Inför tillståndsprövning av vindkraftverk vid Tribbhult. - Inventering av fladdermöss

Inför tillståndsprövning av vindkraftverk vid Tribbhult - Inventering av fladdermöss

Vindkraftpark Tribbhult fladdermusinventering 2014 Innehållsförteckning Rapporten bör citeras som: Ignell, H. 2014. Inför tillståndsprövning av vindkraftverk vid Tribbhult - Inventering av fladdermöss. Calluna AB 2014. I löpande text: (Ignell, 2014) Projektets organisation: Håkan Ignell (fältarbete, ljudanalyser, rapport), Anna Malmrot (fältarbete, ljudanalyser), Mattias Stare (ljudanalyser). Kontaktperson för denna rapport: Håkan Ignell, hakan.ignell@calluna.se eller 0708-12 31 71. Adress: Linköpings slott, 582 28 Linköping Intern projektbeteckning Calluna: JSK0032 Tribbhult Beställare: Jonas Nordanstig, Statkraft Sverige AB. Projektet övertogs sedan av Pierre Ståhl Statkraft Sverige AB tel. 0300 562 474 (direkt) Framtidsvägen 16, 351 96 Växjö, Sweden. Foto: Håkan Ignell Omslagsbilder: överst nordisk fladdermus, underst vattenfladdermus.

Vindkraftpark Tribbhult fladdermusinventering 2014 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 2.1 Uppdraget! 2 2.2 Syfte! 2 3. Metod 2 3.1 Fältmetod! 2 3.2 Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året! 4 3.3 Avgränsning av inventeringsinsats! 5 3.4 Avgränsning! 5 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer 5 5. Fladdermöss och vindkraft 6 6. Resultat och diskussion 8 6.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet! 8 6.2 Antal arter! 8 6.3 Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv! 9 6.4 Tidigare inventeringar! 11 6.5 Individrikedom och aktivitet! 12 6.5 Bakgrundsdata! 13 7. Slutsatser om etablering av vindkraft och fladdermöss 15 7.1 Värden för fladdermöss! 15 7.2 Effekter av vindkraft! 15 8. Förslag till hänsyn 20 8.1 Hänsyn vid projektering! 20 8.2 Hänsyn vid och inför drift! 22 9. Källor 23 10. Kartbilagor 27 Kartbilaga 1. Inventerade sträckor! 28 Kartbilaga 2. Placering av autoboxar! 27 Kartbilaga 3. Särredovisning av platser med barbastell! 28 Resultatbilaga 1 29

1. Sammanfattning Under våren 2014 fick Calluna AB i uppdrag att genomföra en fladdermusinventering väster om Tribbhult i Västerviks kommun. Syftet var att undersöka fladdermusfaunan i området och bedöma eventuella förändringar av fladdermössens förutsättningar i samband med etablering av vindkraftverk. Det undersökta området består centralt av skogsmark som har högre värden för fladdermusfaunan än vad som normalt hittas i mer homogena produktionsinriktade brukad barrskog med avseende på inslag av lövskog, ädellöv, bebyggelse, igenväxande inägomark, sjöar, gölar och inslag av våtmarker. Skogsområdet där vindkraftsparken planeras omges av av jordbruksmarker, framförallt i gränserna till utredningsområdet. Vi besökte området tre gånger, under våren, högsommaren under reproduktionsperioden samt en gång under sensommaren för att få en uppfattning om t.ex känsliga arters utbredning och om migration förekommer i utredningsområdet. Totalt inventerades 64 platser, under 75 nätter, i området med hjälp av inspelningsutrustning och vid 13 områden med manuell utrustning under sommarbesöket. Totalt påträffades 10 arter av fladdermöss, vilket vi bedömer vara en artrik fladdermusfauna. Två av dessa är rödlistade; fransfladdermus, med hotkategorin sårbar, VU, samt barbastell med hotkategori Starkt hotad, EN. Vi har med genomförd insats visat att barbastell och fransfladdermus jagar i utredningsområdet under sommar och sensommar. Båda arterna bedöms dock vara mera aktiva utanför utredningsområdet. I insamlade data finns platser med hög aktivitet hos fladdermöss även de företrädesvis utanför utredningsområdet. Utifrån samma underlag kan vi också säga att det är vanligare med artrika platser, med fem eller fler arter, utanför utredningsområdet än inne i området. Bland arter med högre risk att påverkas av vindkraft, de s.k. högriskarterna, finns nordisk fladdermus, dvärg-, troll-, stor-, och gråskimlig fladdermus. Undersökningen bedömer att de två sistnämnda kan påverkas lokalt på populationsnivå vid en vindkraftsetablering. Främst på grund av att de är så kallade högriskarter och att de kan antas förekomma sparsamt i utredningsområdet. Utifrån att projektet inventeras utifrån en boxmodell har vi har föreslagit generella hänsynsåtgärder. När det gäller barbastell är kunskapen om hurvida arten jagar på högre höjd begränsad. Vi föreslår därför att verksamhetsutövaren bör använda teknik för att stänga av vindkraftverken nattetid då det är lite vind. Ett skyddsavstånd till kolonier av barbastell och artrika miljöer om 2 km är föreslaget av Ahlén & Baggøe (2013). Vi har inte hittat någon indikation på att det kan finnas en koloni av barbastell i utredningsområdet men vi vet att arten jagar i området. Vi har noterat förhöjd aktivitet vid Tribbhult och föreslagit ett skyddsavstånd på 2 km från gårdsmiljön. 1 av 30

2. Bakgrund 2.1 Uppdraget Under sommaren 2014 fick Calluna AB i uppdrag av Statkraft Sverige AB, att inventera fladdermusfaunan i ett utvalt område väster om Tribbhult i Västerviks kommun, Kalmar län (figur 1, för förstoring se kartbilaga 1-3). 2.2 Syfte Syftet med inventeringen är att få kännedom om fladdermusfaunan i området kring de planerade vindkraftverken. Utifrån kunskap om artinnehåll och aktivitet i området bedöms sedan faunans känslighet vid en etablering av vindkraft. Bedömningen görs utifrån om värdefulla livsmiljöer kommer att påverkas negativt, om populationer av rödlistade arter riskerar att påverkas, eller om det finns en förhöjd risk för andra arter vid etablering av vindkraftverk i området. 3. Metod 3.1 Fältmetod Genomförandet delas upp i rekognoscering, inventering och rapportering/analys. Rekognosceringen gjordes dagtid för att hitta de intressantaste fladdermusmiljöerna, och planera nattliga inventeringsrutter, samt vid behov informera närboende. Urvalet av miljöer grundas på erfarenheter av vilka strukturer i landskapet som är värdefulla för fladdermöss. Framförallt eftersöks jaktbiotoper som kan ha förhöjda värden jämfört med omgivande mark. Arbetet genomfördes med tre olika metoder parallellt: Artkartering genom Species Richness Method (presenterad i EUROBAT publication 5, 2010) och Artkartering (Naturvårdsverket, 2012), på ett sätt som går att upprepa. Varje utvald plats/sträcka genomströvades nattetid med en ultraljudsdetektor (Pettersson D240) och alla observationer av fladdermöss noterades. Vid några utvalda punkter gjordes också en längre stunds observationer utan förflyttning. För utförligare beskrivning av artbestämning av fladdermöss med ultraljudsdetektor, se t.ex. Ahlén 1981 och 2004. Inspelningsutrustning (Autoboxar, Pettersson D 500X), som automatiskt spelar in ultraljud från fladdermöss, placerades ut under minst en hel natt på respektive provpunkt. På så sätt kan man få en uppfattning om vilka arter som passerar platsen och ett mått på aktiviteten på den valda platsen. 2 av 30

Vid förflyttningar i området inventerades sträckor längs vägar med handhållen detektor från bil som framfördes i en eller fem km/h. Vid intressanta platser, som partier med lövskog, mindre hyggen och liknande, gjordes korta stopp. Vid stoppen genomfördes ofta en kort promenad kring bilen för att inventera närmiljön. I samband med varje inventeringstillfälle noterades uppgifter om hur lång tid varje besök varade samt lufttemperatur, vindstyrka och molnighet. Sällsynta arter och intressanta sonarläten i övrigt spelades in digitalt under samtliga tre metoder, för senare analys i BatSound Pro. Vid det manuella arbetet gjordes även en skattning av antalet individer av varje art. Detta är endast ett grovt mått på individrikedom eftersom flygande individer hela tiden rör sig. Mustaschfladdermus och Brandts fladdermus går bara att skilja åt om de fångas och studeras i handen. De noteras därför som en kollektiv art, mustasch/brands fladdermus (registreras som M/B i bilaga 1 och 2 i resultatbilagan). För säker artbestämning krävs att arterna fångas och morfologiska karaktärer studeras, som t.ex. att fladdermössens tänder studeras med lupp. Tribbhult vindkraftpark 2014 Översikt Havsörn Teckenförklaring Utredningsområde 2014-09-25 0 2 500 Meter Figur 1. Utredningsområdet hyser i huvudsak skogsmark med inslag av sjöar och våtmarker. Jordbruksmark med djurhållning ansluter till utredningsområdet i väster, norr och öster. Inne i området finns flera torp och små gårdsmiljöer med igenvuxna/igenplanterade inägomarker. 3 av 30

Vi upplever också att det är svårt att med säkerhet skilja på det ovanstående kollektivet och vattenfladdermus då enbart data från autoboxar finns att tillgå. Arten är däremot lätt att bestämma vid manuell inventering då visuella data finns att tillgå. Ingen av de nämnda arterna är rödlistade eller har ett beteende som gör att de kan antas vara speciellt utsatta för vindkraft. De vistas normalt inte i det fria luftrummet högt ovan trädskiktet, varför de bedöms ha lägre risk att skadas av vindkraftverk. De är alla så kallade lågriskarter. Inventeringen utfördes i mindre skala under våren med autoboxar, mer intensivt under högsommaren med både autoboxar och manuell inventering samt med en kompletterande insats under sensommaren med enbart autoboxar. Under perioden 29-31 maj placerades autoboxar ut på 10 platser i området där de satt utplacerade under två nätter på varje plats. Den 20:e juli placerades 14 autoboxar ut i området under en natt då vi samtidigt genomförde manuella insatser i tre områden/ sträckor. Under inledningen av augusti besöktes området mellan den fjärde till sjätte och arbetet genomfördes med både autoboxar på 25 platser och genom manuella insatser i 10 områden/sträckor. Under sensommaren, perioden 19-20 augusti, så placerade vi ut autoboxar i området på 25 platser. Totalt har 64 stycken olika platser inventerats med autoboxar under ett till två dygn vid varje tillfälle. Några av platserna, sex st, har inventerats vid upprepade tillfällen under säsongen. Vid det manuella arbetet prioriterade vi att göra många nedslag under kortare tid för att främst få en uppfattning om artförekomsten på landskapsnivå. Vi inventerade därför 13 områden manuellt under sommaren. 3.2 Omvärldsfaktorer väderlek och tidpunkt på året Väderobservationer utfördes på samma sätt i alla lokaler och genom standarder som utgår från SMHI (1979). Väderleken påverkar påtagligt aktiviteten hos fladdermöss. En standardiserad väderavläsning underlättar utvärderingen av resultat, samt framtida uppföljningar av inventeringen. Graden av molnighet och vindstyrka noterades för varje insats enligt rekommendationer från SMHI (1979). Temperaturen avlästes från bilens temperaturmätare. Vi noterade även förekomst av dimma i anslutning till inventeringsrutten, då dimma reducerar möjligheten för fladdermöss att använda ultraljud. Mycket dimma i lokalens omgivning kan också innebära att koncentrationen av fladdermöss ökar i det dimfria området och omvänt (Lundberg m.fl. 1983), vilket försvårar en utvärdering av inventeringen. Vi har i möjligaste mån undvikit att inventera vid regnväder, då det har negativ inverkan på fladdermössens sonarljud samt på insektstillgången (Ransome 1990). 4 av 30

Arbete genomfördes under våren, sommaren, och sensommaren. Insatsen är anpassad efter att vi bedömde att det kan förekomma barbastell i området. En insats under yngelperioden är den bästa tiden på året att eftersöka fladdermöss om man vill knyta olika arter till en bestämd plats. Möjligheten att upptäcka platser eller områden som indikerar förekomst av kolonier är också bäst under den här tiden på året. Sensommarinventeringen genomfördes för att studera om det går att upptäcka tecken på om mer storskalig migration förekommer genom området och/eller om fladdermössen tenderar att genomföra lokal migration till eller bort från det undersökta området. Vårens och höstens insatser fungerar också som hjälp när det gäller att lokalisera och bedöma förekomsten av mer krävande arter i området. 3.3 Avgränsning av inventeringsinsats Under högsommarens inventering noterades att barbastell förekom på flera platser i landskapet. Arbetets inriktning förflyttades då till viss del från artkartering till en något utökad ansträngning för att utreda förekomsten av barbastell. Vi bedömde också att en insats under sensommaren var av värde för projektet. Vi har därför valt att också göra en insats under sensommaren för att få en uppfattning om områdets betydelse efter reproduktionsperioden. Geografiskt har störst resurser lagts på utredningsområdet på och angränsande miljöer för att eftersöka barbastell. Söder om området har det tidigare genomförts inventeringar, se figur 2 och omgivningarna i övrigt, inom ca 2 km, från utredningsområdet har besiktigats från bil. I det sammanhanget påträffades en miljö kring Norra och Södra Stämshult, nordöst om utredningsområdet, som sannolikt har förutsättningar för mer krävande arter. Området ligger dock på för långt avstånd för att motivera en inventeringsinsats inom ramen för det här uppdraget. De undersökta platserna ligger på ett avstånd som mest upp till två km, vanligtvis inom 1 km, från det på kartan markerade etableringsområdet, se kartbilaga 1. Den manuella inventeringen ägde rum nattetid, när fladdermössen är som mest aktiva, från skymning till någon timme efter midnatt, beroende på aktiviteten under natten. Autoboxarna var aktiva mellan klockan 20.00 till 05.00 under högsommaren och mellan 19.00 och 06.00 under sensommaren. 4. Något om värdefulla fladdermusmiljöer Orsaken till att en viss plats hyser en artrik fladdermusfauna är en samverkan mellan det omgivande landskapets utseende och de lokala förutsättningarna. Bästa förutsättningarna för fladdermöss ges i ett landskap som består av en blandning av lövskogar och halvöppna miljöer med betande boskap, gärna i anslutning till vatten. En varierande bebyggelse i landskapet är också positivt (Rydell 1995). Om vi betraktar ett landskap i ett större perspektiv så tycker fladdermöss i regel inte om helt öppna landskap, t.ex. områden starkt präglade av åkerbruk såsom fullåkersbygd. Ett annat 5 av 30

olämpligt landskap är täta skogar, som planterade granskogar, eller igenslyade hyggen (t.ex. hårt brukade skogsbygder). Många fladdermusarter (t.ex. brun långörad fladdermus och fransfladdermus) passerar sällan eller aldrig över öppna områden (Rydell 1995). För fladdermössen som grupp innebär alltså en övergång från ett småbrutet och varierat landskap till ett storskaligt sådant, med mer enahanda miljöer, stora negativa effekter. Fladdermusarterna har olika krav på sin livsmiljö och påverkas i varierande grad av en utarmning i landskapet. Av erfarenhet vet vi att god tillgång på öppet vatten är en förutsättning för artrika miljöer. Är vattnen grunda är det en fördel. Grunda sjöar har en hög produktion av insekter som i sin tur ger föda åt fladdermössen. Ett landskap med dikade sumpskogar, kärr, våtmarker, sänkta sjöar, igenlagda småvatten och täckdikade diken är inte lika attraktivt för fladdermöss. Eftersom fladdermöss i regel undviker öppna landskap är ett landskap med låg grad av sammanlänkning svårare att kolonisera för fladdermöss. Ligger olika landskapsutsnitt, som skulle kunna vara bra miljöer för fladdermöss, åtskilda av för öppna miljöer är det svårt för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Omvänt ger ett landskap som är sammanknutet av miljöer, som t.ex stråk med lövskogar, vattendrag med vidhängande lövskog, alléer, samt stråk med större åkerholmar, ökade möjligheter för fladdermöss att förflytta sig i landskapet. Behovet av insektsrika biotoper är något som styr fladdermössens förekomst i landskapet. Under våren, när fladdermössen vaknar ur sin vinterdvala, är de starkt beroende av insektsrika miljöer. Landskapsutsnitt som hyser gott om insekter under våren och hösten är speciellt viktiga. De karaktäriseras i sin optimala utformning av att de oftast ligger intill stränder av grunda, näringsrika sjöar, i anslutning till parklika eller luckiga skogar med grova ädellövträd (de Jong 1994). Miljöer av det här slaget kan hysa ett mycket stort antal av landskapets fladdermöss under våren och hösten, när inslaget av insekter minskar i landskapet. Fladdermössen genomför också förflyttningar i landskapet, både på lokal nivå och en mera långväga, där en del arter flyttar likt fåglar för att övervintra på kontinenten. 5. Fladdermöss och vindkraft Senare tids forskning har visat att fladdermöss kan förolyckas i samband med kollisioner med vindkraftverk. En sammanställning av kunskapsläget finns i Rydell m. fl. 2011. Med denna studie bedömer vi följande faktorer som påverkar risken för kollision: Den storskaliga placeringen i landskapet, d.v.s om flyttstråk kan påverkas. 6 av 30

Närheten till kolonier. Framför allt om det rör sig om utsatta arter som är ovanliga eller rödlistade. Närheten till födosöksplatser. Vi beskriver var i närmiljön aktiviteten hos fladdermössen är hög eller var vi kan förvänta oss en ökad aktivitet. Infrastruktur i anslutning till ledlinjer och till viss del val av verk och driftstid. Vi producerar också förslag till hänsyn vid utplacering av vindkraftverk utifrån insamlade data. Risk för kollision p.g.a närhet till kolonier (eller övervintringsplatser) gäller främst om kolonin ligger nära ett vindkraftverk. Ett skyddsavstånd på minst 200 m förordas här (Rodrigues m fl 2008). Betydligt längre skyddsavstånd kan dock vara aktuella för skyddade arter som förekommer i litet antal. Barbastell har t.ex. visat sig flyga upp till 4 km från kolonin för att jaga (Ahlén 2011). För barbastell finns ett föreslaget skyddsavstånd till kolonimiljöer på 2 km i samband med etablering av vindkraft (Ahlén & Baagøe 2013). Attraktiva födosöksplatser är insektsrika och mer eller mindre öppna miljöer. De rikaste utgörs av gles lövskog intill vatten, t.ex. betesmarker gärna i närheten av lantbruk, bruksmiljöer, herrgårdar och liknade, men även skogsbilvägar, kalhyggen, våtmarker m.fl. öppna miljöer utnyttjas. Flygsträckor mellan kolonier (dagviloplatser) och jaktmiljöer görs ofta längs s.k. ledlinjer, som kan vara bryn och bilvägar i skogsmiljö, vattendrag eller alléer i öppna landskap. En betydande del av jakten genomförs också längs dessa ledlinjer. Om man drar servicevägar från jaktmiljöerna till ett vindkraftsläge utgår vi från att risken för kollision ökar. Den ökade kollisionsrisken beror på att den nya gläntan kring verket kan erbjuda en ny jaktbiotop och den nya ledlinjen från en befintlig jaktbiotop kan då verka inbjudande. Detta sammantaget med att fladdermössen gärna jagar insekter som samlas kring vindkraftverkens torn (Rydell m. fl 2011) gör att risken därmed bör ökar ytterligare. Högst aktivitet kring vindkraftverken är när det blåser mindre än 4 m/s (vindstyrkan mätt i navhöjd) och avtar sedan någonstans i intervallet 4-8 m/s. I stort sett inga fladdermöss jagar vid vindkraftverk när det blåser mera än 8 m/s. (Rydell m. fl 2011) Vad gäller flyghöjd för olika arter är det främst högriskarterna som utnyttjar det fria luftrummet. Högriskarterna är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften och utgörs av Stor-, gråskimlig-, nordis- och dvärgfladdermus samt deras lite ovanligare släktingar Leislers-, pipistrell och trollfladdermus. Dessa arter utgör tillsammans 98 procent av dödsfallen vid vindkraftverk i Europa. Särskilt trollfladdermus kan lyftas fram här. Övriga arter, av vilka en del är mycket vanliga, befinner sig sällan på sådan höjd att de riskerar att kollidera med vindkraftverk (Rydell m. fl 2011). 7 av 30

Inför t.ex. upprättande av kontrollprogram föreslår vi Vindvals rapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss som en introduktion (Rydell m.fl 2011). Vi rekommenderar också att sentida forskningsresultat och liknande eftersöks och studeras för att nå fram till ett optimalt genomförande. 6. Resultat och diskussion 6.1 Översiktlig beskrivning av utredningsområdet Utredningsområdet utgörs främst av skogsmark. Den brukade skogen karakteriseras av mer eller mindre slutna skogsskiften, ungskogar och hyggen. Skogsmarker som präglas av unga till medelålders brukade barrskogar är normalt av låg betydelse för fladdermusfaunan. Det undersökta området består centralt av skogsmark som har högre värden för faddermusfaunan än vad som normalt hittas i brukad barrskog med avseende på inslag av lövskog, ädellövinslag, äldre bebyggelse, igenväxande inägomark, sjöar, gölar och inslaget av våtmarker. Vi bedömer också att denna skogsmark har, i varje fall ställvis, en något förhöjd bördighet (bonnitet) vilket bidrar till att det finns inslag av lövskog med inslag av t.ex. ek, ask samt lind och kan därför hysa arter av fladdermöss som har lite högre krav på sin livsmiljö. Området karaktäriseras delvis också av att vara ett igenväxande/igenplanterat kulturlandskap kring de torp och gårdsmiljöer som ligger utspridda i utredningsområdet. Ett inslag av mossar, myrar och andra typer av våtmarker samt sumpskogar förekommer i området. I området finns flera mindre gölar och sjöar som kan bidra med insektsproduktion. Inslag av bebyggelse i vindkraftpark finns på flera platser i form av torp och mindre gårdar, numera nedlagda med beskogade inägomarker. I omgivningarna finns aktivt jordbruk med djurhållning både i öster, väster och norr om utredningsområdet med tillhörande betesmarker, äldre bebyggelse och ekonomibyggnader som kan vara positivt för fladdermöss. För beskrivning av området i övrigt hänvisar i till upprättad naturvärdesbeskrivning. 6.2 Antal arter I samband med inventeringen påträffades sammantaget 10 arter, vilket vi bedömer vara en hög artrikedom. I östra Småland har tidigare påträffats 15 arter (Johansson 2010). I upprättad förstudie noteras två arter i närmiljön som inte hittats i genomfört arbete, sydfladdermus och dammfladdermus. På en nationell nivå anses enstaka platser med populationer med sex eller flera arter vara en rik fladdermusmiljö (Ahlén 2011). Vi bedömer att det finns populationer av minst så många arter i det undersökta området. Några av de påträffade arterna är 8 av 30

enbart påträffade sporadiskt som t.ex stor-, gråskimlig-, och trollfladdermus samt barbastell. Vi har påträffat fem arter vid 11 provpunkter och längs med fyra manuellt inventerade sträckor. Av dessa finns en provpunkt (30) inom utredningsområdet och samtliga sträckor är mer eller mindre inne i utredningsområdet. Vid fem provpunkter har sex arter påträffats. Ingen av dessa ligger inom uredningsområdet. En provpunkt har passerats av sju arter under inventeringen. Provpunkten, nr 47, ligger i den sydvästra delen av utredningsområdet. På en plats, provpunkt 14 utanför utredningsområdet, har åtta arter noterats. Sammantaget så ligger 16 av 18 undersökta provpunkter som hyser fem eller fler arter utanför utredningsområdet. I tabell 1 och 2 i resultatbilagan redovisas var de olika arterna påträffades och hur många inspelningar som gjordes vid respektive provpunkt. Platser som inventerades manuellt, respektive automatiskt, visas på kartbilaga 1 och 2. Oklara artbestämningar som noterats med frågetecken har inte räknats in i sammanställningen om de inte hör till ett släkte som går att skilja från de konstaterade arterna. De vanligast förekommande arterna inom området, räknat som förekomst vid provpunkt, är artkomplexet mustasch/brandts fladdermus, nordisk fladdermus och dvärgfladdermus. Därefter följer arterna stor fladdermus och barbastell. Totalt har 64 platser övervakats med autoboxar under totalt 75 nätter. Samtliga ovanstående arter är dokumenterade från 63, 66 respektive 69 nätter av dessa 75 nätter. Övriga arter, som enbart noterats vid färre nätter, är fransfladdermus (14 platser), trollfladdermus (8), gråskimlig fladdermus (7), stor fladdermus (9), brun långörad fladdermus (15), vattenfladdermus (7) och barbastell (18), se tabell 1 och 2 i resultatbilagan. För mer information om de ingående arterna hänvisar vi till Ahlén (2011). 6.3 Rödlistade arter och arter listade i EU:s habitatdirektiv I samband med arbetet påträffades två rödlistade arter; fransfladdermus, (hotkategori Sårbar, VU) och barbastell (hotkategori Starkt hotad, EN). För mer utförlig information om arterna hänvisar vi till Ahlén (2011a-d). Fransfladdermus är noterad vid 14 provpunkter i det undersökta området samt sannolikt vid ytterligare 6, se tabell 1 och 2 i resultatbilagan. Fyra, eventuellt fem, av dessa provpunkter med fransfladdermus, 22, 24, 30 och 47 samt eventuellt vid provpunkt 26 samt sträcka G finns inne i utredningsområdet. Noteringar av arten görs under vår, sommar och sensommar vilket antyder att det finns en population i trakten. 9 av 30

Tabell 1. Antalet inspelningar av barbastell under vår, sommar och sensommar i Tribbhult Vindkraftpark vid respektive provpunkt. Provpunkterna finns markerade på kartbilaga 2 och 3. I tabellen anger n antalet nätter som autoboxen satt ute vid punkten och? anger ej helt säker artbestämning. Grå markering är provpunkter inom utredningsområdet. Provpunkt Vår n Högsommar n Sensommar n Kommentar 3 3+1? 1 4 1 1 1 10 3+1? 2 11 1 1 1 1 15 1 1 17 3 1 19 1 1 20 1 1 30 1 1 36 9 1 37 6 1 41 1 1 47 3 1 49 1 1 50 2+1? 1 3 1 55? 1 58 5+1? 1 60 2 1 63? 1 64 1 1 Summa provpunkter 1 11 +2? 9 Barbastell är noterad på flera platser i området, se kartbilaga 3 och tabell 1. I tabell 1 framgår att det i de flesta fall enbart rör sig om enstaka förbiflygningar vid provpunkterna. Vi bedömer inte att insamlade data antyder att det kan finnas en koloni inne i utredningsområdet. Närmaste plats med något högre andel förbiflygningar är kring Tribbhult där frekvensen inspelningar påvisar högre aktivitet. Norr om utredningsområdet vid Grytfall har vi gjort flera noteringar av någon enstaka individ av barbastell vid flera tillfällen. Då både vid manuell inventering och i autoboxar under hela säsongen. Observationer i det inventerade området som helhet 10 av 30

Vindkraftpark Tribbhult fladdermusinventering 2014 Figur 2. Tidigare fynd av fladdermöss i inom tre kilometer från utredningsområdet (förstudieområdet). Inom förstudieområdet finns sedan tidigare fyra rödlistade arter noterade och totalt nio arter är påträffade. görs under vår, sommar och sensommar vilket påvisar att det finns en population i trakten. Barbastell är listad i bilaga 2 i EU:s habitatdirektiv. Alla fladdermöss som finns i Sverige är listade i bilaga 4 till habitatdirektivet. Samtliga arter är fridlysta enligt Artskyddsförordningen 4 vilket innebär att det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda, skada eller störa djuren. 6.4 Tidigare inventeringar I samband med att en förstudie genomfördes kontaktades Helena Lager på Länsstyrelsen i Kalmar och hon redovisar att det finns fyra hotade fladdermöss arter påträffade inom förstudieområdet, från 2001 till 2009 vid sex observationspunkter. Av dessa observationspunkter är ingen belägen direkt i utredningsområdet, utan ligger strax söder om området, se figur 2. Två fransfladdermöss (VU) har registrerats vid Österhult nära Gissjön, cirka 6,5 kilometer sydväst om Tribbhult. Ytterligare en fransfladdermus har registrerats cirka 500 meter sydost om Österhult. Dammfladdermus (EN) har påträffats vid Mörtfors, cirka 4 kilometer sydost om Tribbhult. Även sydfladdermus (EN) har påträffats norr om Sissjön, nära Sisshult, 11 av 30

knappt åtta kilometer sydväst om Tribbhult. Sammanlagt har nio fladdermössarter påträffats, vilka alla är med på EU:s habitatdirektiv och tre är med på rödlistan, se tabellen nedan. Tidigare har också observation av Barbastell (EN) gjorts, cirka en km från 3-kilometers radien. Observationen gjordes vid Kulltorp vid Lövåsa, cirka 11 kilometer sydväst om Tribbhult. Lars Karlsson, kommunekolog i Västervik, lyfter fram kommunens fina fladdermusfauna och har berättat att barbastell förekommit i tidigare gjorda inventeringar i kommunen, men att ingen inventering över utredningsområdet har genomförts. 6.5 Individrikedom och aktivitet Resultaten från den manuella och automatiska inventeringen tyder på att aktiviteten inne i utredningsområdet vanligtvis är relativt låg. Vad som är normalt är nog omöjligt att säg då aktiviteten skiljer sig mellan olika arter, tidpunkt på året och i olika lokala miljöer. Jämförelserna nedan utgår från att vi försökt sätta ut inspelningsutrustningen på platser där vi kan förvänta oss aktivitet. Inom undersökningen finns stora variationer där aktiviteten på vissa platser utmärker sig tydligt i jämförelse med övriga platser. Vi utgår sedan från att aktiviteten återspeglar att platsen i sig har en betydelse. Den kan t.ex. vara i närheten av en koloni eller på en plats med riklig tillgång på insekter. I utredningsområdet har vi noterat mellan 0 och 89 inspelningar per natt om vi undantar de tre provpunkterna med högst aktivitet, 32, 34 och 59 inne i utredningsområdet. Då har de övriga oberoende av årstid i medeltal 26,3 förbiflygningar per natt (n=21). Under sensommaren är medeltalet förbiflygningar 30,4 st/natt och autobox (n=10) motsvarande för sommarperioden är 22.9 (n=11). Provpunkt 32 och 34 har över 700 förbiflygningar per natt, se tabell 2. Båda är placerade intill sjön Ögöl och aktiviteten domineras av vattenfladdermus. Vid provpunkt 59 har vi 117 inspelningar som i huvudsak domineras av artkomplexet mustasch/bradts fladdermus. Förklaringen är sannolikt att autoboxen sitter i en svacka i terrängen omgiven av sluten skog under en något blåsig natt. Det är troligt att en eller flera individer har tillbringat mera tid här på grund av införhållandena. Mäter vi aktiviteten som antalet förbiflygningar per natt så kan vi konstatera att det finns flera platser med högre aktivitet än genomsnittet utanför utredningsområdet än inne i området. Tabell 2 antyder också att om vi ska eftersöka områden där fladdermössen väljer att vara under sommaren så ska vi leta i jordbrukslandskap eller i skogsmiljöer med komponenter som bebyggelse eller lövskog alternativt söka i anslutning till sjöar. Vi kan också konstatera att de dominerande- och subdominerande arterna i alla dessa lägen alltid är arter som normalt tillhör de vanligaste arterna i länstäckande eller kommunala inventeringar och liknande. 12 av 30

När det gäller arter som är mindre vanliga i området, som stor fladdermus, trollfladdermus och gråskimlig fladdermus, så är dom flesta noteringar för alla arterna gjorda under sommaren. För trollfladdermus och gråskimlig fladdermus finns enstaka noteringar även under vår och höst, se tabell 2 i resultatbilagan. Tabell 2. Antalet inspelningar per natt vid de provpunkter med högst aktivitet i undersökningen. De provpunkter som finns inom utredningsområdet är markerade med grå ton. Provpunkter med förhöjd aktivitet är markerade med gult i tabell 2 i resultatbilagan. Provpunkt Dominerande art Sub- dominant art Antal förbiflygningar / natt Tid på året Typ av miljö 4 MB Ppyg 235 Sommar Jordbrukslandskap 11 Ppyg MB 245 Sommar Jordbrukslandskap 12 Mdau Ppyg 706 Sommar Sjöstrand 18 Ppyg Enil 190 Sommar Jordbrukslandskap 32 Mdau Enil 720 Sommar Sjöstrand 33 Ppyg Enil 322 Sommar Jordbrukslandskap 34 Mdau Ppyg 720 Vår Sjöstrand 34 Mdau Enil 784 Vår Sjöstrand 36 Enil Ppyg 173 Sommar Jordbrukslandskap 46 Mdau Enil 207 Sommar Skogsmark/torp 50 Ppyg MB 158 Sommar Skogsmark/lövskog 54 Enil Ingen 590 Sommar Skogsmark/torp 57 Ppyg MB 287 Sommar Jordbrukslandskap 58 Ppyg Ingen 174 Sommar Skogsmark/lövskog 59 MT Ingen 117 Sen Skogsmark sommar 63 Enil MB 184 Sommar Skogsmark MB= Mustasch/brandtsfladdermus (Myotis mystacinus/myotis brandtii), Mdau= Vattenfladdermus (Myotis daubentonii), Enil= Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssonii), Ppyg= Dvärgfladdermus (Pipistrellus pygmaeus), 6.5 Bakgrundsdata Bakgrundsdata för respektive tillfälle finns redovisade i tabell 3. För aktiviteten hos fladdermössen är det generellt positivt med svag vind, hög temperatur och ett molntäcke. Nederbörd och dimma är negativt. Vårens insats klarades med en acceptabel temperatur och vindstyrkor på 3-5 m/s. Under inventeringsperioden på 13 av 30

högsommaren var det ingen vind vid besöken och det var vid nästan samtliga tillfällen tunt molntäcke. Temperaturen höll sig förhållandevis stabil mellan 13 och 23,5 C. Vid samtliga besök var lufttemperaturen tillräckligt hög för att inte påverka aktiviteten negativt. Under sensommaren var förutsättningarna acceptabla under inventeringen. Det var varmt och molntäcke som var under uppklarnande. Det var dock något mera vind än vad som kan vara önskvärt men inte mer än att det gick att hitta vindskyddade lägen att placera inspelningsutrustningen vid. Tabell 3. Väderdata (SMHI) och metod vid varje inventeringstillfälle. Förklaring till hur väderdata presenteras finns sist i tabellen. Väderinformation från tillfällen då enbart autoboxar använts har hämtats från yr.no om inget annat anges. Lokal Datum Metod Starttid Stopptid Vindstyrka Temp. C Moln Regn Dimma A 20140806 22.47 23.02 A 17,5 2 Nej Nej Till fots B 20140806 21.47 22.29 A 16 22.47 Nej Nej Till fots C 20140804 22.20 23.30 A 23,5 0 Nej Nej Bil 5km/h D 20140804 23.41 00.19 A 26 0 Nej Nej Till fots E 20140804 23.40 00.21 A 26 0 Nej Nej Till fots F 20140806 23.30 00.25 A 17,5 2 Nej Nej Till fots G 20140721 01.09 02.58 A 13-12 0 Nej Nej Bil 5km/h H 20140807 01.48 02.36 A 15,5 8 Nej Lite dimma I 20140720 23.13 00.55 A 13 0 Nej Dimma över åkrar Till fots Till fots J 20140805 00.31 00.46 A 22 1 Nej Nej Bil 1Km/h K 20140805 00.49 01.14 A 22 1 Nej Nej Bil 1Km/h L 20140720 23.19 00.43 A 14-13 0 Nej Nej Bil 5 km/h M 20140807 00.30 01.10 A 18 2 Nej Nej Till fots Vindstyrka: A= vindstilla, B= svag bris, dvs när löv och tunna kvistar rör sig i vinden, C = när grövre grena och trädens toppar rör sig i vinden. Molnighet: 1 = 1/8 (12,5 %) molntäcke, 2 = 2/8 (25%) molntäcke, 3= 3/8 (37,5%) molntäcke, osv. Insp. timmar / dygn Datum Starttid Stopptid Vindstyrka (m/s) Temp. (C ) Moln Regn Dimma Metod 10 20140529 20.00 00.00 0 13 Klart Nej Nej Autobox 10 20140530 00.00 00.06 2 m/s 10 Moln 0,02 mm Nej Autobox 10 20140530 20.00 00.00 0 12-10 Moln Nej Nej Autobox 10 20140531 00.00 06.00 1 m/s 10 Moln Nej Nej Autobox 11 20140903 19.00 06.00? 6-0 Tilltagande Nej Nej Autobox 11 20140904 19.00 06.00 3-1 15-8 Uppklarnande Nej Nej Autobox 14 av 30

Insp. timmar / dygn Datum Starttid Stopptid Vindstyrka (m/s) Temp. (C ) Moln Regn Dimma Metod 11 20140905 19.00 06.00 3-5 13-8 Klart Nej Nej Autobox 11 20140906 19.00 06.00 5-4 16-12 Klart Nej Nej Autobox 11 20140907 19.00 06.00 3-4 19-8 Växlande Nej Nej Autobox 7. Bedömning av etablering av vindkraft och påverkan på fladdermöss 7.1 Värden för fladdermöss Barrskogslandskap De tätt bevuxna delarna, med ung till medelålders produktionsinriktad barrskog, av utredningsområdet har normalt låga värden för fladdermusfaunan. Inför inventeringarna var våra förväntningar på artinnehåll och individrikedom högre kring de jordbrukspräglade markerna och låga i skogsmarken. Detta baserades på studier av kartor, flygbilder och tidigare erfarenhet av goda miljöer för fladdermöss. Värdet höjs i skogsmaken av de komponenter som vi nämnt i stycke 6.1. Framför allt så vittnar de mindre gårds- eller torpmiljöerna, där omgivande marken är under igenväxning eller igenplanterad, om att det finns igenväxande kulturskapade markslag i området. Vilket i sin tur hyser kvarstående strukturer och komponenter som gynnar fladdermöss i form av jaktbiotoper och boplatser. Bebyggelse/Jordbrukslandskap Jordbrukslandskap är inte det dominerande markslaget i det inventerade området. Inne i utredningsområdet där vindkraften planeras finns nästan ingen aktiv jordbruksmark. På några enstaka platser finns brukade åkermarker. Inne i skogsmarken finns inslag av övergivna gårdar och torp, som i en del fall fungerar som sommarbostäder. I öster ligger gårdarna Tribbhult och Marsgölehult som båda hyser betesmaker som hålls öppna med betesdjur. Norr om området finns också gårdar med aktiv djurhållning. Vid Bolhult finns ett aktivt jordbruk medan Ideshult, Gölpefallet och Borghult hyser djurhållning mera extensivt. I den norra delen av området ger också landskapet ett intryck av att vara under igenväxning. Kulturmarker som övergår i skog med relativt stort lövinslag. 7.2 Effekter av vindkraft Inventeringsarbetet har genomförts utifrån en boxmodell vilket gör att vi inte vet var vindkraftverken kommer att placeras inom utredningsområdet. Rekommendationerna när det gäller viktiga miljöer för fladdermöss utgår därför från genomförd 15 av 30

naturvärdesinventeringen samt övriga strukturer och komponenter som är värdefulla för fladdermöss. Vi har noterat hög aktivitet hos fladdermössen på flera platser i utredningsområdets omgivningar, se tabell 2, samtidigt som vi inte kan förringa att skogsmarken i utredningsområdet hyser strukturer som gör den attraktiv som boplats och jaktbiotop, t.ex våtmarker och igenväxande kulturmarker samt inslag av boplatser i form av grova träd och kvarstående äldre bebyggelse. Etablering av vindkraft kan påverka fladdermössen genom: 1) påverkan på viktiga miljöer 2) påverkan på populationer av förekommande arter. 7.2.1. Påverkan på viktiga miljöer Utredningsområdet hyser en fladdermusfauna som både är artrik och hyser arter som är rödlistade. Med stöd av upprättad naturvärdesinventering vill vi lyfta fram ett antal miljöer som bör visas hänsyn i samband med en exploatering med vindkraftverk i området. Äldre grova träd förekommer i området och de är ofta hålträd eller blivande hålträd. Hålträd är potentiella boplatser för fladdermöss och ska förutsättningarna bevaras så lång det är möjligt rekommendera vi att dom lämnas orörda. Bebyggelsen som finns i området i form av torp, ödegårdar med ekonomibyggnader och anslutande grövre ädellövträd föreslår vi lämnas orörda. Här finns möjligheter för fladdermöss att hitta yngelplatser och eventuellt också övervintringsplatser. Inne i utredningsområdet finns ett flertal våtmarker (kärr och myrar) och sumpskogar som kan antas producera insekter. Till den här kategorin för vi också miljöer som sjöar, gölar, större diken och bäckar. Miljöerna av det här slaget producerar ofta rikligt med insekter och ofta under perioder på året då andra miljöer inte gör det i samma omfattning. Här är också anslutande miljöer ofta intressanta. Miljöer av det här slaget gränsar ofta till lövskogsbårdar, laggkärr med lövskog och olika typer av strandskogar. Miljöer av det här slagen bör undantas från ingrepp i samband med exploateringen. Många av dom här miljöerna utnyttjas av den rödlistade fransfladdermusen som finns i området. Den här arten är en så kallad lågriskart,men kan skadas av habitatförlust vid en exploatering. Inne i området hittar vi platser med förhöjd aktivitet främst i anslutning till de sjöar vi haft provpunkter intill. Aktiviteten domineras av vattenfladdermus som sannolikt också har eventuella kolonier i anslutning till sjön. Som riktmärke föreslår vi att man kan förhålla sig restriktiv med placering av vindkraftverk och vägar i storleksordningen 100 meter från sjöar och gölar lite beroende på hur omgivningarna ser ut. Tillämpas detta ca 50 meter från övriga nämnda miljöer så bör habitat för t.ex fransfladdermus klara sig. Föreslagna avstånd 16 av 30

för t.ex vägetableringar kan anpassas efter de naturgivna förutsättningarna. Påverkas inga av de ovanstående strukturerna behöver inte föreslaget skyddsavstånd användas. Lövskogsdominerade miljöer är värdefullare än barrskogsdominerade miljöer för fladdermöss på frisk mark. Längs med en del befintliga vägar i utredningsområdet finns anslutande stråk av lövskog eller lövskog. De bildar så kallade lövtunnlar som är värdefulla jaktbiotoper för barbastell, franfladdermus och långörad fladdermus. Vi rekommenderar att miljöer av den här karaktären inte påverkas negativt av exploateringen vid t.ex. breddning av befintliga vägar. Miljöer av det här slaget är mycket viktiga för barbastell och artens jaktbiotoper kan påverkas negativt om miljöer av det här slaget förstörs. Hällmarkstallskogar kan fylla funktion som jaktbiotop för fladdermöss. Sannolikt främst när det finns ett glest trädskikt och berg i dagen som värms upp under dagen och höjer temperaturen under natten. Höjder i skogslandskapet lyfts fram i litteraturen som platser med förhöjda värden för fladdermöss och bör om möjligt skonas från exploatering, se t.ex Rydell m.fl 2011. Företrädesvis om de uppfyller ovanstående funktion. En höjd med sluten 30 år gammal tallskog i ett brukat bestånd är t.ex inte målbild för denna typ av hänsyn. Betesmarker bedömer vi inte finns inom utredningsområdet annat än i gränszonerna mot omgivande jordbruksmark. En exploatering bör inte skapa situationer där möjligheterna till att fortsätta beteshävden påverkas negativt t.ex i samband med planering av vägar. 7.2.2 Påverkan på populationer av förekommande arter Alla de arter som noterats i undersökningen löper risk att kollidera med vindkraftverk i någon mening (Rodrigues m.fl 2008). Senare tids kunskapssammanställning har identifierat vilka arter som löper högst risk att kollidera med vindkraftverk, s.k. högriskarter (Rydell m.fl 2011). Bland dessa arter förekommer nordisk-, dvärg-, troll-, stor- och gråskimlig fladdermus i den här undersökningen. När det gäller barbastell så är det oklart om arten hör till ovanstående kategori eller ej. Släktet Myotis och Plecotus förs normalt till gruppen med låg risk och kommenteras inte vidare nedan. Nordisk fladdermus är en mycket vanlig art som här förekommer i flertalet av de undersökta miljöerna och den spelades in vid 66 av de 75 nätter som autoboxar var utplacerade och noterade vid 11 av de 13 områden/sträckor som inventerades manuellt. Arten är också normalt den som hör till de vanligaste arterna i t.ex. länstäckande inventeringar. Den kan vara lika vanlig som alla andra arter tillsammans i den här typen av miljö. Det finns inte någon anledning att anta att arten inte är lika vanlig i det omkringliggande landskapet. Vi bedömer att arten inte är hotad lokalt på populationsnivå i samband med en exploatering även om en del individer kan förväntas förolyckas i samband med en vindkraftetablering. Arten anges som den som löper störst risk att dödas av vindkraftverk i Sverige (Ahlén 2002). 17 av 30

Dvärgfladdermus är också en vanlig art i området och som normalt är vanlig i lite rikare miljöer. Den förekommer i flertalet av de undersökta miljöerna och den spelades in vid 63 av de 75 nätter som autoboxar var utplacerade och noterade vid nio av de områden/sträckor som inventerades manuellt. Normalt är den t.ex. lättare att hitta i anslutning till gårdar och betesmarker än i skogsmark. Vi bedömer därför att risken för att den ska påverkas på populationsnivå är liten, i varje fall ur ett regionalt perspektiv. Arten är en högriskart som bedöms dödas av vindkraftverk relativt ofta (Rydell m.fl 2011) vilket vi bedömer, på populationsnivå, uppvägs av artens relativa vanlighet. Stor fladdermus noterades sparsamt i det undersökta området, vid 9 tillfällen i autoboxar och vid tre tillfällen vid den manuella insatsen, främst under högsommar. Den noterades en gång under sensommaren. Arten är normalt mera knuten till rikare miljöer som jordbrukslandskap och miljöer med lövskog. Vi gör de flesta observationerna utanför utredningsområdet och då främst i jordbrukslandskapet väster om utredningsområdet och norr om området. Inne i utrednings området noteras den vid provpunkt 13 och 47 under högsommaren, ingen observation vid de manuella insatserna och den förekommer vid punkt 19 under sensommaren. Det är också det enda fyndet som gjordes under sensommaren. Vi bedömer att det finns en population i området och att trakten är viktig för arten. Vår erfarenhet är att den flyttar från sämre biotoper relativt omgående när produktionen av insekter avtar på sensommaren. Att den finns kvar även under sensommaren stärker att miljön har betydelse för arten. Möjligtvis kan den varma hösten vara en faktor som håller stor fladdermus kvar längre i trakten, alternativt att den vi noterar under sensommaren är en migrerande individ. Oavsett vilket, väljer arten att vara här. Stor fladdermus förekommer i delar av området och det är troligt att den kan påverkas negativt lokalt, på populationsnivå, av en etablering av vindkraft. Arten är en högriskart och är den som dödas oftast av vindkraftverk i den sammanställning som Rydell (m.fl 2011) gjort av dödade fladdermöss i Europa. Arten är en duktig flygare och tenderar också till att jaga nära vindkraftverk vid högre vindhastigheter än övriga arter. Utifrån att den har hög risk och att data påvisar att den är relativt ovanlig i och i anslutning till utredningsområdet bedömer vi att den, på populationsnivå, kan komma att påverkas negativt. Trollfladdermus bedömer vi inte vara aktiv i vindkraftparkens kärnområde. De har noterats under våren vid två provpunkter, 8 och 27, under högsommaren vid fem platser, (14, 16, 33, 35 och 36) samt under sensommaren med en inspelning vid provpunkt 39. Samtliga observationer är gjorda utanför utredningsområdet i anslutning till jordbrukslandskapen väster och öster om vindkraftparken. Utifrån att den tycks föredra jordbruklandskapet i omgivningarna bedömer vi att risken är låg för att arten kommer att påverkas lokalt på populationsnivå av den här etableringen. Arten är dock en högriskart som tillhör de arter som oftast dödas av vindkraftverk. Arten finns inte inne i utredningsområdet i insamlade data. Vi vet dock ingenting om hur den beter sig när nya strukturer i form av vindkraftverk placeras i området. 18 av 30

Gråskimlig fladdermus har vi noterat vid två provpunkter under våren, 14 och 34, och vid fem provpunkter under sommaren, 11, 18, 44, 55 och 61 samt möjligtvis även vid provpunkt 55 samt vid sträcka C. Vi ska ha i åtanke att insatsen under våren är relativt begränsad, gröna prickar på kartbilaga 2. Av dessa finns enbart provpunkt 34 och sträcka C inne i utredningsområdet. Under högsommaren noteras arten enbart utanför utredningsområdet. Utifrån att arten normalt, i t.ex länstäckande inventeringar, är relativt sparsamt förekommande i landskapet drar vi slutsatsen att det finns en reproducerande population i trakten. Inne i skogsmiljöen där vindkraftverken ska byggas har vi inte noterat arten under reproduktionsperioden. Arten är en högriskart, som dödas relativt ofta av vindkraftverk och den påträffas jaga i skogsmiljöer vid t.ex större gläntor och ute på hyggen med frötallar. Det är inte uteslutet att arten kan påverkas lokalt på populationsnivå vid en etablering av vindkraft, framförallt utifrån att den sannolikt förekommer i ett relativt litet antal. Insamlade data antyder dock att arten inte förekommer i skogsmarken där vindkraften planeras under reproduktionsperioden och sensommaren. Den rödlistade fransfladdermusen finns noterad under våren från fyra möjligtvis fem platser utanför utredningsområdet. Under sommaren finns det inspelningar från 12 provpunkter och möjligtvis tre till samt en notering vid en manuellt inventerad sträcka. Under sommaren finns arten vid provpunkt 30 och 47 samt möjligtvis vid punkt 26 inne i utredningsområdet. En notering längs med sträcka G inne i utredningsområdet finns också. Under sensommaren noteras arten från två platser inne i området. Vid provpunkterna 22 och 24 finns en respektive två inspelningar. Arten är ingen s.k. högriskart, med förhöjd risk att kollidera med rotorer, men den kan påverkas negativt av habitatförlust. Vi kan notera att arten finns i utredningsområdet under reproduktionsperioden. Hänsyn bör därför visas till lämpliga habitat i samband med projekteringen. Vi bedömer att om projektet inte skadar habitat som är viktiga för arten är risken för att arten påverkas negativt på populationsnivå låg. Exempel på miljöer finns beskrivna ovan. I artdatabankens artfakta (Ahlén 2011) anges att den påträffas i lövrika biotoper, ofta nära vattendrag men kan även uppträda i trädgårdar och parker. Arten uppträder i skogsbygder med inslag av sumpskog, granskog, björkskog m.m., men undviker att jaga över större öppna ytor. Arten tycks också vara gynnad av betesgång i skogsmark. Barbastell, som också är rödlistad, förekommer spridd i utredningsområdet under både hög- och sensommar. Den är sammantaget noterad från nitton provpunkter och sex områden som inventerats manuellt, se kartbilaga 3. Av dessa provpunkter är arten noterad från sex platser och från ytterligare en vid den manuella inventeringen inne i utredningsområdet. I tabell 1 framgår att arten oftast bara noteras med enstaka inspelningar vilket kan tolkas som att platserna inte ligger nära en koloni. 19 av 30

Vid provpunkt 36 och 37, vid Tribbhult, tycks aktiviteten mätt som antalet inspelningar vara något livligare under högsommaren (reproduktionsperioden). Även vid provpunkterna 50 och 58, sydväst om Tribbhult, finns lite högre aktivitet noterad. Vid torpet Grytfall strax, norr om utredningsområdet finns enstaka noterinag av barbastell. Vi har trots två genomströvningar under högsommaren samt utplacering av autoboxar under vår, sommar och sensommar vanligtvis endast gjort någon enstaka inspelning per natt. Vi har inte kunnat visa att det finns någon koloni i anslutning till byggnaderna i Grytfall. Vi drar slutsatsen, utifrån insamlade data, att det finns individer som jagar kring Grytfall men sannolikt mycket få, kanske bara någon enstaka. Skogsområdet i utredningsområdet används av barbastell för jakt. Trots den relativt omfattande ansträngningen har dock få observationer/inspelningar gjorts, se tabell 1 och kartbilaga 3 inne i utredningsområdet. Vi bedömer därför att risken för påverkan på populationen är låg vid en etablering av vindkraft om föreslagna skyddsåtgärder genomförs. Vi avser då att driften av vindkraftverken anpassas till fladdermöss, föreslagna skyddsavstånd används vid planeringen och att inga värdefulla jaktbiotoper skadas vid etablering av vindkraftverk och fladdermöss, se vidare nedan. Vi gör den här bedömningen utifrån att data påvisar att det rör sig om få individer i området. 8. Förslag till hänsyn 8.1 Hänsyn vid projektering 8.1.1 Placering av servicevägar Av försiktighetsskäl bör man planera nya vägar så att de inte ansluter till vindkraftverken direkt från t.ex. jordbruksmark, nedlagd jordbruksmark, eller större våtmarker, sjöar och andra attraktiva miljöer, som t.ex igenväxande gårdsmiljöer och större lövskogsbestånd. Detta antar vi minskar risken för att fladdermöss ska ledas fram till vindkraftverken. I det här fallet är avståndet till jordbruksmarken ofta relativt långt men vägar genom skogsmark kan bli attraktiva jaktmiljöer. Indikationer på platser eller exempel på platser med förhöjd aktivitet finns i tabell 2. Miljöer som liknar de som tas upp i tabell 2 bör inte länkas samman med vindkraftverk om vi utgår från att det motverkar att fladdermössen hittar fram till verken. Om vägar behöver byggas i området är det positivt om man undviker att ta ut lokala massor på ett sådant sätt att dammar/vattensamlingar skapas i naturmiljön i omgivningarna till de planerade vindkraftverken. Av erfarenhet vet vi att vattensamlingar är attraktiva jaktmiljöer för fladdermöss. 20 av 30