Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen
|
|
- Ingemar Hellström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Den kentska tärnan i västra Blekinge 2017 samt röjning och minkjakt på Falkaholmen Patrik Olofsson och Patrik Österblad
2 Kentsk tärna De första kentska tärnorna sågs spelflyga över Falkaholmen redan i slutet av mars vilket är något tidigare än i fjol. Första äggläggningen bedöms ha skett runt 20 april. Vid boräkningen 22/5 noterades 190 bon med ägg eller små ungar. Detta är drygt 100 par färre par än Sannolikt hade många fåglar flyttat till den närbelägna ön Norrören utanför Norje där 210 par noterades (60 par 2016). Tärnorna nyetablerades på Norrören 2016 efter några års frånvaro (de häckade där ). Således total 400 par i västra Blekinge vilket är en ökning med cirka 40 par sedan Förutom en ökning även en tydlig tendens till att fåglar flyttat från Falkaholmen till Norrören. Värt att notera är dock att Falkaholmen hyste 300 par 2016 vilket är den största noterade enskilda kolonin i Blekinge (Sverige?) någonsin så kolonin kunde knappats förväntas växa ytterligare. Säsongen 2017 häckade ytterligare 90 par i östra Blekinge vilket innebär en ökning av beståndet i hela Blekinge från 360 par 2016 till 490 par 2017 (Tabell 1). Totalt ringmärktes 255 ungar under säsongen (120 ungar på Falkaholmen samt 135 ungar på Norrören). Det är färre än fjolårets antal men avspeglar endast att färre besök gjorts i kolonierna och ska inte tas som något mått på häckningsframgång. Dessutom ringmärktes fem adulta fåglar på Falkaholmen i samband med applicering av ljusloggar. Utöver ringmärkningen kontrollerades 11 adulta tärnor som redan hade ring. Liksom tidigare år är många kontrollerade häckfåglar ringmärkta som boungar på Falkaholmen, Kristians skär (Skåne) eller Boda skär (Skåne) under perioden I materialet finns även mer långväga fynd från Polen, Tyska Vadehavet och Danmark. En viss minkpredation konstaterades på Falkaholmen 2017, framför allt av unga skrattmåsar och även en del unga kentska tärnor påträffades döda/halvätan. Vår bedömning är dock att predationstrycket på öns fåglar minskat markant sedan ifjol. Möjligen är det färre minkar i omlopp men även öns öppnare karaktär har sannolikt inneburit att minkbesöken blivit kortare och att minkarna inte haft möjlighet att äta ostört eller lägga upp lager av bytesdjur vilket skedde 2016 i anslutning till buskar och träddungar. Säsongen 2016 påträffades uppåt ett hundratal ungar av kentsk tärna i varierande ålder döda på grund av predation. Ungproduktionen på både Falkaholmen och Norrören 2017 bedöms god med många flygga ungar. Eftersom den kentska tärnan har relativt långt utdragen häckningssäsong och fåglarna lämnar häckplatsen i takt med att ungarna blir flygfärdiga är det svårt att få en exakt siffra men observationer av ett stort antal halvstora/stora ungar vid ett flertal tillfällen tyder på en bra säsong. En annan indikator på tärnornas häckningsframgång är sensommarflockarna som efter häckningen årligen samlas i Äspetreservatet (Åhus), en dryg mil söder om tärnornas häcklokaler. Som mest (9 juli) noterades här samtidigt 270 kentska tärnor, varav cirka 30 % årsungar. Omsättningen på de adulta fåglarna var stor då de flög i skytteltrafik med mat till ungarna så det verkliga antalet fåglar var sannolikt större.
3 500 Blekinge Blekinge och Skåne Antal par År Tabell 1. Den kentska tärnans utveckling i Blekinge och Skåne Kentska tärnor på Falkaholmen.
4 Skrattmås: De första skrattmåsarna var på plats redan i början av mars. I mitten av månaden fanns 1000 ex på ön. Den 24/3 sågs ex och därefter anlände allt fler måsar. De första paren la sig på ägg i mitten av april. Falkaholmen var 2017 helt öppen och saknade buskar och träd. Även rester från fjolårets gräs- och högörtvegetation hade inför häckningssäsongen avlägsnats. Någon exakt boräkning gjordes inte under året men det fanns minst 3000 par på ön Samma antal angavs för 2016 men vår bild är att det fanns fler häckande skrattmåsar på ön 2017 inte minst på grund av att nya stora ytor, där träd och buskar tidigare funnits, nu var öppna lämpliga bomiljöer för måsarna. Möjligen uppåt 3500 par på ön. Häckningsresultatet överlag bra och vår bild är att färre ungar dödades av mink jämfört med i fjol. Även på Norrören bedömer vi att skrattmåsen ökat något sedan i fjol. En uppskattning för 2017 ligger på cirka par jämfört med 1500 par Vid våra besök på ön såg ungproduktionen bra ut och inga tecken på minkpredation kunde noteras. Skrattmåsar i den del av Falkaholmen som röjdes på buskar och träd.
5 Svarthuvad mås: Den svarthuvade måsen är en nykomling i vår fågelfauna och den har på Falkaholmen häckat regelbundet de senaste åren. Sommaren 2017 häckade totalt tre par i västra Blekinge, ett par på Falkaholmen samt två par på Norrören. Det är en ökning med ett par sedan i fjol då två par häckade med vardera ett par på de båda öarna. I samband med arbete med de kentska tärnorna noterade vi 2016 att en av de häckande svarthuvade måsarna på Falkaholmen var försedd med grön färgring. Efter kontakt med det tyska måsprojektet (Medgull-team, Hamburg) fick vi information om att denna fågel ringmärkts som bounge 16 juni 2012 på Pionierinsel Luhe, Steinkirchen, Stade, Niedersachsen. Lokalen är en ö i floden Elbe, cirka 5 mil NV om Hamburg. Fågeln har vid ett tiotal tillfällen lästs av under höst och vinter och har då framför allt noterats vid kusten i Bretagne, Frankrike. Eftersom ringmärkningen med kodade färgringar kan ge oss en unik möjlighet att följa den svarthuvade måsens etablering i Sverige ansökte vi och fick tillstånd att färgmärka de svenskfödda ungarna med det tyska projektets färg-/kodringar. Under 2016 ringmärktes två ungar på Falkaholmen och två ungar på Norrören och 2017 ringmärktes en unge på Falkaholmen samt tre ungar på Norrören. En av de adulta fåglarna i det nya paret på Norrören var färgmärkt sedan tidigare och det visade sig att fågeln var märkt som bounge vid Haderslev mosse (södra Jylland) 14 juli Trots att vi färgmärkt få ungar i Blekinge så fick vi under 2017 två kontroller från utlandet. En av ungarna från Falkaholmen 2016 (kod ASSA) observerades under sommaren 2017 i Finistere, Bretagne och en annan unge, från Norrören 2016 (kod ASSH) sågs i november vid en sjö utanför Cambridge, England. Svarthuvad mås med sina ringmärkta ungar på Falkaholmen En av ungarna kontrollerades sommaren 2017 i Bretagne, Frankrike.
6 Övriga häckfåglar i samband med inventeringsarbetet 2017: Falkaholmen: Ejder: 40 ruvande honor (2016: 6 ruvande honor) Grågås: 5 par (2016: 4 par) Knölsvan: 3 par med bo (2016: 1 par) Snatterand: Liksom 2016 flera honor i strandkanten till ön under stora delar av juni. Gräsand: 2 honor ruvande (2016: 2 ruvande honor) Strandskata: 1 par (2016: 0 par) Kråka: 0 par (2016: 1 par) Kråkorna hade 2017 flyttat till en al på hamnsidan. Norrören: Snatterand: 1 hona stött från bo i samband med ringmärkning Strandskata: 1 par Knölsvan: 1 par Kråka: 1 par i meterhög fläderbuske. Vållholmen: Skärfläcka 1 par Storskarv cirka 40 bon Tyvärr inga skräntärnor i år
7 Röjning/underhåll av Falkaholmen: Inför häckningssäsongen 2016 slogs högörtvegetationen med lie på cirka 25 % av öns yta för att erbjuda skrattmåsarna lämpligt bounderlag. Den stora mängden häckande fåglar har under de senaste åren bidragit med en rejäl gödslingseffekt med följd att nässlor, rallarros och annan vegetation blivit frodig. Efter häckningssäsongen 2016 sågades samtliga buskar och träd (huvudsakligen körsbär, fäder och nypon) ner på ön. Huvudsyftet var att bromsa igenväxningen av ön. Avlägsnande av högre vegetation skapar även mer yta för markhäckande fåglar. En annan önskvärd effekt är få bort den vegetation (björnbär mm.) som lätt frodas intill buskar och träd. Vidare bör högre vegetation hållas nere för att inte erbjuda kråkor lämpliga bo- eller spaningsplatser (kråka häckade i fläderbuske på Falkaholmen 2016). Vid röjningen vintern 2016 stod det klart att de täta busksnåren frekvent använts av mink som styckplats och i flera fall som lagringsplats för dödade skrattmås- och tärnungar. Falkaholmen, vy mot norr. Stubbrester från dungen som stod på öns norra del syns i den bortre delen av bilden.
8 Falkaholmen. Vy mot öster, hamnen i bakgrunden. Centralt i bild platsen där dungen låg. Under vintern 2016/17 eldades allt ris upp och i mars 2017 slogs fjolårsvegetation ner och avlägsnades så att ön hade en helt öppen karaktär inför häckningssäsongen 2017.
9 Minkar, predation och jakt: Öns placering, nära fastlandet och åt tre väderstreck omgiven av hamnområde, utfyllnadsmark, gamla stenpirar och fiskestugor, snår och skogsmark är svårast tänkbara när det gäller att hålla mink borta från ön. Då mink sannolikt är det största hotet mot Falkaholmens fågelfauna inleddes våren 2016 fällfångst. De första minkfällorna (4 st.) placerades ut på ön i mars Inga minkar togs i fällorna under våren eller häckningssäsongen då minkarna har näst intill obegränsat med föda på ön och i de omgivande vikarna. Följden blev en omfattande predation av mås- och tärnungar på ön Det är svårt att uppskatta omfattningen av predationen men min bild är den tog ordentlig fart i början av juni då stora styckplatser hittades på öns norra, vassklädda del. Därefter påträffas ständigt nya dödade och halvätna ungar, framför allt skrattmås men senare även ungar från tärnor. Misstankar fanns om att minkar även bodde på ön då ett grytliknande hål upptäcktes under en stor sten senare under säsongen. Även enstaka adulta skrattmåsar dödades av mink (ruvande fåglar tagna på bo under natten) men inga gamla kentska tärnor hittades minkdödade Då de häckande fåglarna gett sig av under sommaren fångades den första minken i fälla i augusti 2016 och fram till mars 2017 togs totalt sju minkar, varav två var av den vitgrå färgvarianten. Även en brun råtta togs i minkfälla på ön När det gäller 2017 så fångades, liksom i fjol, inga minkar på ön under våren och sommaren utan det var först i september som nästa mink fångades. Fram till 20 november 2017 har tre minkar fångats och totalt blir det tio minkar sedan fångsten började våren Resultatet av fällfångsten kan tolkas som positivt men illustrerar samtidigt att området sannolikt hyser mycket gott om mink och att nyetablering ständigt sker. Det är därför av största vikt att denna fångst fortsätter och helst utökas på och kring Falkaholmen både vad gäller antalet fällor och geografiskt område.
Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018
Kentsk tärna, skrattmås och svarthuvad mås i västra Blekinge 2018 Patrik Olofsson och Patric Österblad Kentsk tärna Vid boräkningen 22/5 noterades på Falkaholmen 240 bon med ägg eller små ungar. Det är
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2006 Nils Waldemarsson 8 Under 2006 har inom projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården vissa riktade inventeringsåtgärder
Hävringe fågelinventering 2015
Hävringe fågelinventering 2015 Foton i sammanställningen är gjorda av, Leif Nyström (svärta, tobisgrissla) och Mauri Karlsberg (ejder, silvertärna). Inventeringen utförd av Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2007 Nils Waldemarsson 49 Under 2007 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Häckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön
Häckningsbefrämjande åtgärder för fågelfaunan i Krankesjön - Beskrivning av verksamheten samt populationsutveckling för skrattmås, fisktärna och svarttärna fram till 2010 Fisktärneunge på plattform Patrik
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm
Rapport till Miljönämnden i Mjölby- Boxholm Häckfågelinventering i sjön Sommen juni 2012 Sammanfattning: Häckande fåglar i sjön Sommen har inventerats under 2012. Senast en liknande inventering gjordes
Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa
Skräntärna predation och migration vad GPS data kan visa Bor i paris utanför Vänge, Uppsala Fågelskådare sedan barnsben Sitter i BirdLife Sveriges styrelse Fokuserar främst på naturvård kust och hav, Exploateringar
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 06 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på kolonihäckande
RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia. Martin Amcoff
RAPPORT 2008/7 ÅRSRAPPORT 2008 HOTADE KUSTFÅGLAR Skräntärna Hydroprogne caspia Martin Amcoff FÖRFATTARE Martin Amcoff FOTO FRAMSIDA Skräntärna, Berndt Godin KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008, SGU Länsstyrelsen
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2008
135 INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2008 Nils Waldemarsson Under 2008 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2010 Nils Waldemarsson 23 Projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården pågick under 2006-2009. Fågelklubben och Fågelstationen
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6
Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2009
147 INVENTERING AV HÄCKFÅGLAR I NORDÖSTRA SKÅNES SKÄRGÅRD UNDER 2009 Nils Waldemarsson Under 2009 har projektet Naturvårdsåtgärder i den nordostskånska skärgården som påbörjades under 2006 fortsatt. Projektet
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön. Ulrik Lötberg
Skräntärna en ansvarsart för EU i Östersjön Ulrik Lötberg Skräntärnan i ett Östersjö perspektiv Sverige 600 par (2014), 12 kolonier + 100 solitära par Finland 890 par (2013), 12 kolonier + 100-125 solitära
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR
ÖVERVAKNING AV FÅGLAR PÅ VÄNERNS FÅGELSKÄR Sammanfattning av inventeringsresultatet 205 Vänerns fågelskär har inventerats med avseende på häckande fåglar årligen sedan 994. Undersökningen fokuserar på
36 arter kustfåglar. Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö. Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar
Sören Lindén, Stockholms ornitologiska förening 36 arter kustfåglar Häckar vid vatten i skärgårdsmiljö Svanar Änder Skrakar Gäss Skarvar Vadare Måsar Tärnor Rallfåglar Grisslor Doppingar Stockholms skärgård,
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar INVENTERINGSRAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2009-3 Innehåll Inledning...2 Metodik...2 Organisation...3
Dokumentation av rödspov
Dokumentation av rödspov - häckningsframgång i Svartåmynningens naturreservat 2014 Förord: Länsstyrelsen Östergötland och Linköpings kommun har tillsammans finansierat dokumentation av fågelarten rödspov
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND. Bilder: Petri Kuhno
Tecken på häckning BILDERNA I PRESENTATIONEN FÅR INTE ANVÄNDAS TILL ANNAT UTAN TILLSTÅND På våren är det dags att häcka! Våren och sommaren är bästa tiden att häcka. Varför? det finns mycket mat (t. ex.
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2005 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum:
Storkprojektets häckningsresultat 2009 naturligt Resultatet i och kring de enskilda hägnen Eskils gård (Storkgården). Fulltofta Flyinge Kungsgård
Storkprojektets häckningsresultat 2009 Vädret under häckningssäsongen var osedvanligt gynnsamt bortsett från 11-12 juni då 40-60 mm regn föll i södra Skåne. Häckningsresultatet blev det sämsta på många
Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848)
Skötselplan för vassområden och häckningsöar restaurerade inom projektet Reclaim (LIFE11 NAT/SE/848) Bakgrund Tysslingen är en näringsrik, sänkt och grund slättsjö som är starkt påverkad av igenväxning
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2008 Foto: Måns Hjernquist 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 3. RESULTAT...5 Versioner Rapporten är skriven av Viltskadecenter
Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs
Inventering 2008 av häckande andvadar- och måsfåglar inom fågelskyddsområdet Hummelbosholm, Burs Per Smitterberg Sivert Söderlund assisterar vid inventeringsdagen den 10 april. Foto: Per Smitterberg Inledning
Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015
Fågelförekomster vid södra och norra delarna av Bogeviken, Gotland, juli 2015 Nordöstra Bogeviken och Slite samhälle, betraktat från söder. Enligt uppdrag av Ola Wizén Visby 2015-08-17 2 Uppdragsbeskrivning
2018:28. Kentsk tärna i Blekinge
2018:28 Kentsk tärna i Blekinge 2015-2018 Länsstyrelsen 2018 Rapport: 2018:28 Rapportnamn: Kentsk tärna i Blekinge 2015-2018 Utgåva: Endast publicerad på hemsida Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2011 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2011-13 Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-12-22
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2006 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 3.1 HÄCKNINGAR...5 4. LITTERATUR...8 Versioner
Inventering av häckande kustfåglar på Hallands Väderö 2005 Natur och Kultur
Inventering av häckande kustfåglar på Hallands Väderö 2005 Natur och Kultur Åke Andersson Titel: Inventering av häckande kustfåglar på Halland Väderö 2005 Utgiven av: Länsstyrelsen i Skåne Län år 2005
Övervakning av skräntärnekolonin i Björns skärgård under 2007 2011
Ulrik Lötberg Ulrik Lötberg har under många år besökt och arbetat med häckfågelfaunan i Björns skärgård i Norduppland. Under senare år har mycket fokus legat på skräntärnorna som i mitten på 2000-talet
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2017
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2017 2017 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2018 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07
Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård
Hans Ryttman & Bill Douhan Kustfågelbeståndets utveckling i Stockholms skärgård en sammanfattning av en inventeringsrapport. I FiU nr 4 2007 gjordes (av Hans Ryttman) en sammanfattning av den kustfågelinventering
13. av Jan Pettersson
3. av Jan Pettersson Fang s t Vid Kvismare fagelstation har under de tretton sasongerna 96 973 ringmarkts 963 enkelbeckasiner (Gallinago gallinago). Fangsten har uteslutande berbrt vuxna faglar och skett
Projekt skräntärna
Projekt skräntärna 2010-2013 Projektet startas upp av Ulrik Lötberg och Roland Staav Projektet fanns tidigare, från 1970-talet fram till 2000-talet, och drevs då av Roland Staav. Det avslutades inför starten
Version 1.0 Utgivningsdatum Förändring
Version 1.0 Utgivningsdatum 2011-06-08 Förändring Rapporten är skriven av Viltskadecenter som har Naturvårdsverkets uppdrag att årligen sammanställa länsstyrelsernas resultat från inventeringen av kungsörn.
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24
Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001
Vänerns vattenvårdsförbund Vänerkansliet Nr. 2001/039 2001-11-03 Resultat från inventeringen av fågelskär i Vänern 2001 Hej! Tidigare har varje års inventeringsresultat redovisats i en utförlig årsrapport.
Häckande fåglar på Nidingen
Häckande fåglar på Nidingen Av Raimo Neergaard, Tommy Järås och Uno Unger Nidingen, vår pärla i havsbandet, har engagerat många i Göteborgs ornitologiska Föering i nästan tre decennier. Här följer en redovisning
Kentsk tärna i Blekinge 2007-2014
2014:16 Kentsk tärna i Blekinge 2007-2014 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2014:16 Rapportnamn: Kentsk tärna i Blekinge 2007-2014 Utgåva: Endast publicerad på webben. Utgivare:
RAPPORT DATUM: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB
DATUM: 2008-11-07 TILL: FRÅN: ENHETEN FÖR NATURVÅRD & MILJÖÖVERVAKNING KILL PERSSON, MINA MILJÖ & NATURPEDAGOGIK HG KARLSSON, NATURBILDARNA HB ANG: HÄCKFÅGELINVENTERING, TRÖNNINGE ÄNGAR 2008 Under våren
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2013-4 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-12-19
Hjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel
Södermanlands, Västmanlands och Örebro län Hjälmarens fågelskär 2017 Miljöövervakning av kolonihäckande sjöfågel 1 För mer information kontakta: Länsstyrelsen i Örebro län Naturskyddsenheten Tfn 010-224
Häckfågelinventering av havsstrandängar i nordöstra Skåne 2012
Häckfågelinventering av havsstrandängar i nordöstra Skåne 2012 av Nils Waldermarsson Vadarpopulationerna på våra strandängar, såväl de som finns vid havet som i inlandet, minskar påtagligt. Detta har föranlett
De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren
De halsmärkta sädgässens sträck förbi Kvismaren Siri Schmiterlöw & Andreas Tranderyd På våren och hösten passerar många sädgäss Kvismaren. Några av dem har en färgring runt halsen, som de fått i Finland.
foto: peter nilsson Videsparven Emberiza rustica t.h., en 2K+ hanne, är fotograferad vid Pitholm, Piteå (Nb) 13 maj 2009.
Återfynd under år 2009 av fåglar ringmärkta i Sverige. Punkten längst österut gäller en videsparv, en ung hona som märktes vid Norrfjärden i Piteå hösten 2008 och som kontrollerades av en kinesisk ringmärkare
Barnens guide till Getteröns naturreservat
Barnens guide till Getteröns naturreservat Rödspov Tofsvipa Välkommen till Getterön! Naturum Getterön ligger vid ett av norra Europas fågelrikaste områden. Här kan du bekanta dig med fåglarnas spännande
Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar
Handledning för övervakning av fåglar på fågelskär i stora sjöar Sammanfattning av arbetsmoment enligt ambitionsnivåerna 2 och 3 i Naturvårdsverkets undersökningstyp Undersökningsområden: Vänern, Vättern,
Restaureringsplan Fågelskär i Vänern
RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014
Inventering av fa glar info r gra smarksrestaurering pa tre o ar i Luro ska rga rd 2014 Slutversion 2014-09-14 1. Introduktion Länsstyrelserna i Värmland och Västra Götaland driver projektet LIFE+ Vänern
Fågelskär i Mälaren 2016
Fakta 2017:3 Publiceringsdatum 2017-02-14 ISBN: 978-91-7281-718-0 Enheten för miljöplanering och miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 stockholm@lansstyrelsen.se Kontaktperson: Mats Thuresson Fiskmås. Foto:
Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013
Häckfågelinventering vid Maren, Pernäs 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Metodik... 3 3. Resultat... 4 3.1 Artgenomgång... 4 3.2 Övriga fågelobservationer... 5 4. Diskussion... 5 4.1 Allmänt... 5
Restaureringsplan Värmlandsskärgården
RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle
Vilken fågel? Kryddgårdsskolan Malmö NO - djur Eva Hörnblad
Vilken fågel? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2. Räkna
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Grönholmarnas naturreservat
Grönholmarnas naturreservat Skötselplan Upprättad 2001, Fastställd 2002 Länsstyrelsen Östergötland SKÖTSELPLAN FÖR GRÖNHOLMARNAS NATURRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn bör
Resultat Här nedan följer de observationer som gjordes av båtarna vid de olika inventeringsdagarna.
Bakgrund Inventeringen är beställd av Nässjö kommun och utförd av medlemmar i Nässjö ornitologklubb våren och sommaren 2008. Sjön[81] har inventerats vid flera tillfällen tidigare. Senast det gjordes var
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund
Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO
RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark
Förvaltningsåtgärder för skarv
Delrapport projekt 2010-10-08 Förvaltningsåtgärder för skarv Finansiäer av projektet Förvaltningsåtgärder för skarv Sammanfattning och utvärdering av äggoljering år 2010 av e-post: gunnar.berglund@stockholm.se
Nationell kustfågelövervakning 2016
Nationell kustfågelövervakning 2016 Fredrik Haas & Martin Green Biologiska institutionen, Lunds universitet fredrik.haas@biol.lu.se martin.green@biol.lu.se 046-222 38 16 223 62 Lund Under 2016 genomfördes
Vänerns fåglar Utgivare: Vänerns vattenvårdsförbund Tryckår: 2010 Foto: Erik Landgren ISSN:
Vänerns fåglar En havslik sjö Vänern är en unik insjö med sin havsliknande karaktär med kala klippor och skär och med en fri horisont utan land i sikte. Men också med grunda vikar, våtmarksområden, sandstränder
CES-ringmärkningen vid Älviken 2011
Södra nätgatan. Foto: Roger Mellroth. CES-ringmärkningen vid Älviken 211 Roger Mellroth & Thord Fransson Redan i slutet av november 211 var hela landet snöklätt. Vintern 21/211 blev liksom vintern 29/21
Svenska namn Rödlistekategori Bedömning
Bilaga C Svenska namn Rödlistekategori Bedömning backsvala NT 118 observationer mellan 2000 och 2017. Arten häckar i anslutning till kyrkogården där man vissa år observerat nära 150 beboeliga bohålor och
foto: krister carlsson
foto: krister carlsson foto: p-g bentz 22 fågelåret 2010 Svensk ringmärkning 2010 thord fransson, lina jansson, tuomo kolehmainen & thomas wenninger Ringmärkningen i Sverige kan nu summera det hundrade
Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.
2012-09-10 1 (6) Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Björnön- Dragsö.
Tornfalksrapport för år 2014 RALF WISTBACKA
Ryttlande hona. Foto: Lasse Råholm Tornfalksrapport för år 24 RALF WISTBACKA Ostrobothnia Australis (OA) inledde i slutet av 97-talet ett projekt, som syftade till att återfå den då mycket sällsynta tornfalken
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND
LIVET I EN TALLTOPP FOTO OCH TEXT: HANS FALKLIND Det är en varm dag i början av juni. Jag har vandrat en bra bit genom gammelskogen och är genomsvettig när en befriande sommarbris drar genom skogen och
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning och miljöanalys i samverkan med
Restaureringsplan Projektområde 54, Lindänget
RESTAURERINGSPLAN 1(3) 2012-02-16 D nr: Naturvårdsenheten Jens Montelius Risberg Direktnr 023-818 24 Faxnr 023-813 31 jens.montelius.risberg@lansstyrelsen.se Ansvarig för dokumentet: Datum Ändring Signatur
Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland Stefan Grundström Stigsjö GeoBio
Strandsandjägare vid Stavre, Ljustorspån Foto: Sven Halling, Scandi Natur Inventering av den hotade skalbaggen strandsandjägare (Cicindela maritima) i Västernorrland 2007 Stefan Grundström Stigsjö GeoBio
Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010
Skåraviken en del av Hallbosjön, fågelobservationer under maj - juni 2010 Jan Gustafsson Flygande grågäss. Sammanfattning Under år 2010 så har området kring Skåraviken studerats för att utröna vilka fåglar
Svensk NaturFörvaltning AB
2 Fågelfaunan och Farledsarbetena i Göteborgs hamn 2004 Kjell Wallin, Tommy Järås och Gösta Olofsson Sammanfattning o Två av tre undersökta arter uppvisar förändring under de år som övervakningen genomförts.
Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson. Fåglar och fågelskär. i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige
Storskarv och gråtrut. Foto: Thomas Pettersson Fåglar och fågelskär i Vänern, Vättern och Mälaren viktiga för miljöövervakningen i Sverige Fåglar reagerar ofta snabbt på förändringar i den miljö de lever
Fågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015
Fågelinventering i vassområden i Oxelösunds kommun 2015 Statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt är medfinansiär för genomförandet av detta projekt. Under 2015 har Fågelföreningen Tärnan Nyköping/Oxelösund
Hur går det för ejdern och skärgårdens övriga kustfåglar?
BILL DOUHAN Hur går det för ejdern och skärgårdens övriga kustfåglar? Tack vare de standardiserade inventeringar som genomförs över hela landet, i regi av Lunds universitet, har vi en god uppfattning om
Sörmlands Ejderhusprojekt
20181213 Sörmlands Ejderhusprojekt 20162018 Syfte Ejderhusprojektet ville prova om ejderhusen kunde ge ett skydd för ådor mot havsörnspredation och därigenom få fram fler ungar. Bakgrund Utgångspunkten
Vad beskriver vem? Material: Textkort och bilder på fåglar, utklippta (se nästföljande sidor). Faktatexter (se nästföljande sidor).
Vad beskriver vem? Det här är en del av en serie av övningar där man arbetar med eleverna både inne och ute. Övningarna kan göras i serie eller som enskilda. 1. Detaljer på fåglar näbbar och fötter 2.
Inventering av häckande kustfåglar och övervakning av fågelskyddsområden i Vellinge kommun
Inventering av häckande kustfåglar och övervakning av fågelskyddsområden i Vellinge kommun Större strandpipare på Flommenreservatet, juni, 214. Foto: P-G Bentz / sturnus.se Verksamhetsrapport 214 Rapporten
foto: hans cronert/skånska bilder
foto: hans cronert/skånska bilder Under 2013 ringmärktes 8 282 halsbandsflugsnappare Ficedula albicollis. 22 fågelåret 2013 Svensk ringmärkning 2013 thord fransson, thomas wenninger, lina jansson, tuomo
Övervakning av skräntärnekolonin i Björns skärgård
2009 Övervakning av skräntärnekolonin i Björns skärgård Ulrik Lötberg 2009-10-04 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Historik kring skräntärnekolonin vid Stenarna i Björns skärgård...5
Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012
Inventering av två småvatten vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2012 Komplettering av inventeringar från 2011 2012-06-26 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Inventering av två småvatten vid
Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl.
Rapport över skyddsvärda fågelförekomster i Möllstorp 2:4 m.fl. Uppföljning med fältarbete 2015 Richard Ottvall 2015-11-06 Richard Ottvall Frostavallsvägen 325 243 93 Höör Telefon: 0413-55 14 36 Mobil:
Sjöinventeringen 2016
Sjöinventeringen 2016 Thomas Nilsson Under våren och försommaren 2016 genomfördes en häckfågelinventering av 150 sjöar i Blekinge. Inventeringen ingick i en rad av projekt som Västblekinges Ornitologiska
Erik Rosenberg, Fåglar i Sverige 1958.
Tranorna röra vingarna avmätt, sträckvis glidflyga de, ofta alla på en gång, och över dalsluttningar med uppvind eller slättområden med termik upplösa de sin plogformation och stiga i kretsande segelflykt
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg)
Återrapportering 2016/2017 Övrigt vilt (ej älg) Detta är en sammanställning av avskjutningsstatistik hämtat från viltdata.se utifrån jaktåret 2016/2017-års avskjutningsrapporter och redovisar allt fällt
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor
Bilaga 5. Inventeringsbehov av ugglor Bedömning av inventeringsbehov av ugglor vid den planerade vindkraftanläggningen vid Brattberget, Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län Antoine Bos, Enetjärn Natur
Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön
Sida 1 av 5 Översiktig inventering av fåglar i planområde på Koön 2012-06-11 Uppdrag Peter Nolbrant, BioDivers Naturvårdskonsult har genom Åsa Röstell, Melica fått uppdrag av Pauline Svensson, Kungälvs
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004
Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004 2 Innehåll 1. INLEDNING...4 2. METOD...4 2.1. ORGANISATION...4 2.2. ROVDJURSFORUM...5 3. RESULTAT...5 4. LITTERATUR...8 Utgivningsdatum: 2005-03-30
Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper.
Vad beskriver vem? Mål: Att kunna sortera information genom att läsa, diskutera, argumentera och dra slutsatser utifrån sina egna och andras kunskaper. Material: Textkort och bilder på fåglar, isär klippta
FACIT. Fågeltexter. MALMÖ STAD Pedagogisk Inspiration Malmö
FACIT Fågeltexter GRÅGÅS Foto: Flickr CC-licens 2017-01-01 En grågås - flera grågäss Grågåsen är en stor ljusgrå gås med ljusröd näbb och skära fötter. När den simmar håller den stjärten hög. Flyger den
Gunnarstenarna SE
1 (7) Enheten för naturvård Gunnarstenarna SE0110083 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.) Inledning Bevarandeplanen är det dokument
Minimal trutdöd i Gävlebukten sommaren 2010
Minimal trutdöd i Gävlebukten sommaren 2010 Exempel på bildplacering Rapport 2010:16 Minimal trutdöd i Gävlebukten sommaren 2010 Per Aspenberg Omslagsbild: Unge av gråtrut gömmer sig för ringmärkare.
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Falsterboresan 5 8 september 2013
Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,
Rapport 2001: :9. Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun
Rapport 2001:01 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården 2014 Rapport 2015:9 Häckande kustfåglar i Norrtälje kommun Resultat från inventeringar i skärgården
Flyginventering av grågås
Flyginventering av grågås i Hammarsjön 5 maj 2004 Inventeringen är utförd på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län, som del av verksamheten inom ramen för Förvaltningsplan för grågås under 2004 Patrik Olofsson
Sveriges Ornitologiska Förening har un
32 Silltruten i Upplands rapportområde vid inledningen av 2000-talet Bill Douhan Sveriges Ornitologiska Förening har un der senare år haft för vana att årligen utse en, eller flera, fågelarter till så
Fältpiplärkan i nordöstra Skåne 2013 Text: Patrik Olofsson
Fältpiplärkan i nordöstra Skåne 2013 Text: Patrik Olofsson foto: Patrik Olofsson Fältpiplärkan var under 1800-talet relativt vanlig på de torra sandiga markerna i nordöstra Skåne. Nu finns bara ett fåtal