Beredning för vård och habilitering Plats och tid Stora sessionssalen, landstingshuset 1 (7) Beslutande Övriga deltagande Utses att justera Nina Fållbäck Svensson (v) Christer Åkerlind (s) Ann-Marie Johansson (s) Torgny Haraldsson (s) Carina Akay (s) Marianne Larm Svensson (c) Bo Danielsson (v) Annelie Bengtsson (m) Kerstin Weimer (fp) Eva Östling (fp) Astrid Olausson (s) Margareta Persson (kd) Elin Hoffner (v) Kjell Nilsson (v) Marianne Ottosson Monica Drugge Hjortling Agneta Ingvarsson Kerstin Torstensson Jan-Peter Strömgren Eva Lundberg Carsten Denkert Linette Olsson Lena Weinstock Svedh Roland Ylander Marianne Larm Svensson ordförande ersätter Sven-Åke Draxten vice ordförande 10-19 10-19 ersätter Kerstin Weimer (fp) från 20-23 ersätter Åke Westerlind (sjvp) ej tjänstgörande 10-19 ersätter Anneli Bengtsson (m) från 20-23 ej tjänstgörande ersättare sekreterare Hörselskadades riksförbund (HRF) Hörselskadades riksförbund (HRF) Justeringens plats och tid Landstingets kansli 2005-03-02 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 10-23 Marianne Ottosson Ordförande Justerande Organ Datum för anslags uppsättande 2005-03-03 Nina Fållbäck Svensson Marianne Larm Svensson BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Datum för anslags nedtagande 2005-03-24 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, 832 23 Frösön Underskrift Marianne Ottosson
2 (7) 10 Fastställande av föredragningslista Enligt landstingsfullmäktiges arbetsordning för permanenta fullmäktigeberedningar, 17 punkt 6, har preliminär föredragningslista över de ärenden som avses bli behandlade vid sammanträdet utsänts till ledamöter och ersättare. Preliminär föredragningslista fastställdes som slutlig föredragningslista 11 Föregående protokoll Protokoll från beredningens sammanträde 2005-01-18 lades till handlingarna. 12 LSS- Särskilt personligt stöd, remissvar Information om arbetet med remissvar på betänkandet LSS-Särskilt personligt stöd (SOU 2004:103) lämnades av Agneta Ingvarsson, Barnhabiliteringen. Remissvaret ska vara Socialdepartementet tillhanda senast den 21 mars 2005. Förslag till remissvar lämnas till sekretariatet den 4 mars 2005 och eventuella synpunkter från beredningens ledamöter ska vara inlämnade senast den 7 mars 2005. Sekreteraren tar kontakt med Socialstyrelsen för att undersöka om det finns möjlighet att få uppskov med att lämna remissvaret till den 24 mars. 13 Information om nya sekretariatet Information lämnades om hur sekretariatet är organiserat, vem som ansvarar för formellt stöd och sakstöd. 14 Information från konferenser Information lämnades om en tvådagars konferens arrangerad av Priocentrum, Linköping där några av beredningens ledamöter deltog samt om kompetensutveckling i vården avsedd för kommun och landstingspersonal.
3 (7) 15 Avrapportering från Nationella handlingsplanegruppen Vid arbetsgruppens senaste mötet gjordes en avstämning av Nationella handlingsplanearbetet. Det konstaterades att det på flera punkter är oklart vem som efter den 31 mars ansvarar för olika projekt. Eftersom det är väldigt angeläget att projekten fortsätter måste detta följas upp. Uppdrag till ordföranden, vice ordförande och sekreteraren att författa en skrivelse till landstingsdirektören om det fortsatta arbetet för de projekt som finns med i Nationella handlingsplanen. 16 Medborgarförslag om centrum för posttraumatisk stress (Jll 192/05) Ett medborgarförslag om att starta ett centrum för posttraumatisk stress har inkommit. Förslaget tas upp på landstingsfullmäktige i oktober. Frågor till verksamheten formuleras av Psykiatrigruppen. Skickas till sakkunnig inom specialistvård och närvård för kommentar. Tas upp igen på beredningen i augusti. 17 Motion från Åke Westerlind (sjvp) angående uthyrning av operationssalar vid Östersunds sjukhus (Jll 71/05) ÄRENDEBESKRIVNING Åke Westerlind yrkar i en motion att uppdra till landstingsdirektören att skyndsamt utreda hur externa aktörer kan utnyttja lokaler och resurser för att bedriva hälso- och sjukvård. YTTRANDE Några begrepp när det gäller privat resp. offentlig hälso- och sjukvård Den vanligaste formen i Sverige är offentligt finansierad sjukvård i offentlig drift. Då organiserar vården genom skattefinansiering och har också egna verksamheter som sköter driften och utförandet av vården. Privat vård med offentlig finansiering är ganska vanligt. Det innebär att Landstinget som sjukvårds huvudman upphandlar tjänster av ett privat vårdföretag. Då finansieras vården genom skattemedel. En person får ett vårdbehov konstaterat och bedöms ha behov av en behandling. Denna behandling kan då utföras av ett privatföretag som får betalt av patientens hemlandsting. Landstingen kan också
4 (7) upphandla primärvård (där man oftast gör en första bedömning av sjukvårdsbehovet) av privata vårdföretag. Privat vård med privat finansiering är ganska ovanligt i Sverige. Det innebär att vården bedrivs av privat företag och patienterna betalar själva hela kostnaden för vården. Det förekommer också i form av att privatpersoner kan teckna privata sjukvårdsförsäkringar hos försäkringsbolag, det kan också vara företag som tecknar sjukvårdsförsäkringar för sina anställda. I de fallen betalar försäkringsbolagen till det privata sjukvårdsföretaget, när en försäkringstagare får vården. Ny lagstiftning En ny lagstiftning för sjukhus är under utarbetande i Sverige. Den lagen kommer att innebära att landstingen får överlämna ansvar för drift av sjukvård till privat utförare under förutsättning att vården är offentligt finansierad. Landstingen kommer inte att tillåtas att på samma sjukvårdsinrättning bedriva både privat och offentligt finansierad vård, detta för att undvika att man skapar s.k. gräddfiler för vissa patientgrupper som kan betala sig förbi vårdköer. Behandlingar ska ges i enlighet med den av riksdagen fastställda prioriteringsordningen, d v s den som har det största behovet ska ha vård först. Dessutom säger den nya lagen att varje landsting har skyldighet att ha ett sjukhus i offentlig drift. I Jämtland finns bara ett sjukhus, som alltså inte kommer att kunna överlåtas i privat drift. Privata vårdföretag får bedriva sjukhusvård vid privatfinansierade sjukhus. Ett sådant exempel är Sofiahemmet i Stockholm. Motsvarande lagstiftning för primärvård (vård- och hälsocentraler) kommer inte att aktualiseras. Nationell vårdgaranti En ny generell nationell vårdgaranti beslutad av riksdagen kommer att gälla från 1 november, 2005. Den innebär att man efter bedömning och diagnos inte ska behöva vänta mer än tre månader på behandling. Om den väntetiden överskrids är hem skyldigt att erbjuda patienten behandling på annan ort (i mån av plats) och då också stå för rese- och övernattningskostnader. Redan tidigare finns en vårdgaranti för primärvård som innebär att patienter ska komma i kontakt med vården samma dag som man söker den (ex vis på telefon) vidare att man ska kunna få träffa läkare för bedömning inom 7 dagar efter kontakt (om det av sjukvården inte bedöms som uppenbart obehövligt). Vidare finns en regel för att man efter att remiss har skickats inte ska behöva vänta mer än tre månader för bedömning av specialist. Kösatsning Länssjukvården har beviljats extra medel under år 2002 och 2003 med ca 38 mkr för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. Målsättningen var att sänka väntetiden för ett flertal operationer och behandlingar och att öka antalet operationer. Detta har uppnåtts, väntetiden till operation minskades och ett stort antal patienter avfördes från väntelistan. Samtidigt kan man konstatera att köerna växer eftersom behovet ökar bl.a. på grund av hög medelålder i länet. Ledig operationskapacitet Under 2005 kommer det att finnas fem operationssalar lediga varje vardag efter kl 17.00. Under semesterperioden finns fem operationssalar lediga varje dag under 10 veckor.
5 (7) Med nuvarande planerad produktion finns inga tomma salar vardagar under dagtid. För att bedriva verksamhet i dessa operationssalar behövs förutom personal även tillgång till operationsinstrument, diskmaskin, autoklaver och uppvakningskapacitet. Ledig operationskapacitet har använts av när man kunnat göra extra ekonomiska satsningar för kökortning. Då har man använt operationssalar och utrustning under kvällar och helger. En sådan särskild satsning kommer också att göras under 2005 i samfinansiering med Försäkringskassan. Enklare ingrepp Inom kirurgi finns mycket som kan göras polikliniskt men det krävs ändå en riktig operationssal och inte bara en enklare sådan som finns på mottagningarna. Ett tiotal exempel på den typen av operationer finns. Inom ortopedområdet görs ca 30 % (750 operationer) av samtliga operationer polikliniskt. Landstingets möjligheter till ytterligare finansiering för denna verksamhet är f n uttömd och kan inte gå in som finansiär. Det är dock viktigt att ha en flexibilitet och att säkerställa viss ledig operationskapacitet om de ekonomiska förutsättningarna ändras. Om uthyrning av operationssalar skulle göras vore det i så fall som privatfinansierad verksamhet. För närvarande känner vi inte till om det finns underlag för en sådan marknad, inte heller om det finns någon intresserad privat aktör. I nuläget är det dessutom oklart hur den nya lagstiftningen kommer att reglera den här typen av verksamhet. Därför föranleder motionen i nuläget ingen åtgärd. VÅRD OCH REHABILITERINGSBEREDNINGENS FÖRSLAG Beredningen föreslår landstingsfullmäktige att motionen skall anses besvarad med hänvisning till utarbetat yttrande. YRKANDE Marianne Larm Svensson (c), Anneli Bengtsson (m), Kerstin Weimer (fp), Margareta Persson (kd) yrkar bifall till motionen. Ordföranden ställer proposition på majoritetens förslag som innebär att motionen är besvarad och yrkandet om bifall till motionen. Enligt majoritetens förslag. RESERVATION Mot beslutet reserverar sig Marianne Larm Svensson ( c), Anneli Bengtsson (m), Kerstin Weimer (fp), Margareta Persson (kd).
6 (7) 18 Motion från Kerstin Weimer (fp) om korttidsvård (Jll 93/05) Kerstin Weimer yrkar i en motion att genomför en länsövergripande ekonomisk konsekvensanalys av korttidsvård i olika delar av länet med hänsyn till eventuella hälsovinster. I analysen ska vägas in samtliga effekter av vårdkvalitet, rese- och ambulanskostnader och personalkostnader för olika vårdnivåer. Särskild hänsyn ska tas till ekonomiska effekter för som helhet. Även jämförbara exempel från andra delar av landet ska ingå. Resultatet av analysen ska kunna ge svar på frågan om det är ekonomiskt och vårdpolitiskt försvarbart att behålla, utöka eller avveckla s korttidsvård inom vårt landsting. Motionen skickas till sakkunnig inom specialistvård och närvård. Svar ska lämnas i slutet av mars. Motionen tas upp igen på beredningen i april. 19 Motion från Danuta Finke (c) om sjuksköterskebaserad hjärtsviktmottagning (Jll 168/05) Danuta Finke (c) yrkar i en motion att landstingsfullmäktige föreslår att en sjuksköterskebaserad hjärtsviktmottagning snarast inrättas inom medicinområdet. Uppdra till sakkunnig inom specialistvård att bereda ärendet. Motionen tas upp igen på beredningen i augusti. 20 Information från Hörselskadades riksförbund Information lämnades från Hörselskadades riksförbund (HRF) om förbundets arbete. 21 Listning och kapitering Lena Weinstock Svedh och Roland Ylander lämnade information om hur arbetet med kapitering och listning fortskrider. Målsättningen är att listningen ska starta den 1 april. En uppdatering kommer att göras två gånger per år. 22 Uppföljning enkätsvar
7 (7) Vid beredningen sammanträde 2005-01-18 uppdrogs till presidiet att följa upp vissa enkätsvar såsom väntetider till gynekologiska mottagningen, tillgång till telefon och TV samt dietist på barnhabiliteringen. Ytterligare uppföljning ska göras avseende telefon och TV. Kontakt tas med Medicinområdet. 23 Övriga frågor Information från Patientnämnden. Antalet ärenden har ökat under de senaste åren under 2004 var ökningen ca 25%. Det är ärenden som handlar om behandlingar som svarar för den största ökningen. Det är också behandlingsfrågor som i vissa fall leder till patientförsäkringsärenden. Kunskapen om att patientnämnden finns och att det går att vända sig dit när man har synpunkter på vården har ökat under senare år det är en del av förklaringen till att antalet ärenden ökar, men det är ändå illavarslande att antalet ärenden ökar så markant. Patienombuden gör direkta återkopplingar till verksamheten när man får in ärenden, vilket är ett viktigt instrument för kvalitetsförbättring. Det finns positiva exempel där återkopplingen också leder ditt omedelbara förbättringar. Detta kan man bl a se hos Tandvården. Eftersom Patientnämnden inte kunde närvara lämnade ordföranden en rapport från nämnden. Beredningen beslöt också att bjuda in patienombuden i samband med att halvårssiffrorna för 2005 är klara. Christer Åkerlind lämnade en kort information om Carema. Ordföranden informerade om utbildning Plats för hälsa i Falköping 7-8 april. Beredningen var överens om att ingen från beredningen ska delta.