Kosmologi. Universums utveckling. MN Institutionen för astronomi. Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Relevanta dokument
Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Kosmologi. Ulf Torkelsson Teoretisk fysik CTH/GU

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Mörk materia och det tidiga universum Joakim Edsjö Stockholms Universitet

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Kosmologi. Kosmos (grek., världsalltet, världsordningen, världen, god ordning ), i astronomin det samma som världsalltet, universum.

Kosmologi - läran om det allra största:

1755: Immanuel Kant, The Universal Natural History and Theories of the Heavens.

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Introduktion till Kosmologi

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Absolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

En rundvandring i rymden

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Universums uppkomst: Big Bang teorin

Ett expanderande universum Ulf Torkelsson

Sett i ett lite större perspektiv

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Big bang Ulf Torkelsson. 1 Enkla observationer om universums kosmologiska egenskaper

Kosmologi - läran om det allra största:

Vi ser Vintergatan som ett dimmaktigt bälte över himmelen.

Från Big Bang till universums acceleration

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Upplägg. Översiktskurs i astronomi Lektion 11: Galaxer och kosmologi. Vår lokala galaxgrupp. Virgohopen. Kannibalgalaxer i galaxhopars centrum

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Crafoordpriset Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i astronomi 2005 till James Gunn, Princeton University, USA,

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Hemsida. Upplägg. Jordbanans lutning. Himlens fä. Solnedgång. Översiktskurs i astronomi Lektion 2: Grundlä. grundläggande astronomi.

Science Night Rymden nu och framåt Aktuell forskning om rymden som utgångspunkt för intresseskapande fysik.

Från Universums utveckling

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum

Lokal pedagogisk plan

Astronomi, kraft och rörelse

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

Citation for the original published paper (version of record):

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm

Stjärnors död samt neutronstjärnor. Planetära nebulosan NGC (New General Catalogue) Kattöganebulosan

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmönster. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. Den neutrala vätgasens v. fördelning f Vintergatan

Big Bang L ars Bergström G ruppen för K osmologi, partikelastrofysik och strängteori F ysikum, Stockholms universitet

CO i en spiralgalax. Vintergatans spiralmö. Vintergatans uppbyggnad. Spiralgalaxen M 83. fördelning i Vintergatan. Den neutrala vä.

Introduktion till galaxer och kosmologi (AS 3001)

Översiktskurs i astronomi Våren Formell information I. Formell information II. Formell information IV. Formell information III

Kosmologi. Programkurs 6 hp Cosmology TFYA71 Gäller från: Fastställd av. Fastställandedatum. Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik, EF

CYGNUS. Östergötlands Astronomiska Sällskap. Nr 1, Innehåll. < > Medlemsblad för

Strängar och extra dimensioner

Astronomin och sökandet efter liv där ute. Sofia Feltzing Professor vid Lunds universitet

Partikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad

Universum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem

Gull! Astrofysikk, kärnfysik, kvantmekanik og relativitetsteori i vardagen? Jonas Persson Institutt for Fysikk, NTNU

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 10, Galaxer, kapitel 10. Bengt Edvardsson

Galaxhopar Kollisioner i hopar är vanliga Avstånden mellan medlemmarna är små och de stora galaxerna äter succesivt upp de mindre

Konsten att "se" det osynliga. Om indirekta metoder att upptäcka exoplaneter

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Chockvågor. En gång var de astronomins största ouppklarade mysterium. Andreas Johansson berättar om vår nya bild av gammablixtarna.

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Ett kosmiskt mysterium: Begynnelser

Instuderingsfrågor i astronomi Svaren finns i föreläsningarna eller i kursboken

Universum. en symfoni i skönhet och elegans

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Introduktion. Stjärnor bildas, producerar energi, upphör producera energi = stjärnor föds, lever och dör.

Högenergiastrofysik och kosmologi Ulf Torkelsson. 2 Röntgenastronomi och röntgendubbelstjärnor

Vår galax, Vintergatan

Kvasarer och aktiva galaxer

Översiktskurs i astronomi Hösten 2009

Big Bang L ars Bergström Oskar K lein-centrum för kosmopartikelfysik F ysikum, Stockholms universitet

Dopplereffekten. Öppna stjärnhopar. Alla har vi erfarit, att ljudsignalen från ett utryckningsfordon

101-åringen som klev ut ur teorin Om gravitationsvågor (2016) och Einsteins allmänna relativitetsteori (1915)

ASTA05 vt13. Antal respondenter: 43. Antal svar. Svarsfrekvens: 25,58 %

Cover Page. The handle holds various files of this Leiden University dissertation.

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Upptäckten av gravitationsvågor

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats

Solen och andra stjärnor 24 juli Stefan Larsson. Mer kap 3 Stjärnors egenskaper

Thomas Hackman ESO-centrum, Turun yliopisto & Institutionen för fysik, Helsingfors universitet

överhanden och protoner och neutroner skulle bildas. Dessa partiklar bildade tillsammans olika kärnor i grundämnen, främst väte, tungt väte och

Elins bok om Rymden. Börja läsa

Vintergatan. Universums byggnad, 8 april 2008 Albert Nummelin

LHC Vad händer? Christophe Clément. Elementarpartikelfysik Stockholms universitet. Fysikdagarna i Karlstad,

att båda rör sig ett varv runt masscentrum på samma tid. Planet

Stjärnors födslar och död

Solsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)

Alla bilder finns på kursens hemsida

Grundläggande fakta om stjärnor

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 9, Bengt Edvardsson

Vad vi ska prata om idag:

Bilaga 8. PM om regelverket för hindermarkering av vindkraftverk

Innehåll. Förord Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Partikelfysik och Kosmologi

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Preonstjä. av Johan Hansson och Fredrik Sandin

Vetenskapshistoria. Vi behandlar naturvetenskap. Vi gör en uppdelning efter olika ämnen. Uppdelningen är delvis kronologisk

Transkript:

Kosmologi Universums utveckling MN Institutionen för astronomi Av rättighetsskäl är de flesta bilder från Wikipedia, om inte annat anges

Upplägg Inledning vad ser vi på himlen? Galaxer och galaxhopar Metoder och stjärnor Big bang-teorins hörnpelare Det vi inte ser Sammanfattning

Min huvudmålsättning Grundläggande insikt i Metoder för att få data/kunskap/förståelse Universums beskaffenhet i stort Big bang-teorin

Vintergatssystemet vårt hem M83 Bild: ESO Bild: ESO/S. Brunier

Spiralnebulosor blir galaxer Från rena spekulationer (Swedenborg 1734) via Kants Island universes (influerad av Wright och W. Herschel) till debatten 1920 mellan Curtis & Shapley. Vintergatssystemet mkt stort; spiralnebulosorna inom systemets gränser Vintergatssystemet mindre; spiralnebulosorna är galaxer utanför systemets gränser Charlier (1922): Hierarkiskt universum Är spiralnebulosorna objekt i vår egen galax eller galaxer utanför vår egen?

Galaxtyper + dvärggalaxer, oregelbundna galaxer, ytljussvaga galaxer,

Universums ingredienser Stjärnor Gas och stoft Annat Galaxer Utanför galaxerna

Antikens världsbild Den antika världsbildens räckvidd

Dagens världsbild Hubble Ultra Deep Field 11,5 Mest avlägsna galaxerna (~ 10 000 st.) ~ 500 miljoner år efter Big Bang ~ 4% av universums ålder Bild: NASA/ESA

Vetenskapsmetodik (schematiskt) Skolastro Falsifierbarhet m.m. kan diskuteras vetenskapsfilosofiskt, men ovanstående, grova skiss räcker för vårt ändamål En teori skall vara fri från inre motstridigheter, kunna förutsäga, samt vara falsifierbar En observation skall kunna upprepas Resultat skall vara oberoende av person

Hur arbetar man? Observationer, modelleringar, teoretiskt arbete Teleskop (med hjälpinstrument), datorer Bilder och spektra; observationer i olika våglängdsområden Spektra och atomstruktur 10

Spektra och atomstruktur Energinivåer: http://www.physast.uga.edu/~rls/1020/ ch4/elevels.jpg

Data och metoder ( Vad är vi ute efter? ) Exempelvis: Avstånd (enheter, t.ex. ljusår) Jämförelser i andra skalor (Sweden solar system) Ljusstyrka (avtar med kvadraten på avståndet) Hastighet Tidsaspekten ( allt är historia )

Avstånd Parallaxmetoden för närbelägna stjärnor Avståndsenheter 1 ljusår: Sträckan ljuset tillryggalägger under ett år = 9 461 miljarder km (1 parsek 3,26 ljusår) Olika metoder för olika avståndsintervall Överlappar Kalibrering viktig

Ljusstyrka Ljusstyrkan avtar med kvadraten på avståndet Avstånd ur ljusstyrka

Hastighet Stillastående källa Källa i rörelse Bild: Univ. of Illinois

Stjärnor - utveckling Stjärnor bildas i moln av gas och stoft Utvecklingstakt och slutstadium beror av massan Ju massivare stjärna Livslängder desto kortare livslängd Återvinning Slutprodukter: Vita dvärgar, neutronstjärnor, svarta hål I stjärnors kärnor 4H + He 2+ + partiklar + energi

Stjärnor utveckling, forts. Tyngre grundämnen Bild: JPL

Olbers paradox (1823): Varför är himlen mörk på natten? För att solen har gått ned? Antalet stjärnor i ett skal ökar med radien 2. Ljusstyrkan minskar med radien 2. Alltså bidrar varje skal med lika stor total ljusstyrka. Om universum oändligt stort blir ljusstyrkan mycket stor. Himlen borde vara ljus på natten!!

Hur fördelar sig galaxerna? Bild: 2dF survey

Att ta med sig I stora skalor är universum likformigt Universum ser lika ut på alla platser Universum ser lika ut i alla riktningar Vi befinner oss inte på någon speciell plats (storskaligt!) i universum 25

Teoretisk beskrivning av universum Allmänna relativitetsteorin Kosmologiska principen Modeller

Hubbles relation Parallellt med den teoretiska utvecklingen Ju längre bort galaxen befinner sig, desto snabbare rör den sig ifrån oss Historisk fotnot: Hubble varken ensam eller först

Tolkningen Likformighet + Hubbles relation Universum expanderar Inom ~ 1 årtionde hade galaxerna blivit avlägsna objekt och universums expansion uppdagats (parallellt utvecklades kvantmekaniken)

Mellanspel Varning för (vissa) bilder alternativt övertolkning

Att ta med sig Solsystemet, Vintergatssystemet, m.m. expanderar inte gravitationen håller samman Galaxhopar expanderar från varandra Tolkning: Galaxhoparna rör sig inte från varandra i ett statiskt universum (expansionen är inte en dopplereffekt)

Den kosmiska bakgrundsstrålningen Bild: NASA/WMAP Bild: NASA/COBE Bild: ESA and the Planck Collaboration

Modell parametrar Modell 1 Modell 2 Modell 3 Parameteruppsättning 1 Parameteruppsättning 2 Parameteruppsättning 3 Teori Bild: astronomi.nu

I vilken sorts universum bor vi? Geometri energidensitet Parametrar Modell Bild: Wikipedia/Geek3

Grundämnessyntesen Aka nukleosyntes Lättaste grundämnena i Big bang Tyngre grundämnen i/av stjärnor BBNS, fördjupning

Lösning till Olbers paradox 1. Det har inte funnit några stjärnor oändligt långt tillbaka i tiden. Universum har en ändlig ålder (och ljuset har ändlig hastighet). 2. Ljuset förlorar energi på vägen. Eftersom universum expanderar blir ljuset från avlägsna galaxer allt rödare, så vi inte ser det inom det synliga området.

Mörk materia Hur ger den sig tillkänna? Vad kan den vara?

Mörk energi Hur ger den sig tillkänna? Vad kan den vara? Bild: Wikipedia/Geek3

Universums energiinnehåll Bild: ESA/Planck

Universum i ett nötskal Tid Här och nu: Närbelägna objekt Big bang: Tidig uppblåsning av universum Avstånd

Universum långt in i framtiden Vart är vi på väg?

Sammanfattning Moderna observationer och vältestade teorier visar att vårt universum beskrivs väl av Big bang-teorin (universum var mindre och hetare förr), som förklarar/förutsade expansionen, bakgrundsstrålningen och BB-nukleosyntesen sedan några miljarder år expanderar accelererat till största delen är mörkt (mörk materia, mörk energi)

Länktips Planetarieprogram: http://www.astronomi.nu/lankar.html (gå ned på sidan, till rubriken Planetarieprogram ; det första är sannolikt bäst när man vill ha ett gratisprogram) Stjärnkarta för att hitta Andromedagalaxen: Nästföljande sidor