Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018

Relevanta dokument
Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006

Häckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön

Hävringe fågelinventering 2015

RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff

Dokumentation av rödspov

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007

Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009

Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008

Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg

Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011

Flyginventering av grågås i Hammarsjön och Araslövssjön samt delar av Oppmannasjön och Ivösjön

Version 1.0 Utgivningsdatum Förändring

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010

2018:28. Kentsk tärna i Blekinge

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2008

Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar

INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2009

ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård :6

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar

Fågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.

Kentsk tärna i Blekinge

LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno

Sjöinventeringen 2016

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Storkprojektets häckningsresultat 2009 naturligt Resultatet i och kring de enskilda hägnen Eskils gård (Storkgården). Fulltofta Flyinge Kungsgård

RÖRDROMMEN I NORDÖSTRA SKÅNE ÅR 2000

Åtgärder för grönfläckig padda på Örby ängar 2015

Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget

Minimal trutdöd i Gävlebukten sommaren 2010

Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön

Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2017

Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).

Flyginventering av grågås

Svensk NaturFörvaltning AB

Orrinventering - Nybro-Hemsjö - Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län

13. av Jan Pettersson

Verksamhetsberättelse Föreningen Grosshamns Fågelstation

Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014

Slutversion. Kv New York. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr PM Natur, med fokus på eksamband

Tranvårarna i sammanfattad form (bygger på kortrapporter från hemsidan (fr a Karin M) kompletterat av Hans Cronert)

Vattenrikets strandängsfåglar förr, nu och i framtiden

Tornfalksrapport för år 2014 RALF WISTBACKA

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Fältpiplärkan i nordöstra Skåne 2013 Text: Patrik Olofsson

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

Förvaltningsåtgärder för skarv

Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.

Hjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel

Övervakning av skräntärnekolonin i Björns skärgård under

Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015

Häckande fåglar på Nidingen

Lavskrikan i Gävleborg med artportalen

Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004

Slutversion. Inventering av häckande fåglar, Engelbrektsområdet

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Avskjutningsrapportering. Gotlands Län

Räkning av betande vitkindade gäss på gräsmattor i närheten av Stadsfjärden i Nyköping 2011

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

Senaste nytt från Nidingen 2012

Hallands län. Avskjutningsrapportering

Projekt skräntärna

Komplettering gällande sånglärka och ljungpipare vid Cementas täkt i Degerhamn

FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö

Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.

Inventering av hasselmus på fastigheterna Hjälmaröd 9:59 m fl Vitemölla, Simrishamns kommun

Revirkartering av fåglar i Stora Lida våtmark, Nyköping 2012

Häckningsresultat hos stare i Kvismaren

Projekt LOM: Inventeringarna 2007

Vänerns fåglar Utgivare: Vänerns vattenvårdsförbund Tryckår: 2010 Foto: Erik Landgren ISSN:

Avskjutningsrapportering

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs

Sveriges Ornitologiska Förening har un

FÖREKOMSTEN AV TRUTSJUKA OCH ONORMAL FÅGELDÖD I GÄVLEBUKTEN SOMMAREN 2017

Transkript:

Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018 Patrik Olofsson och Patric Österblad Kentsk tärna Vid boräkningen 22/5 noterades på Falkaholmen 240 bon med ägg eller små ungar. Det är 50 par fler än 2017. Dessutom påträffades på Norrören, utanför Norje, 220 par vilket även det är en ökning mot tidigare år (2017: 210 par, 2016: 60 par). Tärnorna nyetablerades på Norrören 2016 efter att ha häckat där 2003-2010. Således på de båda öarna totalt 460 par i västra Blekinge vilket är en ökning med 60 par jämfört med 2017 (400 par) och ökning med 120 par sedan 2016 (340 par). Säsongen 2018 häckade ytterligare 75 par i östra Blekinge (ön Holländaren) vilket innebär en ökning av beståndet i hela Blekinge från 360 par 2016, 490 par 2017 till årets totalsiffra på 535 par (Figur 1). Kentska tärnor på Falkaholmen. Foto: Patrik Olofsson. 93

Totalt ringmärktes 151 ungar under säsongen (42 ungar på Falkaholmen samt 109 ungar på Norrören). Det är färre än under fjolåret men avspeglar endast att färre besök gjordes i kolonierna för att undvika störning och ska inte tas som något mått på häckningsframgång. Inga adulta ringmärkta fåglar kontrollerades och inte heller några fåglar försågs med ljusloggar inom ramen för det flyttfågelprojektet som drivs av Lunds universitet och högskolan i Kristianstad. Liksom tidigare år upptäcktes minkpredation på Falkaholmen i början av juni för att därefter intensifieras. Det var framför allt halvvuxna skrattmåsungar som drabbades. Större delen av de döda fåglarna påträffades på öns norra del vilket sannolikt indikerar från vilket håll minken anlände till ön. Större delen av ön tycks ha varit förhållandevis opåverkad av minkpredationen och inga ihjälbitna tärnungar påträffades under året. Även om många döda skrattmåsungar påträffades så är vår bedömning att predationstrycket på öns fåglar minskat sedan 2016. Möjligen är det nu färre minkar i omlopp. Även öns öppnare karaktär har sannolikt inneburit att minkbesöken blivit kortare och att minkarna inte haft samma möjlighet att äta ostört eller lägga upp lager av bytesdjur, vilket skedde 2016 i anslutning till buskar och träddungar. På Norrören noterades ingen minkpredation men däremot dödade öns häckande gråtrutar (cirka 20 par) många skrattmåsungar. Vid kontroll i början av juni noterades stora slaktplatser med rester från måsungar i anslutning till trutarnas boplatser. Det totala antalet dödade skrattmåsungar är svår att uppskatta men det rörde sig sannolikt om minst ett par hundra ungar och möjligen motsvarar det ungefär samma antal som minkpredationen på Falkaholmen. Inga ungar av kentska tärnor noterades på slaktplatserna. Ungproduktionen av kentsk tärna bedöms mycket god 2018 på både Falkaholmen och Norrören med många flygga ungar. Dödligheten för små ungar var låg vilket det torra soliga vädret under häcksäsongen sannolikt bidrog till. Eftersom kentska tärnan har relativt långt utdragen häckningssäsong och fåglarna lämnar häckplatsen i takt med att ungarna blir flygfärdiga är det svårt att få en exakt siffra men observationer av ett stort antal halvstora/stora ungar vid ett flertal tillfällen tyder på en bra säsong. En annan möjlig indikator på tärnornas häckningsframgång är sensommarflockarna som efter häckningen årligen samlas i Äspetreservatet (Åhus), en dryg mil söder om tärnornas häcklokaler. Som mest (12 juli) noterades här samtidigt 250 kentska tärnor, varav mer än hälften var årsungar. Eftersom en stor del av de adulta fåglarna flyger i skytteltrafik med mat till ungarna vid denna tid så var det verkliga antalet gamla fåglar sannolikt betydligt större. 94

Figur 1. Kentska tärnans utveckling i Blekinge och Skåne 1960-2018. Under perioden 1999-2012 häckade kentska tärnor även strax innan för den skånska gränsen. Dessa fåglar bör tas med i beräkningen för en mer korrekt bild av den regionala populationsutvecklingen. Skrattmås Trots en sen kall vår var skrattmåsarna på plats redan i mars och de första paren la sig på ägg i mitten av april. Falkaholmen var liksom 2018 helt öppen och saknade buskar och träd. Även rester från fjolårets gräs- och högörtvegetation hade inför häckningssäsongen slagits ner/avlägsnats. I år togs flygbilder på både Falkaholmen och Norrören för att i efterhand kunna räkna antalet häckande par mer exakt än tidigare års uppskattningar. På foto över Falkaholmen taget 5 maj (Karta 1) noterades cirka 3100 skrattmåsbon vilket ligger i linje med fjolårets uppskattning. Bona täcker så gott som hela ön. Tätaste ansamlingarna av bon påträffades på ytor med lite högre vegetation och liggande fjolårsvegetation medan helt kortsnaggade gräsytor hade glesare mellan bona. På Norrören (Karta 2) noterades cirka 1900 skrattmåsbon. Intressant att notera är att endast den södra halvan av Norrören hyste häckande skrattmåsar och det gick en märkbart skarp gräns mot öns norra del som främst hyste gråtrut (20 par) och knölsvan (5 par). Häckningsresultatet var överlag bra på de båda öarna, dock med minkpredation på Falkaholmen och gråtrutpredation på Norrören. 95

Karta 1. Flygbild över Falkaholmen tagen 5 maj 2018. Varje röd sektor (31 st.) motsvarar cirka 100 skrattmåsbon. Det vitmarkerade området visar kolonin av kentsk tärna (240 par). Karta 2. Flygbild över Norrören tagen 11 maj 2018. Varje röd sektor (19 st.) motsvarar cirka 100 skrattmåsbon. Notera att den norra halvan av ön i princip saknade skrattmåsar för att istället hysa gråtrut och knölsvan. Vitmarkerat område visar kolonin av kentsk tärna (220 par). Svarthuvad mås Svarthuvad mås är en nykomling i vår fågelfauna och den har häckat regelbundet på Falkaholmen det senaste decenniet. Sommaren 2018 noterade vi för första gången i Sverige en tendens till kolonibildning, vilket skedde på Norrören. Totalt påträffades sex 96

par i västra Blekinge (Falkaholmen 2 par och Norrören 4 par) vilket är en markant ökning sedan 2017 då det fanns 3 par och 2016 (2 par). På Falkaholmen låg bona cirka tio meter från varandra på öns norra del. Endast ett av paren lyckades få ut ungar. Tre stora ungar ringmärktes med kodringar. På Norrören låg samtliga par relativt samlade på öns södra del. Minst ett par misslyckades med häckningen. Totalt ringmärktes sju ungar på de båda öarna varav sex försågs med kodringar. Under åren har totalt två adulta häckande individer försedda med kodringar noterats i västra Blekinge. Den ena fågeln var märkt som bounge strax norr om Hamburg. Den andra individen märkt som bounge på södra Jylland. Båda häckfåglarna var vid avläsningstillfället tre respektive fyra år gamla. Med tanke på artens expansion så är det sannolikt att en stor andel av fåglarna som försöker etablera sig i Blekinge är unga fåglar/förstagångshäckare. Under 2016 ringmärktes två ungar på Falkaholmen och två ungar på Norrören och vi har redan fått in tre utländska kontroller av dessa fyra fåglar. En av ungarna från Falkaholmen 2016 (kod ASSA) observerades under sommaren 2017 i Finistere, Bretagne, Frankrike. En annan unge, från Norrören (kod ASSH) sågs i november 2017 vid en sjö utanför Cambridge, England. Den tredje kontrollen från 2016 års ungar kom den 25 juni 2018 då en fågel (ASSC) noterades vid Tichwell Marsh, Norfolk, England. I oktober 2018 inkom den första kontrollen av en unge märkt 2017. Denna mås (AYAN), märkt på Norrören 15/6 2017 noterades 14/10 i anslutning till en saltanläggning på Algarvekusten, Portugal. Svarthuvad mås med sina ringmärkta ungar (koder: ASSC och ASSA) på Falkaholmen 2016. Båda ungarna har senare kontrollerats i Frankrike respektive England. Foto: Patrik Olofsson. 97

Röjning/underhåll av Falkaholmen Inför häckningssäsongen 2018 slogs högörtvegetationen på Falkaholmen med lie för att erbjuda skrattmåsarna lämpligt bounderlag. Även årsskott från tidigare avverkning av buskar och träd togs bort inför häckningssäsongen. På Norrören slogs fjolårsvegetationen med lie. Även några buskar togs bort förutom ett par vars stammar var för grova och hårda för handkraft och kräver återbesök med motorsåg inför säsongen 2019. Efter häckningssäsongen 2016 sågades samtliga buskar och träd (huvudsakligen körsbär, fäder och nypon) ner på Falkaholmen. Huvudsyftet var att bromsa igenväxningen av ön. Avlägsnande av högre vegetation skapar även mer yta för markhäckande fåglar. En annan önskvärd effekt är få bort den vegetation (björnbär mm.) som lätt frodas intill buskar och träd. Vidare bör högre vegetation hållas nere på fågelöar för att inte erbjuda kråkor lämpliga bo- eller spaningsplatser (kråka häckade i fläderbuske på Falkaholmen 2016 och i meterhög nyponbuske på Norrören 2017). Vid röjningen vintern 2016 stod det klart att de täta busksnåren frekvent användes av mink som styckplats och i flera fall som lagringsplats för dödade skrattmås- och tärnungar. Röjningsarbete på Falkaholmen vintern 2016/17. Foto: Patrik Olofsson. 98

Minkar, predation och jakt Falkaholmens läge, nära fastlandet och åt tre väderstreck omgiven av hamnområde, utfyllnadsmark, gamla stenpirar och fiskestugor, snår och skogsmark är svårast tänkbara när det gäller att hålla mink borta från ön. Då mink sannolikt är det största hotet mot Falkaholmens fågelfauna inleddes våren 2016 fällfångst. De första minkfällorna (4 st.) placerades ut på ön i mars 2016. Inga minkar togs i fällorna under våren eller häckningssäsongen då minkarna har näst intill obegränsat med föda på ön och i de omgivande vikarna. Följden blev en omfattande predation av mås- och tärnungar på ön 2016. Den första minken togs i fälla augusti 2016 och fram till mars 2017 fångades totalt sju minkar, varav två var av den vitgrå färgvarianten. Även en brun råtta togs i minkfälla på ön 2016. När det gäller säsongen 2017-2018 så utökades antalet minkfällor under vintern till 14 st. och totalt togs fem minkar (varav en mycket stor hane) fram till häckningssäsongen började i mars 2018. Under säsongen ökade antalet råttor markant i området och minst ett tiotal togs i fällorna. Sommaren 2018 ökade råttorna ytterligare och Falkaholmen var vid besök i augusti närmast full av råtthål och gångsystem. Förutom att råttor generellt inte är önskvärda på värdefulla fågelöar så är ett specifikt problem att råttorna snabbt går i minkfällorna och på så sätt avaktiverar fällan med följd att den inte kan fånga mink förrän den åter laddas och betas. Under pågående säsong med start i augusti 2018 har hittills tre minkar tagits. Totalt således 15 fångade minkar vid Falkaholmen sedan hösten 2016. Patrik Olofsson, Karl Bernhards väg, 311 96 Heberg Patric Österblad, Hanövägen 11B, 294 35 Sölvesborg 99