Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera!

Kommunexperten Fundamental finansiell analys av Sveriges kommuner Utges av Förlaget Kommunexperten AB Pris 6 kr exkl moms Nr 1, 29 Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets decemberrapport är tydlig krisplanera nu! När myndigheter som Konjunkturinstitutet och Ekonomistyrningsverket inom loppet av fem månader ändrar prognoserna för statsbudgetens utfall de närmaste fyra åren med 35 miljarder kronor är det fritt fall (cirka en tredjedel av hela statsskulden). Hur ska kommunerna agera? Sidan 2 Analyserade kommuner i det här numret Laxå är skuldsatt kommun; det finns faktiskt bara 2 kommuner i Sverige med högre bruttoförpliktelsebelopp. Laxå konsumerar för mycket och lånar med all sannolikhet till löpande drift, och man saknar den finansiella potential som behövs för komma till rätta med problemen Sidan 5 Kinda är en toppkommun i vardande. Man har redan högsta betyg på alla analysfrågor. Det finns några moment där Kinda inte når ända fram, men de är få. Sammantaget är Kinda en mycket välskött kommun utan långa lån med ett sparande långt över kommunallagens hushållningskrav Sidan 14 Man lånar mycket i Vansbro. Det årliga lånebehovet är 3,62 procent. Man har dessutom ett så högt förpliktelsebelopp att det troligen också finns konsumtionslån. Till det kommer den märkbara befolkningsminskningen Vansbro har minskat med 7,3 procent under den senaste tioårsperioden Sidan 23 Gävle är en finansiellt och ekonomiskt mycket välskött kommun med högsta betyg på alla analysfrågor. Man kan glädja sig åt en stabil och långsiktig befolkningsökning och man har ett sparande som ligger långt över kommunallagens hushållningskrav. Gävle är en kommun som sköts i stort sett exemplariskt Sidan 29 Tranås är på god väg och det fattas inte mycket förrän man når A-klassning. Nu blir det B och skälet är en något låg sparnivå. Annars är det A över hela linjen; det finns inga finansiella risker att tala om och exempelvis nyckel talet sysselsättning är klart bättre än trenden för riket Sidan 36 Kramfors lider av det klassiska norrlandsproblemet utflyttning. Under den senaste tioårsperioden är minskningen 13,5 procent, och det är i huvudsak utbildnings- och samhällsbyggargenerationerna som flyttar. Man är en skuldsatt kommun och det mesta tyder på att man tagit konsumtionslån Sidan 44 Vilhelmina är en kommun med god potential. Det som drar ner det sammanfattande betyget till C är främst de finansiella riskerna där utflyttningen från kommunen bidrar till att ställa lägenheter tomma i allmännyttan. Befolkningsminskningen de senaste tio åren är nästan 13 procent och det är främst samhällsbyggargenerationen som flyttar Sidan 51 Trollhättan är en finansiellt mycket välskött kommun med högsta betyg i alla analysfrågor. Man har ett högt sparande och kan glädja sig åt en stabil och långsiktig befolkningstillväxt. Den goda kapitalbildningen gör att man inte bygger skulder utan istället har kraft att amortera lån Sidan 57 Övertyga med fakta Kommunexperten ger dig fakta om Sveriges kommumner. Men fakta är inte allt. Det handlar också om att strukturera sina fakta och presentera dem på ett så övertygande sätt att de som lyssnar (eller läser) uppfattar det du har att säga på det sätt du avser Sidan 42 Paketera skräpet och sälj! Kungsleden har samlat sina publika fastigheter (som äldreboenden, skolor och vårdfastigheter) i bolaget Hemsö AB och sålt halva bolaget till Tredje AP-fonden. Det framställs som en god affär för båda parter, åtminstone var det syftet med den gemensamma presskonferensen den 22 december förra året Sidan 35

Innehåll Innehåll Kommentaren... 3 Kommunalekonomisk analys så här går det till... 4 Laxå... 5 Vet du var du ska investera?... 11 Kommunexpertens ratinglista... 12 Kinda... 14 Omvärldsanalys... 2 Vansbro... 23 Gävle... 29 Tranås... 36 Praktik argumentationsteknik... 42 Kramfors... 44 Vilhelmina... 51 Trollhättan... 57 Analystidningen Kommunexperten Kommunexperten är en analystidning som kommer ut med tolv nummer per år. Syftet är att med ekonomiska fundamenta som faktabas löpande analysera Sveriges samtliga 29 kommuner. Det är tidningen för dig som vill veta hur det egentligen står till med ekonomin och finanserna i Sveriges kommuner inte hur det borde vara. Kommunexperten är sålunda en tidning som inte är bunden av politisk korrekthet utan enbart sysslar med fakta. Och analysmodellen är så enkel att du på bara fyra fem minuter ser vad som är bra och dåligt i en kommun! Många läser Kommunexperten. Du hittar bland annat kommunalråd, kommunchefer, eko no mi chefer, in for mations chefer, närings livschefer, journalister, fackligt aktiva, riks dags ledamöter, ban kanställda, investerare, fastig hets förvaltare och mark nadsförare. Bakom Kommunexperten står Svensk Kommunrating, ett oberoende analyshus som varit verksamt sedan 1991. Den långa erfarenheten borgar för gedigen kunskap och oberoendet garanterar att analyserna håller hög kvalitet och att inga särintressen stör framställningen. Dessutom är analyserna helt öppna alla kan se vilka uppgifter som ligger bakom. Hemlighetsmakeri leder bara fel. Öppen värdering vinner alla på. Kommunexperten landets enda ana lys tidning för oberoende kommunal ekonomisk analys. Kommunexperten ges ut av Förlaget Kommunexperten AB. Utkommer med 12 nummer per år. Analyserar cirka 1 kommuner per år. Ansvarig utgivare: Hans Jensevik Redaktionsråd: Vivianne Eriksson, Rolf Oward, Hans Jensevik Redaktion: Hans Jensevik, Rolf Oward Grafisk form: ett ess grafisk form & produktion Adress: Kommunexperten, Smedsgränd 2A, 753 2 Uppsala. E-post: redaktionen@kommunexperten.se Tryck: Ljungbergs Tryckeri Kommunexperten trycks på Profil Bulk 9 gram Prenumeration: 18-14 6 33 Prenumerationspris 12 nummer: 6 kronor exkl moms Lösnummer: 6 kronor exkl moms Grupprenumerationer: 18-14 6 33 Beställning av fler exemplar: 18-14 6 33 Webbplatser: www.kommunexperten.se och www.ehandel.kommunexperten.se ISSN 1654-7748 Det är inte tillåtet att kopiera eller återge hela eller delar av innehållet i Kommunexperten utan skriftligt godkännande från Kommun experten AB. Undantag görs gi vet vis för journalisters citaträtt. www.kommunexperten.se Kommunexperten finns också på inter net. Där hittar du material som inte publiceras i tidningen. Det finns också debattsidor för alla som vill göra sin röst hörd. Tanken är att Kommun experten.se ska vara ett forum för seriös och faktabaserad kommunalekonomisk debatt. Tipsa oss gärna om det är något du vill att vi ska behandla! Synpunkter är också välkomna! Du når oss på redaktionen@kommunexperten.se. 2 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommentaren Kunskapsmarkörer yta eller innehåll? Finns det kunskapsmarkörer på skrivbordet? Eller är du en ytligt surfande relationsmänniska som noterar vad som sker, kommunicerar det med andra men inte bryr sig om att söka djupare kunskap och förståelse? Att gå på djupet börjar blir allt mer ovanligt och många nöjer sig med vacker yta. Medias förändring Media utvecklas efter två tydliga trender. Det sker efter den uppdelning av läsarna som bland annat den nya informationstekniken driver fram. Har du slutat läsa romaner? Orkar du inte se färdigt en Bergmanfilm längre? Var det länge sedan du inåtvänt under lång tid begrundande ett samhällsfenomen, en vetenskaplig hypotes eller en lite mer invecklad teori? Har din koncentrationsförmåga gått ner och ersatts av otålighet som via snabba länkar för dig från den ena textsnutten till den andra? Är du inte längre kunskapssökande utan snarare informationssurfare? En del människor stannar upp och frågar vad det nya informations- och kunskapssamhällets verktygslådor gör med oss. Verktyg som internet, datorer och mobiltelefoner danar oss till olika typer av konsumenter. Främst till informationssurfare och i mindre grad till kunskapssökande man blir en otåligt ytlig informationskonsument. Man blir det nya samhällets flockmänniska och hamnar i utvecklingens bakkant. Man tar sig inte tid och förlorar därför koncentrationsförmågan att läsa exempelvis analystidningen Kommunexperten. Ty den är tungt kunskapande. Nu upptäcker media att det inte går att sälja information. Det går inte att ta betalt, och då är information en olönsam bransch om man inte hittar andra finansiärer. Det är här reklam kommer in i bilden. Men där reklamen går in går oberoendet ut och hur påverkar det informationens kvalitet? Tempot är för högt för att konsumenterna ska bry sig och skicklig reklam driver upp tempot ytterligare. Huvudvärk någon dag då och då är ett pris surfarna får ta. Läkare börjar ställa diagnoser på utmattningsdepressioner som har med de nya informationsverktygen att göra. Tålamod allt viktigare Men de i framtiden framgångsrika går sällan i den fällan. De som vill förstå och som är den nya ekonomins sanna stigfinnare söker inte bara information utan behåller färdigheten, dvs tålamodet och koncentrationen, att analysera och bygga kunskap. Och de är villiga att betala. De är faktiskt inte priskänsliga eftersom de kan tillgodogöra sig kunskapen i ökad nytta i sitt eget kall. De kan också prioritera sin tid. För dem är även tid som pengar en knapp resurs. De anslår viss tid varje dygn av de givna 24 timmarna för egen reflektion. De tar ner tempot och gör rätt saker. Tidningar som ger kunskap skiljer idag ut sig för sin goda lönsamhet genom ett högre pris till en allt mer specialiserad läsekrets. De ligger inte sällan oblygt framme på skrivborden som kunskapsmarkörer. Det är magasin för seriös journalistik som kan heta: Die Zeit, Economist och New Yorker. Globalt inom ekonomifacket finns Financial Times, Wall Street Journal och Herald Tribune. Analystidningen Kommunexperten tillhör definitivt detta nya mediala universitet för kunskapssökande läsare. Kunskap kostar Visst är läsekretsen liten men den räckte för att utgivningen skulle visa vinst redan första året 28. Information kastar man, ty den finns alltid tillgänglig gratis. Kunskap kostar och den sparar man, men det finns många som inte kan skilja på mitt och ditt. Kompletteringsköpen för att ersätta försvunna lösnummer från vårt lager är omfattande. Redan under våren 28 efterfrågades Kommunexperten i digital form (alltid till hands) och nu finns det en särskild e-handelsplats för kommunanalyser och kompletta nummer av Kommunexperten. Från december 28 finns dessutom möjligheten att bli digital bibliotekskund. En kunskapsmarkör är förmodligen inte bara papperstidningen Kommunexperten på skrivbordet utan att faktum att du är biblio tekskund och när som helst dygnet runt kan ta del av kommunanalyser och tunga expertartiklar. Nya verktyg Det är viktigt hur du väljer att hantera de nya mediala verktyg som utvecklingen in i den nya ekonomin obevekligen sätter i dina händer. Om du inte väljer är risken uppenbar att verktygslådan formaterar om din hjärna och du blir en ytlig surfare. Du väljer aktivt om du vill ta del av möjligheterna att också bli kunskapare. Kommunexpertens redaktion hälsar dig välkommen till ett gott nytt kunskapande 29. I biblioteket finns 28 års 96 kommunanalyser och 44 andra artiklar. Redan finns åtta nya kommunanalyser för januari 29 när du läser det här. Som kunskapsmarkör kan du ha en tidningsmapp för 28 med 12 nummer och en till för 29 för den här tidningen. Hans Jensevik Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 3

Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomisk analys så här går det till Vi analyserar en kommun på samma sätt som nationalekonomer analyserar ett land. I varje nummer av Kommunexperten analyseras åtta kom muner. Analysschemat innehåller fem centrala frågor. Hur är: kommunskulden? den finansiella hälsan? de finansiella riskerna? de finansiella möjlig heterna? Betygsmatris ledningsförmågan? På var och en av de första fyra frågorna sätts delbetyg enligt skala A, B, C och D i en betygsmatris. Finansiella nyckeltal används för att svara på frågorna och bestämma delbetyg. Nyckeltalen är nitton till antalet och betygsatta enligt en fyra gradig skala,,, och. Kommunskuldens två nyckeltal är förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Sammantaget visar de vilka förutsättningar kommunen har att klara framtida åtaganden (som pensioner, borgen och skulder). Den finansiella hälsan visar om dagens generation konsumerar för mycket, det vill säga låter bli att genom eget sparande finansiera sin egen generations andel av investeringarna. Här finns de fem nyckel talen skuldflödesgrad, spar nivå, skuld balansgrad, rörelse kapital och kapitalbildning. Finansiella risker består av följande sex nyckel tal: investeringsnivå, skattekraft, folk mängd, sysselsättning, bostads över skott och borgen. De visar om kommunen har finansiella risker som kan vara krisutlösande. De finansiella möjligheterna anger med tre nyckeltal om kom munen har möjlighet att via skatte höjning, avgifts höjning och kostnadspress stärka sina finanser. Ledningsförmågan visar med resterande tre nyckeltal styrkan i beslutsförmåga och handlingskraft, det vill säga om kommunen har vad som krävs för att såväl fatta som verkställa även impopulära beslut. Uppgifterna i analyserna baseras på officiell statistik från SCB och Sveriges kommuner. Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A* B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A Fem analysfrågor I. Kommunskuld II. Finansiell hälsa III. Finansiella risker IV. Finansiella möjligheter V. Ledningsförmåga** Nitton finansiella nyckeltal Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadsnivåer Majoriteter Handlingskraft Avgiftspolitik Kapitalbildning Bostadsöverskott Borgen och förmedlade lån *Nivån för Finansiell Elitlicens, information om den tjänsten finns på www.kommunrating.se **Kommenteras men betygsätts ej 4 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Laxå Kriskommun, kan inte räknas hem! Laxå har det inte lätt. Man är bland annat mycket skuldsatt; det finns faktiskt bara 2 kommuner i Sverige med högre bruttoförpliktelsebelopp. Laxå konsumerar för mycket och lånar med all sannolikhet till löpande drift. Sparandet är lågt och man ligger långt under nivån för god hushållning enligt kommunallagens hushållningskrav. Till det kommer att Laxå fortlöpande tappar befolkning under den senaste tioårsperioden ligger minskningen på cirka 13 procent. Förutom minskade skatteintäkter innebär utflyttningen att det blir tomma lägenheter i allmännyttan. Svårigheten är att Laxå inte själv har den finansiella potential som behövs för komma till rätta med problemen. Mediabild och bakgrund Även om Laxå är mest känd som järnvägsknut är det en bygd rik på historia. Här finns bland annat ruinerna efter ett gammalt kloster, ett antoniterkloster, som kan spåras så långt tillbaka som 11-talet. I slutet på 16-talet byggdes en kyrka i närheten: Ramundeboda kyrka. Laxå har också varit en kurort dit man åkte för att dricka brunn. Nära Laxå ligger nämligen Porla brunn som har vatten med hög järnhalt. När brunnsdrickningen föll ut modet ersattas den så småningom av Porla vattenfabrik som sedan 192 marknadsför och säljer Porlavatten. Men det är trots allt järnvägen som har varit Laxås livsnerv, och det var 1862 som Västra stambanan öppnades. Fyra år senare var Nordvästra stambanan klar och Laxå blev en verklig järnvägsknut. Den funktionen behölls i nästan hundra år tills man beslöt att bygga en förbifart norr om Laxå för att på så sätt slippa vända tågen. Det betyder att transporterna på Nordvästra stambanan sällan går till Laxå station numera. Media skriver att laxåföretagen och Laxå kommun kräver att Industriprogrammet utvecklas till teknikcollege och att utbildningen blir i Laxå. Man noterar också att Laxå har den högsta ungdomsarbetslösheten i länet. Den ligger på 8,8 procent. Laxå kallar sig Tivedskommunen Laxå och ska väl föra tankarna till skogarna i Tiveden. Men det finns tio kommuner inom pendlingsavstånd, så bilden av en skogkommun är kanske inte helt korrekt. Laxå har stora problem och just nu har man inte finansiell förmåga att på egen hand hantera dem. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 27. Bokslutsprognosen för 28 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Laxå har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. År 27 överfördes förvaltningsfastigheterna i ett eget ägt bolag, Laxå kommunfastigheter AB. Det senare påverkar de kritiska nivåerna för nyckeltalen spar- och investeringsnivå. Indikativ betygsmatris Faktaruta Laxå Betyg: D (indikativt 28) Befolkning: 5 922 (27) Kommuntyp: Varuproducerande kommuner Kommunalskatt: 22,5 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 1 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 31 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 8 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja A B C Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs D = Nivån för finansiell elit licens Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 5

Laxå KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Laxå kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 93 434 Inga tillgångar värderade -4 Nettoförpliktelse belopp 53 434 Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Laxå ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 93 4 kronor per invånare och det är långt över medeltalet för kommuner men en bit från den med den största skulden (137 kronor per invånare). Laxå ligger på plats 27 av Sveriges 29 kommuner. Det går att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Laxås fall ger en försiktig värdering 4 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 53 5 kronor. Det är över de 46 2 kronor som är den andra kritiska gränsen för indikation på konsumtionslån. Eftersom invånarna i Laxå har låga inkomster och små förmögenheter är förutsättningen nedsatt att hantera kommunskulden. Det ger en extra belastning. Betyget för nyckeltalet förpliktelsebelopp blir därför. Laxås amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt 19 år för de senaste fem bokslutsåren och därmed över den första kritiska nivån på 5 år och även över den andra på 12 år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet används enbart för att amortera lån. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Laxå delbetyget D på analysfrågan Kommunskuld. Finansiell hälsa Den andra analysfrågan visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 27 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANALysfråga i Sparandet får betyget. År 27 är sparnivån 1,3 procent av de totala intäkterna och under nivån för god hushållning eller 3,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens sista fem år är 1,9 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. Den delen ligger på 27 procent av intäkterna. Den första kritiska nivån är passerad vid 25 procent av de totala intäkterna. Ytterligare en belastning gäller hela kommunkoncernen. Koncernens långa skulder är över 13 procent av de totala koncernintäkterna, och den kritiska nivån är 12 procent. Betyget för skuldflödesgraden blir därför. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Laxå betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Med många långa lån (netto) tillsammans med korta skulder är skuldbalansgraden närmare 9 procent av tillgångarna och två kritiska nivåer passeras. Belastningen som flyttar ner ännu ett steg gäller hela kommunkoncernen. Koncernens skulder är över 132 procent av de totala koncerntillgångarna. Den kritiska nivån är här 95 procent. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt något långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår, men är genomsnittligt något större än omsättningstillgångarna. Sparandet och nya långa lån fyller således på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns delvis i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var sparnivån i Laxå under den senaste nioårsperioden 1,92 procent av de totala 6 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Laxå intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 2,71 procent. Det ger ett årligt lånebehov på,79 procent och de långa skulderna har också växt under perioden. Med betyget på sparnivå får Laxå delbetyget D på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiell hälsa Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. För de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 2,2 procent av de totala intäkterna och under normen på 2,5 3 procent som tillämpas för kommuner med stagnerande befolkningsutveckling, dvs kommuner som under en tioårsperiod minskar med mer än 5 procent. Den senaste tioårsperioden är befolkningsminskningen 13,1 procent. Eftersom Laxå kommunfastigheter AB äger kommunens verksamhetsfastigheter och hyr ut dem till de kommunala förvaltningarna, bör investeringsnivån i snitt justeras ner till cirka hälften av normens värde, dvs 1,5 procent av de totala intäkterna. Med i genomsnitt 2,2 procent investeringar de senaste 5 åren indikeras en tendens till risk att man drar på sig stora framtida ANALysfråga ii % Sparnivå i procent av totala intäkter 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Krisutlösande finansiella risker Skillnaden i andel invånare: kommunen minus riket 27 8 w 65 79 Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 3,1 miljoner kronor. Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. ANALysfråga iii 45 64 6 7 15 16 18 26 44 19 25-8% -7% -6% -5% -4% -3% -2% -1% % 1% 2% 3% 4% 5% 6% 7% 8% Skillnaden kommunen minus riket 27 (dec) Kritisk nivå Tendens under 3 år dvs dec 24 7 Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 7

Laxå drift- och underhållskostnader eller investerar ihjäl sig. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en svagt stigande trend de senaste sex åren från 92 till 93 procent blir betyget för skattekraften i Laxå. På nyckeltalet befolkning får Laxå betyget. Man tappar befolkning både årligen och långsiktigt i alltför hög takt. Räknat per tioårsperiod ligger minskningen från och med 1989 mellan 12 och 14 procent. Åldersstrukturen innehåller ett antal snedheter jämfört med befolkningspyramiden för riket. Befolkningen åldras i snabb takt. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen i snabbast takt. Även utbildningsgenerationen 19 25 år flyttar. Svackor i dessa åldersgrupper kontrasteras av en potentiell äldrepuckel i åldersgruppen 45 64 år samt äldrepucklar i grupperna 65 79 år respektive 8 w. Kort uttryckt växer de framtida vård behövande snabbt medan motsvarande vårdgivare flyttar lika snabbt. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Laxå en långsiktig trend som är sämre än motsvarande trend för riket. En viss konjunkturkänslighet visas även och nyckeltalet sysselsättning får betyget. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Laxå får på bostadsöverskott betyget Möjligheter Mkr 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Laxå potential 35 Mkr. Antalet lediga lägenheter 28 enligt SCBs septembermätning är på 5,5 procent, och den historiska trenden tillsammans med befolkningsutvecklingen inger farhågor som motiverar belastningar och betyget. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 46 kronor per invånare. Det är över den högsta kritiska nivån på 27 kronor per invånare. Med ett negativt rörelsekapital samt ett lågt kassaflöde är även hanteringsförmågan för eventuell utfallande borgen något svag (långa lån upptagna av förvaltningarna och förmedlade till de egna ägda företagen har skattebasen som borgen). De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget C för analysfrågan Finansiella risker. Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Betygen för de tre nyckeltalen jämförs med ett totalt behov av åtgärder på cirka 21 miljoner kronor fördelade på analysfrågorna Kommunskuld (5) Hälsa (8) och Risk (8). Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Laxås skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Kumla) år 27. Eftersom Laxå har högre skatte sats med 1,63 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli på ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress skattehöjning. Laxå höjde skatten senaste gången 25 med,65 procent. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 3 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom förskola och barnomsorg, äldre- och handikappomsorg, kultur och fritidsverksamhet. Den risk som indikeras och behöver hanteras ges ett årligt åtgärdsbelopp på 21 miljoner kronor. Potentialen på 3 miljoner kronor täcker inte ens en tredjedel av behovet. Det ger tre belastningar och betyget blir på avgiftshöjningar. Kostnadspressen kalkyleras till cirka 35 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Laxå på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 15 miljoner kronor inom det som kallas infrastruktur och skydd. Dessutom kan kostnaderna pressas ner med 9 miljoner inom äldreomsorg, med 5 miljoner inom gymnasieskola, med 3 miljoner kronor vardera inom förskola 1 5 år och grundskola, med 2 miljoner vardera inom politik, fritid och kultur. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar 1 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 35 miljoner en sänkt skatt på cirka 3,5 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent på skattenivån. Överkostnaderna är till en del personal eftersom det finns 93 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidraget enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi så borde 79 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 82 personer. Halva den kalkylerade potentialen på 38 miljoner kronor för de båda nyckeltalen avgiftshöjning och kostnadspress är 19 miljoner, och är en rimlig praktisk möjlig potential. Men eftersom behovet är 21 miljoner kronor får Laxå delbetyg D på analysfrågan Finansiella möjligheter. 8 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Laxå Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Laxå (här finns bara betygen och ). Kan kommunens organisation vara hämmande för genomförandet av fattade beslut? För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Det finns belastningar eftersom många anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag. Antalet partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller på bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns sådana indikationer och nyckeltalet avgiftspolitik får betyget. Laxå det speciella Laxå har tio kommuner inom sitt eget pendlingsområde. Det kan vara LedningsförmåGA svårt att tro när man säger sig ligga i Tivedenskogarna. Läget är centralt på kartan, men ändå inte så centralt i praktiken fastän E2 och två stambanor (Stockholm Göteborg, Stockholm Oslo) passerar genom tätorten. Av kommunerna i grannskapet är många redan analyserade i Kommunexperten; Lekeberg i 3/28, Hallsberg i 4/28, Kristinehamn i 7/28 och Degerfors i 12/28. Till dem ska fogas ännu inte analyserade Askersund, Kumla, Karlsborg, Töreboda, Gullspång och Mariestad. Laxå har det indikativa finansiella betyget D, och då är nästa fråga om kommunen kan räknas hem. Det avgör vilken del av ratinglistan för D- kommuner som man ska tillhöra, den utan eller med en dödskallemärkning. I den senare finns grannkommunen Hallsberg och Laxå är faktiskt i samma predikament och till och med något sämre än Hallsberg. Det är många stenar som ska vändas på i en grannlaga analys när betyg av den här karaktären ska delas ut. Det tar tid och intryck växer fram. Ett är att kritik kan riktas mot de ekonomiska dokumenten. De är säkert korrekta, men de brister i utförlighet. Mycket döljs i för magra noter och årsredovisningarna för de egna ägda bolagen refereras dåligt i kommunens årsredovisning och är inte utlagda på företagens webbplatser. Kanske har politikerna i Laxå genom åren furnerats med dåliga ekonomiska beslutsunderlag? Eller är det så att politikerna vill mörka och det kostar förtroende? Det är därför många bedömningar som bygger på försiktighetsprincipen i analysen. Analysen visar också att politikerna i Laxå under senare år insett allvaret i det utsatta finansiella läget och börjat handla. Antalet anställda 23 var 15 per tusen invånare och det har 27 minskat till 93 anställda. Kostnader har pressats ner och det har inneburit minskad personalstyrka. Potentialen för att ytterligare pressa ner kostnaderna är 35 miljoner kronor. Det motsvarar en skattesänkning på 3,5 procent. Det får anses vara en normal nivå för överkostnaderna i en befolkningsmässigt liten kommun som Laxå. Men det är inom kostnadspress som det mesta av de resterande potentialerna ändå finns att hämta. Betraktar man diagrammet för sparandet under analysfrågan finansiell hälsa förstår man att det negativa sparandet 23 på 1,8 procent av de totala intäkterna var en väckarklocka. Det var före skattehöjningen 25 ANALysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 9

Laxå men den har inte vårdats väl eftersom sparnivåerna igen har sjunkit till en klart otillräckligt historisk nivå. Det verkar brista i uthållighet eller så håller ekonomistyrningen samma klass som de ekonomiska dokumenten. Den femåriga mättrendens genomsnittsnivå på 1,9 procent av de totala intäkterna ligger under lägsta kritiska nivå för avtalspensionerna på 2,25 procent av intäkterna, och under tre kritiska nivåer blir betyget D för nyckeltalet sparnivå. Med så mycket personal som Laxå har och har haft anställd är pensionsskulden omfattande och den kritiska nivån för avtalspensioner bör ligga på 2,25 procent, något uppjusterad (,25 procent). Sparandet 27 skulle behöva ökas med 8 miljoner kronor för att nå god ekonomisk hushållning enligt lagens hushållningskrav. Det beloppet summeras till behovet av åtgärder. Laxå berättar i sina årsredovisningar att man fått hjälp av staten att anpassa lägenhetsbeståndet i sitt allmännyttiga bostadsföretag Laxå bostadsfastigheter AB. I början av 199-talet hade Laxå en stor allmännytta, dubbelt så stor som rikssnittet om man räknar i lägenheter per invånare. Idag ligger man lite över rikssnittet. Laxå har avvecklat lägenheter. Under de 14 åren från 1993 till 27 har Laxå i genomsnitt per år avvecklat 64 lägenheter enligt SCBs septembermätningar. Med en så stor underliggande befolkningsminskning töms allmännyttan på hushåll och nyckeltalet bostadsöverskott har, även om det just nu ser relativt bra ut, betyget. I behovet för hantering av finansiella risker finns 6 miljoner kronor i kostnader för att även fortsättningsvis riva minst 15 lägenheter per år. Förmodligen är behovet och kostnaderna större. Behovskalkylen för finansiella risker innehåller 8 miljoner kronor och resterande 2 miljoner utöver de 6 för avveckling av tomma lägenheter öronmärks för näringsstimulerande åtgärder. Det bör utredas varför befolkningen flyttar. Det är speciellt allvarligt när de flyttar som i framtiden ska vårda en snabbt växande äldre befolkning. Speciellt i ett land med en arbetsmarknad som fungerar dåligt av en rad olika skäl. Kommer vårdpersonal att flytta till Laxå i framtiden när vårdbehoven där börjar växa? Med ett hälsogap på 8 miljoner kronor och ett lika stort riskgap summeras behoven till 16 miljoner kronor. Men det finns även ett behov att amortera extra på den höga kommunskulden med 5 miljoner kronor per år i 2 år. Totala behovet blir 21 miljoner kronor och är större än den bedömda praktiskt möjliga potentialen på 19 miljoner kronor. Det går att klara Laxå med tuff ekonomistyrning, men frågan är om det är politiskt möjligt utan en hård extern press. Laxå har strukturerat en del kommunala verksamheter på egna ägda bolag, men ännu inte gjort en koncern av allt. Även det tyder på vilja att ta tag i kommunens problem. När det finns ett behov att förbättra styrningen av ekonomin och anpassa verksamheterna i volym efter förändringar i befolkningen är det effektivt att skapa hyresrelationer mellan de verksamheter som använder lokaler och en tydlig fastighetsförvaltare. Man kan ge de budgetansvariga för olika verksamheter pengar knutna till utbudet och så får de fritt hyra de lokaler de behöver (jämför Katrineholm 1/28 och Östersund 3/28). Laxå äger och kontrollerar således fortfarande sina förvaltningsfastigheter genom ett eget ägt bolag och får den konstruktionen verka fullt ut kan kostnaderna pressas ner ytterligare. Nu har försiktiga avkastningsvärderingar gjorts på företagen för att utröna om de bär sina skulder och det har skett på de uppgifter som lämnats om deras resultat i kommunens årsredovisningar. Om Laxå sköter sina företag väl i framtiden så aktiekapitalen kan ges positiva värden är det möjligt att få ett nettoförpliktelsebelopp under 36 2 kronor per invånare, och kravet på extra amorteringar om 5 miljoner kronor per år kan tas bort. Då blir också delbetyget på kommunskuld A i stället för D. Rekommendationer Kommunledningen: Lägg sparandet (som 24) med god marginal över 3,75 procent av de totala intäkterna. Det är svårt att styra uthålligt under knappa finansiella möjligheter om man inte tillämpar normativa mätskalor. Därför bör finansiella mål formuleras i betygsgrader som ska uppnås vid kända tidpunkter i framtiden. En öppen och extern uppföljning gör ekonomistyrningen effektivare. Laxå har konsumtionslån i förvaltningarna. De lånen bör så skyndsamt som möjligt amorteras ner. Med en långsiktig investeringsram på 1 procent av totala intäkter, dvs max 3,1 miljoner kronor finns vid sparnivån 3,75 procent av intäkterna 8,5 miljoner kronor i amorteringskapacitet. Billiga lägenheter i ett hyresbestånd där det också finns ledig kapacitet förstör prisbildningen på hela bostadsmarknaden. Avveckla därför konsekvent tomma och mindre attraktiva lägenheter och se till att hyrorna anpassas så det allmännyttiga bostadsföretaget visar ett skäligt överskott. Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den åldras. Varför det är så bör utredas och i den mån det går åtgärdas. Anställda i kommunen: Laxå har lägsta finansiella betyg av flera anledningar, framförallt med anledning av en för låg sparnivå och för hög kommunskuld. Det ligger i ditt intresse att kommunen åtgärdar de två bristerna så snabbt det går och etablerar ett betyg på A-nivå. Bara då slipper kommande generationer prioritera hårt för att i framtiden betala dina avtalspensioner. Ur den senare aspekten har ni varit och är fortfarande alldeles för många anställda. Om kommunen har ett betyg på A-nivå i framtiden finns pengar att betala ut till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten oberoende av hur många ni varit. Det är faktiskt din yttersta trygghet. 1 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Laxå Invånare: Du bor i en kommun med det lägsta finansiella indikativa betyget D, med hög skatt, utan större överkostnader och med mycket personal i verksamheterna. Du kan av det senare skälet kräva att få ut god kvalitet från det kommunala serviceutbudet. Din trygghet att i framtiden få ta del av en fortsatt god kommunal service växer i takt med att kommunen etablerar en tillfredsställande hög sparnivå, amorterar ner den höga kommunskulden och hanterar vissa finansiella risker. En viktig indikation på att så sker är att kommunen lyckas meritera sig för allt högre finansiella betyg åren som kommer och på sikt blir en A-kommun. Villaägare: Många faktorer påverkar värdet på ett hus nu och i framtiden. Utgå ifrån att en viktig sådan faktor är hur kommunen sköter sin ekonomi. Om en bättre kommunal ekonomi skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år så innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor. Det ligger därför i ditt intresse att kommunen är aktiv i sin ekonomistyrning och håller höga överskott. De bör användas för att minska kommunskulden och hantera vissa risker eftersom det gör din villa till en allt likvidare och värdefullare tillgång. Även skattesänkningar bidrar till en stabilare fastighetsmarknad med stigande priser. Företagare och investerare: Är du företagare i expansions- eller flyttläge eller investerare som ser komparativa fördelar i Laxå kan det indikativa finansiella betyget D vara en negativ signal och ska också vara så. De finansiella möjligheterna är mycket knappa att på längre sikt nå A-status. Ett klart större överskott i kommunens ekonomi måste i så fall skapas, en hög kommunskuld amorteras ned och vissa risker hanteras. Har Laxå komparativa fördelar för ditt företag och du inte är särskilt beroende av offentliga tjänster så kan du bli kvar. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i D-kommunen Laxå finns tre andra D-kommuner i omgivningarna, samt fem B- och två C-kommuner. För investerare Vet du var du ska investera? Normalt vet man vad man ska investera i, låt oss säga en fastighet. Inte lika ofta ställer man sig frågan var man ska investera, dvs spelar det någon roll i vilken kommun man köper den fasta egendomen? Att veta det gör faktiskt stor skillnad, bara på några år, för det har betydelse i vilken av Sveriges 29 kommuner man positionerar sig. Fastighetsinvestering Placeringsföretag berättar om aktier, fonder, fastigheter, shipping och privat equity. Placeringsföretagen köper en fastighet i en kommun och knyter samtidigt ett hyresavtal som ger 5 1 procents avkastning varje år under tio år, och menar att det är en bra avkastning till en hygglig risk. Men märk väl att de bara pratar om denna höga avkastning under dessa tio år. De undviker att nämna skillnaden som kan uppstå mellan fastighetens inköpspris år ett och försäljningspris år tio. Anta att du köper en andel i en fastig hets fond år ett för en miljon. Fonden faller sedan i värde med hälften till år tio. Även om den ger i genomsnitt en avkastning på, låt oss säga, sju procent per år, är inte avkastningen sju procent. Den är avsevärt mindre än det, totalt 2,7 procent. Men vad händer med avkastningen om fonden för dubblar sitt fastighetsvärde på tio år? Jo, den är fortfarande sju procent, per år, även om den i verkligheten är mycket mer än det, totalt 12,7 procent. Det behövs ingen större fantasi för att förstå vad som händer den som köper och belånar en fastighet i en poten tiell finansiell kriskommun. Tänk om du köper i en kommun med fastighetsbubblor? De kunniga vinner Låt oss säga att du har möjlighet att köpa en fastighet i en region bestående av fem kommuner. Varför inte investera i en fastighet i den finansiellt starkaste av dessa fem, eller åtminstone välja bort den finansiellt svagaste? Säg att det blir en procents skillnad i värdeutvecklingen mellan dem. Den procentens bättre utveckling av värdet på varje 1 investerade kronor över 3 år är 33 45 kronor. För privatpersoner gäller det villor, insatslägenheter och sommarstugor. För företagare är frågan om man ska äga den fastighet där man har verksamheten. För fastighetsbolag som köper, säljer och förvaltar handlar det om att välja rätt kommun. För investerare, liksom för pensionssparare, gäller frågan vad försäljningsvärdet kan vara om något tiotal år. De som vet mest, tjänar mest. Gå in på vår webbplats och klicka på knappen För investerare så får du en snabb lektion hur du använder fundamental analys vid investeringsbeslut. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 11

Kommunexpertens ratinglistor Det här är Sveriges mest välskötta kommuner Hittills har Kommunexperten analyserat 14 kommuner. Det är 35,9 procent av kommunerna i landet. I det här numret kompletteras listan med åtta nya kommuner, varav en (Laxå) är en finansiell kriskommun och sorteras in i D-listan märkt med dödskalle. Indikativa betyg Den indikativa finansiella betygsättningen omfattar en fyrgradig betygsskala: A, B, C och D. Därför finns det fyra listor. I varje lista rangordnas kommunerna i fallande ordning efter hur bra betyg de har på analysens 19 nyckeltal. Varje finansiellt nyckeltal bedöms efter en fyrgradig skala:,, och. Det blir en gruppering av kommunerna i fyra betygsgrupper och en fingervisning om hur bra man är inom respektive grupp. Men det är bara en antydan eftersom ett färre antal viktigare nyckeltal med betyget kan få mer tyngd vid sammanvägningen till ett slutbetyg än flera nyckeltal med betyget, men av mindre vikt. Kommuner är mycket olika och det har stor betydelse var man bor, äger fastigheter och bedriver verksamhet. Varje krona som investeras i Sverige investeras i en kommun. Val av rätt kommun har därför ekonomisk betydelse. Rent objektivt sett är faktiskt kommunalvalen numera viktigare än riksdagsvalen för den enskilde medborgarens välfärd. Vill du veta mer om en speciell kommun anger kolumnen längst till höger i vilket nummer den kommunen analyserades. Vill du komplettera listorna gör du det på Svensk Kommunratings webbplats www.kommunrating.se. Där finns förtroendeprofiler med de uppgifter du behöver. A-kommunerna Det indikativa finansiella betyget A innebär två saker: För det första har kommunen inom de fyra viktiga analysområdena kommunskuld, finansiell hälsa, finansiella risker och Rang A-kommuner Nr/år 1 Säter 14 3 1 1 7/8 2 Värnamo 14 3 1 1 5/8 3 Fagersta 14 3 1 1 11/8 4 Skellefteå 14 3 2 5/8 5 Karlstad 14 1 2 2 8/8 6 Markaryd 13 5 1 1/8 7 Östersund 13 4 2 3/8 8 Vaggeryd 13 4 1 1 8/8 9 Älmhult 13 4 2 9/8 1 Piteå 13 3 3 6/8 11 Nykvarn 12 6 1 5/8 12 Trollhättan 12 6 1 1/9 13 Bromölla 12 5 1 1 1/8 14 Kinda 12 5 1 1 1/9 15 Skövde 12 5 1 1 11/8 16 Danderyd 12 5 2 1/8 17 Hudiksvall 12 4 2 1 6/8 18 Mark 12 4 2 1 9/8 19 Skurup 11 4 3 1 4/8 2 Göteborg 11 3 3 2 9/8 21 Sunne 1 7 1 1 4/8 22 Osby 1 6 2 1 12/8 23 Tierp 1 5 4 2/8 24 Gävle 1 4 4 1 1/9 25 Östhammar 1 4 4 1 7/8 26 Båstad 1 4 3 2 6/8 27 Tanum 9 9 1 1/8 Rang B-kommuner Nr/år 1 Lekeberg 13 4 1 1 3/8 2 Valdemarsvik 13 4 1 1 4/8 3 Laholm 12 6 1 2/8 4 Norsjö 12 5 1 1 2/8 5 Tranås 12 4 2 1 1/9 6 Skinnskatteberg 11 5 1 2 9/8 7 Herrljunga 11 4 3 1 4/8 8 Ulricehamn 11 4 3 1 12/8 9 Uddevalla 11 3 2 3 12/8 1 Upplands Väsby 11 2 4 2 11/8 11 Kalmar 11 1 5 2 1/8 12 Motala 1 5 3 1 1/8 13 Vadstena 1 4 4 1 9/8 14 Klippan 1 3 5 1 5/8 15 Norrköping 1 3 3 3 8/8 16 Leksand 9 7 2 1 1/8 17 Orust 9 6 3 1 3/8 18 Strömstad 9 6 2 2 2/8 19 Haninge 9 5 3 2 4/8 2 Sölvesborg 9 4 5 1 1/8 21 Trelleborg 9 3 4 3 7/8 22 Perstorp 8 8 1 2 8/8 23 Forshaga 8 7 3 1 9/8 24 Stenungsund 8 4 4 3 6/8 25 Lycksele 7 9 2 1 8/8 26 Svenljunga 7 8 2 2 3/8 27 Huddinge 7 6 5 1 6/8 28 Ekerö 7 6 4 2 12/8 29 Kristinehamn 6 7 3 3 7/8 12 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kommunexpertens ratinglistor finansiella möjligheter nivåmässigt utlåtanden på högsta nivå. Kraven för A-nivå innebär också att kommunen uppfyller villkor som om de hålls i framtiden inte kommer att försämra det ekonomiska och finansiella läget. För det andra innebär A-betyget att en rating av högre dignitet med stor sannolikhet fastställer ett finansiellt betyg på den nivån. Nya i A-listan den här månaden är Trollhättan, Kinda och Gävle. De markeras med fetstil i tabellen. 27 kommuner av analyserade 14 är 27 procent. Om det är ett representativt urval finns 75 A-kommuner i Sverige. B-kommunerna I B-gruppen finns dels kommuner som knackar på dörren till A-gruppen, dels sådana som är på väg ner i C-gruppen. Har man inte högre ambitioner än vad man nivåmässigt ligger på, förblir man en B-kommun eller faller sakta. Ny i B-gruppen den här månaden är Tranås och markeras med fetstil i tabellen. 29 kommuner av analyserade 14 är 28 procent. Om det är ett representativt urval finns 81 B-kommuner i Sverige. C-kommunerna I C-gruppen finns kommuner som om deras ledningar inte agerar kraftfullare när det gäller att styra ekonomin obevekligen kommer att falla ner mot D-gruppen. Ny i C-gruppen den här månaden är Vilhelmina och markeras med fetstil i tabellen. 26 kommuner av analyserade 14 är 25 procent. Om det är ett representativt urval finns 73 C-kommuner i Sverige. D-kommunerna D-gruppen är uppdelad på två delar. Den första omfattar kommuner som kan räknas hem. Den andra klassas som finansiella kriskommuner eftersom de av egen kraft inte klarar att reda ut sin ekonomi utan måste ha extern hjälp. På de senare sätts i listan en finansiell dödskalle. Det innebär att de i den övre delen inte är kriskommuner. De kan klara sina problem själva, men det kommer att kräva ordentliga uppoffringar. Beroende på typen av problem tar det 5 2 år och i vissa fall ännu längre tid för dem att med egen kraft meritera sig för en plats i A-gruppen. Dödskallekommunerna har ställt till det för sig, men har inte kunnat göra det utan generösa kreditgivare. Det finns tre nya kommuner i D-gruppen den här månaden och det är Vansbro, Kramfors och Laxå. De markeras med fetstil i tabellen. 22 kommuner av analyserade 14 är 21 procent. Om det är ett representativt urval finns 61 D-kommuner i Sverige. Rang C-kommuner Nr/år 1 Solna 13 3 2 1 2/8 2 Tomelilla 12 4 2 1 2/8 3 Övertorneå 12 2 4 1 4/8 4 Orsa 1 4 4 1 2/8 5 Falkenberg 1 3 3 3 1/8 6 Nordanstig 9 5 3 2 12/8 7 Hedemora 9 4 4 2 6/8 8 Strömsund 9 4 4 2 5/8 9 Åstorp 9 4 3 3 11/8 1 Sundsvall 8 6 3 2 4/8 11 Ydre 8 6 2 3 3/8 12 Flen 8 5 4 2 11/8 13 Kiruna 8 4 5 2 7/8 14 Tingsryd 8 2 7 2 3/8 15 Västervik 7 6 5 1 2/8 16 Sandviken 7 6 3 3 9/8 17 Katrineholm 7 5 6 1 1/8 18 Vilhelmina 7 5 4 3 1/9 19 Torsås 6 9 3 1 6/8 2 Avesta 4 8 5 2 3/8 21 Ljusdal 4 8 4 3 8/8 22 Smedjebacken 4 9 2 4 12/8 23 Mellerud 3 8 4 4 11/8 24 Olofström 3 5 6 5 11/8 25 Sollefteå 3 9 5 2 8/8 26 Karlskoga 2 9 5 3 5/8 Rang D-kommuner Nr/år 1 Värmdö 9 4 3 3 3/8 2 Hofors 9 4 1 5 5/8 3 Jokkmokk 8 5 2 4 1/8 4 Boden 8 4 3 4 9/8 5 Åre 8 4 3 4 7/8 6 Sundbyberg 8 3 4 4 1/8 7 Bjurholm 7 3 5 4 1/8 8 Vaxholm 7 3 4 5 8/8 9 Södertälje 7 1 6 5 7/8 1 Dals-Ed 6 5 4 4 7/8 11 Vansbro 5 6 5 3 1/9 12 Kramfors 5 6 3 5 1/9 13 Arjeplog 5 5 6 3 11/8 14 Bräcke 4 11 4 1/8 15 Gagnef 4 9 4 2 1/8 16 Dorotea 4 6 5 4 6/8 17 Berg 4 6 4 5 1/8 18 Sorsele 4 3 6 6 5/8 19 Robertsfors 3 9 3 4 12/8 2 Degerfors 2 7 4 6 12/8 Rang D-kommuner Nr 28 1 Hallsberg 4 2 5 8 4/8 2 Laxå 2 4 6 7 1/9 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 13

Kinda På finansiell skrytnivå Kinda är en toppkommun i vardande. Man har redan högsta betyg på alla analysfrågor. Det finns några moment där Kinda inte når ända fram, men de är få. Ett av dem är nyckeltalet befolkning där man långsiktigt tappar invånare och där åldersstrukturen markerar en klar tendens till ålderssnedhet. Att folk flyttar märks också på nyckeltalet bostadsöverskott där det vid den senaste mätningen fanns 5 procent tomma lägenheter. Men sammantaget är Kinda en mycket välskött kommun utan långa lån och med ett sparande långt över kommunallagens hushållningskrav. Mediabild och bakgrund Som kommun är Kinda en ung konstruktion. Den bildades så sent som 1974 och är en sammanslagning av de tre landskommunerna Norra Kinda, Södra Kinda och Västra Kinda. Ortsnamnet Kinda kommer från det gamla Kinda härad, och kind återfinns i många ort- och platsnamn söder om Linköping. Man tror att det har att göra med engelskans kin (släkt) och kind (sort/slag). Annars går det att spåra historien ända tillbaka till äldsta stenålder och man vet att de första bosättningarna uppstod under den yngre stenåldern där Stång ån tjänstgjorde som transportled. Det var också under den här tiden som jordbruket växte fram. Under medeltiden var Kinda ett av folklanden i Småland och bestod av dagens Ydre och Kinda kommuner. Det är historisk mark och känd inte minst för att det var här som några av Dackefejdens största slag stod. Dagens Kinda med central orten Kisa ligger nära Linköping och Vimmerby och har som devis Nära i Kinda året om. Media skriver bland annat om hur Västkraft Kinda, en ekonomisk förening som drivs av näringslivet, olika organisationer, Kinda kommun och bankerna, tillsammans agerar för att möta det aktuella sviktande arbetsmarknadsläget. Media berättar också att fem kommuner i området (Boxholm, Kinda, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshög) går samman i ett kommunalförbund för IT-frågor. Vidare noteras att det ska bli en internationell arkitekttävling för att få fram förslag att förändra Kisas resecentrum. Kinda är en välskött kommun med i stort sett bara ett problem kommunen tappar långsiktigt befolkning. Viktiga analysvillkor Analyserna bygger på officiell finansiell statistik från SCB och omfattar alla kommuner 1988 27. Bokslutsprognos för år 28 är inlagd. Innan uppgifterna används i analysprogrammet jämförs viktiga sifferserier för de senaste sex åren med kommunernas årsredovisningar. Kinda har en traditionell organisation med politiska nämnder som styr verksamhetsdrivande förvaltningar. Kommunskuld Den första analysfrågan består av nyckeltalen förpliktelsebelopp och amorteringsförmåga. Förpliktelsebeloppet anger kommunens framtida åtaganden i form av skulder, borgen och pensionsförpliktelser. Det visar om det finns skulder som finansierat tidigare generationers konsumtion och bedömer nuvarande generations förmåga att förbereda kommunen för kända framtida åtaganden. För Kinda ligger bruttoförpliktelsebeloppet på cirka 56 5 kronor per invånare. Det är under medeltalet och långt från kommunen med den största skulden (137 kronor per invånare). Kinda ligger på plats 81 av Sveriges 29 kommuner. Det går det att värdera vissa av kommunens tillgångar utanför Indikativ betygsmatris Faktaruta Kinda Betyg: A (indikativt 28) Befolkning: 9 947 (27) Kommuntyp: Övriga kommuner med mindre än 12 5 invånare Kommunalskatt: 21,15 (29) Medelskattenivå: 2,72 (29) En procents skattehöjning: Cirka 14 miljoner 27 Förvaltningarnas totala intäkter: 5 miljoner 27 Egna ägda företags andel av koncernomsättningen: Cirka 9 procent Finansiell Elitlicens: Ingen Medlem i KommunInvest: Ja Kommunskuld Finansiell hälsa Finansiella risker Finansiella möjligheter A B C D Sammanvägt betyg är lägsta delbetyg, dvs A = Nivån för finansiell elit licens 14 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kinda kärnverksamheten och få ett mer rättvisande nettoförpliktelse belopp. I Kindas fall ger en försiktig värdering något över 23 6 kronor per invånare. Nettoförpliktelsebeloppet blir cirka 32 9 kronor, vilket med god marginal understiger 36 2 kronor som är gränsen för indikation av förekomst av konsumtionslån. Det finns således inga konsumtionslån och därför får nyckeltalet förpliktelse belopp betyget. Kinda amorteringsförmåga är. Den teoretiska återbetalningstiden är i genomsnitt två år för de senaste fem bokslutsåren och under den första kritiska nivån fem år. Nyckeltalet anger hur många år det skulle ta att lösa alla långa lån om sparandet, dvs kassa flödet från verksamheten, används enbart för att amortera lån. Nyckeltalet berättar att skulderna finns i de kommunägda bolagen. Med betyget på förpliktelsebeloppet får Kinda delbetyget A på analysfrågan Kommunskuld. KOmmunskuld tkr/inv Förpliktelsebelopp 16 14 12 1 8 6 Kinda kommun 27, kr/inv Bruttoförpliktelsebelopp 56 547 Vissa tillgångar värderade -23 65 Nettoförpliktelse belopp 32 897 4 Kommuner listade efter storlek 2 på förpliktelsebeloppet, sämst kommun (29) längst till vänster 29 26 23 2 17 14 11 8 5 2 Kritisk nivå 3, 61 2 kr/inv Kritisk nivå 2, 46 2 kr/inv Kritisk nivå 1, 36 2 kr/inv Nettoförpliktelsebelopp Kommun 81 efter storlek på bruttoförpliktelserna Kommunskuld Förpliktelsebelopp Amorteringsförmåga ANALysfråga i Finansiell hälsa Den andra analysfrågan, Finansiell hälsa, visar om dagens generation konsumerar för mycket och utvärderas av nyckeltalen sparnivå, skuldflödesgrad, skuldbalansgrad, rörelsekapital och kapitalbildning. Sparandet får betyget. År 27 är sparnivån cirka 7,3 procent av de totala intäkterna och över nivån för god hushållning eller 4,75 procent enligt kommunallagens hushållningskrav. Den genomsnittliga nivån för mätperiodens fem sista år är 4,8 procent. Skuldflödesgraden visar om de långa skulderna växer snabbare än kommunens totala intäkter och anger skuldernas andel av intäkterna. För skuldflödesgraden får Kinda betyget. Den delen ligger på 5 procent av intäkterna och trenden är fallande. Den första kritiska nivån ligger på 25 procent av totala intäkter. För nästa nyckeltal, skuldbalansgraden, får Kinda betyget. Måttet anger om summan av korta och långa skulder växer snabbare än kommunens förmögenhet i form av olika tillgångar. Utan långa lån och med enbart korta skulder är skuldbalansgraden runt 35 procent av tillgångarna. Första kritiska nivån ligger på 6 procent. Betyget blir inte det högsta () eftersom kommunkoncernens skulder i procent av hela kommunkoncernens tillgångar passerar en kritisk nivå. För nyckeltalet rörelsekapital är betyget. Korta skulder har växt långsammare än omsättningstillgångarna under mätperiodens sista fem bokslutsår. Omsättningstillgångarna är mycket större än de korta skulderna. Sparandet fyller på kassan snabbare än vad utgifterna för investeringarna tömmer den. Förklaringen finns i nästa nyckeltal kapitalbildning. Kapitalbildningen får betyget. Måttet anger om kommunen sparar till investeringarna eller om de finansieras på andra sätt (exempelvis via upplåning). I genomsnitt var spar nivån under den senaste nioårsperioden 5,16 procent av de totala intäkterna. Det ska jämföras med investeringsgenomsnittet för samma period som var 3,42 procent. Det ger ett årligt lånebehov på -1,74 procent. Det finns utrymme att amortera långa lån, vilket man också gjort. Med betyget på sparnivå får Kinda delbetyget A på analysfrågan Finansiell hälsa. Finansiella risker Den tredje analysfrågan indikerar krisutlösande finansiella risker genom sex nyckeltal. En allvarlig risk indikeras när två av nyckeltalen har betyget och det finns ett kritiskt samband. Även kombinationen och på två nyckeltal kan räcka för indikation av en klar risk som behöver hanteras. Nyckeltalet investeringsnivå är. Under de senaste fem åren är investeringarna i genomsnitt 3,4 procent av de totala intäkterna. I en befolkningsmässigt stabil kommun som Kinda bör investeringsnivån Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 15

Kinda Finansiell hälsa ligga på 5,5 procent av de totala intäkterna. Det finns ingen risk att man drar på sig stora framtida drift- och underhållskostnader eftersom investeringarna ligger under den normala nivån. Nyckeltalet skattekraft anger att den kommunala beskattningsbara inkomsten är under rikssnittet. Med en stigande trend de sista 6 åren från 81 till 86 procent av rikssnittets nivå får skattekraften betyget. På befolkning får Kinda betyget. Man tappar befolkning långsiktigt och åldersstrukturen markerar en klar tendens till ålderssnedhet. Det är samhällsbyggargenerationen 26 44 år som flyttar från kommunen. Det finns även en lättare strukturell under försörjningsskevhet i åldrarna 44 och 45 w år. När det gäller nyckeltalet sysselsättning uppvisar Kinda en långsiktig trend som är bättre än motsvarande trend för riket. En tendens till konjunkturkänslighet finns men nyckeltalet sysselsättning får ändå betyget. Nivån ligger över 8 procent. De sista två nyckeltalen gäller koncernrisker. De är bostadsöverskott och borgen och förmedlade lån. Kinda får på bostadsöverskott betyget efter som det finns tomma lägen heter i allmännyttan som drar pengar. Med 5 procent tomma lägenheter i allmännyttan (1 september 27) passeras den första kritiska nivån på 3 procent. Betyget för borgen och förmedlade lån är. Man har borgen och förmedlade lån på cirka 23 7 kronor per invånare. Det är över den för ANALysfråga ii % 1 9 8 7 6 5 Sparnivå i procent av totala intäkter Staplar över kritiska nivåer innebär Rött fält= pengar finns till framtida avtalspensioner Gult fält= pengar finns även till reinvesteringar Grönt fält= pengar finns även till nyinvesteringar En procent av totala intäkter är 5, miljoner kronor. 4 3 2 1 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Finansiell hälsa Sparnivå Skuldflödesgrad Skuldbalansgrad Rörelsekapital Kapitalbildning Krisutlösande finansiella risker ANALysfråga iii % 5-5 -1 % 12 8 4 Befolkningsökning 1 år Kinda kommun Länet Riket Bostadsöverskott 1992 1993 1989 1998 199 1999 1994 1995 1996 1997 1998 1991 2 1992 21 1993 22 1994 23 1995 24 1996 25 1997 26 1999 2 21 22 23 24 25 26 Bedömningsgrunder Två nyckeltal måste visa ett kritiskt mönster för att indikera allvarlig risk. Finansiella risker Investeringsnivå Skattekraft Befolkning Sysselsättning Bostadsöverskott Borgen m m 16 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. 1998 27 27 28

Kinda sta kritiska nivån på 15 kronor per invånare, men under den andra på 27 kronor. De sex nyckeltalen ger sammantaget delbetyget A för analysfrågan Finansiella risker. Möjligheter Mkr 12 1 8 6 4 2 Kostnadspress Jfr riket Jfr kommuntyp Jfr länet Kinda potential 39 Mkr Finansiella möjligheter Den fjärde analysfrågan är finansiella möjligheter. De utvärderas av nyckeltalen, skattehöjning, avgiftshöjning och kostnadspress. Nyckeltalet skattehöjning är uppbyggt så att Kinda skattesats jämförs med skattesatsen i den grannkommun som har lägst skatt (Linköping) år 28. Eftersom Kinda har högre skattesats med,75 procent finns ingen potential och betyget kan bara bli. Kinda sänkte skatten 2 med,25 procent och har hållit den oförändrad sedan dess. När det gäller avgiftshöjningar finns kalkylmässigt en viss potential och man kan höja avgifterna med cirka 12 miljoner inom 2 4 år. Det gäller främst avgifterna inom äldreoch handikappomsorgen, förskola, barnomsorg och kultur- och fritidsverksamheter. Större delen av potentialen indikeras inom äldre- och handikappomsorgen. Betyget blir för avgiftshöjningar. Det indikeras också en potential inom den kommunala affärsverksamheten. Kostnadspressen kalkyleras till 39 miljoner kronor. Det är tillräckligt för att Kinda på kostnadspress ska få betyg. Man kan pressa kostnaderna med 1 miljoner kronor inom äldreomsorg, med 6 miljoner inom gymnasieskola, med 5 miljoner inom social omsorg, med 4 miljoner inom grundskola, 3 miljoner förskola 1 5 år och med cirka 2 miljoner kronor vardera inom förskola 6 år, politik, kulturverksamhet och det som kallas infrastruktur och skydd. Eftersom en procent i förändrad skatt motsvarar cirka 14 miljoner utgör kalkylmässigt de finansiella möjligheterna i enbart de kommunala verksamheterna på 39 miljoner en sänkt skatt på cirka 2,8 procent. Motsvarigheten för den genomsnittliga kommunen i landet är cirka 3 procent. Överkostnaderna, som är något lägre än genomsnittet, är till en del personal eftersom det finns 94 anställda per tusen invånare. Med hänsyn till företagsandel, bidrag enligt LSS-systemet för handikappade och andelen verksamheter i egen regi borde 82 per tusen invånare vara en relevant lokal norm. Då finns en övertalighet på 126 personer. Kinda får delbetyg A på analysfrågan Finansiella möjligheter. Ledningsförmåga Analysfråga fem är indikation av ledningsförmåga genom de tre nyckeltalen majoriteter, handlingskraft och avgiftspolitik. Det är mycket indikativa nyckeltal som enbart ger en finger visning om varför det ser ut som det gör i de tidigare fyra analysfrågorna. ANALysfråga iv Bedömningsgrunder Nyckeltalen mäter de tre åtgärdernas relativa effektivitet. Alla tre nyckeltalen jämför egenskaper med motsvarande egenskaper i bästa kommuner. Finansiella möjligheter Skattehöjning Avgiftshöjning Kostnadspress För den politiska beslutsförmågan gäller nyckeltalet majoriteter och här är betyget för Kinda (här finns bara betygen och ). Under de senaste fyra mandatperioderna saknas i genomsnitt majoritetsblock och nu indikeras även vågmästarläge. För nyckeltalet handlingskraft är betyget. Många anställda per tusen invånare indikerar stora arbetslag och ett stort antal partier i fullmäktige kan bidra till fördröjningar i ärende- och beslutshanteringen. Om avgiftsandelen av totala intäkter trendmässigt minskar kan det bero på alltför opinionskänsliga politiker eller bristande effektivitet i administrationen av avgifterna. Det finns ingen sådan indikation och nyckel talet avgiftspolitik får betyget. Kinda det speciella Kinda med tätorten Kisa mellan Linköping och Vimmerby är ett exempel på hur en kommun i fritt ekonomiskt fall slår till de ekonomiska bromsarna, snabbt kommer igen och etablerar sig som en A-kommun i den finansiella eliten. Man konkurrerar bra med de nämnda kommunerna, och i sydost och sydväst ligger två kommuner som redan analyserats i Kommunexperten som man också slår betygsmässigt: Västervik i 2/28 och Ydre i 3/28. I nordost finns Åtvidaberg och i nordväst Boxholm. Det mest speciella är den dramatiska nedgången i sparandet från 9,3 procent av de totala intäkterna 1999 till 1,6 procent av intäkterna 24. Kanske ska också den snabba återhämtningen därefter till ett maxvärde redan 26 på 8 procent klassas som mycket speciellt. Där efter sker en trendmässig nedgång, men den är från en så hög nivå att det ännu inte torde inge någon större oro. Det framgår av diagrammet under analysfrågan finansiell hälsa. En sådan nedgång flyttar uppmärksamheten till analysfrågan ledningsförmåga. Nyckeltalet majoriteter antyder att det kunde ha varit Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 17

Kinda kaotiskt i Kinda under den period nedgången skedde. Kinda var då en jämviktskommun med socialdemokratiskt styre stött av Centerpartiet. Som den andra vågmästaren fanns Kindapartiet. På tjänstemannaplanet i ledningen var också personbyten på gång av åldersskäl. Det var rörigt. Nya och yngre chefer rekryterades, och med Centern efter valet 1992 i ett borgerligt block stabiliserades ekonomin. Under en ny ekonomichef byttes ekonomi- och personalsystem, vilket gjorde ekonomistyrningen effektivare. Resultatet går att avläsa. Av de fem nyckeltal som beskriver läget och sätter betyg på analysfrågan finansiell hälsa har fyra betyget och ett är. Delbetyget på analysfrågan ska vara A. Det är nyckeltalet skuldbalansgrad som har en belastning för en överbelånad koncern. Men den är inte överbelånad för att skulderna är höga utan för att Kindas tillgångar på balansräkningen enbart uppgår till 49 procent av genomsnittskommunens. Och historiskt (sedan 1988) har Kindas investeringsnivå legat lågt och bara obetydligt över den som bör gälla för en befolkningsmässigt stagnerande kommun. Nu äger och förvaltar Stiftelsen Kindahus förvaltningsfastigheter, men det LedningsförmåGA är något äldreboenden och några förskolor. Huvuddelen av förvaltningsfastigheterna finns i de kommunala förvaltningarna. Jämförelsevis lågt värderade tillgångar speglande det faktum att Kinda har en liten och väl anpassad produktiv förmögenhet gör att behovet av reinvesteringar är mindre än normalt. Det ligger bakom att det kritiska utrymmet för reinvesteringar i nyckeltalet sparnivå under analysfrågan finansiell hälsa bara är 1 procent av de totala intäkterna i stället för normala 2 procent. I en befolkningsmässigt krympande kommun, som Kinda, ska utrymmet för nyinvesteringar vara 1,5 procent av de totala intäkterna och så är också fallet. Kommuner med liten produktiv förmögenhet och en historia med låga investeringar brukar ha dragit på sig en övertalighet personal, ha hög personalkostnadsandel av brutto kostnaderna och en något hög pensionsskuld. Ofta är man även lite konjunkturkänslig och har haft arbets löshetsperioder som tryckt in arbetslösa i kommunen. Så är det också i Kinda, även om det inte är utpräglat så. Därför ska den lägsta kritiska nivån för avtalspensioner vara något högre än de normala 2 procent av de totala intäkterna; det är 2,25 procent i Kinda. Bruttoförpliktelsebeloppet på 56 547 kronor per invånare är inte högt och eftersom de kommunala företagens omsättning är cirka 9 procent av kommunkoncernens borde det finnas värden att räkna av så att man får fram ett nettobelopp under den lägsta kritiska nivån på 36 2 kronor per invånare och delbetyget A på analysfrågan kommunskuld. Och så är det i Kindas fall. Kinda har bara ett företag av intresse i de sammanhangen: Det allmännyttiga bostadsföretaget Stiftelsen Kindahus. Räknat per invånare har stiftelsen obetydligt fler lägenheter än kommunsnittet. Stiftelsen Kindahus har köpt fastigheter av kommunen och har upprustningskostnader för dem som sägs ge ett underskott i Stiftelsen. Men det är också ett skört läge med befolkningsminskning och inte obetydligt få tomma lägenheter i Stiftelsen Kinda hus. Därför värderas Stiftelsen försiktigt till en krona och tänks bära en så stor del av sina lån att det motsvarar 75 procent av den kommunala borgen. Sedan finns kassa balanser avsatta motsvarande 42 miljoner kronor, och med ett positivt rörelse kapital finns också en uppskattad överlikvi ANALysfråga v Politisk fördelning Bedömningsgrunder Mycket indikativa nyckeltal som kan ge fingervisningar om varför det ser ut som det gör i tidigare fyra analysdelar. % 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1983 1985 1986 1988 1989 1991 1992 1994 1995 1998 1999 22 23 26 27 21 Ledningsförmåga Majoriteter* Handlingskraft Avgiftspolitik * Nyckel talet Majoriteter har bara två betyg: och. Moderaterna Folkpartiet Övriga vågmästarpartier Miljöpartiet (Vågmästare) Vänsterpartiet Kristdemokraterna Centerpartiet (Vågmästare) Sverigedemokraterna Socialdemokraterna 18 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.

Kinda ditet på 22 miljoner kronor. De tillgångarna representerar ett värde på 23 65 kronor per invånare och kan kvittas bort. Då får man det låga godkända nettobeloppet 32 897 kronor per invånare. Delbetyget för kommunskuld ska vara A, och det räckte med den extremt försiktiga värderingen av Stiftelsen Kinda hus. Det indikeras inga krisutlösande finansiella risker även om det antyds ett kritiskt mönster mellan de två nyckeltalen befolkning och bostadsöverskott. Konjunkturen spelar Kinda i händerna och serien av årliga befolkningsminskningar under 2-talet med mellan 7 och 33 personer bryts i en ökning med 29 år 27. Kanske är Kinda en B-kommun under lågkonjunktur just för att de två nyckeltalen har sämre betyg. Under nedgången av sparandet från 1999 och till 24 ökade antalet anställda per tusen invånare från 98,7 till 13,9. Därefter har kostnaderna pressats ner för att åstadkomma den högre och godkända sparnivå som Kinda har idag. År 27 var antalet anställda per tusen invånare nere på 94,3. Överkostnaderna är 27 något lägre än normalt och motsvarar en skattesänkning på 2,8 procent. Med en mindre produktiv förmögenhet som förmodligen innebär lite lägre kallhyror än i andra kommuner, har Kinda råd att hålla sig med en övertalighet personal på 126 personer. Det finns också en viss avgiftspotential. Analysen indikerar att det inte är jämförelsevis effektivt att höja skatten. Analysen säger således låt bli skatten och jobba med avgifter och kostnadspress. Det finns många arbetsställen per tusen invånare, cirka 155 stycken och med det talet finns enbart 44 kommuner med fler. Med sina stora företag inom skog och papper är det lätt att få intrycket att Kinda är en brukskommun med få stora företag men det är således fel. Det bör också sägas att Kinda amorterade sitt sista långa lån inom förvaltningarna under 27. Kinda har kassabalanser och eftersom det inte finns lån att amortera bort är frågan hur de ska skyddas mot alla som vill åt dem, inte minst med tanke på att man är med i KommunInvest där det finns en kommunal borgen mellan medlemskommunerna. Vad sägs om att låsa in pengarna i en pensionsstiftelse för de anställda? Rekommendationer Kommunledningen: Fortsätt att hålla hårt i ekonomin. Kinda har den ekonomi som morgondagens beslutsfattare behöver för att infria alla framtida åtaganden som att: driva verksamheten med bibehållen standard betala alla investeringar med sparöverskott betala avtalspensioner behålla ett gott företagsklimat trygga god värdetillväxt för fastighetsägarna Ett sätt att behålla den finansiella styrkan, med tanke på den fallande spartrenden 25 28, är att förelägga sig ett mål och förverkliga det. Skulle ett sådant långsiktigt mål vara att ta beslutet att vara A-kommun och öppet utvärdera att man är det varje år i framtiden? Befolkningen minskar i alltför hög takt samtidigt som den åldras. Varför det är så bör utredas och i den mån det går åtgärdas. Håll också ett vakande öga på Stiftelsen Kindahus och agera bestämt om antalet tomma lägenheter inte minskar. Anställda i kommunen: Ni är kommunens attraktionskraft när det gäller service av hög kvalitet. Och ni är något för många även om kommunen för närvarande har pensionsfonder för utbetalning av en femtedel av era framtida avtalspensioner. En tryggare placering av de medlen är en pensionsstiftelse. En ytterligare säkerhet är att kommunen i framtiden behåller det finansiella A-betyget. Har kommunen ett finansiellt betyg på A-nivå i framtiden finns pengar till avtalspensioner från kommunens överskott från verksamheten även om ni har varit för många anställda. Det är faktiskt din yttersta trygghet. Invånare: Du betalar en normal skatt till en mycket finansiellt välskött kommun med normala överkostnader i verksamheterna. Du kan kräva att få ut dagens kvaliteter från det kommunala serviceutbudet även i framtiden. Genom kvalitetsstyrda effektiviseringar kan det i lugn årlig takt förbättras ytterligare. Att de senaste årens goda förutsättningar består kan du kontrollera genom att kommunen har ett finansiellt betyg på A-nivå varje år i framtiden. Välj och stöd politiker som håller hårt i pengarna. Det är din trygghet att det varje år blir lite bättre i Kinda. Villaägare: Din villa skulle förmodligen ha ett mycket högre värde redan idag om Kinda kommuns mycket goda finanser vore mer allmänt kända. Om sådan kännedom skulle ge exempelvis 1 procents högre värdetillväxt per år i 3 år, innebär det räknat på varje insats om 1 kronor minst 33 45 kronor extra. Med uthålliga finanser på A- nivå skapas förutsättningar för att allt fast kapital kan bli ännu mer värt. Kommunen skulle kunna ha ett betyg på A-nivå som uttalat mål för varje år i framtiden. Också skattesänkningar bidrar till högre fastighetsvärden. Med sådana åtgärder blir fastigheten en ännu likvidare tillgång. Företagare och investerare: Har Kinda komparativa fördelar för ditt företag kan du tryggt investera till och med egna pengar i fast egendom i Kinda. Överväger du lokaliseringslägen med bra kommunikation söder om Linköping och söker en bra kommun är Kinda den jämförelsekommun du kan använda som måttstock. Du kontrollerar enkelt om kommunens ekonomi fortsätter utvecklas på nuvarande höga nivå genom att följa upp det finansiella betyget. Är du av någon anledning missnöjd över förhållandena i A-kommunen Kinda finns en A-kommun till i omgivningarna samt en B-, två C- och två D- kommuner. Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan. Kommunexperten nummer 1, 29 19

Omvärldsanalys Under den här vinjetten publicerar Kommunexperten artiklar som vid ekonomiska beslut har betydelse för ägare av fast egendom, kommunföreträdare och investerare. Vilka osäkerheter finns i möjliga händelser och hur kan viktiga men osäkra aktörer handla? Att förstå vad som sker: Vanlig konjunktursvacka? Nej, krisplanera! Slutsatsen i Ekonomistyrningsverkets decemberrapport är tydlig krisplanera nu! I Kommunexperten 1/28 och artikeln Har kommunen rätt attityd i framförhållningen? ställs konsekvenserna av ett antal vanliga synsätt som kommuner har i sin långsiktiga planering mot frågan om det som ligger framför oss är en vanlig konjunktursvacka eller en allvarligare ekonomisk kris. Artikeln Nu diskuteras fallhöjd i 12/28 redogör för nuläget genom att referera innehållet i Ekonomistyrningsverkets augustirapport och hur de två tidigare kriserna under 198- och 199-talen drabbade kommunerna. De två artiklarna ger bakgrunden till den här artikeln. ESVs rapport 19 december fritt fall Det finns kritiska nyckeltal inom ekonomin på samma sätt som inom läkekonsten. När kroppstemperaturen snabbt stiger över 4 grader klassas det som allvarligt av de flesta. När myndigheter som Konjunkturinstitutet (KI) och Ekonomistyrningsverket (ESV) inom loppet av fem månader ändrar prognoserna för statsbudgetens utfall de närmaste fyra åren med 35 miljarder kronor är det fritt fall (cirka en tredjedel av hela statsskulden). Diagrammet visar statsskuldens årliga förändring från 1971 tills nu, och med ESVs prognos (december 28) ända fram till 212. Statsskuldens förändring är statsbudgetens över- eller underskott respektive år. I artikeln Nu diskuteras fallhöjd i Kommunexperten 12/28 finns ett identiskt diagram med ESVs tidigare prognos från augusti 28. Jämförs diagrammet från augusti med det här intill noteras att fyra år med stora överskott vänts i tre med negativa saldon. Det är stora skillnader på mycket kort tid. Diagrammet indikerar två statsfinansiella krisperioder, en under 198-talet och en under 199-talet. I decemberartikeln finns också en historisk beskrivning vad som låg bakom de två kriserna (de var lokala och resultatet av misslyckad inhemsk ekonomisk politik) och vilka konsekvenser det fick för kommunerna (statsbidrag skars ned). Rekommendationerna i decemberartikeln är att mäta fallhastigheten för att i god tid kunna förutsäga när staten måste dra i bromsarna av statsfinansiella skäl och det sannolikt blir konsekvenser för kommunerna igen. Om krisen fördjupas så mycket att 25 går ut i öppen arbetslöshet, dvs fallet i förvärvsfrekvens överstiger 5 procent, når man förmodligen ett läge där statsskulden kan börja växa med dramatiska tal och det kan igen få konsekvenser för kommunerna utöver att de redan fått väsentliga neddragningar av sina skatteintäkter. Ingen vet fallhöjdens magnitud, men det går att mäta fallhastigheten genom arbetslöshetstalen varje månad. Realistisk slutsats Slutsatsen kan förefalla alarmistisk, men redan finns prognoser från statliga myndigheter på ökad öppen arbetslöshet före nästa val på 2 personer. Det innebär att fyra femtedelar av den ovan angivna krissignalen på 25 i ökning redan är intecknade. Kanske är det större negativa staplar för åren efter 28 i ESVs nästa rapport än i diagrammet. Om 198- och 199-talskriserna var hemmasnickrade så har den nuvarande krisen en helt annan karaktär. Det tillhör krisplanering att försöka förstå vad som sker och det är syftet med denna artikel. En lokal reglering på gott och ont En ny reglering som slagit fel i Sverige gäller skatteskulder. De har blivit så högt prioriterade att privatpersoner i styrelserna i aktiebolag numera är personligen ansvariga för dem. Det har lett till att företag varslar och avskedar sin personal så snart det finns en svacka i efterfrågan. Det förstärks av det svenska systemet för indrivning av preliminära skatter som är en beskattning av framtida tänkta utfall. Det tvingar i de flesta fall fram en belåning av alla företagare med minst 2 Kommunexperten nummer 1, 29 Kopiering förbjuden. Se redaktionsrutan.