Dokument Sida YTTRANDE 1 (9) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/german Bender 2013-12-02 Direkttel: 08-782 91 85 E-post: german.bender@tco.se Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FRISKOLORNA I SAMHÄLLET Betänkande av Friskolekommittén (SOU 2013:56) U 2013/4880/GV TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit ovan rubricerade betänkande. Utöver de synpunkter som lämnas i detta yttrande vill vi hänvisa till de bifogade yttrandena från Lärarförbundet och Journalistförbundet. Kommitténs utgångspunkter och betänkandets innehåll Friskolekommitténs betänkande är en sexpartiuppgörelse mellan regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Kommittén anser att de fristående skolorna har kommit för att stanna och att möjligheten att välja skola är av stort värde både för individen och för samhället. Vidare slår man fast att möjligheten till vinst alltid ska förenas med kravet på god kvalitet. Betänkandets överväganden och förslag omfattar följande tio områden: 1. Prövning av ägarnas lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet 2. Prövning av ägarnas lämplighet och långsiktighet 3. Samråd med kommunen före friskoleetablering 4. Meddelarskydd för anställda vid fristående skolor 5. Öppenhet insyn och offentlighet 6. Skärpta sanktioner vid allvarliga brister 7. Frågan om lärarresurser 8. Snabbspår i Skolinspektionen för brådskande ärenden 9. Frågan om reglering av syftet 10. Frågan om skolors utrymme för nytänkande och innovation Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro 114 94 STOCKHOLM Linnégatan 14 08-782 91 00 08-663 75 20 tco@tco.se www.tco.se 721-7367 5 92 06-3
2 (9) TCOs synpunkter på Friskolekommitténs förslag och bedömningar TCOs medlemsförbund företräder ett stort antal människor för vilka välfärden är av central betydelse. Dels eftersom många av dem arbetar inom direkt berörda sektorer, dels eftersom de som individer och medborgare dagligen nyttjar olika välfärdstjänster. TCO och dess medlemsförbund är dessutom partipolitiskt obundna och välkomnar förslag med bred politisk förankring, särskilt när det gäller samhällsviktiga frågor där det behövs långsiktighet och stabilitet, som skolan och andra delar av välfärden. Ur detta perspektiv är det positivt att Friskolekommitténs betänkande vilar på en överenskommelse mellan sex riksdagspartier. Däremot är det beklagligt att man för att nå denna breda samstämmighet har valt att i vissa centrala frågor lämna otillräckliga förslag eller enbart göra "bedömningar", som ska utgöra underlag till pågående och kommande utredningar. Regeringens uppdrag till Friskolekommittén, och därmed även förslagen i betänkandet, omfattar enbart den verksamhet inom skolväsendet med enskild huvudman som står under Statens skolinspektions tillsyn. Kommittén anser dock att det i den fortsatta beredningen bör övervägas om förslagen även bör avse sådana verksamheter som faller utanför uppdraget, till exempel fristående förskolor. TCO delar denna bedömning och förordar ett enhetligt regelsystem för etablering och kontroll av fristående verksamheter inom hela skolväsendet. 11.1 Prövning av skolhuvudmännens lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet Kommitténs förslag: Statens skolinspektion ska pröva huvudmannens personliga och ekonomiska lämplighet i samband med godkännande av en enskild huvudman. När det gäller personlig lämplighet ska en s.k. vandelsprövning ingå. Skolinspektionen ska få rätt att inhämta uppgifter om vissa allvarliga brott ur belastningsregistret som underlag för sin vandelsprövning. Skolinspektionen ska bemyndigas att utfärda föreskrifter för sin prövning. Det ska gälla sekretess i Skolinspektionens ärenden om godkännande för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Kravet på lämplighet bör kvarstå även efter det att godkännande har lämnats. En redan godkänd huvudman ska anmäla till Skolinspektionen när en ny fysisk eller juridisk person får ett väsentligt inflytande i huvudmannens verksamhet. Anmälan ska göras i förväg eller, om det förhållande som föranlett anmälningsskyldighet inte har kunnat förutses, utan dröjsmål. TCO tillstyrker förslaget. 11.2 Prövning av ägarnas lämplighet och långsiktighet Kommitténs bedömning: Ägarprövning bör införas för att säkerställa att ägarna av skolföretag har ett seriöst och långsiktigt intresse för att bedriva utbildning. Det bör ankomma på Statens skolinspektion att bedöma i vilka fall prövning kan göras mer summariskt och i vilka fall en fördjupad prövning ska göras. En sådan prövning måste göras skyndsamt. Eftersom frågan om ägarprövning inom välfärdssektorn utreds i särskild ordning lämnar kommittén inte några författningsförslag i denna del.
3 (9) TCO tillstyrker kommitténs bedömning att en ägarprövning bör ske där det säkerställs både att ägaren är lämpad och att avsikterna är att långsiktigt bedriva utbildningsverksamhet. Denna ägarprövning skall även ske vid ägarskifte eller ägarbreddning. 11.3 Samråd med kommunen före friskoleetablering Kommitténs förslag: En nyetablering av en fristående skola ska föregås av ett samråd mellan den enskilde och den kommun där utbildningen ska bedrivas. Samrådet ska avse den kommande verksamheten och genomföras efter godkännande men före Statens skolinspektions s.k. etableringskontroll. Om utbildningen ska bedrivas i form av gymnasieskola ska närliggande kommuner ges tillfälle att delta i ett samråd. Detta ska ske genom lägeskommunens försorg. Det samråd som föreslås är otillräckligt och dessutom alldeles för knapphändigt beskrivet vad gäller form, innehåll och dokumentationskrav. I princip skulle det räcka med att huvudmannen kan visa att man ringt eller mejlat en tjänsteman på kommunen och meddelat att man har för avsikt att starta en friskola. Det ska dessutom ske "efter det att Skolinspektionen har lämnat ett godkännande som enskild huvudman för fristående skola", vilket naturligtvis ytterligare förtar den praktiska betydelsen av samrådet. Samrådet måste därför ske innan Skolinspektionen fattar sitt beslut om godkännande och ingå som en del av ansökan till Skolinspektionen. Men det behövs även mer långtgående förslag för att säkerställa ett demokratiskt inflytande över etableringen av friskolor. Kommunen kan aldrig frånhända sig sitt huvudmannaansvar gentemot de elever som går i verksamheter som bedrivs i enskild regi, utan måste alltid ha beredskap för att tillgodose barn- och ungdomars rätt till utbildning. Ny forskning från bland annat Stockholms universitet tyder på att den geografiska etableringen av friskolor i en kommun i kombination med det fria skolvalet har betydelse för skolsegregationen och därmed för likvärdigheten och elevernas resultat. Kommunerna måste därför ges större inflytande över var skolor etableras, med hänsyn till dessa omständigheter. Bland annat ska ett beslut om etablering beakta det framtida elevunderlaget i kommunen och de ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska förutsättningarna att upprätthålla kvaliteten i det befintliga kommunala och fristående skolutbudet. Andra faktorer som kommunen bör väga in är villkoren för skolans anställda och förekomsten av kollektivavtal. 11.4 Meddelarskydd för anställda vid fristående skolor Kommitténs bedömning: Ett meddelarskydd för anställda i fristående skolor bör införas. Eftersom frågan om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet utreds av en särskild utredare lämnar kommittén inte några författningsförslag i denna del. TCO välkomnar kommitténs ambition att införa ett meddelarskydd för anställda i fristående skolor, men ställer sig frågande till ordet "bör" (snarare än "ska") i förslaget och till formuleringen "förstärkt meddelarskydd" i sista stycket under av denna punkt, som antyder att det trots allt inte rör sig om ett meddelarskydd av samma omfattning som det som nu gäller för anställda på kommunala skolor.
4 (9) 11.5 Öppenhet, insyn och offentlighet Kommitténs bedömning: Offentlighetsprincipen ska införas i fristående skolor. Innan en lagändring med denna innebörd kan träda i kraft måste vissa praktiska konsekvenser analyseras närmare. Regeringen bör därför tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå hur ett införande i praktiken ska gå till. Vid sidan av utgångspunkten att öka öppenheten och insynen är en annan utgångspunkt för utredningen att finna former för genomförandet som inte onödigtvis ökar den administrativa bördan för skolor, förvaltningar och fristående huvudmän. TCO välkomnar kommitténs ambition att införa offentlighetsprincipen i fristående skolor, men ställer sig frågande till det som antyds i följande skrivning: "Det kan i vissa fall finnas legitima skäl att hävda sekretess av konkurrensskäl, men i allt väsentligt måste verksamheten vara öppen för insyn". När det gäller verksamhet som uteslutande finansieras med skattemedel och inbegriper myndighetsutövning som omfattar alla barn i Sverige, är offentlig insyn den klart överordnade principen av dessa två. Kommitténs förslag: Huvudmän ska vara skyldiga att till Statens skolverk lämna sådana uppgifter som behövs för allmänhetens insyn i skolväsendet. Kommitténs bedömning: Skolverket bör ges i uppdrag att bygga upp och administrera ett nationellt informationssystem för alla skolor som möjliggör jämförelser av olika skolor. Informationen ska redovisas i lättillgänglig form på en webbsida samt erbjuda goda sökmöjligheter för allmänheten. Systemet bör vara i drift per den 1 januari 2015, eller så fort det är praktiskt möjligt. Allmänhetens behov av insyn i skolors arbete är en demokratisk självklarhet. Det är därför ett välkommet förslag att huvudmännen ska vara skyldiga att till Skolverket lämna sådana uppgifter som behövs för allmänhetens insyn i skolväsendet. och Skolverket också föreslås bygga upp och ansvara för ett sådant system. Däremot ställer sig TCO tveksam till flera av de uppgifter som föreslås ingå i informationssystemet. Att försöka mäta en skolas prestation och kvalitet är en komplex uppgift som inte enbart kan baseras på de enkelt mätbara mått som ingår i Friskolekommitténs lista. TCO förordar därför att informationssystemet utvecklas i nära samråd med intressenterna på skolområdet, inklusive fackliga organisationer. Kommitténs bedömning: Regeringen bör göra en översyn av dagens bestämmelser om beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor. I översynen bör ingå en granskning av hur kommunerna redovisar sina kostnader för skolväsendet. Det behövs en översyn av dagens bestämmelser om beräkning och beslut om bidrag till fristående skolor. I denna bör man också analysera och väga in den merkostnad (ibland kallad skolpliktskostnad) som följer av kommunernas större huvudmannaskap. Detta kan medföra att kommunerna behöver lämna en lägre eleversättning till fristående skolor, eftersom kommunerna måste ha möjlighet att tilldela extra resurser till skolor som har tappat många elever eller att kommunerna behöver kunna ha beredskap för att elever av olika skäl återvänder till de kommunala skolorna.
5 (9) 11.6 Skärpta sanktioner vid allvarliga brister Kommitténs förslag: Det ska införas en skyldighet för Statens skolinspektion att förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser brister som allvarligt har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen. TCO tillstyrker förslaget, men föreslår också att man överväger en skärpning av skrivningarna. Bristerna som vitesföreläggandet avser behöver inte nödvändigtvis vara "allvarliga", vilket i betänkandet beskrivs som att "bristerna inte är av tillfällig art, utan ska ha förelegat under en längre period". TCO menar att redan förekomsten av brister som "har försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen" torde vara tillräcklig för ett vitesföreläggande till den ansvariga skolhuvudmannen, oavsett om bristerna är "allvarliga" i den mening som betänkandet beskriver. 11.7 Frågan om lärarresurser Kommitténs förslag: I de fall Statens skolinspektion vid sin tillsyn av en skolverksamhet konstaterar återkommande brister som påtagligt påverkar förutsättningarna för eleverna att nå kunskapsmålen för utbildningen, ska Skolinspektionen göra en särskild analys av lärarresurserna på skolan. Om analysen ger stöd för det, bör Skolinspektionen i samband med ett beslut om föreläggande ange sådana åtgärder för att avhjälpa de påtalade bristerna som inkluderar förändringar i lärarresursernas storlek och/eller disposition. TCO tillstyrker förslaget, men föreslår också att man överväger en skärpning av skrivningarna, så att ordet "återkommande" och "påtagligt" stryks och "bör" ändras till "ska" i förslagstexten ovan. 11.8 Snabbspår i Skolinspektionen för brådskande ärenden m.m. Kommitténs bedömning: Beslut i ett ärende om godkännande som huvudman för fristående skola bör fattas skyndsamt om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till elevernas möjligheter att fullfölja sin utbildning. Det bör förtydligas i författning att en huvudman i vissa fall kan skjuta upp starten av en skolverksamhet ett kalenderår efter Statens skolinspektions beslut om godkännande. TCO tillstyrker bedömningen om ett snabbspår, men vill särskilt betona betänkandets resonemang om att snabbspåret enbart ska användas "i fall där elevperspektivet talar för en förenklad handläggning", och alltså inte för att underlätta eller påskynda processen med hänsyn till kommunen, den enskilde skolhuvudmannen eller andra berörda. 11.9 Frågan om reglering av bolagsverksamhetens syfte Kommitténs bedömning: En utredning bör analysera om det ska införas ett krav på att aktiebolag som vill bedriva skolverksamhet i sin bolagsordning ska ange att bolagets verksamhet, helt eller delvis, har till syfte att bedriva utbildning av god kvalitet. Utredningen ska också ta fram förslag på hur det i så fall kan ske. Analysen ska även omfatta alternativet att överskott som huvudregel ska återinvesteras i verksamheten. TCO delar kommitténs uppfattning att den tidigare föreslagna ägarprövningen bidrar till att försäkra sig om att ägarnas primära intresse ligger i att bedriva utbildningsverksamhet av god kvalitet. Det bör också utredas hur en ändamålsparagraf skulle kunna införas. Att exakt
6 (9) reglera uttag av vinst löser i sig inte kvalitetsproblem, men höga kvalitetskrav, behov av buffertar för långsiktig stabilitet och medel till investeringar i verksamhetsutveckling gör det nödvändigt att huvuddelen av överskott stannar i verksamheten. 11.10 Frågan om skolors utrymme för nytänkande och innovation Kommitténs bedömning: Regeringen bör säkerställa att utrymmet för skolors nytänkande inte snävas in mer än nödvändigt. I den form regeringen finner lämplig bör effekten på innovationsutrymmet av gjorda och aktuella skolreformer analyseras. Om analysen visar att det är önskvärt bör regeringen ta erforderliga initiativ. TCO välkomnar förslag som leder till att nytänkande och sociala innovationer, inte minst om de innebär ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter mellan forskning och praktisk skolverksamhet som kommer lärare och elever till del. Detta förutsätter dock inte alltid största möjliga självständighet för skolhuvudmännen och ska och dessutom vägas mot de överordnade målen om skolans likvärdighet och kvalitet. TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO) Eva Nordmark German Bender Bilagor: Yttrande från Lärarförbundet Yttrande från Journalistförbundet
7 (9) Datum: 2013-11-13 Vår ref: Pär Trehörning : 2013/107 810 TCO G Bender 114 94 Stockholm Remissyttrande Friskolor i samhället Betänkande av friskolekommittén SOU 2013:56 Journalistförbundet ställer sig bakom utredningens förslag om meddelarskydd för anställda vid fristående skolor. Utredningen lämnar inget författningsförslag i denna del utan hänvisar till kommande förslag från Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentlig finansierad verksamhet. Vi kommer att lämna remissyttrande även på den utredningen och kommer då att ta ställning de författningsförslag som lämnas från den utredningen. Vi förordar också förslaget att utreda möjligheterna att införa offentlighetsprincipen i friskolor och i övrigt öka allmänhetens insyn i skolväsendet, bland annat genom förslaget om ett nationellt informationssystem. Utredningen uppfyller därmed ett gammalt krav från Journalistförbundet, nämligen att insyn och offentlighet ska vara en huvudregel för offentligt finansierad verksamhet, oavsett vem som är huvudman. Det är särskilt viktigt inom skolans område eftersom den ska vila på demokratisk grund och uppmana eleverna till kritiskt tänkande. Förslag om sekretess Utredningen föreslår en ny sekretessbestämmelse som motiveras i 11.1 1 huvudmans lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet. i utredningen. Det handlar om prövning av Journalistförbundet håller med om att det ska finnas ett integritetsskydd för huvudmännens personliga förhållanden, inte minst mot bakgrund av att Skolinspektionen vid en vandelsprövning ska få rätt att inhämta uppgifter från belastningsregistret. Dessa uppgifter blir då offentlig handling hos Skolinspektionen. I den delen har vi inget att invända mot en sekretessreglering. Men utredningens förslag är formulerat som ett allmänt skydd för sökandens ekonomiska förhållanden. Insyn i sökandens ekonomiska förhållanden har stor betydelse för att allmänheten ska kunna avgöra om han eller hon har möjlighet att någorlunda varaktigt kunna driva en friskola med god kvalité. Om sökandes ekonomiska förhållanden omgärdas av sekretess blir en sådan insyn svår eller omöjlig. Under den senaste tiden har flera friskolor gått i konkurs eller lagts ned av ekonomiska skäl, vilket drabbar såväl elever som vårdnadshavare. Det hade kanske kunnat undvikas med en större insyn när det gäller huvudmännens ekonomiska situation. 1 Friskolorna i samhället, SOU 2013:56, sid 288 ff
8 (9) Sekretessförslaget går också stick i stäv med utredningens tanke på offentlighet hos friskoleverksamheten. Journalistförbundet föreslår därför att den föreslagna sekretessbestämmelsen ses över för att finna en mer lämplig reglering som dels skyddar sökandens personliga integritet och samtidigt inte begränsar allmänhetens berättigade insyn i sökandens ekonomiska förutsättningar för att kunna driva friskola. Med vänlig hälsning SVENSKA JOURNALISTFÖRBUNDET Jonas Nordling Förbundsordförande
9 (9) Yttrande 20131128 TCO.pdf