2012-03-07 B E S L U T Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ) FI Dnr 11-13175, 11-13176 och 106 55 STOCKHOLM 11-13177 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Tillstånd till förvärv av aktier i Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ) m.fl. Finansinspektionens beslut (att meddelas den 8 mars kl. 8.00) Finansinspektionen ger tillstånd till Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502019-6365, att förvärva samtliga aktier i Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083, samt att indirekt förvärva samtliga aktier i Skandiabanken Aktiebolag (publ), 516401-9738, och Skandia Fonder AB, 556317-2310. (15 kap. 1,4 och 5 försäkringsrörelselagen [2010:2043], 14 kap. 1 och 2 lagen [2004:297] om bank- och finansieringsrörelse samt 11 kap. 1 och 3 lagen [2004:46] om investeringsfonder) Sammanfattning Skandia Liv är ett livförsäkringsaktiebolag som inte får dela ut vinst. Bolaget har ansökt om tillstånd att förvärva samtliga aktier i Skandia AB från den nuvarande ägaren Old Mutual samt att indirekt förvärva aktier i Skandia AB:s dotterbolag. Efter förvärven ska försäkringsrörelsen överlåtas till ett nybildat ömsesidigt försäkringsbolag. Finansinspektionen har prövat förvärven ur flera olika, legala och ekonomiska, perspektiv vilka redovisas i avsnitten 2 5. Finansinspektionen har prövat om förvärven av Skandia AB med dotterbolag skulle kunna utgöra en otillåten värdeöverföring från Skandia Liv. Finansinspektionen har vid den bedömningen beaktat köpeskillingens storlek samt om förvärven är av rent affärsmässig karaktär för bolaget. Baserat på underlag från Skandia Liv och dess rådgivare, Finansinspektionens egen analys och en granskning ur ett försäkringstagarperspektiv som Skandia Liv, efter uppmaning från Finansinspektionen, låtit konsultföretaget Oliver Wyman AB utföra, bedömer Finansinspektionen att köpet av Skandia AB med dotterbolag inte innebär någon otillåten värdeöverföring. Finansinspektionen bedömer vidare att omständigheterna kring transaktionen inte ger belägg för att transaktionen skulle ha kommit till på ett sätt som inte är affärsmässigt eller har påverkats av andra intressen än försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades. 1(14)
Finansinspektionen har också prövat om transaktionen leder till att stabilitetsprincipen eller andra delar av regelverket överträds. Finansinspektionen finner att förvärvet inte innebär en överträdelse av stabilitetsprincipen eller andra tilllämpliga regler. Inom ramen för ägarprövningen har Finansinspektionen också beaktat om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av det förvärvade bolaget och om det kan antas att förvärvet är ekonomiskt sunt. I bedömningen har bl.a. förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktats. Vidare har beaktats om förvärvaren kan antas komma att motverka att verksamheten i de förvärvade bolagen kommer att drivas i enlighet med gällande regler och om de personer som kommer att tillsättas i styrelserna i de förvärvade bolagen har den insikt och erfarenhet som krävs och i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift. Finansinspektionen finner att Skandia Liv är lämpligt att utöva ett väsentligt inflytande över de bolag som förvärven avser och att det kan antas att förvärvet är ekonomiskt sunt. Finansinspektionen finner därför sammanfattningsvis att det finns förutsättningar för att ge tillstånd till Skandia Liv att genomföra de föreslagna förvärven. 1 Utgångspunkter 1.1 Bakgrund Livförsäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502019-6365, (nedan Skandia Liv eller bolaget) är ett av Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083, (nedan Skandia AB) helägt dotterbolag. Skandia AB är i sin tur ett av Old Mutual plc (nedan Old Mutual) helägt dotterbolag. Old Mutual har sitt säte i Storbritannien. Skandia AB med dotterbolag, innefattande Skandia Liv, har idag vissa koncerngemensamma funktioner, såsom administration och försäljning, samlade i Skandia AB. Skandia Liv är ett s.k. hybridbolag, dvs. ett aktiebolag som drivs enligt ömsesidiga principer. Det innebär bl.a. att bolagsordningen inte tillåter vinstutdelning. Aktiekapitalet är mycket litet jämfört med bolagets totala tillgångar, vilket innebär att försäkringstagare och försäkrade bär den största delen av rörelsens risk. Trots detta är det i grunden det aktiebolagsrättsliga regelsystemet som avgör vem som bestämmer över bolagets rörelse, men med ett begränsat inflytande för försäkringstagarna. Skandia Liv önskar nu genomföra en transaktion som innebär att Skandia Liv frikopplas från Old Mutual, blir ägare till Skandia AB och försäkringsrörelsen i förlängningen övergår till ett ömsesidigt försäkringsbolag. Enligt uppgift från Skandia Liv var det de oberoende styrelseledamöterna i bolaget som hösten 2011 tog initiativ till den föreslagna transaktionen. Efter styrelsebeslut i Skandia Liv togs kontakt med ledande befattningshavare i Old Mutualkoncernen 2
med ett övergripande förslag till transaktionsstruktur. Old Mutual återkom senare med besked om att det fanns intresse för en transaktion. Efter avtalsförhandlingar med Old Mutual i början av december 2011 kom man överens om bl.a. ett förvärvsvederlag om 22,5 miljarder kronor. Styrelsen i Skandia Liv höll ett styrelsemöte den 14 december 2011, vid vilket bl.a. fattades beslut om att genomföra ett förvärv av samtliga aktier i Skandia AB från Old Mutual. Den 15 december 2011 offentliggjordes den planerade transaktionen. 1.2 Transaktionsupplägg Transaktionen ska genomföras på följande sätt: 1. Skandia Liv bildar en stiftelse (Thule-stiftelsen). 2. Skandia Liv överför 25 miljoner kronor till Thule-stiftelsen. 3. Thule-stiftelsen förvärvar samtliga aktier i Skandia Liv från Skandia AB för deras nominella värde, 600 000 kronor. Beträffande detta förvärv, se Finansinspektionens beslut i ärendena FI Dnr 11-13183, 11-13184, 11-13185 och 11-13193. 4. Skandia Liv förvärvar samtliga aktier i Skandia AB från Old Mutual för 22,5 miljarder kronor. 5. På sikt (inom cirka ett och ett halvt år) ska försäkringsrörelsen i Skandia Liv överlåtas till ett nybildat ömsesidigt försäkringsbolag. Bild på organisationsstruktur före och efter transaktionen, se bilaga 1. Thule-stiftelsens ändamål ska enligt stadgarna vara - att verka för att försäkringstagarnas och övriga ersättningsberättigades enligt försäkringsavtalen i Skandia Liv intressen främjas och - att främja forskning om långsiktigt sparande i Sverige och därmed sammanhängande forskningsändamål. Ett första led i uppfyllandet av ändamålet att verka för att försäkringstagarnas intressen främjas, är stiftelsens förvärv av aktierna i Skandia Liv. Stiftelsen ska därefter se till att Skandia Livs verksamhet blir ömsesidig, vilket sker genom bildande av ett ömsesidigt försäkringsbolag och efterföljande beståndsöverlåtelse till det nybildade ömsesidiga försäkringsbolaget. Stiftelsens styrelse ska i god tid före överlåtelsen av försäkringsrörelsen utarbeta en lämplig form för försäkringstagarinflytande i det nybildade ömsesidiga försäkringsbolaget. 1.3 Ärendet Skandia Liv ansökte den 15 december 2011 om tillstånd att förvärva samtliga aktier i Skandia AB från den nuvarande ägaren Old Mutual. Genom förvärvet kommer Skandia Liv även att förvärva och bli indirekt ägare till samtliga aktier i Skandia AB:s dotterbolag, däribland de tillståndspliktiga svenska bolagen Skandiabanken Aktiebolag (publ), 516401-9738, (nedan Skandiabanken) och Skandia Fonder AB, 556317-2310, (nedan Skandia Fonder). Skandia Liv har också ansökt om tillstånd för förvärven av dessa bolag (alla bolag som förvärven avser kallas nedan för målbolagen). 3
1.3.1 Ramen för Finansinspektionens prövning Finansinspektionen ska pröva den föreslagna transaktionen ur flera olika legala perspektiv. Eftersom Skandia Liv är ett livförsäkringsaktiebolag med vinstutdelningsförbud i bolagsordningen, ska Finansinspektionen bevaka att vinstutdelningsförbudet inte överträds. Innebörden av vinstutdelningsförbudet diskuteras i avsnitt 3. Finansinspektionen ska även som ett led i själva ägarprövningen bevaka att transaktionen inte leder till några andra överträdelser av gällande regelverk, såsom den s.k. stabilitetsprincipen. Dess betydelse i sammanhanget redovisas i avsnitt 4. Finansinspektionen ska också som ett led i prövningen granska om det finns omständigheter som pekar på att transaktionen föranleds av andra intressen än försäkringstagarnas. Detta är särskilt angeläget eftersom försäkringstagarna har mycket små möjligheter att påverka denna stora affär eller ens att bedöma om den är till fördel för dem eller inte. Finansinspektionen tar upp frågan om försäkringstagarnas inflytande i avsnitt 2. Det ingår inte i Finansinspektionens uppgifter att pröva om förvärvet i jämförelse med andra tänkbara placeringar ger större avkastning för försäkringstagarna. En sådan jämförelse skulle för övrigt i nuläget endast bli hypotetisk. 1.3.2 Underlaget för prövningen Skandia Liv har i samband med sina ansökningar om tillstånd till förvärv av aktier lämnat Finansinspektionen underlag för prövningen av ägare och ledning enligt Finansinspektionens föreskrifter om ägar- och ledningsprövning (FFFS 2009:3). Vidare har Skandia Liv lämnat underlag från Lenner & Partners Corporate Finance AB (nedan Lenner & Partners) och Carnegie Investment Bank AB (nedan Carnegie) avseende värdering och rådgivning, värderingsutlåtanden från investmentbankerna JP Morgan respektive Lazard samt ett juridiskt utlåtande om värdeöverföringsfrågor med anledning av transaktionen av advokaterna Johan Danelius och Lars Edlund på Hamilton Advokatbyrå respektive G. Grönberg Advokatbyrå. Finansinspektionen har haft ett flertal möten och kontakter med berörda aktörer. För att komplettera den egna analysen och belysa tänkbara svagheter eller brister i värderingarna eller värderingsmaterialet har Finansinspektionen vänt sig till konsultföretaget Oliver Wyman AB (nedan Oliver Wyman). Dessutom har Skandia Liv, efter uppmaning från Finansinspektionen, låtit Oliver Wyman genomföra en fördjupad granskning ur ett försäkringstagarperspektiv. 2 Särskilt om försäkringstagarnas inflytande I ett hybridbolag kan det finnas en intressemotsättning mellan ägarna till bolaget, som enligt aktiebolagsrättsliga regler i huvudsak kan bestämma över bolagets rörelse, och försäkringstagarna, vars anspråk på bolagets tillgångar är be- 4
roende av hur det sköts. Vad avser försäkringstagarnas möjligheter till inflytande gäller följande. Regleringen av styrelsens sammansättning i ett försäkringsbolag som inte får dela ut vinst finns i 11 kap. 7 försäkringsrörelselagen (2010:2043), FRL. Till att börja med ska mer än hälften av styrelseledamöterna vara personer som varken är anställda i bolaget eller anställda eller styrelseledamöter i företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. Därutöver gäller att minst en av styrelseledamöterna ska utses av försäkringstagarna eller av någon intressegrupp som har anknytning till dem. En sådan styrelseledamot får inte vara aktieägare eller anställd i bolaget och inte heller aktieägare, anställd eller styrelseledamot i ett företag som ingår i samma koncern som bolaget eller i en företagsgrupp av motsvarande slag. I förarbetena till införandet av bestämmelsen (prop. 2003/04:109, Förstärkt skydd för försäkringstagare i livförsäkringsbolag s. 38 f.) anges inte närmare hur försäkringstagarrepresentanten ska utses. Där uppges i stället att detta bör vara en fråga för försäkringsföretagen själva att bestämma om. Skandia Liv har i sina ansökningar om förvärv även lämnat uppgifter om hur bolagets styrelse kommer att se ut tiden efter ägarprövningen intill dess att transaktionen slutförts. Det framgår att styrelsen under denna tid kommer att, förutom arbetstagarrepresentanterna, bestå av fyra oberoende ledamöter och två som har anknytning till Old Mutual, vilket är en sammansättning som är förenlig med 11 kap. 7 FRL. När bolaget lämnade in sina ansökningar om ägarprövning var Leif Victorin utsedd till försäkringstagarrepresentant. En sådan utses i Skandia Liv av en särskild försäkringstagarkommitté. Enligt bolaget finns det en arbetsinstruktion för kommittén vilken bara kan ändras genom ett styrelsebeslut. Samtidigt kan Finansinspektionen konstatera att försäkringstagarnas insyn och inflytande i ett hybridbolag som Skandia Liv är begränsat. Detta faktum belyser vikten av att Finansinspektionen i sin roll som tillsynsmyndighet bevakar försäkringstagarnas intressen. 3 Särskilt om vinstutdelningsförbudet Att vinstutdelning i ett livförsäkringsbolag endast får ske om det följer av bolagsordningen framgår av 11 kap. 16 FRL. I 11 kap. 17 samma lag anges bl.a. att årsvinsten och belopp som förs över från bundet eget kapital till fritt eget kapital i ett livförsäkringsaktiebolag ska användas för återbäring i den utsträckningen inte vinsten eller det överförda beloppet får tas i anspråk för vinstutdelning eller för att täcka förluster enligt bestämmelser i bolagsordningen. I Skandia Livs bolagsordning anges dock att utdelning av vinstmedel inte får ske. Enligt 11 kap. 1 FRL gäller för försäkringsaktiebolag föreskrifterna för aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av FRL. Det innebär också att bestämmelserna om värdeöverföringar i 17 kap. aktiebolagslagen (2005:551), ABL, är tillämpliga i detta ärende. 5
Med värdeöverföring avses i ABL, såvitt är av intresse i det här ärendet, vinstutdelning och annan affärshändelse som medför att bolagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för bolaget (17 kap. 1 1 och 4 ABL). 1 Värdeöverföring får ske endast i vissa former, bl.a. som vinstutdelning och gåva till allmännyttigt ändamål (17 kap. 2 1 och 4 ABL). Bestämmelserna i 17 kap. 2 ABL om i vilka former som värdeöverföringar får ske är att betrakta som minoritetsskyddsbestämmelser och kan för vanliga aktiebolag åsidosättas om samtliga aktieägare samtycker till det och borgenärsskyddsreglerna inte åsidosätts (s.k. förtäckt vinstutdelning). Vinstutdelningsförbudet har i hybridbolag emellertid primärt ett syfte att skydda försäkringstagarna och inte minoritetsägare eller borgenärer och ska därför gälla såväl formenliga vinstutdelningar som förtäckta. Sådana är i fråga om hybridbolag alltid att betrakta som otillåtna eftersom annars vinstutdelningsförbudet skulle urholkas och förlora sin innebörd och effektivitet. Finansinspektionen ska därför pröva om förvärvet kan anses medföra en otillåten värdeöverföring i form av en förtäckt vinstutdelning enligt 17 kap. 1 4 ABL. För att en affärshändelse ska karaktäriseras som en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 4 ABL krävs som nämnts ovan att händelsen minskar bolagets förmögenhet och att händelsen inte har en rent affärsmässig karaktär för bolaget. Bedömningen av om bolagets förmögenhet minskar får göras utifrån frågan om den köpeskilling Skandia Liv betalar för Skandia AB med dotterbolag motsvarar det värde som tillgången har i Skandia Liv. Bedömningen av affärsmässigheten ska enligt förarbetena till ABL i första hand avgöras utifrån objektiva kriterier, främst värdediskrepansen mellan parternas prestationer men även parternas relation. Finansinspektionen ska alltså bedöma om värdet av den tillgång som förvärvet av Skandia AB med dotterbolag utgör för Skandia Liv motsvarar den köpeskilling som erläggs samt om förvärvet är av en rent affärsmässig karaktär. 3.1 Finansinspektionens bedömning av om annat än rent affärsmässiga omständigheter påverkat transaktionen En viktig utgångspunkt för Finansinspektionens prövning är att granska affärsmässigheten i förvärvet utifrån hur Skandia Liv har skött arbetet inför och i samband med transaktionen, om det har funnits intressekonflikter och hur dessa i så fall har hanterats samt om bolaget har agerat professionellt och affärsmässigt för att tillvarata försäkringstagarnas intressen. 1 Bestämmelserna om otillåten vinstutdelning förutsätter att mottagaren är aktieägare i det utdelande bolaget. Enligt praxis inräknas även sådana som i nära samband med utbetalningen upphör att vara aktieägare eller blir aktieägare, såsom Old Mutual i förevarande fall (jfr NJA 1997 s. 418). 6
Finansinspektionen har därvid bl.a. beaktat följande omständigheter. Transaktionen ska enligt uppgift från Skandia Liv ha initierats av Skandia Livs oberoende styrelseledamöter, dvs. de styrelseledamöter som inte har någon egen anknytning till den yttersta ägaren Old Mutual, för att tillvarata försäkringstagarnas intresse. Förhandlingarna med Old Mutual inför transaktionen har hanterats av Skandia Livs oberoende styrelseledamöter med stöd av bolagets chefsjurist. Inga andra anställda i Skandia Liv har deltagit i förhandlingarna med Old Mutual. Då styrelsen i oktober 2011 beslutade att gå vidare med transaktionsplanerna deltog endast Skandia Livs oberoende ledamöter. Skandia Liv har anlitat kvalificerade finansiella rådgivare, Lenner & Partners tillsammans med Carnegie, för värdering och rådgivning. Skandia Liv har också tagit in värderingsutlåtanden från två investmentbanker, JP Morgan och Lazard. Båda har uttalat att det framförhandlade priset är skäligt. Därutöver har Skandia Liv beställt ett juridiskt utlåtande om värdeöverföringsfrågor med anledning av transaktionen av advokaterna Johan Danelius och Lars Edlund. Advokaterna har tagit del av dokumentation och annan information om olika omständigheter inför och i samband med transaktionen. De har därefter uttalat sig om att det inte finns anledning att anta att förvärvet skulle innebära någon överträdelse av tillämpliga bestämmelser i ABL eller FRL. Enligt Skandia Liv föranleder transaktionen inte någon särskild utbetalning eller annan ersättning till Skandia Livs ledning och/eller styrelse. Ingen av de oberoende styrelseledamöterna kommer att få en anställning i ledande befattning i den nya strukturen. Rådgivningsuppdragen uppges ha sedvanliga avtalsvillkor. Lenner & Partners och Carnegie har fått både en fast och en rörlig ersättning för sitt arbete. Den rörliga ersättningen är kopplad till att transaktionen genomförs och ger samtidigt visst incitament till ett lägre förvärvspris. Investmentbankerna har endast fått fast ersättning för sina värderingsutlåtanden. Advokaterna har fått sedvanlig timersättning för sitt utförda arbete enligt Advokatsamfundets regler. Finansinspektionen bedömer att de omständigheter som beskrivs ovan inte i sig ger belägg för att transaktionen skulle ha kommit till på ett sätt som inte är affärsmässigt eller ha påverkats av andra intressen än försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades. 3.2 Finansinspektionens bedömning avseende värdet Det pris som Skandia Liv erlägger för Skandia AB med dotterbolag får inte överstiga det värde som dessa tillgångar bedöms ha för Skandia Liv. Finansinspektionen har från den utgångspunkten granskat de värderingar som Skandia Liv låtit sina rådgivare göra samt de analyser som ligger till grund för investmentbankernas utlåtanden. För att komplettera den egna analysen och belysa tänkbara svagheter eller brister i värderingarna (innefattande metoder och antaganden) eller värderingsmaterialet har Finansinspektionen vidare diskuterat bl.a. dessa frågor med konsultföretaget Oliver Wyman. 7
Därefter har Finansinspektionen uppmanat Skandia Liv att komplettera sin utredning med en fördjupad granskning ur ett försäkringstagarperspektiv och föreslagit bolaget att anlita Oliver Wyman. Skälet till detta var ett antal faktorer såsom storleken på transaktionen, osäkerheten kring eventuella synergieffekter samt bristen på insyn för försäkringstagarna. 3.2.1 Värderingsmetoder De rådgivare och investmentbanker som anlitats av Skandia Liv har använt sig av allmänt vedertagna metoder för att uppskatta värdet. De olika metoderna har alla sina brister. Analysen av värderingsmaterialet visar att värderingen är mycket känslig för val av värderingsmetod och antaganden. Vissa metoder pekar på högre och andra på lägre värden än det överenskomna priset. Förvärvspriset kan förefalla högt när man försöker jämföra med förvärv av liknande bolag på marknaden. Som Oliver Wyman påpekat är dock jämförelseobjekten få och omständigheterna inte särskilt lika. 3.2.2 Synergieffekter Värderingsmetoderna ger sinsemellan olika resultat. De ger också olika utfall beroende på vilka antaganden som görs. Det uppskattade värdet hamnar därför inom ett relativt stort intervall. För bedömningen av om det sker en otillåten värdeöverföring blir frågan om olika synergivinster till följd av den nya strukturen avgörande. I samtliga rådgivares underlag ingår bedömningar av värdet av kostnads- och intäktssynergier mellan Skandia Liv och Skandia AB med dotterbolag. Generellt brukar gälla, och så även i detta fall, att kostnadssynergier är enklare att påvisa, realisera och värdera än intäktssynergier som ofta är osäkrare och beroende av uppskattningar avseende framtida försäljning. Enligt Skandia Liv skapar transaktionen intäktssynergier, bl.a. till följd av korsförsäljning samt produkt- och affärsutveckling som inte har varit möjliga i den nuvarande strukturen. För en försiktig värdering anser dock Finansinspektionen att det är motiverat att bortse från sådana och har i stället fokuserat på granskningen av de kostnadssynergier som Skandia Liv anser sig komma att få. Finansinspektionen har i denna granskning tagit del av rådgivarnas och investmentbankernas analyser av synergieffekterna. Därtill har Finansinspektionen begärt in ytterligare underlag från Skandia Liv avseende synergierna och haft möten med personer i Skandia Livs ledning för att få underlag för att bedöma planernas realism och sannolikheten för att dessa kommer att genomföras. Kostnadssynergierna kan indelas i fyra kategorier. Den första är kostnader relaterade till Old Mutual och inbegriper kostnader för centrala funktioner (s.k. overheadkostnader), rapportering och administration som upphör i och med transaktionen. Den andra avser kostnadsbesparingar för Skandia Liv, bl.a. till följd av minskade konsultkostnader då man går ifrån hybridkonstruktionen. Den tredje är kostnadsbesparingar inom Skandia AB som huvudsakligen är ba- 8
serade på ett redan framarbetat men inte genomfört kostnadsbesparingsprogram som man inte tagit hänsyn till vid den grundläggande värderingen. Den sista är rena synergier från det samgående som transaktionen innebär och som återfinns inom IT, produktutveckling, kundservice, administration m.m. Sammantaget bedömer Oliver Wyman, liksom övriga rådgivare, att de förväntade kostnadssynergierna är tydliga och realistiska samt att värdet av dem är tillräckligt stora för att affären ska gynna försäkringstagarna i Skandia Liv. Oliver Wyman menar att undanröjandet av organisatoriska och affärsmässiga hinder för en effektiv verksamhet, som delvis beror på hybridbolagskonstruktionen, bör leda till betydande kostnadsbesparingar. En förutsättning för detta är enligt Oliver Wyman att planerade åtgärder genomförs snabbt, vilket ledningen för Skandia Liv är starkt motiverad att göra. Mot bakgrund av vad som framkommit är det också Finansinspektionens uppfattning att planerna är såväl konkreta som realistiska och att Skandia Livs styrelse och ledning har goda förutsättningar att genomföra dem. Utifrån vad som har framkommit i ovan nämnda analyser bedöms värderingen av kostnadssynergierna vara rimlig. Baserat på underlagen från Skandia Liv och dess rådgivare, Finansinspektionens egen analys och Oliver Wymans genomgång, bedömer Finansinspektionen att köpet av Skandia AB med dotterbolag inte innebär någon otillåten värdeöverföring. 4 Särskilt om stabilitetsprincipen m.m. Stabilitetsprincipen, som återges i 4 kap. 1 FRL, innehåller en övergripande förklaring av syftet med FRL, nämligen att försäkringsrörelse alltid ska bedrivas på ett sådant sätt att försäkringsföretagen kan infria sina åtaganden gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade. För att uppnå detta ska försäkringsrörelse enligt bestämmelsen drivas med en för omfattningen och arten tillfredsställande soliditet, likviditet och kontroll över försäkringsrisker, placeringsrisker och rörelserisker för att uppnå det övergripande syftet. Utgångspunkten enligt nuvarande regelverk är att ett försäkringsföretag alltid måste ha tillgångar som täcker den samlade skulden/åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade (s.k. försäkringstekniska avsättningar). För dessa skuldtäckningstillgångar finns det särskilda placeringsregler i 6 kap. FRL, avseende bl.a. tillåtna tillgångar och i vilken utsträckning de får användas. För övriga tillgångar, s.k. fria tillgångar, finns det inte motsvarande detaljerade placeringsbestämmelser. När det kommande regelverket, Solvens 2 2, börjar gälla kommer de särskilda placeringsreglerna för skuldtäckningstill- 2 Europarlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II). 9
gångarna att försvinna. Försäkringsföretaget ska då i stället vara aktsamt 3 vid all placering. Finansinspektionen ska i detta ärende bevaka att transaktionen inte leder till att stabilitetsprincipen eller andra delar av regelverket överträds. Den analys som görs i samband med ägarprövningen, och som redovisas i avsnitt 5, innehåller också en analys av om stabilitetsprincipen, samt i förlängningen även andra delar av regelverket, är uppfylld. Detta eftersom det i bedömningen av om det planerade förvärvet kan antas vara ekonomiskt sunt ingår att bedöma om förvärvet kan påverka målbolagens förmåga att följa de krav som ställs på verksamheten, t.ex. kapitalkrav och krav på skuldtäckning. Finansinspektionen ska i ägarprövningen således inte bara bedöma om transaktionen i sig, utan också följderna av den, går att förena med gällande regelverk. 5 Prövningen av ägare och ledning 5.1 Tillämpliga regler Enligt 15 kap. 1, 4 och 5 FRL, 14 kap. 1 och 2 lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, LBF, och 11 kap. 1 och 3 lagen (2004:46) om investeringsfonder, LIF, får ett direkt eller indirekt förvärv av aktier i ett finansiellt företag som medför att förvärvarens sammanlagda innehav representerar minst tio procent av rösterna eller kapitalet eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen i bolaget bara ske efter tillstånd från Finansinspektionen. Den nuvarande regleringen för ägarprövning vid förvärv av aktier i banker och försäkringsföretag har sin grund i förvärvsdirektivet 4 (jfr prop. 2008/09:155 s. 70 ff.). Regleringen av ägarprövning vid förvärv av aktier i fondbolag infördes genom UCITS 4-direktivet 5 och har utformats efter förebild av de regler som infördes för övriga institutstyper genom förvärvsdirektivet (jfr prop. 2010/11:135 s. 224 ff.). Den bedömning som ska göras för de olika institutstyperna är i allt väsentligt densamma (jfr prop. 2008/09:155 s. 71 f. och s. 99) och bedömningen av de olika förvärven behandlas därför gemensamt nedan. 3 Bygger på en anglosaxisk princip som kallas prudent person principle vilken är en kvalitativ regleringsansats som föreskriver att man ska agera som en omdömesgill person vid investering av försäkringsbolagets tillgångar. På svenska brukar principen benämnas aktsamhetsprincipen. 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2004/39/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn. 5 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag). 10
Tillstånd ska ges till förvärvet om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av det förvärvade bolaget och det kan antas att förvärvet är ekonomiskt sunt. Hänsyn ska tas till förvärvarens sannolika påverkan på det förvärvade bolaget. Vid bedömningen enligt ovan ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Dessutom ska beaktas om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i styrelsen för det förvärvade bolaget eller vara verkställande direktör i det, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av bolaget och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift; det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att det förvärvade bolagets verksamhet drivs på ett sätt som är förenligt med FRL, LBF, LIF och andra författningar som reglerar bolagets verksamhet; och det finns skäl att anta att förvärvet har samband med eller kan öka risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Vidare ska, enligt 15 kap. 7 FRL, 14 kap. 2 fjärde stycket LBF och 11 kap. 3 fjärde stycket LIF, tillstånd till förvärv som leder till nära förbindelser bara ges om förbindelserna inte hindrar en effektiv tillsyn av de företag som är föremål för Finansinspektionens tillsyn. 5.2 Finansinspektionens bedömning 5.2.1 Förvärvarens anseende och kapitalstyrka Finansinspektionen har vid bedömningen av förvärvarens anseende bl.a. att beakta om tidigare affärsbeteende gör att det finns välgrundade tvivel kring förvärvarens integritet och yrkeskompetens. Finansinspektionen finner inte anledning att nu ifrågasätta Skandia Livs, dess styrelses eller verkställande direktörs integritet eller yrkeskompetens. I bedömningen av Skandia Livs kapitalstyrka (se även avsnitt 5.2.3 om verksamhetskraven nedan) har beaktas bolagets möjlighet att finansiera förvärvet samt dess förmåga att verka för en sund finansiell struktur i målbolagen. Finansinspektionen bedömer utifrån de uppgifter som finns i ärendet att Skandia Livs kapitalstyrka är tillfredsställande och därmed inte i sig hindrar att tillstånd ges. 5.2.2 Ledningen Finansinspektionen har gjort en bedömning av om de personer som till följd av förvärvet kommer att tillträda styrelsen i Skandia AB och Skandiabanken har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett försäkringsaktiebolag respektive en bank och även i övrigt är lämpliga för en sådan uppgift. De 11
personer som vid tidpunkten för ansökningarna har anmälts till Finansinspektionen och därmed har prövats är: Leif Victorin (styrelseledamot i Skandia AB) Lars Göran Orrevall (styrelseledamot i Skandiabanken) Finansinspektionen bedömer att dessa personer har tillräcklig insikt och erfarenhet och i övrigt är lämpliga att delta i ledningen för respektive bolag. Vid tidpunkten för ansökningarna var inga förändringar klara avseende ledningen i Skandia Liv eller Skandia Fonder som en följd av förvärvet. 5.2.3 Verksamhetskraven, innefattande efterlevnad av gällande regelverk Finansinspektionen ska bedöma om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att verksamheten drivs enligt gällande regler. För den bedömningen har Skandia Liv bl.a. gett in affärsplaner avseende Skandia AB, Skandia Fonder och Skandiabanken. Vidare har bolaget gett in solvens- och kapitalberäkningar samt prognoser för de kommande tre åren som avser bl.a. balans- och resultaträkningar samt kapital- och solvensberäkningar. Skandia Liv har även redogjort för sin förmåga och avsikt att vid behov tillskjuta kapital till målbolagen. Finansinspektionen ska också bedöma om förvärvet skulle kunna hindra en effektiv tillsyn av förvärvaren och målbolagen. Inom ramen för denna prövning har Finansinspektionen bl.a. tagit ställning till om den koncentration av placeringstillgångarna som förvärven innebär, kan tänkas medföra svårigheter att i framtiden följa gällande regelverk med anledning av det minskade handlingsutrymmet. Därvid har bl.a. reglerna om skuldtäckning i 6 kap. FRL samt den allmänna stabilitetsprincipen i 4 kap. 1 FRL beaktats, varför analysen innefattar en bedömning om eventuell risk för överträdelse av stabilitetsprincipen och övrigt gällande regelverk. Finansinspektionen har utfört stresstester avseende hur Skandia Livs finansiella situation förändras om vissa ogynnsamma händelser inträffar. Finansinspektionen redogör i det följande för denna prövning. För att kunna erlägga köpeskillingen om 22,5 miljarder måste Skandia Liv avyttra andra tillgångar. Investeringen i Skandia AB med dotterbolag kommer att utgöra en relativt stor andel av Skandia Livs tillgångar efter förvärvet. Det finns därför anledning för Finansinspektionen att övervaka transaktionens effekt på balansräkningen och titta på tillhörande frågor om placeringskoncentration och därmed handlingsutrymme samt frågor om t.ex. skuldtäckning och likviditet. Finansinspektionen har gjort en genomgång av Skandia Livs affärsplan över treårsperioden 2012 2014. Fokus har legat på att bedöma förvärvarens nuvarande kapitalstyrka och förmåga att uppfylla verksamhetskraven även efter förvärvet. I prövningen har prognostiserad solvens för Skandia Liv, både på solo- 12
och gruppnivå, undersökts. En genomgång av prognoser för Skandia AB, Skandiabanken samt Skandia Fonder har gjorts. Finansinspektionen bedömer att förvärvet inte äventyrar dessa bolags förmåga att efterleva sina verksamhetskrav. Vidare konstaterar Finansinspektionen, baserat på ingivna affärsplaner, att bolagen inom gruppen inte kan förväntas behöva kapitaltillskott. Finansinspektionen bedömer att kapitalstyrkan i förhållande till de regler som nu gäller är tillfredsställande i bolaget Skandia Liv och tillräcklig i försäkringsgruppen. Finansinspektionen ska också bedöma om Skandia Liv kommer att klara kraven på skuldtäckning. Utgångspunkten enligt gällande regelverk är att ett försäkringsföretag alltid måste ha tillgångar som täcker de samlade åtagandena mot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade. Investeringen i Skandia AB är en illikvid och onoterad tillgång. Det finns i FRL kvantitativa begränsningar för hur en sådan får användas i skuldtäckningssammanhang. Finansinspektionens konstaterar att Skandia Liv inte kan använda investeringen i Skandia AB för skuldtäckning under nuvarande lagstiftning eftersom utrymmet för denna typ av tillgångar redan är utnyttjat i skuldtäckningssammanhang. Efter förvärvet ökar andelen illikvida tillgångar vilket begränsar handlingsutrymmet. Prövning har skett av risken att bolaget inte skulle klara skuldtäckningskraven efter att Skandia AB har förvärvats. Finansinspektionens slutsats är att bolaget klarar skuldtäckningen även i olika ogynnsamma scenarier. I vissa fall kan dock krävas att bolaget förändrar tillgångssammansättningen så att mängden skuldtäckningsgilla tillgångar ökar. Enligt Finansinspektionens uppfattning är det möjligt för bolaget att göra det. När Solvens 2-regelverket införs kommer de kvantitativa placeringsreglerna för skuldtäckningstillgångarna att försvinna, vilket innebär att det blir lättare att uppfylla skuldtäckningskraven Regelverket Solvens 2, som ställer krav på kapital utifrån riskerna i bolaget, beräknas medföra att kapitalkravet ökar för Skandia Liv med dess nuvarande riskprofil. Finansinspektionen bedömer att Skandia Liv kan hantera detta, men för att uppfylla kraven på gruppsolvens kan risknivån i bolaget komma att behöva sänkas inom några års tid. Detta blir särskilt påtagligt om utvecklingen blir ogynnsam. Finansinspektionen bedömer dock att handlingsutrymmet för detta är tillräckligt. Investeringen i Skandia AB kommer att utgöra cirka åtta procent av Skandia Livs tillgångar efter förvärvet. Det är ovanligt med så stora exponeringar mot enskilda företag i försäkringsbolags placeringsportföljer. Mot bakgrund av bolagets kapitalstyrka och skuldtäckningssituation bedömer dock Finansinspektionen att risken för att åtagandena mot försäkringstagarna inte kan uppfyllas inte ökar på ett sådant sätt att stabilitetsprincipen överträds. 13
Finansinspektionen finner inte att förvärvet innebär en överträdelse av stabilitetsprincipen eller andra tillämpliga regler. Finansinspektionen finner inte heller skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att verksamheten kommer att drivas i enlighet med gällande regelverk. Vidare finns inte anledning att anta att förvärvet skulle kunna innebära ett hinder för en effektiv tillsyn av förvärvaren och målbolagen eller medföra risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism. 5.3 Sammanfattande bedömning Finansinspektionen bedömer att det finns förutsättningar för att ge tillstånd till Skandia Liv att förvärva samtliga aktier i Skandia AB samt att indirekt förvärva samtliga aktier i Skandiabanken och Skandia Fonder. Finansinspektionen ger därför tillstånd till förvärven. FINANSINSPEKTIONEN Bengt Westerberg Styrelseordförande Louise Conradi Beslutet har fattats av Finansinspektionens styrelse (Bengt Westerberg, ordförande, Birgitta Johansson Hedberg, Eva Lindström, Lars Nyberg, Hans Nyman, Gustaf Sjöberg och Martin Andersson, generaldirektör) efter föredragning av avdelningscheferna Louise Conradi och Bertil Sjöö samt enhetschefen Otto Elmgart. I den slutliga handläggningen har också chefsjuristen Per Håkansson, områdeschefen Malin Björkmo samt juristerna Fredrik Bergqvist och Karin Sjöberg deltagit. Kopia till: Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Att: Advokat Helena Rempler Box 1711 111 87 STOCKHOLM 14