Sociala Ekonomins Råd i Västra Götaland (SER) Sammanträde Plats: Norra Hamngatan, Göteborg 2014-11-21 kl 13:00-16:00 NÄRVARANDE Ledamöter: Ulrika Frick, VGR ordförande Roland Karlsson, VGR Anders Perme, Fyrbodal Lotta Forslind, Fyrbodal Camilla Olsson, Fyrbodal Sven Bartilsson, Göteborg Anita Zetterman, Sjuhärad Anne-Marie Ekström, Sjuhärad Helena Dahlström, Skaraborg Maria Henriksson, Skaraborg Tjänstgörande ersättare: Britt Arthursson, Skaraborg Övriga deltagare: Hanna Katarina Nyroos, VGR Sekreterare: Maria Johansson, VGR 1. Inledning Mötesordförande Ulrika Frick hälsar välkommen och presenterade dagens tema: prioriteringar och inriktningar för vårt arbete 2015 inom programmet Social ekonomi. Ulrika hälsar Hanna Katarina Nyroos välkommen. Hanna kommer att vikariera för Maria Johansson under 2015. Hanna kommer närmast från regionens Brysselkontor och flyttar tillbaka till Göteborg i samband med att hon börjar arbetet den 1 december 2014. 2. Sammanfattning av vårt arbete inom Social ekonomi 2014 Maria Johansson sammanfattar de aktiviteter och åtgärder som genomförts under 2014. Det finns sex prioriterade insatsområden i programmet och det pågår aktiviteter inom samtliga områden (se bifogad powerpointpresentation). Fördjupning inom utlysningar Socialt entreprenörskap År 2012 gjorde vi ett nytt upplägg för utlysningarna inom socialt entreprenörskap. Upplägget arbetades fram gemensamt och baserades på den följeforskning som gjorts av programmet samt de behov som sociala ekonomins aktörer stod inför. Beslut om utlysningar togs våren 2013 av regionutvecklingsnämnden. Det har genomförts två utlysningar; hösten 2013 och våren 2014. Det är ännu för tidigt att kunna utläsa effekter av genomförda projekt, då knappt några projekt har hunnit avslutas ännu. Totalt har 40 projekt beviljats stöd, varav 25 stycken förstudie/idéutvecklingsprojekt och 15 stycken utvecklingsprojekt. Fördelningen mellan delregionerna har varit förhållandevis jämn. Vi står inför ett nytt beslut i regionutvecklingsnämnden inför nya medel till utlysningar 2015. 1
Maria Johansson presenterade ett förslag på upplägg på utlysningarna för socialt entreprenörskap. Upplägget har diskuterats i en arbetsgrupp med deltagare från de delregionala nätverken. Bilagor: 1) Powerpointpresentation av genomförda aktiviteter inom programmet social ekonomi samt resultat av utlysningar socialt entreprenörskap 2) Beskrivning av beviljade projekt inom socialt entreprenörskap. 3. Diskussion Socialt entreprenörskap Vi delade upp oss i grupper och diskuterade de kommande utlysningarna inom socialt entreprenörskap utifrån erfarenheter och behov. Nedan följer en sammanställning av de tankar/frågeställningar som uppkom i samtal i helgrupp. Det delregionala ansvaret för ansökningar inom förstudie/idéutveckling har fungerat bra. Det har funnits en närhet till föreningarna och en god kännedom om lokala förutsättningar och behov. De delregionala nätverken har genom plattformsprojektet kunnat stödja föreningar i deras ansökan samt efter beviljade medel. Vi diskuterade om behov av att smalna av inriktningen på utlysningen eller inte. Det finns fördelar med att ha ett brett utgångsläge för att på så sätt få möjlighet att fånga upp fler idéer som kanske annars inte skulle ansöka. Men det är också ett problem när det blir för tolkningsbart. I utlysningarna 2013-2014 har flera föreningar ansökt för projekt som ligger nära ordinarie verksamhet eller som inte har en social karaktär. Utifrån insatsområde 1 i vårt program för Social ekonomi så finns det ett behov av att smalna av inriktningen på ansökningarna något och fokusera mer på innovation, nya idéer och entreprenörskap. Föreningar i Västra Götaland har fortfarande möjlighet att bedriva annan projektverksamhet inom övriga insatsområden (2-6) i programmet för Social ekonomi. Vi behöver därmed inte täcka upp alla områden inom utlysningarna för socialt entreprenörskap. Utlysningarna ska fokuseras på social innovation genom att efterfråga idéer som arbetar med att möta de samhällsutmaningarna vi står inför. Utveckling av tjänster och produkter som främjar en social hållbar utveckling och som kommer människor på platsen till godo. I utlysningstexten ska vi förtydliga genom att ge exempel på vad samhällsutmaningar kan vara. Vi diskuterade också kring begreppet hållbarhet. Är det hållbarhet för föreningen vi menar eller samhällsekonomisk hållbarhet? Vi efterfrågar båda två. Projekten ska vara inriktade på att bidra till en hållbar samhällsutveckling samtidigt som vi söker en långsiktig och hållbar verksamhet för organisationen. Verksamheten ska kunna leva vidare efter projekttidens slut och tas hand om på ett bra sätt av föreningen (detta gäller framför allt utvecklingsprojekten). Det är viktigt att vara tydlig, för många föreningar/orter så är bredband idag en stor samhällsutmaning. Utlysningarna inom socialt entreprenörskap handlar dock om projekt som är inriktade på en socialt hållbar utveckling. Det är också bra att vara tydlig med vad man ger stöd till: löner i arbete med projektet, resor, konsultkostnader osv. 2
Bedömningsgrupperna har en poängbedömningsmall som används inför diskussionen i gruppen. Mallen behöver ses över, då den mest är fokuserad på samverkansprojekt och mindre på idéskapande projekt. Vi kom fram till att det är bra att ha ytterligare en utlysning inom socialt entreprenörskap under 2015 som är baserad på samma upplägg med två nivåer för projekt. Det innebär att vi efter våren 2015 har totalt tre utlysningar att dra erfarenheter ifrån. Det är idag för tidigt att uttala sig om de effekter som uppnåtts av utlysningarna. Under 2015 ska vi genomföra en effektutvärdering av de resultat som projekten genererat. I samband med att programmet för social ekonomi ska revideras under 2015 ska vi också se över upplägg för kommande utlysningar inom socialt entreprenörskap. 4. Diskussion i helgrupp prioriterade satsningar 2015 Vi diskuterade i helgrupp kring viktiga satsningar inom sociala ekonomins program för 2015. Nedan följer en sammanställning av de tankar/frågeställningar som uppkom i samtalet. Det finns ett behov av att koppla ihop de aktiviteter som sker inom social ekonomi till pågående aktiviteter hos andra aktörer, t ex leader-grupperna och kommunalförbundens arbete med genomförandeplaner till VG2020. Organisationerna inom social ekonomi behöver hitta rätt ingångar till kommunalförbunden och vara delaktiga i nätverk och referensgrupper. Detta för att bidra till att social ekonomi finns med i till exempel de delregionala genomförandeplanerna. Andra forum som är viktiga är BHU och Västkom. Plattformarna för social ekonomi har varit igång i snart tre år (ett års förstudie och två års projekt). Det behövs ett fortsatt strategiskt arbete i plattformarna för att de ska bli mer stabila och vara naturliga samverkansparter till offentlig sektor och näringsliv. Vidare ska plattformarna arbeta med att få in fler aktörer till nätverken. Kommunikationsarbetet behöver fortlöpa och material behöver ses över. Vad har vi för material och vad behöver vi för material? I förankringsarbetet behöver social ekonomins aktörer en PowerPoint där de kort presenterar social ekonomi och relaterar till kommunalförbundens/kommunernas visioner/strategier/handlingsplaner. En del av förankringsarbetet innebär att tydligt säga: Vi har läst att ni har X inriktningen i er strategi och inom social ekonomi arbetar vi med X och X. Vi kan genom X hjälpa till att uppfylla strategin. Det finns önskemål om att regionen stödjer sociala ekonomins aktörer genom att prata med tjänstemän och politiker inom kommunalförbunden och regionen. Det är ett sätt att öka kunskapen om social ekonomi och få upp det på dagordningen i olika sammanhang. De delregionala nätverken förde fram fyra prioriteringar som de diskuterat kring SER-mötet: Utlysningar i socialt entreprenörskap Fortsatt arbete med Plattformsprojektet Kompetensutveckling internt och externt Internationellt erfarenhetsutbyte Det finns mycket kunskap att tillgå bland sociala ekonomin, bland annat det arbete som sker bland projekten som fått stöd genom socialt entreprenörskap. Ett exempel är projektet Asterix 3
som gör en inventering av föreningarnas behov i Fyrbodal. En sådan inventering utgör en viktig kunskap till plattformarna. Det vore bra om ett tema på kommande SER-möte har inriktning på strategiska dokument. Där vi arbetar med att förhålla vårt arbete i social ekonomi till de strategier som finns på regional, delregional och lokal nivå. Bland de sex insatsområden som finns inom programmet social ekonomi så har vi arbetat minst inom området Forskning och utveckling. Det har hänt/händer mycket bland sociala ekonomins aktörer, inte minst inom socialt arbetsintegrerade företag och lokala överenskommelsearbeten/partnerskapsavtal. Här finns det ett kunskapsglapp. Vi ska undersöka möjligheterna till om behovet av kunskapsutveckling går att koppla ihop med t ex internationellt utbyte och projekt inom EU-program så som Strukturfonderna eller Horizon? Det är till exempel intressant att lära mer om olika typer av avtal och samarbetsformer så som idéburet partnerskapsavtal, sociala kriterier i upphandling, reserverade kontrakt och EU-direktiv för upphandling. Diskussion fördes om möjligheten att ordna en inspirationsdag för att lyfta fram goda exempel, t.ex. från utlysningarna inom socialt entreprenörskap där det finns mycket att visa upp. En sådan inspirationsdag skulle också vara till nytta för våra egna verksamheter Inriktningar för 2015 Utvärdera och förbereda arbetet inför en ny programperiod av Programmet för social ekonomi Nya utlysningar i socialt entreprenörskap inklusive en effektutvärdering Fortsatt arbete med kommunikationsfrågor och kommunikationsmaterial och koppla det arbetet till den regionala överenskommelsen Kompetensutveckling kopplat till upphandlingsfrågor och den regionala överenskommelsen Gemensamt arbete och diskussioner kring genomförandet av den regionala överenskommelsen 6. Övriga frågor Nya ledamöter från politiken 2015 På regionutvecklingsnämndens sammanträde den 29 januari kommer det att väljas nya ledamöter till SER. En utbildning om social ekonomi och om vårt program planeras hållas för ledamöterna i februari. REVES Vi har blivit beviljade stöd till ett nytt EU-projekt: 3E4SE. Italienska organisationen SEFEA är leadpartner. Deltagande organisationer i Sverige är: Mikrofonden, Ekobanken, Coompanion Göteborg, Business region Göteborg, Västra Götalandsregionen och Göteborg Stad/Social resursförvaltning. I projektet kommer vi arbeta med att finansieringsmodeller för investeringar i social ekonomi. Vi planerar att till våren/sommaren genomföra en träff för svenska medlemmar i REVES. 4
Regional överenskommelse Den 25 november beslutar regionfullmäktige om förslaget till Överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin. Under förutsättning att förslaget beviljas av fullmäktige planeras en överenskommelsecermoni den 5 december på Folkets Hus i Göteborg. Landstinget Värmland har bjudit in oss till en träff den 23 januari för att berätta om våra erfarenheter i arbetet med en regional överenskommelse. Processledarna Birgitta Adler, VGR och Camilla Olsson, Social ekonomi kommer att delta på mötet. Vi har även fått frågan om en politiker från sociala ekonomins råd vill följa med. Då vi står inför kommande nyval av ledamöter till SER så valde vi att avstå från politiskt deltagande denna gång. 7. Nästa SER-möte Fyra möten med olika teman planeras för rådet under 2015. Mötestiden är dagtid, vanligtvis mellan kl 9.30 15.00 (alt halvdagsmöte) Februari/Mars Tema ej bestämt Maj Strategier hur kan sociala ekonomin bidra till genomförandet av regionala, delregionala och lokala strategier. September Revidering av programmet för Social ekonomi inför kommande programperiod November Prioritering 2016 Hanna Katarina Nyroos skickar ut datumen för träffarna till rådet under december. 5