Skräprapporten 2011 Resultat av skräpmätningar i tio kommuner
Övergripande resultat av skräpmätningen Här redovisas resultaten från skräpmätningar genomförda 2011 i tio kommuner. Vi visar här först en övergripande bild av resultaten, sedan följer redovisningar för respektive kommun. I de fall det har gjorts tidigare mätningar i kommunerna redovisas de resultaten där. Observera att det inte är rättvisande att jämföra kommunernas resultat rakt av eftersom det är flera variabler som påverkar resultaten än som kan visas i denna rapport. Det man får ut av en skräpmätning är ett värde på det genomsnittliga antal skräpföremål man kan förvänta sig att finna på en yta av 10 m 2 trottoarer i kommunens centrala del en vardag. Siffran är framför allt intressant om man gör mätningar under en längre tid och kan studera hur utvecklingen ser ut. Om man under samma period genomför förändringar i den fysiska miljön eller på andra sätt förändrar förutsättningarna för nedskräpningen kan mätningarna säga något om insatsernas effekt. Mätningarna gjordes 2011 under perioden maj till november. Diagrammet nedan visar antalet skräp per 10 m 2 i respektive kommun samt snittet för de arton stadsdelar där mätningar gjordes 2011 (i några kommuner har man mätt ut mätytor i flera stadsdelar för att få en representativ siffra för den centrala staden ). Stadsdelarna är subjektivt valda av respektive kommun men inom varje område slumpas mätpunkterna ut av Statistiska Centralbyrån. 12,00 11,00 10,00 8,00 6,00 4,00 3,92 5,73 6,96 3,92 4,31 8,06 2,51 8,07 8,81 6,34 2,00 0,00 Enköping Göteborg Jönköping Nyköping Stockholm Södertälje Umeå Uppsala Västerås Örebro Diagram 1: Antal skräpföremål i stadskärnan/10 m 2 2011. Staplarnas värde avser de stadsdelar i respektive kommun där mätningarna har gjorts. et omfattar mätningar i alla deltagande stadsdelar respektiva år. Det har de senaste tre åren genomförts skräpmätningar i totalt fjorton kommuner. Under dessa tre år har kommunsnitten varierat från 2,49 till 13,8 skräpföremål per 10 m 2 men snittet över de deltagande kommunerna har varje år legat på ca 6,5. Se Diagram 2. Utöver en siffra på det genomsnittliga antalet skräp per 10 m 2 får man genom skräpmätningen också information om vilken typ av skräp det är som ligger på marken. Skräpet redovisas i nio olika fraktioner efter materialslag; fimpar, tuggummi, snus, papper, plast, metall, glas och organiskt. I fraktionen papper ryms bland annat pappersnäsdukar, kvitton, parkeringsbiljetter och cigarrettförpackningar. I fraktionen plast ryms både hårdplast och mjukplast i form av bland annat godispapper, glasspapper, plastpåsar och liknande. omfattar matrester, fruktrester, glasspinnar och hundbajs. 2
2011 6,34 2010 6,39 2009 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Diagram 2: Antal skräpföremål i stadskärnor/10 m 2. över de stadsdelar som deltog i mätningarna respektive år. Diagrammet nedan visar hur de skräpföremål som räknats fördelar sig över fraktionerna i de tio kommunerna, samt ett snitt. En fraktion som inte redovisas i den här rapporten är tuggummi. Anledningen till det är att tuggummin än så länge är alltför svåra att mäta för att kunna göra resultatet tillförlitligt. 59 14 7 12 3 3 11 Enköping 54 19 10 9 2 2 2 2 Göteborg 59 13 8 10 3 2 2 3 Jönköping Nyköping Stockholm Södertälje Umeå 45 68 72 65 71 18 9 9 12 13 9 11 10 5 9 5 3 11 5 7 8 4 2 2 20 3 2 11 2 12 1 3 111 3 3 Uppsala 58 19 6 12 2111 Västerås 54 19 9 9 3 4 11 Örebro 48 9 9 21 2 7 1 3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Diagram 3: Skräpföremål per 10 m 2 fördelade över åtta fraktioner i tio kommuner, samt snitt 2011. Värden i procent. Liksom tidigare år är det fimparna som dominerar bilden. Tittar man på utvecklingen av fraktionerna totalt över de senaste tre åren kan man se att antalet fimpar minskar något lite. Det är dock för kort tid för att kunna tala om en trend och eftersom bilden ser lite olika ut i olika kommuner kan detta påverka snitten. 3
Enköping Enköping genomförde 2011 mätningen för tredje året i rad. Här redovisas resultaten från 2011 i jämförelse med resultaten från 2009 och 2010. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. Mätningen pågick under veckorna 36 till 43 och omfattade 136 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Enköping blev måttet 2011 3,53 skräpföremål per 10 m 2, alltså en minskning från 2010 års antal 5,28. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 2011 3,53 6,34 2010 5,28 6,39 2009 5,37 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Enköping Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Enköping 2009, 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 9% 2% 2% 2% 2% 10% 54% 19% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 4
6,0 5,375,28 5,0 4,0 3,0 2,0 2,9 2,6 1,9 3,60 Enköping 2009 Enköping 2010 Enköping 2011 1,0 0,0 0,7 0,5 0,5 0,7 0,8 0,6 0,7 0,3 0,3 0,3 0,2 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal 2009, 2010 och 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Enköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 5
Göteborg Göteborg har genomfört mätningar i tre år. Här redovisas resultaten från 2011 i jämförelse med 2010 och 2009. Mätningen av skräpfrekvens genomfördes på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. 2011 års mätning pågick under veckorna 21 till 24 i tre undersökningsområden; Lundby, Centrum och Majorna. Totalt omfattade mätningen 571 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Göteborg blev måttet 2011 5,75 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man närmare på de tre stadsdelarna är frekvensen i Lundby 6,24, i Centrum 5,93 och i Majorna 4,97. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 2011 5,75 6,34 2010 4,51 6,39 2009 6,62 9,53 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 Göteborg Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Göteborg 2009, 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 3% 2% 2% 3% 10% 8% 59% 13% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 6
12,0 10,0 9,53 8,0 6,0 5,4 4,51 5,83 Göteborg 2009 Göteborg 2010 Göteborg 2011 4,0 3,4 2,4 2,0 1,0 0,7 0,9 0,7 0,8 0,4 0,4 0,6 0,3 0,5 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 0,20,10,1 0,2 0,2 0,2 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009, 2010 och 2011. Lundby Centrum Majorna Karta: Undersökningsområdet i centrala Göteborg. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 7
Jönköping Jönköping genomförde 2011 mätningen för tredje året i rad. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2009 och 2010. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. 2011 års mätning pågick i veckorna 28 till 30 i två undersökningsområden, Jönköping och Huskvarna. Totalt omfattade mätningarna 170 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Jönköping blev måttet 2011 7,02 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 2011 6,34 7,02 2010 6,39 9,04 2009 4,62 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 Jönköping Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Jönköping 2009, 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 9% 2% 2% 2% 0% 5% 12% 68% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 8
10,0 9,0 9,04 8,0 7,0 6,96 6,0 5,0 4,0 5,7 4,8 4,62 Jönköping 2009 Jönköping 2010 Jönköping 2011 3,0 2,7 2,0 1,0 0,0 1,1 0,8 0,9 0,4 0,2 0,3 1,1 0,7 0,4 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 0,2 0,10,20,1 0,10,0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009, 2010 och 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Jönköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 9
Nyköping Nyköping genomförde 2011 mätningen för första gången. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. Mätningen pågick under veckorna 30 till 32 och omfattade 176 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Nyköping blev måttet 2011 3,97 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 6,34 Nyköping 3,97 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Nyköping 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar. 3% 3% 2% 1% 1% 5% 13% 72% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 10
3,5 3,0 2,9 2,5 2,0 1,5 1,0 Nyköping 2011 0,5 0,0 0,5 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Nyköping. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 11
Stockholm Stockholm genomförde 2011 sin tredje skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2009 och 2010 samt med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. 2011 års mätning pågick under veckorna 24 till 29 i tre stadsdelar, Kungsholmen, Västerort och Söderort. Totalt omfattade mätningen 574 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Stockholm blev måttet 2011 4,32 skräpföremål per 10 m 2. Tittar man på skräpfrekvensen i de tre olika stadsdelarna ligger Kungsholmen i topp med 4,99 skräpföremål per 10 m 2 medan Västerort och Söderort ligger på 4,22 respektive 3,47. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 2011 4,32 6,34 2010 5,22 6,39 2009 6,02 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Stockholm Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Stockholm 2009, 2010 och 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 11% 2% 1% 2% 1% 9% 9% 65% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 12
4,5 4,1 4,0 3,4 3,5 2,8 3,0 2,5 Stockholm 2009 2,0 Stockholm 2010 1,5 Stockholm 2011 1,0 0,5 0,5 0,5 0,4 0,50,4 0,4 0,6 0,7 0,5 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 Öv rig t t isk Or ga n as Gl all et M pe r Pa p t Pl as us Sn Fim p 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m2 i medeltal, 2009, 2010 och 2011. Kungsholmen Bromma Farsta Karta: Undersökningsområden i tre stadsdelar i Stockholm. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 13
Södertälje Södertälje genomförde 2011 sin andra skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2010 och med snittet av de mätningar som genomfördes i övriga kommuner samma period Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. 2011 års mätning pågick under veckorna 34 till 36 och omfattade 177 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Södertälje blev måttet 2011 8,04 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 6,34 2011 8,04 6,39 2010 13,80 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 14,00 16,00 Södertälje Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Södertälje 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 7% 3% 1% 1% 1% 5% 11% 71% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 14
10,0 9,0 8,6 8,0 7,0 6,0 5,7 5,0 4,0 3,0 Södertälje 2010 Södertälje 2011 2,0 1,0 0,0 1,3 0,9 1,0 0,4 1,4 0,6 0,4 0,5 0,6 0,3 0,1 0,1 0,1 0,1 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2010 och 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Södertälje. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 15
Umeå Umeå genomförde 2011 sin första skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. 2011 års mätning pågick under veckorna 35 till 38 och omfattade 193 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Umeå blev måttet 2011 2,49 skräpföremål per 10 m 2. Av skräpmätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast i området. 6,34 Umeå 2,49 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Umeå 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar. 4% 3% 3% 8% 10% 45% 9% 18% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 16
3,0 2,5 2,51 2,0 1,5 1,0 1,1 Umeå 2011 0,5 0,4 0,2 0,3 0,2 0,1 0,1 0,1 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Umeå. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 17
Uppsala Uppsala genomförde 2011 mätningen för andra året i rad. Här redovisas resultaten från 2011 i jämförelse med resultaten från 2010. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. Mätningen pågick under veckorna 44 till 46 och omfattade 190 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Uppsala blev måttet 2011 10,98 skräpföremål per 10 m 2. Av mätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast. 2011 6,34 10,98 2011 6,39 8,98 0,00 2,00 4,00 6,00 8,00 10,00 12,00 Uppsala Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Uppsala 2010 och 2011, samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 12% 2% 1% 1% 1% 6% 19% 58% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 18
12,0 11,00 10,0 8,98 8,0 6,0 4,0 4,2 6,4 Uppsala 2010 Uppsala 2011 2,0 0,0 1,1 2,1 0,70,6 1,3 1,4 0,2 0,2 0,7 0,3 0,6 0,1 0,1 0,1 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal 2010 och 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Uppsala. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 19
Västerås Västerås genomförde 2011 sin första skräpmätning. Här redovisas resultaten i jämförelse med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. 2011 års mätning pågick under veckorna 25 till 32 och omfattade 194 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Västerås blev måttet 2011 8,06 skräpföremål per 10 m 2. Av skräpmätningen får man också information om vilka skräpfraktioner som är vanligast i området. 6,34 Västerås 8,06 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Västerås 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 9% 3% 4% 1% 1% 9% 54% 19% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 20
9,0 8,0 8,07 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 4,4 1,5 0,7 0,7 0,3 0,3 0,1 0,1 Västerås 2011 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Västerås. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 21
Örebro Örebro genomförde 2011 skräpmätningar för tredje året i rad. Här redovisas resultaten i jämförelse med 2009 och 2010 samt med snittet av de mätningar som genomfördes i andra kommuner under samma period. Mätningen av skräpfrekvens genomförs på trottoarer i kommunens centrala delar under veckans vardagar. 2011 års mätning pågick under veckorna 33 och 34 och omfattade 193 mätpunkter. Det viktigaste man får ut av skräpmätningen är ett mått på antal skräp per 10 m 2 vilket framför allt kan användas för att se på utvecklingen över tid. I Örebro blev detta mått 2011 8,81 skräpföremål per 10 m 2. kräpmätningen ger också information om vilken typ av skräp som hamnar på gatan utifrån nio olika fraktioner. 2011 6,34 8,81 2010 4,90 6,39 2009 4,87 6,62 0,00 1,00 2,00 3,00 4,00 5,00 6,00 7,00 8,00 9,00 10,00 Örebro Diagram 1: Antal skräpföremål per 10 m 2 i Örebro 2009, 2010 och 2011 samt snittet över samtliga deltagande stadsdelar respektive år. 7% 2% 1% 3% 21% 48% 9% 9% Diagram 2: Skräpets fördelning över åtta fraktioner. Värden i procent. 22
4,5 4,2 4,0 3,5 3,0 2,5 2,8 2,6 2,0 1,5 1,8 Örebro 2009 Örebro 2010 Örebro 2011 1,0 0,5 0,0 0,8 0,8 0,8 0,5 0,5 0,3 0,8 0,7 0,6 0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,3 0,1 0,0 Diagram 3: Skräpfraktioner i antal per 10 m 2 i medeltal, 2009, 2010 och 2011. Karta: Undersökningsområdet i centrala Örebro. Färgerna ger en översiktlig bild av hur mängden skräpföremål var spridda över området. ar och tuggummin är borträknade. 23
Bilaga 1 Beskrivning av metodik för skräpmätning i gatumiljö Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Håll Sverige Rent tagit fram en metod för att genomföra skräpmätningar på trottoarer i stadsmiljö. Det som en skräpmätning vill kunna uttala sig om är trottoarer i de mest centrala delarna av kommunens centralort. De centrala delarna, här kallat den centrala staden, har kommunerna själva avgränsat i samråd med SCB. Ramen för en skräpmätning avgränsas från Nationella vägdatabasen, som är byggd i ett GIS-format. Utifrån ramen väljs 200 koordinatorspunkter ut genom ett stratifierat systematiskt urval, vilka sedan randomiserats. SCB sorterar om koordinatpunkterna innan de levereras till kommunen. Koordinatpunkterna skickas kopplade mot www.hitta.se där det framgår var de finns. Alla skräpföremål som befinner sig innanför den uppmätta mätytan räknas och noteras i protokollet av kommunens tillsatta arbetsgrupper. Skräpmätningar bör genomföras under en 2-4 veckor lång period så att variationer i väder och andra förhållanden fångas upp. Dataregistreringen görs i SCB:s webbverktyg vilket nås på Internetadressen www.insamling.scb.se. Skattningar av resultaten görs av SCB för de åtta mest förekommande skräpslagen (skräpkategorierna) och övriga skräpslag återfinns samlade i skattningen med rubriken övrigt. Alla skattade värden har också ett skattat medelfel som redovisas i form av ett osäkerhetsmått beskrivet som bokstäver. Resultatens tillförlitlighet Tillförlitligheten (noggrannheten) i resultaten från en statistisk undersökning påverkas av ett antal osäkerhetskällor: Urval På grund av att man inte totalundersöker populationen uppstår en viss osäkerhet i skattningarna. Som osäkerhetsmått redovisas det skattade medelfelet, som anger hur stor osäkerhet man i genomsnitt kan räkna med när man uttalar sig om populationen utifrån uppgifterna i urvalet. De mätytor som valts ut kan aldrig exakt återspegla hur det ser ut i hela populationen, men genom att göra ett sannolikhetsurval kan vi på ett
kontrollerat sätt skatta den osäkerhet som uppstår på grund av att vi dragit ett urval. Yttre påverkan Två faktorer som har stor påverkan på resultatet av mätningarna är väder och städning. Genom att undersökningen görs under ett antal veckor under samma tidsperiod kan man förvänta sig att den naturliga variationen i vädret under tidsperioden täcks in. Genom att arbetsgrupperna går till mätpunkterna i deras randomiserade ordning och inte beroende på geografisk närhet, reduceras risken att närliggande mätpunkter har samma påverkan av städningen. Mätning Mätfel uppstår främst på grund av att arbetsgruppen missar att räkna något skräp inom en mätyta eller att det rått oklarheter kring huruvida ett skräpföremål ska räknas med eller inte. Den första feltypen motverkas genom en initial utbildning av undersökare och den senare feltypen genom instruktioner som används när mätningarna genomförs. Bortfall Bortfallsfel uppstår på grund av att en mätyta inte kan undersökas. Detta skulle kunna bero på att någon typ av byggnadskonstruktion etc. står i vägen och hindrar mätningen. Bearbetning Bearbetningsfel uppstår på grund av fel i dataregistrering, granskning/rättning och beräkningar. Jämförbarhet Jämförbarheten mellan strata (stadsdelar) är god, då samma undersökningsmetodik använts. Samma sak gäller för jämförbarheten över tiden inom samma kommun. Jämförbarheten mellan olika kommuner (centrala städerna i kommunerna) måste göras med försiktighet. Hur kommunen avgränsar sin centrala stad bör ha stor påverkan på resultatet. Om områden längre ut från stadskärnan tas med, d.v.s. färre personer passerar på trottoarerna, bör detta ge färre skräpföremål i genomsnitt.
Stiftelsen Håll Sverige Rent arbetar för att motverka nedskräpning, främja återvinning och stärka människors miljömedvetenhet. I bred samverkan med omvärlden påverkar vi den enskilda individens attityder och värderingar kring miljö och hållbar utveckling. Arbetet bedrivs genom kampanjer, projekt, utbildningsinsatser och utdelandet av miljöutmärkelser. Stiftelsen Håll Sverige Rent, Box 4155, 102 64 Stockholm Besöksadress: Högbergsgatan 44 Tel: 08-505 263 00 Fax: 08-505 263 01 www.hsr.se