Handbok för bedömning av risker och åtgärder vid transport av farligt gods GODSETS KÄNSLIGHET TRANSPORTENS SÅRBARHET

Transportskydd Handbok för bedömning av risker och åtgärder vid transport av farligt gods TYP AV VERKSAMHET TYP AV FARLIGT GODS TYP AV TRANSPORT SLAG AV ANGREPP AV GODSET DEN ENSKILDA TRANSPORTENS RISKNIVÅ GODSETS KÄNSLIGHET TRANSPORTENS SÅRBARHET FÖRETAGETS ALLMÄNNA ÅTGÄRDER GRUPPERA TRANSPORTERNA I RISKKATEGORIER UTVÄRDERA ÅTGÄRDERNA FÖR RESPEKTIVE KATEGORI SÄRSKILDA ÅTGÄRDER FÖR RESPEKTIVE KATEGORI KOMPLETTERANDE ÅTGÄRDER VID ALLVARLIGT HOT LISTA PÅ ÅTGÄRDER GENOMFÖRBARHET RELEVANS

Transportskydd Handbok för bedömning av risker och åtgärder vid transport av farligt gods

Transportskydd Handbok för bedömning av risker och åtgärder vid transport av farligt gods Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Kontakt: Bo Zetterström, 010-240 53 32 Anna-Karin Engström, 010-240 50 60 Produktion: Advant Produktionsbyrå Tryck: DanagårdLiTHO Publikationsnummer: MSB1048 - januari 2017 ISBN: 978-91-7383-699-9

Innehåll 1. Inledning... 5 2. Mål och begränsningar för att genomföra transportskydd... 9 3. De främsta åtgärderna för att minska risken för att transportskyddet äventyras...11 4. De viktigaste stegen för genomförande av transportskyddet...13 5. Bedömning av riskerna för angrepp på godset... 15 5.1 Skyddsriskens komponenter...15 5.2 Olika slag av angrepp på godset...16 a) Stöld av last... 17 b) Stöld av fordon med dess last... 17 c) Stöld vid mellanlagring...18 d) Attentat...18 5.3 Godsets känslighet...19 5.4 Transportens sårbarhet...21 5.5 Klassificering av transportens risknivå... 22 5.6 Gruppera transporterna i riskkategorier...23 6. Val av de lämpligaste åtgärderna för varje kategori...27 6.1 Klassificering av åtgärder... 27 6.2 Val av åtgärder anpassade till respektive transportkategori... 28 6.3 Sammanfattning av åtgärder...29 7. Slutförande av skyddsplanen... 33 Bilagor...37

Kapitel 1

Transportskydd 5 1. Inledning Farligt gods, som kan användas för att orsaka skada och oro i samhället, behöver hanteras på ett sådant sätt att det inte lätt kan stjälas eller på annat sätt användas på icke avsett sätt (obehörigt förfarande). I vägledningen Transportskydd En vägledning vid transport av farligt gods på väg och järnväg med publikationsnummer MSB828 april 2015 ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) en övergripande information om företagens skyldigheter vid arbete med transportskydd. Utdrag ur MSBs rapport Antagonistiska hot mot transporter av farligt gods Hot, skydd och förmåga, med publikationsnummer MSB204 oktober 2010 Transportbranschen efterfrågar i dag att få ta del av hotbilder från SÄPO, främst för att kunna dimensionera sitt skydd. En förutsättning för att sådana hotbilder ska kunna användas, oavsett aktör, är att aktören har gjort en sårbarhetsanalys som gör att man vet var verksamhetens sårbarheter finns och hur man ska agera då ett hot uppstår. MSB har därför fortsatt arbetet med att ge tips, råd och exempel på arbetssätt och metoder för att företag bättre ska kunna bedöma riskerna för stöld och annat obehörigt förfarande med gods och fordon vid transport av farligt gods samt välja åtgärder för att minska möjligheterna för sådana handlingar. Denna bedömning, som motsvarar kraven i delavsnitt 1.10.3.2.2 (c) i ADR-S och RID-S, ska varje företag som upprättar en skyddsplan genomföra enligt en metod som företaget själv väljer beroende på godsets egenskaper och verksamheten i övrigt. Metoden här i denna handbok är omfattande men företag kan se den som ett exempel på hur analys av risker för stöld eller annat obehörigt förfarande med godset och införande av motvarande förebyggande åtgärder kan genomföras.

6 Inledning Delavsnitt 1.10.3.2.2 (c) i ADR-S och RID-S lyder En skyddsplan ska minst omfatta en översikt över rutiner i verksamheten med en bedömning av de risker för kränkning av skyddet som kan uppkomma på grund av verksamheten, till exempel vid transportuppehåll, förvaring av farligt gods i tankar eller containrar före, under och efter förflyttning samt vid mellanlagring av farligt gods vid byte av transportsätt eller transportmedel (omlastning). Med ADR-S avses i denna handbok Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på väg och i terräng (MSBFS 2016:8) eller föreskrifter som ersatt dessa. Med RID-S avses i denna handbok Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om transport av farligt gods på järnväg (MSBFS 2016:9) eller föreskrifter som ersatt dessa. Handboken är inte avsedd att vara en heltäckande framställning som tar upp alla detaljer av transportskyddet. De referenser som ges efter vissa stycken i handboken hänvisar till det avsnitt där motsvarande bestämmelser finns i ADR-S och RID-S. Var och en som medverkar vid transport av farligt gods ska uppmärksamma bestämmelserna om transportskydd i den utsträckning det är motiverat med hänsyn till deras ansvar (1.10.1.1). Bestämmelser om transportskydd finns i såväl lagen (2006:263) om transport av farligt gods som i kapitel 1.10 i ADR-S och RID-S. Grunden för handboken är främst MSB:s föreskrifter om transportskydd i ADR-S respektive RID-S. Om det skulle förekomma någon avvikelse är det alltid föreskrifternas originaltext som gäller. Denna handbok för hantering av risker baserar sig på en metod som används i den franska skriften Guide Interprofessionnel Concernant le Chapitre 1.10 de L ADR, du RID et de L ADNR från Comité Interprofessionnel pour le développement de la Formation dans les transports de Marchandises Dangereuses.

Kapitel 2

Transportskydd 9 2. Mål och begränsningar för att genomföra transportskydd De mål som först och främst bör eftersträvas med transportskydd är att: identifiera de mest kritiska situationerna för stöld eller annat obehörigt förfarande med det farliga godset och vidta åtgärder för att minska motsvarande risker, undvika att farligt gods lätt kan stjälas av en ensam individ, så snart som möjligt upptäcka och larma vid försök till stöld, stöld eller annat obehörigt förfarande med det farliga godset och tillhandahålla underlag som gör det möjligt för polisen att ingripa och utreda stöld, försök till stöld eller annat obehörigt förfarande med det farliga godset. Därutöver bör åtgärder vidtas för att försvåra mer organiserade antagonistiska handlingar. Ett problem som företagen vanligen ställs inför är att bestämma "lämplig" nivå på de åtgärder som ska vidtas. Det innebär sällan att sådana åtgärder som används för penningtransport eller i vissa länder för transport av sprängämnen ska tillämpas på alla transporter av farligt gods. Sådant bör reserveras för visst farligt gods som klassificeras som transporter med hög riskpotential.

Kapitel 3

Transportskydd 11 3. De främsta åtgärderna för att minska risken för att transportskyddet äventyras Nedanstående avsnitt beskriver en metod bland flera andra ur vilken företag kan välja ut de delar som de anser motsvarar deras behov. De åtgärder som ett företag kan vidta för att minska riskerna för stöld eller annat obehörigt förfarande med det farliga godset syftar framför allt till att: försäkra sig om att personalen känner till och tar hänsyn till skydds- och övervakningsbestämmelserna i kapitlen 1.10, 8.4 och 8.5 i ADR-S samt 1.10 och 10.5 i RID-S, begränsa spridning av information till enbart berörda personer (t.ex. av uppgifter om förekomst och transport av farligt gods liksom om vilka skyddsåtgärder som vidtagits), begränsa möjligheterna för stöld eller annat obehörigt förfarande med det farliga godset vid hantering eller transport genom fysiska eller organisatoriska åtgärder, så tidigt som möjligt upptäcka stöld eller annat obehörigt förfarande med godset, larma och ge så många upplysningar som möjligt för att möjliggöra ett effektivt ingripande av polisen. Angrepp Minska riskerna Utbildning Vaksamhet Diskretion Spridning Åtgärder Utrustning Personal Information Aktiviteter Begränsa verkningarna Upptäcka Larma

Kapitel 4

Transportskydd 13 4. De viktigaste stegen för genomförande av transportskyddet För att tillämpa bestämmelserna i kapitel 1.10 i ADR-S och RID-S, kan följande tillvägagångssätt användas: Bedömning av riskerna efter typ av farligt gods som avses, transportens utförande (kvantitet, regelbundenhet eller sträcka), typ av verksamhet (uppdragstagare, avsändare, transportör etc.) och tänkbart försök till stöld eller annat obehörigt förfarande med godset. Sammanställning över åtgärder (av alla slag) som skulle kunna bidra till minskning av riskerna, med rangordning efter deras effektivitet och hur lätt det är att genomföra dem. Val av lämpligaste åtgärder för minskning av riskerna. Åtgärderna omfattar allmänna åtgärder som berör företagets eller driftställets hela verksamhet, eventuellt kompletterade med specifika åtgärder för viss verksamhet eller särskilda godskategorier. Uppdatering av skyddsplanen med andra åtgärder som förutses i kapitel 1.10, särskilt i 1.10.3.2.2, dvs. kompletterande åtgärder som syftar till att göra skyddsplanen operativ: -- tilldelning av ansvarsområden (1.10.3.2.2 a)), -- tillvägagångssätt vid tillämpningen av valda åtgärder (1.10.3.2.2 d)), -- utbildning för berörd personal (1.10.2 och 1.10.3.2.2 d)), -- åtgärder för skydd av informationens konfidentialitet (1.10.3.2.2 g) och h)), -- åtgärder i händelse av hot, nedsatt transportskydd eller tillbud (1.10.3.2.2 e) och anmärkningen till 1.10.3.2.2). - - kontroll av tillämpningen (utvärdering, test) och periodisk uppdatering av skyddsplanen (1.10.3.2.2 f)).

Kapitel 5

Transportskydd 15 5. Bedömning av riskerna för angrepp på godset 5.1 Skyddsriskens komponenter Vilken metod som än används för att enligt 1.10.3.2.2 (c) ut värdera riskerna för transportskyddet beror resultatet av vissa parametrar, t.ex: Olika slags antagonistiska handlingar såsom stöld av en del av lasten, bortförande av ett helt fordon, självmordsattentat, nivån på hotbilden. Slag av farligt gods. Vilka mängder det rör sig om, hur ofta transporterna utförs. Intresset från personer att vilja utföra en antagonistisk handling. Färdplaner, uppehåll i förflyttningen av godset. Dessa olika delar berör varandra. Det kan antas att ett fordon lastat med explosiva ämnen som desensibiliserats inte löper stor risk för en direkt självmordsattack, vilken endast skulle få obetydlig verkan, medan samma last skulle kunna utgöra en måltavla för stöld. Detta eftersom godset kan omvandlas till en explosiv vara vilken i sin tur kan användas vid en senare antagonistisk handling. Att kunna ta hänsyn till de främsta riskerna innebär att olika risker måste värderas. Detta leder i sin tur till att det blir möjligt att avgöra vilka förebyggande åtgärder som är mest lämpade för de mest kritiska situationerna. För att bedöma hur allvarliga riskerna är har en värderingsskala upprättas (se avsnitt 5.5). Med hjälp av den kan man klassificera de olika riskerna och deras samband med varandra.

16 Bedömning av riskerna för angrepp på godset Risker analyseras ofta som resultatet av två komponenter, å ena sidan de konsekvenser en befarad händelse kan medföra, å den andra sidan hur troligt det är att en sådan händelse uppstår. Om de sammanställs i en matris visas därefter vilka de mer eller mindre kritiska områdena är. Den metod som föreslås här i denna handbok är lite annorlunda. Den består av en rangordning enligt två andra parametrar. En berör själva godset, den som nedan kallas känslighet. Den andra hänger samman med transportens genomförande och benämns sårbarhet. 5.2 Olika slag av angrepp på godset Fyra olika slag av antagonistiska handlingar med det farliga godset används i denna metod: stöld av last (hela eller en del av) i syfte att använda den som den är eller efter omvandling, t.ex. av oxiderande ämnen till explosiva ämnen, bortförande av fordon med dess last för att använda godset efter att eventuellt först ha omvandlat det för att kunna använda det i en terroristhandling, last eller fordon med gods som stjäls vid terminal kan också användas direkt eller efter omvandling, attentat som syftar till att direkt skapa omedelbara allvarliga skador t.ex. attack med tungt vapen eller självmordsattentat mot ett fordon lastat med explosiva ämnen, brandfarliga eller giftiga gaser. Beroende på slag av transporterat gods kan hot komma från en eller flera grupper som kan anses som dimensionerande. Det kan t.ex. vara professionella och organiserade kriminella.

Transportskydd 17 a) Stöld av last Allt farligt gods riskerar att stjälas men framför allt bör detta gälla varor vars hantering omges av strikta regler eller är hårt övervakade t.ex. sprängämnen, radioaktiva ämnen, vissa giftiga eller smittförande ämnen. Hotet anses störst då fordonet står stilla t.ex. vid lastning och lossning eller är parkerat, vare sig detta sker på övervakat eller obevakat område. Detta bör vara det vanligaste hotet då vem som helst kan utföra stölden, även utan hjälp och utan att ha särskild kompetens. Vanligt vis kan en del enkla åtgärder försvåra tillträde till godset. b) Stöld av fordon med dess last Detta hot kan i princip röra allt farligt gods, men troligtvis är vissa slag begärligare än andra (se nedan). Fordon kan stjälas vart som helst, även på den hårdast trafikerade väg t.ex. med falska vägs pärrar, men troligtvis bör det ske på isolerade områden och på områden där inte många människor uppehåller sig. Detta kräver emellertid en organisation och tillgängliga medel som enskilda individer vanligtvis inte har. Detta hot tycks mycket osannolikt för järnvägstransporter. Eftersom det är nödvändigt att vara väl organiserad för att lyckas, bör transporter som går ofta eller på regelbundna tider och alltid på samma vägar, vara mer utsatta än andra. Många olika åtgärder kan vidtas för att minska transporternas sårbarhet inför detta slags hot och för att snabbt slå larm. Stöld av ett fordon ger även ökade möjligheter till passage in till skyddade anläggningar där personer kan begå stöld eller utföra attentat. Detta slags hot, som inte bara gäller transport av farligt gods, bör beaktas vid skyddet av respektive anläggning.

18 Bedömning av riskerna för angrepp på godset c) Stöld vid mellanlagring Områden inom anläggningar där mellanlagring sker ska enligt 1.10.1.3 i ADR-S och RID-S inte vara tillgängliga för allmänheten. Det innebär att de har någon form av skalskydd. Vem som helst kan därför inte föra bort gods utan risken bör först och främst vara begränsad till personer som har fått tillträde till anläggningen och dess mellanlagring. d) Attentat Detta hot gäller i princip endast farligt gods som kan ge en direkt stark skadlig verkan, framför allt explosiva ämnen, giftiga eller brännbara gaser och på platser där skadorna kan bli mycket be tydande t.ex. i tättbebyggda områden, folksamlingar och känsliga punkter som stora broar, vattendammar, eller Seveso-anläggningar. Hotet kan komma från såväl enskilda individer som är sinnesförvirrade, fanatiska eller som drivs av personlig hämndlystnad som från organiserade terroristgrupper. Attentat är mycket svåra att avvärja då det inte finns något riktigt effektivt sätt att förebygga dem utom genom val av färdvägar och eventuellt med beväpnad eskort. Utom under kristider verkar det som om risken för allvarliga attentat är relativt begränsad. Det är också viktigt att vid bedömningen av möjliga händelser räkna med att situationen kan variera från ett land eller en region till en annan och snabbt utveckla sig efterhand som förhållandena ändrar sig i Sverige eller i utlandet.

Transportskydd 19 5.3 Godsets känslighet Även om det är möjligt att vålla stora skador med nästan allt gods bör inte allt farligt gods vara lika intressant för dem som vill använda det i en antagonistisk handling. För det farliga gods som klassificerats med hög riskpotential enligt ADR-S och RID-S finns trösklar som skiljer godset åt. Den största delen explosiva ämnen (klass 1) samt brandfarliga eller giftiga gaser (klass 2.1 eller 2.3) befinner sig på en särskilt hög risknivå, då de direkt kan användas för att vålla avsiktlig skada. Även många oxiderande ämnen (klass 5.1) har en viss risknivå då de kan användas för tillverkning av hemgjorda sprängämnen, dvs. som sprängämnesprekur sorer. Det finns många andra ämnen som också kan användas för att orsaka skada, men det har i denna handbok tyvärr inte varit möjligt att skapa en jämförande klassificering av allt högriskgods, där det går att skilja på olika nivåer. Det bör vara de företag som är ansvariga för att släppa ut en produkt på marknaden, avsändaren av farligt gods eller företagens branschorgan, som gör en bedömning av de olika produkternas känslighet inom sina ansvarsområden, genom att utgå ifrån t.ex: Hur lätt det är att skaffa sig produkten med oärliga metoder: om ett slags gods kan utgöra ett lätt byte för tillfällighetstjuven är det inte troligt att det sker ett komplicerat eller riskfyllt bortförande av en hel last eller av ett fordon. Produkternas inneboende faror: gods i förpackningsgrupp II är a priori mindre farliga än de som ingår i förpackningsgrupp I inom samma klass. Explosiva ämnen och föremål, brandfarliga och giftiga kondenserade gaser samt radioaktiva ämnen är exempel på produkter med inneboende faror som kan orsaka stora skador vid felaktig hantering. Dessutom kan många ämnen ge allvarliga skador på t.ex. vattentäkter. Hur lätt det är att omvandla en produkt till något som utgör en stor fara: det torde t.ex. vara litet intresse att omvandla UNnummer 1204, alkohollösning med högst 1 % nitroglycerin, vilken klassificeras som farligt gods med hög riskpotential, på grund av att det är svårt att tillverka en produkt som kan användas till en antagonistisk handling, medan andra varor,

20 Bedömning av riskerna för angrepp på godset som inte klassificeras med hög riskpotential, ganska lätt kan omvandlas till en farlig produkt. Hur lätt det är att lagra det stulna godset i användbart skick, dela upp eller använda det: gaser är svåra att hantera, liksom radioaktiva ämnen och en effektiv antagonistisk handling med giftiga eller smittförande ämnen är inte något som vem som helst klarar av, osv. Trösklarna i tabell 1.10.3.1.2 i ADR-S och RID-S: explosiva ämnen, även om de okänsliggjorts, giftiga ämnen tillhörande förpackningsgrupp I och smittförande ämnen tillhörande kategori A bör innebära en högre fara än annat farligt gods som har en gräns på 3000 kg/liter. Beroende på mängd kan ett ämne ges högre eller lägre känslighet än det skulle få i normalfallet. Mot bakgrund av ovanstående har i denna handbok en indelning i tre nivåer föga känsligt, känsligt och mycket känsligt av farligt gods med högriskpotential ansetts vara tillräcklig. Farligt gods som redan ålagts särskilda regler t.ex. sprängämnesprekursorer 1 bör till exempel kunna ses som mycket känsligt men även visst gods t.ex. mycket giftiga ämnen kan uppvisa betydande risker, även om de transporteras i mindre kvantiteter. Det gods som ges nivån föga känsligt skulle bland annat kunna motsvara de ämnen i tabell 1.10.3.1.2 i ADR-S och RID-S som vid transport i tank får hög riskpotential men som inte anses tillhöra farligt gods med hög riskpotential när det transporteras i förpackningar (nämns som fotnot b i kolumnen kolli i tabell 1.10.3.1.2). Det får dock inte förbises att visst farligt gods som inte anses ha hög riskpotential enligt tabell 1.10.3.1.2 trots detta kan medföra en hög risk för stöld eller annat obehörigt förfarande. Detta gäller t.ex. sprängkapslar vars förpackning kan ge upphov till klassificeringen 1.4 S även om innehållet i förpackningen tillhör riskgrupp 1.1. 1. Sprängämnesprekursorer finns behandlade i vägledningen Transportskydd En vägledning vid transport av farligt gods på väg och järnväg med publikationsnummer MSB828 april 2015. De omfattas av EU-förordning 98/2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer.

Transportskydd 21 5.4 Transportens sårbarhet Det är även möjligt att använda olika kriterier för hur transporternas sårbarhet ska bedömas, i synnerhet följande: Ju mer regelbundet eller ju oftare transporten sker, desto sårbarare är den för angrepp, oavsett av vad som finns i lasten. I allmänhet är större laster lättare att identifiera för en angripare än försändelser som körs i mindre kvantiteter eller i budbil och är därför något som leder till en större risk för stöld eller annat obehörigt förfarande. I tabell 1.10.3.1.2 återges delvis detta kriterium då vissa transporter med förpackat gods är oberoende av mängd och inte anses utgöra en hög risk, till skillnad från när farligt gods transporteras i tank eller bulk. Denna handbok behandlar mestadels själva förflyttningen av godset. I transportkedjan innefattas även lastning och lossning av gods och då inte enbart inne på en anläggning som har ett skalskydd. Transportens sårbarhet måste även omfatta dessa moment. Tillfartsvägar till lastnings- och lossningsplatser samt vägar med ringa trafik i isolerade områden bör i allmänhet vara mer utsatta för stöld eller annat obehörigt förfarande med farligt gods jämfört med vägar med mer trafik eller i tättbebyggda områden. I motsats till detta bör man särskilt beakta attentat i tättbebyggda områden eller i närheten av känsliga punkter (kärnkraftverk, Seveso-anläggningar, dammar, broar, eller tunnlar där angriparen kan förvänta sig maximal effekt). Stopp under förflyttningen, hur det än ser ut, skapar situationer med förhöjd risk för stöld eller annat obehörigt förfarande med det farliga godset. Lokala eller tillfälliga förhållanden, som köer vid olyckor, snöoväder etc. kan även leda till ökning av risken för stöld eller annat obehörigt förfarande i vissa områden eller under vissa perioder.

22 Bedömning av riskerna för angrepp på godset Olika metoder kan användas för att ta fram dessa kriterier för hur sårbarheten för transporterna ska bedömas vilket leder till en övergripande bedömning. Den här handboken är emellertid inte rätta platsen att rekommendera en enda metod som skulle passa alla situationer. Liksom för godsets känslighet kan en klassificering i tre nivåer anses vara tillräcklig för indelning av transporternas sårbarhet: Föga sårbar : hit hör till exempel tillfälliga transporter på en kort sträcka eller på- och avlastning inne i väl skyddade anläggningar. Sårbar : vanlig klassificering när det inte finns andra riktmärken som skulle ge en annan klassificering. Mycket sårbar : bör väljas om myndigheterna särskilt begär det t.ex. vid ett väldefinierat hot eller när hotnivån höjts till mycket högt hot. Om fastställande av godsets känslighet är en huvuduppgift för avsändaren eller för dennes branschorgan, kan bedömningen av transportens sårbarhet endast utföras på ett korrekt sätt av det företag som ska utföra förflyttningen av godset. 5.5 Klassificering av transportens risknivå Utifrån bedömning av godsets känslighet och den enskilda transportens sårbarhet kan riskerna för transportskyddet bedömas t.ex. genom en klassificering i 4 nivåer: Liten risk, till exempel för transporter av bensin och andra föga känsliga produkter, tillfälliga transporter med budbil av farligt gods med nivån känsligt etc. Medelstor risk, t.ex. transport av de flesta slag av känsligt gods i frånvaro av ett väldefinierat hot, eller vissa transporter av mycket känsligt gods under särskilt goda förhållanden (tillfällig transport för egen räkning på korta sträckor mellan väl skyddade anläggningar osv.).

Transportskydd 23 Hög risk, t.ex. dagliga transporter av mycket känsligt gods såsom explosiva ämnen i riskgrupp 1.1 eller radioaktiva ämnen. Mycket hög risk vilket gäller transport av det känsligaste godset under en period när den svenska nationella hotnivån är kraftigt förhöjd eller om ett särskilt hot har rapporterats eller identifierats. Nedanstående tabell utgår från parametrarna godsets känslighet och transportens sårbarhet för att bestämma den enskilda transportens risknivå. Sårbarhet Föga sårbar Sårbar Mycket sårbar Känslighet Mycket känsligt Medelstor Hög Mycket hög Känsligt Liten Medelstor Hög Föga känsligt Liten Liten Medelstor Tabell över transportens risknivå. 5.6 Gruppera transporterna i riskkategorier Identifiering och utvärdering av risker har som främsta mål ett lämpligt val av åtgärder i syfte att minska risken för stöld eller annat obehörigt förfarande med det farliga godset. Det idealiska vore att låta varje enskild transport bli föremål för en individuell bedömning av de specifika riskerna, för att därefter kunna identifiera vilka förebyggande åtgärder som vore lämpligast. Detta bedöms dock inte som realistiskt. Därför föreslås i denna handbok att de olika transporterna grupperas i olika kategorier, varefter det går att finna lämpliga åtgärder för var och en av kategorierna. Särskilda sammanfattningsblad kan tas fram varigenom varje transport inordnas i en särskild fördefinierad kategori, med en beskrivning för varje kategori av transport i fråga:

24 Bedömning av riskerna för angrepp på godset Vilka ämnen och kvantiteter det rör sig om. Typ av förpackning och fordon, typ av väg osv. De främsta farorna som kan ses och den risknivå utvärderingen visar. I bilaga 1 återfinns ett exempel på ett sådant dokument. Antalet kategorier kan variera med företagets aktiviteter och deras mångfald och komplexitet. Antalet bör emellertid begränsas till endast det nödvändiga för att inte onödigtvis komplicera företagets interna hantering. 1. Analys av olika transportaktiviteter Transport D Transport C Transport B Transport A Kategori 2 Kategori 1 2. Bedömning av riskerna för varje kategori Godsets känslighet Transportens sårbarhet Bedömning av riskerna för varje kategori Hotets nivå Sammanfattande förteckning Beskrivningen och riskbedömningen ger de två inledande delarna i den sammanfattande förteckningen. Återstår att välja de lämpligaste åtgärderna för varje kategori. Se bilaga 1 och avsnitt 6 nedan.

Kapitel 6

Transportskydd 27 6. Val av de lämpligaste åtgärderna för varje kategori När riskerna identifierats kan val av åtgärder som ska vidtas för att minska riskerna i enlighet med 1.10.3.2.2 d), vissa åtgärder som berör skydd av information enligt g) och h) i 1.10.3.2.2, liksom de åtgärder som vidtagits för fordonens utrustning (1.10.3.3) påbörjas. Som nämndes i avsnitt 4 och 5 kan fyra slags huvudtyper av åtgärder vara aktuella: Allmän vaksamhet och relevant utbildning av personal. Åtgärder för att begränsa spridning av information om skyddsplanens innehåll till enbart dem som behöver den. Förebyggande och minskning av riskerna för stöld eller annat obehörigt förfarande, t.ex. med de två underkategorierna transport och anläggning. Tidig upptäckt av kränkning av transportskyddet, larm till och samarbete med polisen för att underlätta deras ingripande. Olika sammanställningar över åtgärder, antingen allmänna eller specifika för särskilda verksamhetsområden, har utarbetats av olika organ. I bilaga 3 nedan finns en summering av innehållet i sådana sammanställningar tillsammans med en klassificering som kan underlätta användandet. De ska inte anses vara helt uttömmande och vissa åtgärder hänför sig endast till särskilda aktiviteter. Företagen och deras branschorganisationer har alltså full frihet att komplettera eller anpassa dem efter sina egna behov. 6.1 Klassificering av åtgärder De främsta åtgärderna enligt avsnitten 1.10.1 och 1.10.2 i ADR-S och RID-S beträffande transport av det farliga gods som avses i kapitel 1.10 har förts samman i bilaga 2 så att de företag som inte berörs av farligt gods med hög riskpotential lättare kan identifiera dem.

28 Val av de lämpligaste åtgärderna för varje kategori Övriga åtgärder som kan komma i fråga finns i bilaga 3. De för delas enligt de kategorier som beskrivs i kapitel 3 (personal, skydd av information osv) och klassificeras enligt de olika risknivåer som kan anses vara lämpliga och som togs fram enligt avsnitt 5.5. Klassificeringsnivåerna av de åtgärder som nämns i bilaga 3 är följande och refererar till den risknivå som anges i avsnitt 5.5: L ( Liten ): här rör det sig om kloka försiktighetsåtgärder och/eller enkel utrustning, vilka dock kräver att väl utarbetade instruktioner finns tillgängliga, M ( Medelstor ): åtgärder som medför betydande ekonomiska konsekvenser, H ( Hög ): kostsamma åtgärder, antingen vid en första investering eller för framtida åtgärder, MH ( Mycket hög ): exceptionella åtgärder vilka normalt bara behövs för transportskyddet i särskilda fall. 6.2 Val av åtgärder anpassade till respektive transportkategori Det tillvägagångssätt som föreslås för att komma fram till åtgärder som motsvarar varje kategori av transporter som definierades i avsnitt 5.6 är följande: Att genomföra de viktigaste åtgärderna i alla lägre risknivåer till den risknivå som framkom för respektive kategori. Att bland de åtgärder i den risknivå som motsvarar kategorin införa dem som bäst passar till företagets verksamhet och de viktigaste hot som identifierades under riskbedömningen. Att undersöka vilka åtgärder i en högre risknivå som är särskilt väl anpassade till berörda aktiviteter och som kan genomföras utan att utgöra ett allt för stort hinder för företagets verksamhet. Att kontrollera att alla krav i kapitel 1.10 i ADR-S och RID-S beaktats vid utbildningen och att de viktigaste punkterna som kom fram vid riskbedömningen i avsnitt 5 har behandlats. Om detta inte gjorts, bör utbildningen kompletteras.

Transportskydd 29 I slutet av denna process kan det vara bra att komplettera den samman fattande förteckningen och behandla alla kategorier som tas upp i avsnitt 5.6 så att de särskilda åtgärderna som vidtagits kan framhävas och riskerna minska. Detta kan även göras med åtgärder som krävs vid förhöjt hot. Om alla dessa uppgifter sammanställs i ett och samma dokument underlättas de periodiska utvärderingarna av skyddsplanerna som föreskrivs i 1.10.3.2.2 f) i ADR-S och RID-S. För att förenkla hela processen kan företagen välja att bara behandla den transportkategori som anses utgöra den största risken och tilllämpa alla förebyggande åtgärder för den på hela sin verksamhet. 6.3 Sammanfattning av åtgärder Valet av åtgärder sker framför allt genom analys. För att på ett effektivt sätt genomföra åtgärderna i företaget är det nödvändigt att skilja på tre åtgärdskategorier: Allmänna åtgärder som kan tillämpas på alla situationer och som består av åtgärder som är gemensamma för hela företaget. Särskilda åtgärder för vissa kategorier av transporter eller moment i transportkedjan. Kompletterande åtgärder med eventuell gradering enligt hur hotnivån utvecklar sig. I Sverige är det Säkerhetspolisen som beslutar att ändra hotnivån vilken baseras på underlag från Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NTC). Bedömningen graderas enligt 5 nivåer som är: 1. Inget hot. 2. Lågt hot. 3. Förhöjt hot. 4. Högt hot. 5. Mycket högt hot.

30 Val av de lämpligaste åtgärderna för varje kategori Dessa nivåer är dock inte särskilt framtagna för transport av farligt gods utan för att snabbt och enkelt kommunicera hur NCT bedömer terrorhotet mot Sverige och svenska intressen i utlandet och huruvida det skett en förändring sedan tidigare bedömning. Flödesschema för val av åtgärder Bilaga 2 Allmänna Bilaga 3 Nivå L Bilaga 3 Nivå M Bilaga 3 Nivå H Använd om relevant Välj åtgärder som är bäst anpassade Undersök om vissa åtgärder kan antas utan tillläggskostnader Val av åtgärder anpassade till Kategori 1 Åtgärder Kategori 1 Företagets allmänna åtgärder Särskilda åtgärder för kategori 1 Kompletterande åtgärder beroende på hotnivån

Kapitel 7

Transportskydd 33 7. Slutförande av skyddsplanen För att uppfylla kraven i kapitel 1.10 av ADR-S och RID-S bör skyddsplanen, förutom riskbedömning och fastställande av utvalda åtgärder som delaktiga i transporten vidtagit i enlighet med tidigare avsnitt, även omfatta ett visst antal särskilda åtgärder av vilka några är av sedda att göra planen helt operativ medan andra avser att se till att kontroll och uppdatering görs. Denna handbok rekommenderar inte delaktiga i en transport att använda någon särskild form av skyddsplaner, utan det står företaget fritt att begränsa sig till ett särskilt dokument eller att integrera alla eller delar av skyddsplanen i företagets övergripande dokumenthantering. Enligt 1.10.3.2.2 a) till h) i ADR-S och RID-S skulle följande delar kunna ingå i en skyddsplan: a) Särskild fördelning av ansvarsuppgifter inom skyddsområdet Denna åtgärd kräver i princip inte något annat tillvägagångssätt än det som gäller hela företaget för alla andra ansvarsområden. b) Förteckning över farligt gods Denna förteckning upprättas så att en utvärdering av risker där efter kan företas. c) Utvärdering av transportverksamhet och risker för kränkning av transportskyddet Se den sammanfattning av riskbedömningen som gjorts enligt avsnitt 5.6 för respektive kategori. d) Tydlig beskrivning av åtgärder som ska vidtas En sammanfattning av åtgärder anpassade till kategorierna enligt avsnitt 6.3, inklusive de åtgärder som gäller den utrustning av fordon som avses i 1.10.3.3 i ADR-S och RID-S.

34 Slutförande av skyddsplanen e) Rutiner för rapportering och åtgärder vid hot m.m. Det är nödvändigt att ange skyldigheten att ge upplysning till andra berörda parter, både inom och utanför företaget: Det sätt på vilket larm och information ska meddelas polisen bör diskuteras med dessa separat när det gäller de transporter som anses medföra höga eller mycket höga risknivåer. De personer som godkänts för att utlösa ett larm bör namnges. Hur alla medverkande i transporten ska få instruktioner om hur de ska uppföra sig om det uppstår hot, nedsatt transportskydd eller tillbud och vilka personer som ska informeras osv. f) Värdering, test och uppdatering För att anses komplett bör varje skyddsplan innehålla instruktioner för kontroll och uppdatering. Normalt rekommenderas: Kontroller i form av stickprov beträffande tillämpningen av instruktioner, upprättandet av förteckningar och andra dokument. Övningar för att kontrollera om förfarandena är relevanta och hur personalen reagerar. Periodiska revisioner av en funktion eller en anläggning. Systematisk uppföljning av kontrollresultat, övningar, revisioner och incidenter för att kunna förbättra vidtagna åtgärder. En ytterligare granskning av planen om verksamheten eller riskbilden förändrats. En komplett översyn med regelbundna intervall. Varje företag bör enligt sin utvärdering av de egna riskerna definiera mängden och omfånget av sina kontroller och uppdateringar. Det är naturligtvis nödvändigt att dokumentera dessa kontroller och incidenter samt den utveckling som sker av skyddsplanen.

Transportskydd 35 g) och h) Åtgärder för att försäkra sig om fysiskt skydd och om konfidentialitet av upplysningar om transport Sammanställningar av åtgärder som vidtagits inom ramen för skyddsplanen utgör ett unikt dokument. Detta dokument bör vara konfidentiellt inom företaget och ska i sin helhet endast göras tillgängligt för ett begränsat antal personer som har behov av att känna till det. Om dokumentet ska finnas tillgängligt för ett flertal personer är det nödvändigt att vidta förebyggande skyddsåtgärder. Dokumentet ska inte spridas till en tredje part (kund, leverantör etc.) om dessa inte godkänts av företagets ledning. Vissa delar kan emeller tid eventuellt ges till godkända personer och företag så att de kan kontrollera om de avtalsenliga eller reglerade kraven uppfyllts. Jämför anmärkningen till 1.10.3.2.2 i ADR-S och RID-S: Transportörer, avsändare och mottagare ska samarbeta med varandra och med behörig myndighet, för att delge varandra information om eventuella hot och vidta ändamålsenliga skyddsåtgärder för att uppmärksamma och åtgärda händelser som sätter transportskyddet i fara. Revision av skyddsplanen bör ske med jämna mellanrum t.ex. en gång per år. Delaktiga i den processen bör vara säkerhetschef och säkerhetsrådgivare. Ansvarig för revideringen bör utses.

BILAGOR

TRANSPORTSKYDD 37 Bilaga 1 Exempel på sammanfattning av riskbedömning och förebyggande åtgärder A Beskrivning av kategori Företag: Namn. Plats: Ort. Typ av aktivitet: Transport mellan företag på beställning av avsändaren. Farligt gods klass: Brandfarliga vätskor klass 3. Förpackningsgrupp: I. Exempel på ämne: UN 2749 Tetrametylsilan. Känslighet: "Känslig" produkt. Transport typ: Tankfordon, kortare färdväg utan stopp för rast, regelbundna transporter (vanligtvis fasta dagar och tider), passage nära tättbebyggda områden. B Riskbedömning: Godsets känslighet: "Känslig" produkt som sannolikt kan ge betydande skada (mycket våldsam brand eller explosion). Transportens sårbarhet: Liten risk för angrepp vid lastning och lossning, inget stopp, men regelbundna tider och nära tätt befolkade områden => medel sårbarhet. Identifierade hot: Produkt som är svår att hantera => liten risk för stöld. Risk för direkt attack i tätt befolkade områden eller val av ny rutt vid risk för attentat. => låg sannolikhet, utom under förhöjd hotbild. Totalbetyg: Medelstor risk under normala förhållanden men högre vid förhöjd hotbild.

38 Bilagor C Förebyggande åtgärder: Generella åtgärder i företaget kompletterat med särskilda åtgärder: Information till avsändare före lastning resp. mottagaren om besättning och scheman. Kommunikationsutrustning ombord. Etc.

TRANSPORTSKYDD 39 Bilaga 2 Åtgärder lämpliga för alla transporter av farligt gods Åtgärder lämpliga för alla transporter av farligt gods Nedanstående exempel på åtgärder är lämpliga att tillämpa för alla transporter av farligt gods som, oavsett om de omfattas av bestämmelserna för farligt gods med hög riskpotential eller ej, omfattas av bestämmelserna i kapitel 1.10 inklusive de åtgärder som följer av tillämpningen av avsnitten 1.10.1 och 1.10.2. 1. Personal Pålitlig och ansvarsfull personal är avgörande för att säkerställa en korrekt tillämpning av nödvändiga skyddsåtgärder och utbildning är ett element som är särskilt viktig. All personal som är delaktiga i en transport måste få introduktions- och repetitionsutbildning, för att vara medvetna om skyddsfrågor (1.10.2.1) I enlighet med 1.10.2.2 i ADR-S och RID-S, ska utbildningen omfatta: olika typer av risker för kränkning av transportskyddet, hur man upptäcker sådana risker och metoder för att minimera dem, vilka åtgärder som ska vidtas vid kränkning av skyddet, kunskaper om skyddsplaner (när så är tillämpligt) som motsvarar vars och ens ansvars- och arbetsområde samt roll vid genomförandet av dessa planer.

40 Bilagor Dessutom behövs utbildning om skyddsåtgärder vid lastning och lossning av farligt gods. Periodicitet, varaktighet, etc. ska naturligtvis fastställas av företagen själva baserat på deras egen riskbedömning. SSG ENTRE-passet är ett intyg på att en person har fått en grundläggande utbildning om säkerhet m.m. och många företag kräver sådant innan tillträde ges till en anläggning. Detta omfattar dock inte den särskilda utbildning som behövs för att uppfylla kraven i 1.10.2.2. Anställningsrutiner bör ta hänsyn även till skyddsaspekter. 2. Skydd av information Transport av farligt gods medför att information om transporter, gods m.m. måste vara tillgänglig för flera parter inblandade i transportkedjan. Information om dessa frågor bör därför vara tillgänglig endast för personer som använder den och behandlas så att risken för spridning till tredje part minskas. Detta innebär: utbildning av personalen så att de kan göra relevanta bedömningar, begränsning av spridningen av dokument endast till berörda personer, förvaring av dokument på säker plats, IT-säkerhetspolicy inkl. regler för spridning av transportrelaterad information på sociala medier. 3. Larmning Det är viktigt att tidigt upptäcka och rapportera stöld, kapningar eller övergrepp för att göra det möjligt för polisen att ingripa så snart som möjligt. Därför bör det finnas kommunikationsmedel ombord på fordonet.

TRANSPORTSKYDD 41 4. Transport 4.1 Allmänna bestämmelser Avsändaren av farligt gods har skyldighet att överlämna en sändning till transport som uppfyller bestämmelserna i ADR-S eller RID-S. Enligt 1.10.1.2 får farligt gods endast överlämnas för transport till transportörer vars identitet fastställts på lämpligt sätt. 4.2 Fordonsbesättning Fordonsbesättningen måste under sin grund- och vidareutbildning ha fått kunskap om grunderna för skyddet av farligt gods. De bör känna till användningen av eventuella skyddsanordningar som monterats på deras fordon. Anvisningarna om transportskydd för besättningen bör diskuteras och återkommande repeteras. Det kan vara lämpligt att införa dessa instruktioner i ett särskilt dokument som alltid är tillgängligt för fordonsbesättningen som t.ex. i en förarhandbok. Besättningen behöver uppfylla följande bestämmelser, i den mån de är relevanta för deras uppgifter: Allmänna bestämmelser: Medföra identitetshandling med fotografi (krävs enligt 1.10.1.4). Vara uppmärksam för att upptäcka eventuella avvikelser. Rapportera incidenter tidigt till arbetsledare eller motsvarande. Inte sprida information om lastning, vägval och tidtabeller till obehöriga t.ex. via sociala medier. Före avresan: Förbereda fordonet så att det är klart för avfärd och så att onödiga stopp undviks. Kontrollera skyddsutrustningen.

42 Bilagor Under resan: Låsa dörrar till förarhytt och lastutrymme. Inte låta obehöriga personer åka med utan uttryckligt tillstånd av företagsledningen. Välja vägar som primärt är säkra men även tar hänsyn till skyddsaspekten. Stopp parkering: Inte stanna i onödan. När fordonet lämnas ska nycklarna tas ur och fordonet låsas. Stänga av huvudströmbrytare. Aktivera eventuella larm. Aldrig lämna fönster eller lastrumsdörrar öppna när fordonet lämnas obevakat. Inspektera fordonet inför fortsatt färd efter varje stopp. Använda säkrast möjliga platser vid rast och vila (8.4). Incidenter Larm: Rapportera avvikelser tidigt till arbetsledare eller liknande. Om fordonet attackeras ska besättningen inte utsätta sig för fara för att skydda last. Tillämpa övriga förfaranden som företaget anger t.ex. vid behov av akut hjälp, vid hot eller vid våld/gisslansituation. 5. Kontroll Kontroller vid lastnings- eller lossningsplats enligt avsnitt 7.5.1 i ADR-S eller RID-S ska omfatta lämpliga åtgärder för transportskydd. Det är den som ansvarar för lastning respektive lossning som har ansvar för att denna kontroll utförs. (1.10.1.5)

TRANSPORTSKYDD 43 6. Terminaler Med mellanlagring avses temporär förvaring av farlig gods vid byte av transportsätt eller transportmedel (omlastning). Områden inom terminaler för mellanlagring, platser för mellanlagring, fordonsdepåer, hamnområden och rangerbangårdar, som används för mellanlagring av farligt gods, ska vara ordentligt skyddade, väl belysta och så långt möjligt och lämpligt, ej tillgängliga för allmänheten (1.10.1.3). Åtgärderna nedan får anpassas till typ av hantering såsom: Skalskydd (staket). Tillträde till anläggningen och kontroll (bommar). Belysning och kameraövervakning. Vakter. Inkräktardetektering. Kontroll av besökare. Begränsning av antalet personer med företagsnycklar. Personalparkering på avstånd från huvudbyggnaden. Kontrollerat tillträde till lastbryggor, fordonsnyckelskåp och kontrollsystem. Visiteringsrutiner för personal och fordon. Skydd av alla verktyg och all utrustning som skulle kunna hjälpa brottslingar att stjäla lastbilar eller laster. 7. Sprängämnesprekursorer Restriktionerna om sprängämnesprekursorer rör enskilda och inte företag som i sina olika former kallas ekonomisk aktörer. Sprängämnesprekursorer innebär inte att de med automatik räknas som farligt gods med hög riskpotential. Företag måste ändå rapportera misstänkta transaktioner och försök till sådana till polisen.

44 Bilagor Bilaga 3 Exempel på ytterligare åtgärder som skulle kunna tillämpas vid transport av farligt gods med hög riskpotential Förutom åtgärderna i bilaga 2 kan dessutom nedanstående åtgärder övervägas vid transport av farligt gods med hög riskpotential. Det är upp till företagen att välja bland de åtgärder som verkar bäst lämpade mot de hot som identifieras i riskbedömningen av företagens verksamheter. Åtgärder nedan är inte heltäckande med tanke på den stora variation av situationer som kan förekomma. Därför finns naturligtvis många andra lämpliga åtgärder för att reducera risken som också kan övervägas. Många sådana åtgärder finns t.ex. i dokumentet Industririktlinjer för transportskydd vid vägtransport av farligt gods som finns på MSB:s hemsida*. Nedan indelas åtgärderna efter typ och i enlighet med de klassificeringsnivåer för åtgärder som anges i avsnitt 6.1: liten (L), medelstor (M), hög (H) och mycket hög (MH). Dessa beror i sin tur på risknivåerna som beskrivs närmare under avsnitt 5.5. * https://www.msb.se/upload/forebyggande/farligt_gods/internationellt_regelarbete/industry%20security%20gui delines_%c3%b6vers%c3%a4ttning_riktlinjer%20%20slutgiltig%202015.pdf

TRANSPORTSKYDD 45 1. Allmänna åtgärder 1.1 Personal Rekrytering, inplacering och utbildning av personal bör ta hänsyn till hur viktiga skyddsaspekter är för respektive uppgift på företaget. 1.1.1 Rekrytering och placering av personal LITEN Kontrollera referenser. Kontrollera noga alla dokument som lämnats in, jämföra olika datum etc. Ha en grundlig förhandsintervju där personens personlighet kan bedömas och validering kan ske av uppgifter som lämnats. MEDELSTOR Be att få se ett uppdaterat registerutdrag. Så långt det är möjligt inte använda tillfällig personal men om så ändå är fallet använda ett urvalsförfarande som motsvarar det för fast anställd personal. HÖG Använda endast betrodd personal med stor erfarenhet. 1.1.2 Beteende LITEN Med jämna mellanrum påminna alla om behovet om att vara medveten om transportskyddet. Genomföra regelbundna kontroller och revisioner för att verifiera att skyddsinstruktioner tillämpas. Genomföra övningar för att testa uppförandet hos personalen och bedöma nyttan av rutiner och åtgärder som införts.

46 Bilagor 1.2 Skydd av information LITEN Hålla dokument som innehåller viktig information för skyddet ej tillgängliga för obehöriga. Kontrollera vem mottagaren är innan information ges via telefon om skyddsrelaterad verksamhet eller skyddsplan. HÖG Överföra information endast till godkända personer som angetts av mottagande företag. MYCKET HÖG Dataöverföring endast genom säkra nätverk, koder eller autentiseringsförfaranden. 1.3 Larmning LITEN Inrätta instruktioner för larm till larmcentral, med beslutskriterier och personer som har rätt att larma, samordna egna och andra delaktigas ageranden, t.ex. om: Sammanställa information om fordon eller last. Exakt när och var godset eller fordonet sågs senast. Lämna över denna information till polisen. Ge mer detaljerad information till polisen så snart som möjligt. Rapportera stöld av fordon eller last till andra förare och om möjligt andra företag så att så många som möjligt kan delta i sökandet. Informera försäkringsbolag. HÖG Utveckla särskilda larmrutiner i samråd med berörda.

TRANSPORTSKYDD 47 2. Avsändare Avsändaren ska ge transportören de uppgifter som behövs för att denne ska kunna göra en korrekt riskbedömning av de transporter som ska utföras. (Anm 1.10.3.2.2) Transportens skyddsnivå kan t.ex. anges på fraktsedeln under särskilda uppgifter som GRUND, HÖG eller MYCKET HÖG SKYDDSNIVÅ. Vid förändrad hotbild som påverkar skyddet av en transport får företaget information från polisen. Säkerhetschefen får därefter meddela berörd personal som vidtar nödvändiga åtgärder. LITEN Transportör och mottagare ska informeras om känd hotbild inför transport. Avsändaransvaret medför att relevanta delar av skyddsplanen, t.ex. utrustning och resurser som ska användas, ska delges transportören. Transportör, avsändare och mottagare ska samarbeta med varandra för att delge varandra information om eventuella hot och vidta ändamålsenliga skyddsåtgärder för att uppmärksamma och åtgärda händelser som sätter transportskyddet i fara. Jämför anmärkning till 1.10.3.2.2 i ADR-S och RID-S. HÖG Inpasseringskontroll av externa transportörer. Transportörer ska informeras om lämplig färdväg. Samlastning av flera komponenter som tillsammans kan utgöra en fara bör undvikas t.ex. sprängkapslar med sprängämnen eller vapen med ammunition. 2.1 Val av transportör LITEN En lista bör tas fram över transportörer med vilka en närmare relation har etablerats och som gör det möjligt att kontrollera kvaliteten på tjänsterna.

48 Bilagor Välj en transportör med en kvalitetscertifiering, som garanterar en kvalitetsstyrning för att säkerställa nödvändigt skydd och övervakning av godset. MEDELSTOR Endast de transportörer som uppfyller Europaparlamentets och rådets förordning 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik bör väljas. 2.2 Kontrakt och klausuler Ett avtal bör säkerställa att anlitade transportföretag uppfyller transportskyddsbestämmelser som är likvärdiga med transportköparens, till exempel: LITEN Vid anställning av personal krävs att de kan visa att de har nödvändiga dokument som krävs och att de är giltiga. Information till avsändaren om transportören avser att använda underleverantörer. Skyldighet för transportören att säkerställa att underleverantör uppfyller motsvarande transportskyddsbestämmelser som transportören. MEDELSTOR Gör en person ansvarig för transportskyddet. Endast personer där en godkänd bakgrundskontroll gjorts bör användas. Genomför stickprovskontroller av tillämpningen av avtalsklausuler för underleverantörer avseende skyddsfrågor. HÖG Använd endast personer med tydligt säkerhetsmedvetande. Använd nytagna fotografier av personer i besättningen.

TRANSPORTSKYDD 49 Ge förhandsinformation om ankomsttid för trans port till mottagare, vilken förare som kör samt typ och registreringsnummer på fordon. Använd känd förare och transportör. Rutiner för säker informationsöverföring. Första och periodisk granskning av transportörens skyddsplan och dess genomförande. Förbud mot användande av underleverantörer för transport utan uttryckligt medgivande av avsändaren. 3. Transport Vid en förändrad hotbild som påverkar skyddet av en transport får företaget information från polisen. Säkerhetschefen får därefter meddela berörd personal som vidtar nödvändiga åtgärder. 3.1 Utrustning fordon LITEN Förvara nycklarna på ett säkert ställe. Lås till kingpin eller släpvagnsben. MEDELSTOR Larmknapp i förarhytt med fjärrkontroll. Vidarebefordran av larm till larmcentral. Fordon utrustade med stöldskyddsutrustning med larm. Identifieringssystem efter stöld eller spårning av fordon. HÖG Larm på dörrar eller i lastutrymmen. MYCKET HÖG Kontinuerlig övervakning av positionen hos fordonet, eventuellt med automatiskt larm vid avvikelse från den planerade rutten. Utmärkande tecken ovanpå fordon eller släpvagnar för att underlätta deras identifiering från luften efter stöld.