03-25 6,8 0,12 8,97 80 5,2 1,2 Svarten utlopp 6340359 1306864 2010-11-23 7,0 0,14 7,28 50 4,9 0,96 Tjärnesjön utlopp 6342118 1321612 2010-01-27 6,8 0,12 5,77 50 4,7 0,80 Tjärnesjön utlopp 6342118 1321612 2010-03-25 6,2 0,05 5,54 110 3,4 0,92 Tjärnesjön utlopp 6342118 1321612 2010-11-23 6,8 0,09 4,87 70 3,8 0,71 Tjärnesjön utlopp 6342118 1321612 2010-12-08 6,8 0,10 5,25 70 4,1 0,73 Träningen utlopp 6327546 1322508 2010-11-25 6,8 0,12 5,18 100 4,2 0,80 Tussjö utlopp 6323145 1312639 2010-03-19 7,1 0,19 8,53 25 5,4 1,5 Tussjö utlopp 6323145 1312639 2010-11-25 7,0 0,14 6,90 30 4,5 1,3 Töresjö utlopp 6348791 1312801 2010-03-25 7,1 0,30 8,42 40 8,7 1,1 Töresjö utlopp 6348791 1312801 2010-11-23 7,4 0,30 7,64 50 8,8 0,97 Vismen utlopp 6330785 1328692 2010-01-19 6,4 0,12 6,85 120 5,5 1,2 Vismen utlopp 6330785 1328692 2010-03-04 6,5 0,25 7,82 180 7,4 1,3 Vismen utlopp 6330785 1328692 2010-03-23 6,6 0,23 7,58 280 7,5 1,4 Vismen utlopp 6330785 1328692 2010-10-22 6,6 0,08 5,08 220 4,0 0,90 Vismen utlopp 6330785 1328692 2010-11-18 6,2 0,05 4,62 180 3,5 0,87 Vismen utlopp 6330785 1328692 2010-12-15 6,4 0,08 5,09 180 4,0 0,89 Yxsjö utlopp 6323482 1314068 2010-03-19 7,3 0,26 8,89 20 6,4 1,5 Yxsjö utlopp 6323482 1314068 2010-11-25 7,0 0,18 6,87 30 5,3 1,3 Ålasjön utlopp (nedan Måssjön) 6319713 1315924 2010-03-23 6,9 0,18 8,08 60 5,7 1,4 Ålasjön utlopp (nedan Måssjön) 6319713 1315924 2010-11-25 7,1 0,23 7,78 60 6,8 1,3 Älvasjön (Rammbäcken) utlopp 6331658 1304598 2010-03-25 6,9 0,16 7,44 50 4,5 1,5 Älvasjön (Rammbäcken) utlopp 6331658 1304598 2010-11-23 7,2 0,22 7,02 40 5,0 1,4 Änkasjön utlopp 6358026 1319793 2010-03-25 6,4 0,12 6,38 120 5,6 0,94 Änkasjön utlopp 6358026 1319793 2010-11-23 7,0 0,18 6,09 80 5,8 0,87 Örsjön (Kvarnabäcken) utlopp 6341579 1324570 2010-03-04 6,9 0,18 6,66 70 5,7 0,98 Örsjön (Kvarnabäcken) utlopp 6341579 1324570 2010-11-18 6,9 0,15 5,74 80 4,9 0,89 Österbäcken (Svartån) 6334121 1308427 2010-03-25 6,7 0,13 7,62 90 5,5 1,5 Österbäcken (Svartån) 6334121 1308427 2010-11-23 6,9 0,14 6,96 90 5,0 1,3 111

112

Vi är med i hela kedjan från planering till åtgärd Det här gör vi: Utformar - Egenkontrollprogram - Provtagningsprogram - Larmgränser - Aktionsgränser Genomför - Provtagningar av vatten och sediment - Källspårningsprovtagningar i avloppssystem - Lokalisering av lämpliga provtagningspunkter - Kemiska,mikrobiologiska och biologiska analyser - Analys av analysdata, sammanställningar, trendanalyser Föreslår åtgärder - Förändringar i kontrollprogram - Förändring av provpunkter - Förändring av analysomfattning - Förändring av processkontroll Bollplank - Tillståndprövningar/ansökningar - Myndighetskontakter Huvudkontor: ALcontrol AB Box 1083 581 10 LINKÖPING Telefon: 013-25 49 00 Fax: 013-12 17 28 Hemsida: www.alcontrol.se