Ämneskommittén Odlingsmaterial möte 20171005 Linköping Magnus Halling Ordförande Odlingsmaterial Forskningsledare Växtproduktionsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Ämneskommitté Odlingsmaterial - organisation Odlingsmaterial Ämneskommitte Utförargrupp Operativ sortgrupp Projektgrupp
Ämneskommitté odlingsmaterial Mål: identifiera och formulera forskningsfrågor inom ämnesområdet presentera resultat inom området sorter, odlingsteknik och provning. Vision: mötesplats för alla intressenter inom området sorter, odlingsteknik och sortprovning Inkludera andra arter som oljeväxter, trindsäd, fiberväxter, sockerbetor och potatis Verkar för ökad kvalitet i fältförsöken Operativa verksamheter runt sortprovningen sker i operativa sortgruppen (kontinuerlig kontakt och telefonmöten) Vid behov arrangeras temadagar med andra ämneskommittéer som t.ex. odlingssystem och ogräs/växtskydd Kommittéens hemsida: http://www.slu.se/fakulteter/nj/omfakulteten/centrumbildningar-och-storreforskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/
Organisation och möten 2017 Ordförande: Magnus Halling, SLU, Uppsala Sekreterare: Anders Ericsson, Hushållningssällskapet, Västerås Huvudmöten öppna för alla. Två per år ( ca 20-tal deltagare). Mitten februari och början oktober (9/2 och 5/10 år 2017). Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag Utförargrupp Odlingsmaterial. Öppen för berörda. Två telefonmöten per år. Slutet april och slutet juli (21/4, 18/7 år 2017). Aktuella frågor runt sortförsökens status efter vintern och inför skörd Deltagare: Forskare, försöksutförare, rådgivare, myndigheter och utsädes/förädlingsföretag
Organisation och möten - forts Operativ sortgrupp. Operativa frågor runt sortprovningen. Sammankallas när det behövs. Fem möten under 2017 (19/1, 5/4, 18/7, 29/8 och 23/11) Länk protokoll: http://www.slu.se/fakulteter/nj/omfakulteten/centrumbildningar-och-storreforskningsplattformar/faltforsk/ak/odlingsmaterial/sorterprovning/ Medlemmar (10 st): Magnus Halling, SLU (sammankallande) Anders Ericsson, försöksledare, Hushållningssällskapet (sekreterare) Jannie Hagman, SLU Karl-Oskar Andersson, Scandinavian Seed Tina Henriksson, Lantmännen Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen (SJV), Kalmar Nils Yngveson, ansvarsområde stråsäd, KWS Johan Lagerholm, Växtråd, rådgivare, Norrköping Anna Pettersson, Växtregelenheten (SJV), Jönköping Mattias Hammarstedt, rådgivare, HIR Skåne
Arbetsfördelning sortprovning 2017 Jannie Hagman, SLU: Höst- och vårsådd raps Höst- och vårsådd vete Höstrågvete Höstråg Oljelin Magnus Halling, SLU: Höst- och vårkorn (tidig och normal) Havre (tidig och normal) Ärter Åkerbönor Sockerbetor Ensilage- och kärnmajs Vallväxtarter
4 Minnesanteckningar 20170209 6a Statistikprojekt sortprovningen doktorand anställd sep 2017 - projektgrupp 6b Diskuterade framtida projektidéer i grupper 7 tema försöksmetodik ettåriga provningen Slopa redovisning av ergosterol Spridningskriterier mognadsdatum och genomgång anvisningar i PM för mognadsgraderingar 9 Valideringsgrupp - implementerad
4 Minnesanteckningar - 7a Försöksmetodik nya parametrar Marktäckning Vinterskadegradering Halmmängd Oljehalt 9 % vatten Skalbarhet och betaglukan i havre Nematodresistens hos havre- och kornsorter
5. Korta presentationer aktuella projekt Inget anmält
6a. Aktuella forskningsidéer. Nedan från 20170209-mötet Utnyttja sortförsök för mer studier (ogräskonkurrens, halmmängd och skördeuppbyggnad, nematoder) Lär känna sorten inverkan odlingsteknik och omgivande faktorer (inverkan torka, sen sådd, kyla, låg utsädesmängd, skördeuppbyggnad) Koppla ihop väderdata med sorters resultat (använda modeller?) Omläggning ettåriga sortprovningen dela upp i avkastningsförsök och graderingsförsök Metodutveckling sortprovningen; nya graderingsskalor (1-9), standardiserad mognadsbedömning
Uppdaterad efter 20171005-mötet 6b. Framtida projektidéer - listan Lär känna sorten samspel odlingsteknik och omgivande faktorer Special lätta jordar Sorters förmåga att konkurrera mot ogräs (IPM) Behandlingseffekt i sortförsöken inverkan på grödans utveckling av olika preparat Metodutveckling ettåriga sortprovningen Gödsling x sorter (fler arter än höstvete och maltkorn) Sorters kväveeffektivitet i sortförsöken Såtidpunktsförsök (fler arter än höstvete) Utsädesmängdförsök för att spegla jordartsvariation Artförsök - jämföra höstsådda och vårsådda arter tillsammans Sortprovning i vårrågvete Sortspecifika grödesmodeller Fusarium sorters känslighet (vårvete och havre pågår)
7 Mötestema: nio-gradiga skalor för subjektiva graderingar Erfarenheter från HS (Sven-Åke Rydell) Erfarenheter från Lantmännen (Tina Henriksson) Sjukdomsgraderingar och tyska skalan (Gunnel Andersson) Engelska skalan (Magnus Halling) Vad säger forskningen? (Johannes Forkman) Fälthandboken hur gå vidare (Anneli Lundqvist via telefon)
8. Operativa sortgruppen - rapportering Aktuella frågor och beslut Valideringsgrupp bedömer resultat sortprovningen Beslut operativa gruppen 20170405 Medlemmar: Magnus Halling, Jannie Hagman, Tina Henriksson och Karl-Oskar Andersson Avstämning innan publicering av resultat enskilda försök och sammanställningar
9 Sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2016 a) Urvalskriterium graderingsparametrar sjukdomar vid sammanställning från och med 2016 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos sjukdomsparametrar för varje försök för graderingsdata: Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-100 % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata <5 % eller (INTE MED: högst 10 % skillnad på nivå) >50 % tas parametern för det försöket bort
9 Nyheter i sammanställningar av ettåriga sortförsöken från 2017 a) Nya urvalskriterium parametrar odlingsegenskaper vid sammanställning från och med 2017 Vid sammanställning gäller följande kriterier vid urval av data hos odlingsparametrar för varje försök för graderingsdata (stråstyrka, planttäthet, etc): Bara parametrar från försök med >1 gradering inom intervallet 5-95 % väljs ut Om parametrar bara har graderingsdata >95 % (96-100) och <5 % (0-4) tas parametern (alla data) för det försöket bort
Med kriterier förstärks effekten och nivåerna ändras Med kriterier Utan kriterier
12 Uppdateringar av applikationen www.sortval.se 2017 Nyheter ht 2017: Provningstyp inom art inkluderad. T.ex. vårkorn konventionell provning, tidig provning, ekologisk provning och nordlig provning Antal försök (N) Kommande bild skärmdumpar från en smartphone vid sökningar i höstkorn applikationen anpassas till plattform det finns ingen app
2017-10-20 9-gradig skala enl. Bundessortenamt Ämneskommitté Odlingsmaterial Linköping 2017 10 05 Gunnel Andersson VSC Kalmar Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 BSA har 9-gradiga skalor för: Sjukdomar och skadegörare Liggsäd Stråbrytning Axbrytning Hagelskador, drösning, fågelskador Mfl. Växtskyddscentralen Kalmar
Växtskyddscentralen Kalmar 2017-10-20
2017-10-20 BSA skalan för sjukdomar beskriver angreppets storlek 1 = minst angrepp 9 = kraftigast angrepp Engelska skalan beskriver sorternas motståndskraft mot en sjukdom 1 = minst motståndskraft, 9=störst motståndskraft Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 Kornets bladfläcksjuka EPPO guideline PP 1/026 (4) Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 Angrepp uttryckt i text och %-intervall BSA Beskrivning angrepp 1 mycket låg 0 2 låg till mycket låg > 0-2 3 låg > 2-5 4 låg - medel > 5-8 5 medel > 8-14 6 medelhög > 14-22 7 hög > 22-37 8 hög till mycket hög > 37-61 Intervall % angrepp 9 mycket hög > 61-100 Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 Svartpricksjuka Brunfläcksjuka Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 Gulrost Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 Kornrost Brunrost EPPO guideline PP 1/026 (4) Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 Brunfläcksjuka EPPO guideline PP 1/026 (4) Växtskyddscentralen Kalmar
Svartpricksjuka höstvete 2017-10-20 Sort VSC 2017 BSA Brons 5 5 Ceylon 6 6 Cubus 6 6 Elixer 5 5 Ellvis 6 5 Etana 7 6 Frontal 5 5 Hereford 6 6 Julius 4 5 Mariboss 6 5 Praktik 7 6 Torp 4 4 Norin 6 7 Växtskyddscentralen Kalmar
Kornrost korn 2017-10-20 VSC 2017 BSA Propino 6 3 Tamtam 6 3 Quench 8 4 Anakin 6 3 SWMakof 5 3 SWCatriona 7 4 Lukas 6 3 Vilgott 8 4 Fairytale 2 2 Salome 5 3 Sanette 7 3 KWS Irina 7 3 Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 BSA 9-gradig skala för liggbildning vid skörd BSA skala Förklaring 1 Ingen liggbildning halmen helt upprätt 3 Hela beståndet lutar 30 O eller kraftig liggsäd i ¼ av rutan 5 Hela beståndet lutar 45 O eller kraftig liggsäd i ½ av rutan 7 Hela beståndet lutar 60 O eller kraftig liggsäd i ¾ av rutan 9 Liggsäd i hela rutan Jämna siffror används för värden mittemellan Växtskyddscentralen Kalmar
BSA 9-gradig skala för stråbrytning (nedre 2/3 av strået) och axbrytning (övre tredjedelen av strået) 2017-10-20 BSA skala Förklaring 1 Ingen eller mycket lite 2 Mycket lite till lite 3 Lite 4 Lite till medel 5 Medel 6 Medel till stark 7 Stark 8 Stark till mycket stark 9 Mycket stark Växtskyddscentralen Kalmar
2017-10-20 BSA 9-gradig skala för hagelskador, drösning, fågelskador BSA skala 1 0 % Förklaring % förlust 2 1-5 % 3 6-10 % 4 11-15 % 5 16-20 % 6 21-25 % 7 26-30 % 8 31-35 % 9 > 35 % Växtskyddscentralen Kalmar
7d engelska skalan Disease resistance AHDB & NIAB/TAG UK scales 1 very susceptible 2 very susceptible 3 very susceptible 4 susceptible 5 moderately susceptible 6 moderately susceptible 7 moderately susceptible 8 resistant 9 resistant high figures indicates that a variety shows the character to a high degree (e.g. high resistance)
Exempel på engelska skalan
Erfarenheter från HS av 9-gradiga skalan Sven-Åke Rydell Försöksverksamheten Östergötland
Erfarenheter av 9 gradig skala Många beställare och nästan lika många olika system! 0-100, 0-10, 1-9, inte konsekvent vilken sida som är bra. Försökte rensa upp inför 2017 Sonderade vad beställare är vana vid, flest var med på tysk 1-9, någon vill fortfarande ha 0-9 eller %. Ologiskt att 0 är 1 : fel registreringar med detta. Saknas ofta på fältkort vilken skala man ska använda. Står t.ex. bara att man ska gradera sjukdomar : Stor felkälla. Smidigt med att ange en siffra, har man sedan bra program så varnar det om man knappar fel. Går lättare att hitta skillnader på vinterhärdighet, svamp.
Planttäthet, plant population 1 = 100 % 2 = 90-100 % 3 = 75-90 % 4 = 60-75 % 5 = 45-60 % 6 = 30-45 % 7 = 15-30 % 8 = 1-15 % 9 = Ingen uppkomst
Vinterhärdighet Winter hardiness Assessment key. Skala 1-9. 1 inga skador, 1 total utvintring. 1 no visible damage 2 100% leaf area intact but plants slightly weakened 3 80 % leaf area alive plants weakened 4 75 % leaf area alive some plants missing 5 50 % leaf area alive 75 % plants left 6 35 % leaf area 25-50 % plants left 7 25 % leaf area few plants left 8 10 % leaf area alive 9 all plants dead
Stråstyrka 1-9, 1 ingen liggsäd, 9 ligger helt. Lodging 1 non, 9 all 1 = Ingen liggsäd 3 = ca 30 lutning 5 = ca 45 lutning av alla strån eller starkare på ca 50 % av ytan 7 = alla strån lutar ca 60 eller total liggsäd på ca 75 % av ytan 9 = total liggsäd
Sjukdomar 1-9, 1 inga sjukdomar, 9 hela bladet angripet, OBS index skala för att få fram skillnader, procentsatser nedan ska tas som rikt märke, diseases logarithmic trend 1-9.D 1 = 0 % 2 = 1-5 % 3 = 5-10 % 4 = 10-20% 5 = 20-35 % 6 = 35-50 % 7 = 50-65 % 8 = 65-80 % 9 = 80 100% Mognad anges med datum i format mm-dd OBS bindestreck viktigt för funka i Excel! Mognad är när kärnan får en inre fast konsistens och kan brytas med tumnageln.
Tina Henriksson, förädlare Lantmännen lantbruk Ämneskommitté Odlingsmaterial 5 oktober 2017, Linköping Sv Landscape
Sv Landscape 9 gradiga skalor- så använder vi dem! Stora material Mätare/kontroll Ibland bara varannan Gruppering 1-3, 4-6, 7-9 Kan anpassas beroende på angreppsgrad 2 2017-10-03
Sv Landscape Fördelar Snabbt Flexibelt- kan användas olika i olika material Relativt enkelt att lära ut 3 2017-10-03
Sv Landscape Nackdelar Om man använder skalorna för flexibelt går de inte att sammanställa 4 2017-10-03
Vad säger forskningen om den niogradiga tyska skalan? Johannes Forkman Möte med ämneskommittén Odlingsmaterial Linköping den 6 oktober 2017
Johannes Forkman
Syfte Jämföra tre skalor för gradering: - P1: 1%-steps (0 100%). - P5: 5%-steps (0, 5, 10,..., 95, 100%). - R9: rating scale (1 9, defined on a logarithmic percentage scale; see Table 1).
Johannes Forkman
Metod Två grupper: A: Oerfarna graderare (15 studenter) B: Erfarna graderare (16 personer) Datorprogam (MS Access) Visade 100 blad med varierande angrepp av mjöldagg Bilderna visades i slumpmässig ordning Johannes Forkman
Johannes Forkman
Johannes Forkman
Johannes Forkman
18 % 50 % 18 % Johannes Forkman
Korrekta fördelningen Grupp A Studenter Grupp B (Erfarna) De fyra bästa graderarna
Metod P1 Korrekta fördelningen Grupp A Studenter Grupp B (Erfarna) De fyra bästa graderarna
Metod P1 Korrekta fördelningen Grupp A Studenter Grupp B (Erfarna) De fyra bästa graderarna
Standardavvikelsen för felet Studenter Erfarna Johannes Forkman
Johannes Forkman Precision
Hur lång tid tog en gradering? Värden i log sekunder Johannes Forkman
Frågeformulär
Hartungs och Piephos slutsatser Det känns lättare att ge rätt svar på en 9-gradig skala Det går snabbare att gradera på en 9-gradig skala än på en procentskala Procentskalorna (P1 och P5) gav bättre precision än den 9-gradig skalan (R9) Skalan P5 kan rekommenderas och skulle kunna kompletteras med finare indelning i områdena 0-10 och 90-100 Johannes Forkman
Två kommentarer avseende NFTS 1. Observationer på skalan 0-10 eller 0-100 kan transformeras med logit-transformation 2. Beräknade medelvärden på procentuell skala skulle lätt kunna presenteras även på niogradig skala Johannes Forkman
Karin Hartung: Om ni graderar på procentuell skala, och dessutom har ett datorsystem som tillåter transformation av data, då gör ni ju redan rätt! Det finns ingen anledning att byta till den tyska skalan. Johannes Forkman
Hans-Peter Piepho: Det är ingen bra idé att kasta borta information på procentskala. Om man vill använda den niogradiga skalan måste man först göra en bedömning i procent. Oavsett hur fel den bedömningen är, så är det bättre att notera den direkt, än att konvertera den till den niogradiga skalan. Till skillnad från vad många tror, så försvinner inte felet i den procentuella bedömningen genom transformationen till den niogradiga skalan. Johannes Forkman
Ämneskommitté Odlingsmaterial 2017-10-05 7. Mötestema: niogradiga skalor för subjektiva bedömningar f. Fälthandboken hur gå vidare? Anneli Lundkvist Foto. Jannie Hagman
Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1 Graderingar allmänt 6.1.1 Beståndsgraderingar i vallförsök 6.1.2 Graderingar av drösning 6.2 Gradering av svampsjukdomar 6.3 Gradering av behandlingsskador 6.4 Ogräsinventering 6.5 Räkning av plantor, skott och ax/vippor 6.6 Räkning av skadegörare Foto. Jannie Hagman
Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1. Graderingar allmänt 1. Gradering efter 0-100 skala, procentgradering Vid gradering 0-100 betyder vanligtvis 0 att det som graderas inte alls förekommer och 100 att det förekommer fullt ut I intervallet 10-90 används normalt inte större upplösning än 5 eller 10 procentenheter. I intervallen 0-10 och 90-100 bör man ange värdet på en procentenhet när. Vid gradering av skadegörare kan det vid mycket små angrepp vara motiverat att gradera på en tiondedel när. Skador av olika slag kan graderas antingen som andelen plantor med påträffad skada i beståndet eller hur stor andel av en given blad- eller stjälkyta som är skadad/angripen. Foto. Jannie Hagman
Foto. Jannie Hagman Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1. Graderingar allmänt 1. Gradering efter 0-100 skala, procentgradering forts. Vid gradering av egenskaper som bedöms i hela parcellen, t.ex. planttäthet och stråstyrka, är det inte givet att samma värde gäller över hela parcellen. I sådana fall ska ett viktat medelvärde anges. Exempel: En fjärdedel av parcellen graderas till 90 och resterande tre fjärdedelar till 70. Det viktade medelvärdet blir då 0,25x90 + 0,75x70 = 75. Gradering av botanisk sammansättning, insådd art och ogräsförekomst är svår och kräver god erfarenhet. Det är t.ex. lätt att överskatta såväl andelen bredbladiga som högvuxna plantor och underskatta andelen gräs eller småvuxna plantor i ett blandbestånd.
Fälthandboken: 6. Registreringar 6.1. Graderingar allmänt 2. Datumgraderingar Datumgraderingar görs normalt ledvis och används för att bedöma den tidpunkt olika växter uppnår ett visst utvecklingsstadium. Graderingsvärdena utgörs av datum och ska anges på formen mmdd, där mm betyder månad nummer och dd betyder dag nummer. T.ex. anges den 5 augusti som 0805 eller 805, den 5 oktober som 1005. Datumangivelsen ska normalt, om ej annat anges i försöksplanen, motsvara den dag då 50 % av antalet plantor uppvisar ett efterfrågat utvecklingsstadium.
Fälthandboken: 6. Registreringar Vanligt förekommande graderingar (i bokstavsordning) Typ Egenskap 0-100 Axbrytning, Behandlingsskador, Botanisk sammansättning, Bristsymptom, Grönmassa, Grönskott, Insådd art, Marktäckning, Ogräsförekomst, Planttäthet, Slutenhet, Stråbrytning, Stråstyrka 1-5 Drösning Datum Axgång/vippgång, Blomning, Mognad, Uppkomst Enligt PM Skadedjur (insekter), Svampsjukdomar
Fälthandboken - hur gå vidare?
Utsädesmängder höstkorn 2015-2017 Magnus Halling, möte Odlingsmaterial 20171005, Linköping
Extra* led i sortförsök med höstkorn (L7-0215) 2015-2017 Hybridsort 50% utsädesmängd Hybridsort 75% utsädesmängd Linjesort 50% utsädesmängd Linjesort 75% utsädesmängd *Finansieras av Sverigeförsöken
Beslutade utsädesmängder i sortförsöken från 2016 (sådd 2015) Godkända höstkornförsök År Område 2015 2016 Summa A 2 2 4 B 2 2 4 D 1 1 2 E 1 1 2 F 1 1 Totalsumma 7 6 13 Registrerade utsädesmängder 2016 Utsädesmängd Adbnr, grobara/m2 07BL39 0 07BM05 0 07BM06 (MB) 250 07BM07 (H) 250 07BM08 (I) 250 07BM09 0 07BM10 (E) 300 07BM11 (BC) 400 Grobara kärnor/m 2 Södra Sverige Mellansverige Art Antal VCUriskförsök Omr A - B Omr C - G Vårvete 5 450 500 Vårkorn 7 350 350 Vårrågvete 0 450 500 Havre 6 400 450 Ärter 5 70 90 Lin 0 700 700 Åkerböna 3 55 55 Vårraps Enligt Svensk Raps Höstvete 350 400 Hybrid-höstvete 350 400 Höstråg 250 300 Hybrid-höstråg 250 300 Höstrågvete 300 350 Höstkorn 250 300 Hybrid-höstkorn 250 300 Sådd 2014: 400 grobara kärnor/m2 alla platser
Höstkorn 2015-2017 - avkastning behandlat Hybridsort 100 10 989 100 75 10 731 98 50 10 295 94 Linjesort 100 9 893 100 75 9 651 98 50 9 095 92 obehandlat Hybridsort 100 9 733 100 75 9 619 99 50 9 102 94 Linjesort 100 9 035 100 75 8 724 97 50 8 316 92 Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros, avvikelse 2017
Höstkorn 2015-2016 - avkastning Behandling Typ Utsädesmängd Skörd kg/ha, vh 15 % Reltal Behandlat Hybridsort 100 10 815 100 75 10 678 99 50 10 306 95 Linjesort 100 9 716 100 75 9 370 96 50 8 878 91 Obehandlat Hybridsort 100 9 890 100 75 9 987 101 50 9 514 96 Linjesort 100 9 145 100 75 8 777 96 50 8 404 92 Hybridsort = Wootan, linjesort = Matros
L6-215 sortförsök höstkorn, Varaslätten 20160701 Hybrid 100 % (ruta 9) - Få försök Hybrid 50 % (ruta12)
Slutsatser 2015-2017 Hybridsort: Två procent skördeminskning i behandlade led Sverige redan vid 75 % utsädesmängd (inte signifikant) Halvering av utsädesmängden ger ca 6 % skördenedsättning i behandlade led Sverige I obehandlade led Sverige lika stor skördenedsättning (relativt) som i behandlat Mer beroende svampbekämpning visa skördepotential Linjesort: I stort sett samma mönster i skördenedsättning som hybridsort i behandlat och obehandlat (50 % utsädesmängd två procent mer reduktion avkastning)
Höstkorn årsvis avkastning 2015-2016, behandlat År Typ Utsädesmängd 2015 2016 Hybridsort 100 12 252 10 197 75 11 883 10 119 50 11 415 9 852 Linjesort 100 10 503 9 324 75 10 227 9 194 50 9 889 8 532
Enskilda försök 2016, skörd dt/ha R LC MC H I E Beh Led 001 002 003 005 006 007 Medel A Linjesort 100 % 83.8 87.3 79.2 74.3 81.5 81.1 81.2 Linjesort 75% 70.8 86.5 82.7 63.6 75.2 79.9 76.5 Linjesort 50% 70.6 80.2 75.8 56.0 73.4 78.7 72.5 Hybridsort 100 % 84.5 89.8 80.1 82.0 87.5 87.9 85.3 Hybridsort 75% 83.6 93.2 82.9 81.2 89.8 96.5 87.9* Hybridsort 50% 73.8 93.1 75.7 63.8 90.0 92.3 81.5 A Medel 77.9 88.4 79.4 70.2 82.9 86.1 80.8 B Linjesort 100 % 75.2 92.8 90.2 77.5 76.1 87.4 83.2 Linjesort 75% 73.2 92.3 89.3 71.3 78.4 87.0 81.9 Linjesort 50% 59.1 88.3 77.3 67.0 74.8 85.3 75.3 Hybridsort 100 % 80.7 96.9 93.7 87.7 91.4 101.1 91.9 Hybridsort 75% 81.7 98.7 93.4 80.6 89.6 103.0 91.2 Hybridsort 50% 76.4 92.4 88.8 73.4 95.1 105.0 88.5 B Medel 74.4 93.6 88.8 76.3 84.2 94.8 85.3 Medel 76.1 91.0 84.1 73.2 83.6 90.4 83.1 A=obehandlat och B = behandlat *Lägre nivå angrepp bladfläcksjuka och mjöldagg få försök
Fortfarande finns goda möjligheter att etablera högavkastande hybridhöstkorn, Hyvido, med låg utsädesmängd i Södra Sverige! Reklam Syngenta 20160912 Det fina vädret med höga temperaturer och på vissa håll fin markfukt för sådd innebär att det fortfarande finns goda chanser att etablera högavkastande hybridhöstkorn med låg utsädesmängd. Hyvido-sorterna bestockar sig kraftigt och ju varmare vädret blir under hösten desto mer hinner det bestocka sig före vintern. Vid etableringen är målet att nå ca 650 ax per kvadratmeter. Det varma härliga sommarvädret innebär att vi kan rekommendera sådd av Hyvido även under de kommande veckorna. Förutsatt att vädret är fortsatt gynnsamt är våra rekommenderade utsädesmängder i södra Sverige för de kommande veckorna: Vecka 37-38: 130-160 plantor/m 2 Vecka 39: 180-220 plantor/m 2 Den lägsta utsädesmängden gäller för sorten Mercurioo på varma lokaler med fina såbetingelser och de högre utsädesmängderna för Wootan och Trooper vid sådd i lite besvärligare förhållanden. För bästa resultat bör Hyvido -sorterna sås så fort som möjligt Om hösten fortsätter att vara varm bör ni som odlar höstsäd och i synnerhet höstkorn vara noga med att kontrollera om det finns bladlöss i era grödor. Bladlöss sprider rödsotvirus och kan orsaka stora skador. Om angreppet uppmärksammas i tid är bladlöss både enkla och billiga att bekämpa.